Skinnskatteberg: Nu går brandstationskrisen i baklås igen

Frågan om Skinnskattebergs brandstation dök upp på agendan 2014. Sedan dess har högerpartierna haft majoritet i fullmäktige. Trots deras entusiasm för att bygga en ny brandstation för 50 – 60 miljoner kronor har dom inte fått tummen ur ars**let. Åren har gått och nu har brandmännen fått nog och har sagt upp sig. Kommunen står inför en situation där man inte klara av en obligatorisk lagstadgad uppgift. Det får väl nästan sägas vara rekord. Fräckt skyller man omväxlande på folket och på minoritetspartierna S och V. Man får en känsla av att befinna sig i ett Orwellskt 1984 där att man inget annat gör än möjligen grälar kallas ”handlingskraft”.

I augusti 2024 fick kommunalrådet Emtin (SD) och kommunstyrelsens vice ordförande Öberg (M) i uppdrag att inleda överläggningar med Nerikes Brandkår för att Skinnskatteberg skulle bli medlem. Idén var att samarbete med andra kanske skulle kunna göra en del av den gigantiska nya brandstationen billigare. Först nu, när det snart har gått två år sedan uppdraget gavs, och sedan massuppsägningarna gjort krisen akut, har dom båda initiativkraftiga parhästarna tagit kontakter med Nerikes brandkår och – kors i taket – också med alternativet Mälardalens Räddningstjänst.

Svaret från närkingarna måste väl vara något av en kalldusch. Dom säger blankt nej till fortsatta förhandlingar om den tilltänkta nya brandstationen skulle bli nedbantad. Så dom 55 miljonerna (det blir nog snarare 75 miljoner) får man ingen hjälp med. Dessutom är det redan sen tidigare känt att kostnadsminskningen genom att man blir med i Nerikes brandkår är tämligen måttlig.

Mälardalens Räddningstjänst har en mer positiv inställning, och ställer inte omedelbart upp på den utpressningssituation som uppstått på grund av massuppsägningarna. Mälardalens Räddningstjänst har redan tidigare förklarat att dom är positiva till samverkan. Dom uttalar sig inte specifikt om Skinnskattebergs planerade storbygge, men påpekar att rent allmänt gäller att dom samordningsvinster man kan göra också kan medföra ett mindre behov av ytor.

Finns det några pengar att tjäna på samgående?

Jag har redan i ett tidigare inlägg pekat på hur nettokostnaden ser ut för dom kommuner som ingår i Mälardalens Räddningstjänst. Det kan finnas anledning att repetera:

Dom gröna staplarna visar kostnaden för medlemmarna i Mälardalens Räddningstjänst. Det är som synes ganska liten variation mellan kommunernas kostnader. Det varierar mellan 688 kronor per invånare i Västerås till 990 kronor i Köping. Medelvärdet är 830 kronor, vilket kan jämföras med Skinnskattebergs 1 906 kronor per invånare. Räknat på medelvärdet skulle kostnaderna kunna minska med minst 4 miljoner kronor årligen, från nuvarande 8 miljoner.

Någon har i en kommentar trott att det är olika kostnader som har redovisats för kommuner i respektive utanför kommunalförbund. Ja, det vet man förstås inte, men Rådet för Kommunal Analys, som driver statistikdatabasen Kolada, definierar det som ska redovisas som kostnader för räddningstjänsten och inte en massa andra saker som kan ingå i samma organisation. Om kommunerna har hållit sig till dom riktlinjerna när dom rapporterat till SCB, vars data Kolada bygger på, ska sifforna vara jämförbara.

Nu ska vi vända oss till motsvarande data från Örebro län. Det finns 12 kommuner i länet. Nio av dessa är medlemmar i Nerikes Brandkår (gröna staplar) och tre (blå staplar) är tillsammans med några Värmlandskommuner med i Bergslagens Räddningstjänst. Som jämförelse finns också Skinnskatteberg med sina 1 906 kronor per invånare med i diagrammet.

En första iakttagelse, är att utjämningen mellan kommunerna är mycket mindre för medlemmarna i Nerikes Brandkår än för dom som är med i Mälardalens Räddningstjänst. Det varierar från 535 kronor per invånare i Örebro till 1 689 kronor i Laxå, alltså en variationsvidd på 1 114 kronor. Det kan jämföras med 302 kronors skillnad mellan dom som betalar mest och minst i Mälardalens Räddningstjänst.

Medelvärdet över kommunerna i Nerikes Brandkår är 1 041 kronor per invånare (jämför med Mälardalens 830 kronor). Räknat på det sättet blir alltså minskningen av kostnaden för skattebetalarna lite mindre hos närkingarna. Det handlar om sisådär en 800-900 tusen kronor. Det kan väl i och för sig vara acceptabelt. Problemet är bara, att Mälardalen fördelar kostnaderna ganska strikt proportionellt till folkmängden (den lilla variationen i per capita-kostnader) medan man inte på långt när kan vara säker på hur stor kostnadsminskningen blir i Nerikes brandkår. Om vi skulle hamna på samma nivå som t ex Ljusnarsberg eller Laxå skulle det som skattebetalarna får punga ut med kunna minska med omkring en miljon.

Hur nu Öberg och Emtin ska ta sig ur den här knipan, som dom själva har satt sig i är obegripligt. Och det allra knepigaste är om dom brandmän som i protest sagt upp sig nöjer sig med ett fullmäktigebeslut. Under alla omständigheter kommer det inte att stå en ny brandstation klar till den sista november, när dom gör sin sista arbetsdag.

Och vad ska dom göra om dom trots allt lyckas få igenom sitt förslag i fullmäktige och anslår 55 miljoner till bygget, när det visar sig att ingen kan bygga 75-miljonersstationen för 55 miljoner? Och det är inte bara brandmännen som trycker på. Om kommunen inte klarar den obligatoriska uppgiften, vad gör då staten?

Om det verkligen är så att Öberg och Emtin har vaknat nu, så är det som det står i psalmen ”Sent ska syndaren vakna.” (Psalm 257, Den svenska psalmboken 1937)

För övrigt noteras

Att åklagaren vid Riksenheten mot korruption har lagt ned förundersökningen om korruption i Skinnskattebergs kommun. Orsaken är enligt åklagaren att ”bevisläget inte räckt till för att styrka att brott har begåtts.” Kommunalrådet Jonny Emtin (SD) säger till P4 Västmanland: ”Det är skönt att man inte har funnit några oegentligheter.”

Ja, nu var det ju inte det som åklagaren sa. Han sa att det inte fanns tillräckligt med bevis för brottsliga oegentligheter. Han sa inte att det inte har varit några oegentligheter.

Åklagaren får inte åtala om hen inte tror att det går att få en fällande dom. Om det saknas bevis är det osannolikt att det blir en fällande dom. Alltså blir det inget åtal. Emtin tror i sin enfald att han har blivit frikänd. För att bli frikänd krävs det att det blir åtal, rättegång och en frikännande dom.

Oegentligheter begångna av Emtin med flera är väl kända efter revisionsbyrån Connecturas utredning. För att inte tala om att 83 procent av Skinnskattebergarna anser att det förekommer korruption i kommunen. Ingendera av detta håller dock som bevis i domstol.

Men en förundersökning kan återupptas om det kommer fram nya bevis. Så det är inte över, Jonny.

Till Sura gick vår glada färd

Ibland måste man ta sig bort från Skinnskattebergs kommun och få en andningspaus. Idag gick vår utflykt till Surahammar. Vi började med medhavda lunchmackor vid Kolbäcksåns strand. Sen var det dags för dagens kulturevenemang på Stenhuset. Jon Lindberg ställer ut ”MassaSkåpAvSkräp”. Det var vernissage med konstnären närvarande. Också närvarande var en tjej från Vafab Miljö (dom som har hand om skräpet här i länet). Där fanns också hela Surahammars kulturelit. Och som sig bör på en vernissage var det fria drinkar. Ja, alkoholfri bål för t ex bilförare.

Här några smakprov på SkåpAvSkräp:

Efter kulturupplevelsen hälsade vi på släkten, och besåg en viktig plats på orten.

Östergatan 70. Här började det 1947

Som grand final på utflykten åkte vi sen hem via skogsvägen över Lisjö, och passade då på att återuppliva minnet av Färna Portar.

 

VOFF: "Ansvaret för brandstationen faller tungt på högern"

Läs debattartikeln av Vänsterpartiet och Oberoende för Framtid i Skinnskatteberg i Fagersta-Posten eller Fagersta Nyheter,

Tjoho! Skinnskatteberg upp i rankning av företagsklimatet

Skinnskatteberg klättrar i Svenskt Näringslivs företagsranking. Från plats 274 till plats 258. SD-majoriteten kommer alldeles säkert att slå sig för bröstet och hylla sig själva för sin fina näringslivspolitik. Men det finns smolk i glädjebägaren. Kommunen harvar fortfarande kvar i lägsta serien. 89 procent av alla landets kommuner kan berömma sig av en bättre placering. Och i Västmanlands län avancerar man från näst sist till tredje sämsta kommun.

1=bäst, 290=sämst

Och om det nu spelar någon roll vilket parti som har makten så ser medelvärdena för dom olika mandatperioderna sedan 2009 ut så här:

År	Vem hade makten	Medelvärde (rang)
2009-2010	S+V+MP	245
2011-2014	S+V+MP	288
2015-2018	L+M+C+SD	264
2019-2022	S minoritetsstyre	255
2023-2026	SD+L+M+C	277

 

Den SD-styrda perioden är i själva verket i genomsnitt den näst sämsta av alla sedan mätningarna började.

Vidare kan man konstatera, att resultaten inte är direkt lysande på dom av dom ingående delindexarna som rör förhållandet mellan företagen och kommunen, och som kommunen på något sätt kan påverka:

Delindex	Rang i Västmanlands län (1=bäst, 10=sämst)
Konkurrens från kommunen	3
Kommunala tjänstemäns attityd till företagen	9
Kommunens service och bemötande	9
Påverkan av brottslighet/otrygghet	9
Dialog mellan kommunen och företagen	10
Tillgång till kompetens	10

Sen en helt annan sak

Nu har det gått en vecka sedan jag publicerade mitt öppna brev till kommunfullmäktiges ordförande Lennart Lydqvist (L) där jag ställde ett antal frågor till honom om hans beteende vid fullmöktigemötet den 4 maj. Hittills inget svar!

 

Groin, groin, groin, groin au Café Voyage

Lunch serverades idag på Café Voyage i Köping. Vid första anblicken såg buffén helt vegetariskt ut, vilket gjorde mig lite tvekande. Men så upptäckte jag att det fanns små grillspett med kyckling, och det visade sig att det verkligen var st**ke på kryddningen. Så tvekan försvann. Men i övrigt var det vegetariskt. Men intressant och vällagat: diverse sallader och röror. Men det är inget för högern och dess svans av karlakarlar som numera betraktar allt som inte är kött-sås-och-potatis som woke, som det heter på högersvenska. Vi, som är lite mer veka av oss, enades dock om att det var fyra grisar.

Tidigare matrecensioner

Fem grisar Matkonsulatet, Wanås Restaurang och Konst, Hallmans matbar

Fyra grisar Högsjö wärdshus, Nya serveringen, Ängelsberg, Klostergatans vin och delikatess, Lund, Kungsörstorp, Kohlswa herrgård, Djäknebergets restaurang, Grythyttans gästgivargård, Wärdshuset Gaggeska gården,  Bryggans Bar och Café, Västerås, Pressklubben, Gripsholms Värdshus, Ulvsby herrgård, Sunne, Konserthusterrassen, Västerås, La Cantina, Södertälje, Zorbas taverna, Kolsva, Söders Hjärta, Lake Lodge, Karlskoga, Nya Hattfabriken, Färna herrgård, Tolvsbo bergsmansgård, Vatten, Skärhamn, Kajplats 9, Västerås, Gyllene Uttern, Gambrinus Grand Hotel Lund, Greens hotell, Tällberg, Västerås Officersmäss, O’Learys, Köping, Flädie Mat- och Vingård, Abrahamsgården, Norberg

Tre grisar Vinöns wärdshus, Wärdshuset Engelbrekt, Kolbäcks Gästgivargård, Bjerreds Saltsjöbads kallbadhus, Blå Kök och Bar, Karlstad, Pinchos, Göteborg, Brasserie Elverket, Hjälmaren, Årsta, Agrill, Västerås, Laxmi, Västerås, Värdshuset Stopet, Grängesberg, Sätra Brunn, Kosta Lodge, Bowling & Krog, Skinnskatteberg

Två grisar Wanbo herrgård, Brasseri Stadsparken, Västerås, Hotell Scheele, Köping, Hyttans café, Säfsen, Bierkeller, Västerås

Skinnskatteberg: Dyraste räddningstjänsten i Västmanlands län

Skinnskatteberg har en dyr räddningstjänst. I databasen Kolada redovisas nettokostnad per invånare för år 2024. Skinnskattebergs räddningstjänst kostade då 1 986 kronor per invånare. Därmed kom kommunen på plats 273 av landets 290 kommuner.

I Västmanlands län finns 10 kommuner. Här är Skinnskatteberg dyrast av alla räknat per invånare. Det gäller för alla olika kommunala verksamheter, också för räddningstjänsten, att kostnaden per invånare är högre i små kommuner än i stora. Det är helt enkelt så att i dom stora kommunerna är det fler som ska dela på kostnaden. I figuren här nedanför har jag därför ordnat Västmanlandskommunerna efter hur stora dom är, från Skinnskatteberg med drygt 4 000 invånare till Västerås med 161 000.

Det är två kommuner (röda staplar) som sticker ut med särskilt höga kostnader per person: Den minsta, Skinnskatteberg och den tredje största, Sala. Det som är gemensamt för dom båda är att dom driver verksamheten i egen regi. Alla övriga ingår i kommunalförbund: Norberg och Fagersta i Södra Dalarnas räddningstjänstförbund (blått) och dom övriga sex i Mälardalens räddningstjänstförbund (grönt).

Fagersta är mer än dubbelt så stort som Norberg, men kostnaderna är Fagerstas kostnad är bara två procent högre än Norbergs. Genomsnittet för kommunerna i Mälardalens räddningstjänst (gröna på bilden) är 830 kronor per invånare, och det är praktiskt taget inget samband med kommunstorleken.

Visst är det så att storleken spelar roll. Men det är samtidigt tydligt att det går att göra något åt storleken. Genom att gå samman med andra blir det ett större underlag att fördela kostnaderna på. Dom här siffrornas visar på ett nästan övertydligt sätt värdet av samarbete.

Nu kan förstås vän av ordning invända, att det kan finnas annat som har med kommunens struktur som har betydelse. Rådet för kommunal analys har därför utarbetat grupper av ”liknande kommuner” som man kan jämföra med. För räddningstjänsten är det sju kommuner som strukturellt liknar Skinnskatteberg. Dom är alla små, men man har också tagit hänsyn till hur tätbefolkade dom är.

Också den jämförelsen pekar på att det är särskilt dyrt i Skinnskatteberg. Bara två av dom sju jämförelsekommunerna har högre nettokostnad per invånare än Skinnskatteberg: Lapplandskommunerna Åsele och Storuman.

Genom en samordnad aktion har nu 19 av dom 25 deltidsbrandmännen sagt upp sig för att genomdriva att det byggs en ny brandstation för åtminstone 55 miljoner. Stark oro har uppstått i samhället. På sociala medier sprids skräckvisioner om en framtid utan räddningstjänst.

Ett sådant projekt skulle förstås ytterligare öka kostnaderna. Det har tidigare beräknats att 55-miljonersbygget (som troligen kostar mer, kanske upp till 75 miljoner) skulle medföra ökade driftkostnader på inemot två miljoner per år. Det motsvarar ungefär 500 kronor per invånare.

Kostnaden per person går då upp till omkring 2 500 kr. Skinnskattebergs räddningstjänst skulle då avancera från den 273:e dyraste i landet till den 285:e dyraste. Bara fem kommuner skulle vara dyrare. Och i jämförelsen med ”liknande kommuner” skulle det bara vara Åsele i Lappland som skulle vara dyrare.

Allt detta därför att det finns krafter som verkar i kommunen som till varje pris vill förhindra ett samarbete med andra kommuner vilket för 188 andra kommuner har sänkt och jämnat ut kostnaderna.

Tre grisar till bowlingkrog

Skinnskatteberg har fått en ny restaurang i den gamla bowlinghallen: "Bowling & Krog." Idag tänkte vi som så, att vi får ge dom en chans och käkade lunch där. Bäst att passa på medan dom finns kvar. Det var ganska ödsligt i lokalen, men trevlig och månghövdad personal. Ingrid tog in en kycklingsallad, som hon var nöjd med. Den var också trevligt presenterad. Jag slog till på helstekt kotlettrad med pepparsås och stekt potatis. Det var ganska okej bambamat. För att vara pepparsås var den kanske lite tam i smaken. Det är ju som Morberg säger "det är ju såsen som är godast". Potatisen kändes lite svampig och grönsakerna såg ut att komma direkt ur fryspåsen. Vi enades om att det nog inte kunde vara tal om mer än tre grisar.

Tidigare matrecensioner

Fem grisar Matkonsulatet, Wanås Restaurang och Konst, Hallmans matbar

Fyra grisar Högsjö wärdshus, Nya serveringen, Ängelsberg, Klostergatans vin och delikatess, Lund, Kungsörstorp, Kohlswa herrgård, Djäknebergets restaurang, Grythyttans gästgivargård, Wärdshuset Gaggeska gården,  Bryggans Bar och Café, Västerås, Pressklubben, Gripsholms Värdshus, Ulvsby herrgård, Sunne, Konserthusterrassen, Västerås, La Cantina, Södertälje, Zorbas taverna, Kolsva, Söders Hjärta, Lake Lodge, Karlskoga, Nya Hattfabriken, Färna herrgård, Tolvsbo bergsmansgård, Vatten, Skärhamn, Kajplats 9, Västerås, Gyllene Uttern, Gambrinus Grand Hotel Lund, Greens hotell, Tällberg, Västerås Officersmäss, O’Learys, Köping, Flädie Mat- och Vingård, Abrahamsgården, Norberg

Tre grisar Vinöns wärdshus, Wärdshuset Engelbrekt, Kolbäcks Gästgivargård, Bjerreds Saltsjöbads kallbadhus, Blå Kök och Bar, Karlstad, Pinchos, Göteborg, Brasserie Elverket, Hjälmaren, Årsta, Agrill, Västerås, Laxmi, Västerås, Värdshuset Stopet, Grängesberg, Sätra Brunn, Kosta Lodge

Två grisar Wanbo herrgård, Brasseri Stadsparken, Västerås, Hotell Scheele, Köping, Hyttans café, Säfsen, Bierkeller, Västerås

Val på Cypern: Ökad polarisering, högerextremister ökar men också kommunisterna framåt

Det har varit parlamentsval på Cypern. 56 ledamöter av det i princip 80-hövdade parlamentet har valts. Dom resterande 24 mandaten ska tillsättas av den turkcypriotiska gruppen, men dom bojkottar parlamentet sedan 1963. I praktiken består alltså parlamentet bara av 56 ledamöter. I söndagens val fick sex partier, varav två nybildade, plats i parlamentet:

DISY (Demokratisk samling) är ett kristdemokratiskt högerparti och Cyperns största parti. Med 27,2 procent av väljarna (en minskning med 0,8 procentenheter) får dom oförändrat 17 mandat i representanthuset.

AKEL (Det arbetande folkets progressiva parti) är ett kommunistiskt parti och näst största parti. De får oförändrat 15 mandat i parlamentet. 23,9 procent av väljarna röstade på AKEL, vilket är en ökning med 1,4 procentenheter. Partiet har sitt ursprung i Cyperns kommunistiska parti, grundat 1926. Partiet förbjöds av den brittiska kolonialmakten 1931 men fortsatte i hemlighet. Ledande medlemmar i partiet bildade 1941 AKEL, som 1944 slogs samman med kommunistpartiet. AKEL har varit landets största parti i fyra mandatperioder av 13 sedan 1960 och har fått mer än 30 procent av rösterna i åtta av dom 13 valen till parlamentet.

ELAM (Nationella fronten) är ett högerextremistiskt parti, som beskrivits som fascistiskt och nynazistiskt. Partiet har kopplingar till det nynazistiska Gyllene Gryning i Grekland. ELAM ökade sin andel av väljarna från 6,9 till 10,9 procent och fördubblade sin representation från 4 till 8 mandat.

DIKO (Demokratiska partiet) är ett mittenparti och tillhör valets förlorare. Partiet tappar ett mandat och får 8 platser i parlamentet. 10 procent, en minskning med 1,3 procentenheter, av väljarna valde DIKO. DIKO har lett en minoritetsregering i koalition med två andra mittenpartier, ett liberalt och det socialdemokratiska partiet. Båda koalitionspartnerna åkte ur parlamentet i söndagens val.

DIKO:s ideologiska position är oklar, men i EU-parlamentet har dom anslutit sig till den socialdemokratiska partigruppen.

ALMA (Medborgare för Cypern) är ett nybildat mittenparti som med 5,8 procent av rösterna tog 4 mandat. Partiet beskriver sig som liberalt och med den förre riksrevisorn som partiledare som ett anti-korruptionsparti.

ADK (Direkt demokrati Cypern) är också ett nybildat parti som med 5,4 procent av väljarna erövrade 4 parlamentsplatser. Partiet är ideologiskt svårplacerat. Huvudidén är att medborgare genom att använda en app ska kunna ge instruktioner till sina parlamentsledamöter.

Det cypriotiska parlamentet är starkt polariserat mellan vänster med AKEL i vänsterpolen och DISY och ELAM i högerpolen. Dom båda polerna fick i 2021 års val 32 av dom 56 mandaten. Genom framgångarna för högerextremistiska ELAM ökar polernas platser till 40. Dom olika partierna i mitten av skalan minskar från 24 till 16.

Skinnskatteberg: Vad händer om räddningstjänsten läggs ned?

Efter brandmännens hot att säga upp sig om dom inte får förbättrad arbetsmiljö har stor oro brutit ut. Både i gammelmedia och på sociala medier ser man framför sig hur ens hus får brinna ned eller hur den som får hjärtstopp får ligga och dö när inte IVPA (I väntan på ambulans) kommer och gör upplivningsförsök. Platschefen på sågverket ser framför sig hur hela sågen kan komma att brinna upp.

Om det inte finns några brandmän, så finns det ju inte heller någon räddningstjänst. Det är förvisso sant. Men räddningstjänst är en verksamhet som är obligatorisk för kommunerna. I lagen om skydd mot olyckor står det: ”En kommun ska ansvara för räddningstjänsten i kommunen” (LSO 3 kap 7 §). Om kommunen inte har någon räddningstjänst, så bryter kommunen mot lagen.

Tillsynsmyndighet är Myndigheten för civilt försvar (MCF). I lagen föreskrivs det att ”Myndigheten för civilt försvar ska ha tillsyn över att kommunerna följder denna lag” (LSO 5 kap 1 a §). Myndigheten har tillsyn av kommunernas ansvar för räddningstjänst och olycksförebyggande arbete. Tillsynen ska kontrollera att kommunen har tillräcklig förmåga inom området och att lagstadgade krav följs.

Det sker planerad tillsyn, men MCF kan också ingripa med ”händelsestyrd tillsyn” om man får reda på att det finns behov av tillsyn. Om man gör bedömningen att kommunen behöver förbättra sin hantering beslutar myndigheten om ett föreläggande för kommunen att åtgärda bristerna inom en viss tid.

Om Skinnskattebergs kommun skulle komma i den situationen att det i praktiken inte finns någon räddningstjänst, är det ett solklart fall där MCF måste ingripa och förelägga kommunen att inom en viss tid se till att lagen följs, och att det sålunda finns en fungerande räddningstjänst.

Det finns historiskt inget fall där en kommun helt enkelt struntar i att ha en räddningstjänst, men det finns flera fall där det visat sig så stora brister att MCF har förelagt kommunerna att bättra sig. Under 2023 utfärdades sådana förelägganden till Malung-Sälens kommun, Jokkmokks kommun och Mälardalens Räddningstjänstförbund. Under 2024 fick Kalix kommun ett föreläggande att bl a förbättra sin plan för insatser på Karlsborgs pappersbruk.

Så, om det mot all förmodan skulle bli så att Skinnskattebergs kommun inte klarar av att ha en fungerande räddningstjänst, kommer staten genom MCF att ålägga kommunen att se till att lösa det. Då blir det bara att ta itu med det.

Det verkar osannolikt att första åtgärden blir att bygga en ny brandstation för 75 miljoner kronor. På sikt är hela historien förstås ett hot mot kommunens överlevnad. Staten kan knappast acceptera att det finns kommuner som inte har förmåga att sköta sina obligatoriska uppgifter.

 

Skinnskatteberg: Också Lennart Lidqvist (L) bakom skranket

Elisabeth Åberg (L), Jonny Emtin (SD) och Therese Emtin (SD) var jäviga under kommunstyrelsemöten, men deltog trots det i diskussionen och i Åbergs fall till och med i beslutet. Det handlade då om frågor som hade direkt anknytning till misstankarna om korruption i kommunen. Dom jävigas medverkan har anmälts till Förvaltningsrätten.

Hanteringen av jäv och intressekonflikter är tydligen något som majoritetspolitiker i Skinnskattebergs kommun har svårt för. Vid fullmäktiges sammanträde den 4 maj hittade fullmäktiges ordförande på en ny egen regel om hur det skulle gå till vid hanteringen av ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnderna.

Först, vad är det som gäller enligt lagen:

• Den som är jävig får inte delta i handläggningen av en fråga (Kommunallagen 5: 47)
• När fullmäktige behandlar frågan om ansvarsfrihet är dom som är ledamöter av den nämnd som berörs jäviga (Kommunallagen 5: 48).
• Dom som enligt 5: 48 är jäviga går delta i överläggningen men inte i beslutet (Kommunallagen 5: 49).
• Fullmäktiges möten är offentliga. Ingen ledamot kan därför visas ut ur lokalen.

Istället för att tillämpa lagen dikterade ordföranden, Lennart Lidqvist (L),  att dom som var jäviga inte heller fick delta i överläggningen och att dom till och med var tvungna att lämna lokalen. Denna bannbulla utfärdades sedan det visat sig att ingen av majoritetens företrädare yttrat sig, medan företrädare för oppositionen hade gjort kritiska inlägg och förslag. Då gick en SD:are upp och tyckte att dom som yttrat sig inte hade rätt att delta.

Ordföranden Lennart Lidqvist löd omedelbart. Mötet ajournerades och när det återupptogs meddelade han vad han beslutat: Dom jäviga ledamöterna fick inte delta i överläggningen, och dom var också tvungna att lämna lokalen.

Så här flagrant får man inte bryta mot lagen. Alla beslut som gällde ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnderna har därför överklagats till Förvaltningsrätten med yrkande att besluten ska upphävas.

Inte nog med det: Lidqvist släppte fram förtal av en folkvald och avbröt hens anförande

Den bisarra tillämpningen av jävsreglerna för att tysta oppositionen får Lennart Lidqvist svara för inför domstolen. Men han utsatte också Vänsterns gruppledare Fredrik Skog för ytterligare mobbning. För att han ska få chansen att också svara för det har jag skrivit ett öppet brev till honom. Läs det öppna brevet här. När jag har fått svar ska jag också offentliggöra det.

Det här är dom frågor jag ställer till Lennart:

Allmänhetens frågestund

Varför tillät du att frågorna fick framställas trots att de inte berörde ärenden i de politiska organens handläggning. Detta var ju också enligt KSO:s svar hans uppfattning.

Hur ser du på, att du genom att medge att frågorna fick framställas medverkat till grovt (demokratihotande) förtal av en förtroendevald?

Jävshanteringen

Hur motiverar du ditt beslut att tillämpa en jävshantering som förvägrade vissa ledamöter rätten att enligt kommunallagen 5:49 närvara och delta i överläggningen?

Avbröt talare

Anser du att du i din tillsägelse till Skog tydligt har motiverat varför du anser att han avviker från ämnet? Varför är frågor om KSO:s handlande och hans föredragning av årsredovisningen i fullmäktige irrelevanta i en diskussion om årsredovisningen? Vad menar du med att ”det är fullmäktige du ska vända dig till”?

Fullmäktigeordförandens roll

Anser du att fullmäktiges ordförande i sin mötesledande roll ska förhålla sig opartisk och inte gynna eller missgynna vissa ledamöter? Och anser du att du vid fullmäktiges möte den 4 maj ledde mötet på att sådant opartiskt sätt?

 

 

Nu anmäls Skinnskattebergs kommun till arbetsmiljöverket

Det finns ingen dokumentation av det arbetsmiljöarbete inom räddningstjänsten som kommunen är skyldig att bedriva. Nu anmäls kommunen till Arbetsmiljöverket. Med anledning av att arbetsmiljöproblem nu pekas ut som orsaken till den kris som brutit ut när alla brandmän annonserar att dom ska säga upp sig, vill anmälarna att myndigheten gör en tillsyn i kommunen. Anmälarna, fullmäktigeledamöterna Pentti Lahtinen och Fredrik Skog, vill att myndigheten ska bedöma om kommunen uppfyller arbetsmiljölagens krav.

Skinnskatteberg: Brandstationsfrågan urartar till fingerpekande

I frågan om en ny brandstation i Skinnskatteberg har det som vanligt i kommunen utbrutit en diskussion om vems fel det är att det har gått tolv - fjorton år utan någon lösning. Kommunalrådet Jonny Emtin (SD) skyller på sina föregångare (”jag har fått ärva det här”). Särskilt pekar han ut överklaganden och ”namninsamlingar”. Att det är rimligt att folket utnyttjar sina lagliga rättigheter, att få olagliga beslut upphävda av domstol, och att ta initiativ till en folkomröstning, är inget som tycks ha fallit honom in. Vi minns han famösa uttalande i rinkskandalen: ”Jag skulle aldrig få något gjort om dom folkvalda skulle tillfrågas om allt.”

På ”sociala medier” är dom vanliga trollen igång och pekar S och V ut som skyldiga. Det kan kanske vara bra att göra klart hur styret i kommunen sett ut under dom år som brandstationsfrågan varit på tapeten:

• 2012 – 2014 Under dom här åren var det S och V som styrde kommunen. Kommunalråd var Lars Andersson (S)
• 2015 – 2018 Från och med valet 2014 har det varit högermajoritet i fullmäktige. Under mandatperioden var Carina Sándor (L) kommunalråd. Hon styrde tillsammans med M, C och SD.
• 2019 – 2022 Högermajoriteten i fullmäktige bestod efter valet 2018, men det gick inte att få till ett högerstyre. Dom var för osams. Istället ”släppte Carina Sándor fram ett socialdemokratiskt minoritetsstyre” med Lena Lovén Rolén som kommunalråd. Men S-styret var helt i händerna på högern. Det var en tid av förnedring med ständiga nederlag för S i kommunstyrelsen och fullmäktige.
• 2023 – 2026 Fortsatt högermajoritet. Efter ett internt krig inom högern slutade det hela med att SD, L och C bildade minoritetsstyre med Ewa Olsson Bergstedt (SD) som kommunalråd. Sedan hon avsatts 2024 för ekonomiskt vanstyre blev ”arvtagaren” Jonny Emtin (SD) kommunalråd. Nu kom också M med i styret.

Alltså: Det har gått 14 år sedan 2012. Under 12 av dessa år har högerpartierna haft majoritet i fullmäktige. Hur S och V kan hållas ansvariga för att brandstationsfrågan dragits i långbänk är i det perspektivet obegripligt.

Som vanligt har sakfrågan helt kommit i bakgrunden. Lösningen är enkel: Gå med i samarbete med andra kommuner, helst med Mälardalens räddningstjänst, vilket kan förbättra räddningstjänstens kapacitet och halvera kostnaderna. Bygg sedan en brandstation som uppfyller moderna krav på arbetsmiljön, men vars storlek anpassats till att vi ingår i en samarbetsrelation.

Men det här inte intressant för dom högerpolitiker som är mest intresserade av att peka finger, skylla på andra (sossarna och vänstern), som öppet ogillar att folket använder sig av demokratins och rättstatlighetens verktyg, och som framförallt demonstrerar en total avsaknad av handlingskraft.

För en effektiv lösning på brandstationsdebaclet som också ger brandmännen en bra arbetsmiljö: Kasta ut högerns fingerpekare!

116 dagar kvar

Skinnskattebergs alla brandmän säger upp sig. ”Låt det brinna”

Alla brandmän i Skinnskatteberg har sagt upp sig. Dom slutar jobba den sista november. Detta rapporterar idag Fagersta-Posten. Det är den dåliga arbetsmiljön på brandstationen och att inget ännu gjorts åt problemen som är bakgrunden enligt vad räddningschefen Kenneth Johansson säger till tidningen.

Brandstationsfrågan har varit på dagordningen sedan 2014. Hur har vi kommit hit?

2014	Började behovet av en ny brandstation utredas. Utredningen gjordes av brandchefens son.
2021	Beslöt högermajoriteten i kommunstyrelsen föreslå fullmäktige att bygga en ny brandstation för 55 miljoner.
2022	I januari godkände fullmäktige kommunstyrelsens förslag.
	I januari lämnades också en namnlista med 676 namn med krav om en folkomröstning. om att förslaget skulle avvisas, och att flera alternativ skulle utredas.
	Fullmäktiges beslut överklagades till förvaltningsrätten som i april meddelade dom: Beslutet upphävdes.
	När kravet om en folkomröstning kom upp i fullmäktige hade alla partier enats om att ställa upp på Folkinitiativets krav om en folkomröstning. Fullmäktige beslöt att acceptera kraven på en allsidig utredning och det blev ingen folkomröstning.
	I november fanns en preliminär utredning som gjorts av kommunens VA- och Fastighetschef där de olika alternativen skisserades.
2023	I maj fick VA- och fastighetschefen sparken av den tekniska chefen, som fortsatt att göra av med pengar på utredningar av det dyraste alternativet.
2024	Man insåg nu att storleken på en eventuell ny brandstation skulle bero på om man gick med i något samarbete med andra kommuner. En konsult städslades.
	I juli presenterades konsultutredningen som föreslog att kommunen skulle gå ihop med Nerikes Brandkår. Det mest kostnadseffektiva alternativet Mälardalens räddningsförbund avvisades utan några egentliga argument.
	I september fick kommunstyrelsens ordförande Jonny Emtin (SD) och vice ordförande Bo Öberg (M) i uppdrag att inleda förhandlingar om samgående med Nerikes Brandkår.
2025	I november framgick det av ett interpellationssvar i fullmäktige att Emtin och Öberg inte gjort ett pillekvitt av uppdraget att överlägga med Nerikes Brandkår.
2026	I maj kom det ett nytt förslag från Emtin och Öberg som utan att ha fört några förhandlingar med andra på nytt föreslog att den dyra nya brandstationen skulle byggas. Kommunstyrelsen beslöt att skicka tillbaka förslaget till Tekniska utskottet eftersom det var ofärdigt.

Det är tydligt att det politiska systemet har gått i baklås. Orsakerna är många. Det finns nätverk av politiker på högerkanten och tjänstemän som drivit på för bygget av den dyrbara brandstationen, som man först anslog 30 miljoner till, men som i dagsläget nog kan uppskattas till 75 miljoner. Det vilar en doft av korruption över hela händelseförloppet. Framförallt högerpolitiker har en längre tid drivit en politik som egentligen struntar i sakfrågor. Viktigast är kriget mot Socialdemokraterna och Vänstern. Till varje pris ska ”såssarna” och ”kommunisterna” knäppas på näsan och köras över. Sist och slutligen är det samma högerpolitikers totala inkompetens, och att man inte ens lyckats få till ett samtal med tänkta samarbetsparter.

”Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna” som Niklas Strömstedt och Lasse Lindblom skrev 1987. Men hoppet finns kvar. Den 13 september kan SD+M-majoriteten slängas ut och frågan om samarbete med andra brandkårer och en funktionell brandstation kan få en lösning innan brandmännen hänger upp sina hjälmar och går hem. Annars är nog risken stor att inget över huvud taget händer. Och då får det väl brinna.

117 dagar kvar