Avskaffa demokratiskatten i Skinnskatteberg. Långsamt, dyrt och föråldrat system

 Läs gärna Rosemary Burks debattinlägg i Magazin24 om hur Skinnskattebergs kommun krånglar med utlämnande av allmänna handlingar och tar ut orimliga avgifter.

Centern kastar sten i glashus

Centerns toppkandidat till EU-parlamentet Emma Wiesner meddelade häromdagen i SVT att hon och Centerpartiet skulle kräva att dom svenska Liberalerna utesluts ur den liberala partigruppen, Renew Europe, i EU-parlamentet. Hon hänvisade till en deklaration som gjordes den 8 maj av dom socialdemokratiska, liberala, gröna och vänsterns partigrupper i parlamentet:

Vi kommer aldrig att samarbeta eller bilda koalition med extremhögern och radikala partier på någon nivå [min markering]. Vi uppmanar ordföranden för Europeiska kommissionen och alla demokratiska europeiska partier att bestämt avvisa all normalisering, samarbete eller allians med extremhögern och radikala partier.

Skälet att utesluta Liberalerna var förstås samarbetet i Tidölaget. Liberalerna ingår ju i den regering som inte skulle kunna existera utan stöd från extremhögerpartiet SD. SD ingår inte i regeringen, men har tjänstemän i regeringskansliet, samarbetar i en rad frågor som ingår i det så kallade Tidöavtalet med regeringen och har budgetsamarbete med regeringen. Och deklarationen den 8 maj talar om ett förbud mot samarbete på alla nivåer, alltså även den nationella.

Men i begreppet ”alla nivåer” ingår förstås också nivåer under den nationella, d v s i regioner och kommuner. Här förekommer samarbete mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna i styret av inte mindre än 14 kommuner: Arboga, Filipstad, Karlskrona, Lindesberg, Ljusdal, Norrtälje, Oxelösund, Ronneby, Skinnskatteberg, Svedala, Tidaholm, Trelleborg, Varberg och Älvsbyn.

Tyvärr (för Emma Wiesner och Centern) så ingår också Centern i styret av tre av dessa kommuner (Svedala, Filipstad och Skinnskatteberg) och dessutom i styret av Uppvidinge kommun tillsammans med SD. Så även om det är en mindre sten som kastas, så är det i alla fall i glashuset.

Centerns samarbete med Sverigedemokraterna i Skinnskatteberg lanserades under valrörelsen 2022. ”Ett härligt gäng” kunde man läsa på SD:s Facebooksida. ”Vi har inte diskuterat samarbetsfrågan så grundligt inom Centern i Skinnskatteberg” menade dåvarande förstanamnet Rolf ”Sillbo” Andersson i Fagersta-Posten den 15 juli 2022. Detta till trots att Centerns riksorganisation försökt ingripa i planerna. I ett mail från riksorganisationen den 1 september 2022 skriver man:

Samarbetet med SD i Skinnskatteberg är något som Centerpartiet på nationell nivå bestämt tar avstånd ifrån, vilket också har förts fram i samtal med lokalavdelningen. SD är ett parti som inte delar våra grundläggande värderingar. Därför har vi tydliga riktlinjer i partiet som säger att vi inte ska samarbeta med SD, varken på nationell, regional eller kommunal nivå.

Nu kanske frågan löser sig redan den 9 juni, eftersom både C och L riskerar att åka ur EU-parlamentet. Någon uteslutning ur Renew Europé blir då inte aktuell vare sig för C eller L. Och i Skinnskattebergs kommun kanske det också löser sig. Det nuvarande SD-ledda styret, där alltså C och L ingår, fick sig en törn när fullmäktige beslöt att avsätta SD-kommunalrådet. Det var en majoritet bestående av S, V och M som stod för det beslutet. Om dom kan hålla ihop vid nästa fullmäktige den 17 juni och bilda nytt styre, så bryts ju detta samarbete mellan dom finurliga företagarna Emtin (SD) och Kjellin (C) i styret av kommunen.

 

Glimtar från Dalaresan

Ulvshytte Bruk

Första stopp på silverbröllopsresan till Dalarna var Ulvshyttan, ungefär halvvägs mellan Smedjebacken och Borlänge. Alldenstund bruket ingår i Säters kommuns "Silverrundan" kunde det inte vara bättre valt. Här blev det lunchpaus bestående av färdiga mackor från ICA i Skinnskatteberg i skuggan av järnbrukets masugn och ruinerna av kolhuset.

Men byns stora och okända attraktion var nog ändå Sveriges största Buddhastaty gjuten i en gyllene kopparlegering i det thailändska buddhistcentret Wat Dalarnavanaram.

Greens Hotell i Tällberg

Jaha, så blev det klang och jubelfest på anrika Greens hotell i Tällberg. En by med 300 invånare och åtta hotell! Först försökte vi dränka oss i poolen, men när det inte lyckades satte vi oss till bords till en trerätters meny. Först Crème Ninon med forellrom, vilket var en mycket lyckad start. Ärtsoppan följdes sen av ankbröst, som var mer ordinärt, men gott och vällagat. Ja, så avslutades det hela med Crème Brûlée. Till detta serverades bier och Aalborg Taffel (inte den vanliga Jubileums utan den äkta Aalborg Rød, som man aldrig annars får i Sverige). Ett klart plus. Fyra grisar blir det.

Tidigare matrecensioner

Fem grisar Matkonsulatet, Wanås Restaurang och Konst, Hallmans matbar

Fyra grisar Högsjö wärdshus, Nya serveringen, Ängelsberg, Klostergatans vin och delikatess, Lund, Kungsörstorp, Kohlswa herrgård, Djäknebergets restaurang, Grythyttans gästgivargård, Wärdshuset Gaggeska gården,  Bryggans Bar och Café, Västerås, Pressklubben, Gripsholms Värdshus, Ulvsby herrgård, Sunne, Konserthusterrassen, Västerås, La Cantina, Södertälje, Zorbas taverna, Kolsva, Söders Hjärta, Lake Lodge, Karlskoga, Nya Hattfabriken, Färna herrgård, Tolvsbo bergsmansgård, Vatten, Skärhamn, Kajplats 9, Västerås, Gyllene Uttern, Gambrinus Grand Hotel Lund

Tre grisar Vinöns wärdshus, Wärdshuset Engelbrekt, Kolbäcks Gästgivargård, Bjerreds Saltsjöbads kallbadhus, Blå Kök och Bar, Karlstad, Pinchos, Göteborg, Brasserie Elverket, Hjälmaren, Årsta, Agrill, Västerås, Laxmi, Västerås, Värdshuset Stopet, Grängesberg

Två grisar Wanbo herrgård, Brasseri Stadsparken, Västerås, Hotell Scheele, Köping, Hyttans café, Säfsen, Bierkeller, Västerås

Efter detta var det bara att avnjuta solnedgången över Siljan.

Dalahästar och idyllmålare Larsson

På hemväg passade vi på att riva av två attraktioner till: Den märkliga dalahästfabriken i Nusnäs och Carl Larssons Sundborn. Efter dessa upplevelser stapplade vi så småningom in i hemmet. Puh!

Det ska vi fira! Del 5. 29 maj 1999

 

Skriv under namninsamlingen: Demokrati ska inte kosta

Det finns nu en namninsamling för ökad öppenhet i Skinnskattebergs kommun. Här är uppropets text:

Skinnskatteberg är unik i sitt sätt att begränsa tillgång till allmänna och offentliga handlingar - istället för att lägga ut dessa på nätet för gratis nedladdning - vill kommunen ha betalt, skriva ut på papper och skicka med ytpost. Detta sätt att hantera folkets intresse i vad som sker i sin kommun är odemokratiskt, minskar intresset att engagera sig i demokratin och utestänger dig som väljare från insyn. 

 

Vi begär att alla de dokument som går till de folkvalda inför Kommunfullmäktiges, Kommunstyrelsens och kommunens nämnder läggs ut på kommunens webbplats en vecka innan mötet - samtidigt som de folkvalda får dessa så att väljarna kan sätta sig in i vad som skall beslutas och prata med sina folkvalda i tid innan mötet. 

Vi begär även att skattefinansierade revisionsrapporter, interna och externa, samt kommunens ramavtal läggs ut på nätet samtidigt som dessa är tillgängliga.  

 

Skriv under till stöd för ökad öppenhet och insyn i Skinnskattebergs kommun!

Följ länken för att skriva under namninsamlingen: 

https://www.skrivunder.com/skinnskatteberg_demokrati_skall_inte_kosta

Mer makt åt SD: Då går det utför med företagandet

Svenskt Näringsliv har nyss publicerat sin rankning av kommunerna efter hur bra företagsklimatet var 2023. Det går utför för Skinnskattebergs kommun. Från plats 280 år 2022 till plats 287 år 2023. Det finns 290 kommuner, så Skinnskatteberg är därmed trea från slutet.

Rankningen bygger dels på enkätsvar från företagare i kommunen, dels på publicerade statistiska data. När man skärskådar dom enkätsvar som handlar om sånt som kommunen direkt eller indirekt skulle kunna påverka är det försämringar på flera:

• Dialogen mellan företagarna och kommunens beslutsfattare har försämrats
• Brottslighet och otrygghet har ökat
• Tillgången till kompetens har minskat
• Kommunens information till företagen har försämrats
• De kommunala tjänstemännens attityder till företagande har blivit mer negativ
• Politikernas attityder till företagande har blivit mer negativ

Det är intressant att notera sambandet mellan hur stort inflytande SD har och företagsklimatet. Under mandatperioden 2015-2018 var det borgerligt minoritetsstyre under ledning av liberalpartisterna och med SD som stödparti. Den genomsnittliga rankningen under dom fyra åren var 264. Nästa mandatperiod, 2019-2022 minskade SD:s inflytande eftersom det var Socialdemokraterna som med liberalpartisterna som stödparti. När SD:s maktposition försvagades förbättrades rankingen till 254, en förbättring med tio platser. Men 2023 tog SD över styret i kommunen- Tillsammans med L och C bildades ett minoritetsstyre med Socialdemokraterna som inofficiellt stödparti. Och hux flux sjönk rankingen från 254 till 287.

Vad kopplingen mellan SD:s makt och raset i företagsklimatet beror på vet vi ju inte. Men det är inte alltför långsökt att det är samma passivitet, lustlöshet och handlingsförlamning som SD+L+C-styret visar i skötseln av kommunen som ligger bakom. Det kan ju också bero på slumpen, men som GW Persson lär oss ska vi hata slumpen.

Sen beror det förstås på vem det är som svarar på frågan. Av ”styrets” sammanlagt 23 förtroendevalda är det sju som direkt eller indirekt har något företagsengagemang. Dom flesta har blygsam verksamhet och omsättning. Men två av dom sticker ut. Den ene är tekniska utskottets ordförande, och sedan Ewa Olsson Bergstedt (SD) fockades tillförordnade ordföranden i kommunstyrelsen, Jonny Emtin. Och den andre är centerpartisten Ulf Kjellin, också han i tekniska utskottet. Både Emtin och Kjellin har koppling till företag som har ramavtal med kommunen.

Emtins bolag T&J Service AB omsatte 2022 0,7 miljoner kronor. Året efter maktskiftet när SD tog över styret i kommunen gick omsättningen upp till 1,2 miljoner. En imponerande ökning med 81 procent. Ulf Kjellins Ulf Kjellin El AB omsatte året innan maktskiftet 2,7 miljoner för att 2023 öka till 3 miljoner kronor. Det var en lite mindre imponerande ökning än Emtins, bara nio procent. Jag förmodar att varken Emtin eller Kjellin har något att klaga på vad gäller företagsklimatet i kommunen. Hur det däremot går för fullmäktiges ordförande Lennart Lydquist (L) och hans rörelse Solmyra56 Gästhem & Loppis förtäljer inte historien. Som fullmäktigeordförande går det i alla fall inte något vidare.

 

Dyrbar tidning spårlöst försvunnen

Ingen DN idag! Stulen direkt ur lådan förmodligen. Det är svårt att veta vad det beror på. Det kan kanske hänga samman med det höjda prenumerationspriset. Nästan 700 spänn i månaden. Under alla omständigheter närmar sig träffprocenten i rask takt noll. Tidning i brevlådan på utgivningsdagen har hittills under 2024 inträffat bara i 31,2 procent. Det är förmodligen nytt bottenrekord. Man får bara hoppas att tjuven också läser tidningen och inte bara tänder grillen med den. Kanske kan man också sälja den på svarta börsen. Med det nya priset är den ju en riktig guldklimp.

Utdelningsstatistik för DN år 2024 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	5	3,5
- ej postutdelning, tidningen kom nästa dag	82	58,2
- ej postutdelning, tidningen kom aldrig	4	2,8
- vardagar med utdelning men utebliven tidning	6	4,3
Dagar med tidning på rätt dag	44	31,2

 

Pressgrannar: Räfst och rättarting i Skinnskatteberg

 Läs den intressanta krönikan "Räfst och rättarting i Skinnskatteberg" i Magazin24.

Uppladdning i Småland och installationsmiddag i Lund

För att på ett värdigt sätt ladda upp inför professorsinstallationen i Kristianstad gjorde vi ett stopp på den på slutet av 1930-talet uppförda riddarborgen Gyllene Uttern i Gränna. Det är tänkvärt att professor installatas farfars far föddes här i Gränna landsförsamling 1890 som en av en indelt soldats många söner (”det vet man ju hur soldaterna var”). Efter en skolgång på kanske sisådär fyra år var det dags att lämna soldattorpet och ta tjänst som bonddräng. Karl Edvin, som vänsterhänt, betraktad som lite dum (vänsterhänta kunde vid den tiden sättas på anstalt), hade nog haft svårt att föreställa sig sitt barnbarn, den avdankade professorn i offentlig förvaltning, på väg till installationen av det andra av två barnbarnsbarn som skånsk professor. Det vetenskapliga begreppet är intergenerationell social mobilitet.

Den trerätters middag som bestods i riddarkulissen (Potemkin skulle bli grön av avund) var helt okej. Det fanns väl en och annan brist i tillagningen. Till exempel var den vita sparrisen lite trådig och lite för mjuk och kladdig, och mojiton serverades i brist på lime med citron. Men vi enades om att det nog ändå handlade om fyra grisar.

Ingrid morsar på Plåtniklas

Solnedgång över Vättern

Om betyget för den Gyllene Uttern blev a- (avrundat uppåt till 4) blev det snarare a+ (avrundat nedåt till fyra grisar) för installationsmiddagen på Grand Hotel i Lund. Maten, som var lite olika för olika deltagare i åldrarna fem till 77 år, fick inga minustecken. Själv tog jag in skånsk ginmarinerad stenbitsrom, oxkind och glass och sorbet. Rommen var väl inte så märkvärdig, men det var kanske mest mitt eget fel. Snålheten bedrog visheten, eftersom det fanns andra kaviarrätter som kostade sisådär uppåt 1 800 kronor för en liten portion.

Nej, det var inte maten som var Grands problem. Det kunde ha blivit en femma om det inte hade varit brister i miljön och servisen. Matsalen var ohyggligt stimmig (påstods bero på fulla danskar som utnyttjade valutadifferensen) och högljudd musik. Kvällssolen var också omtöcknande och man vägrade sänka markisen. Men det mest stötande var att serveringspersonal av olika grader i stort sett bara talade engelska. Vad hade Piraten tyckt om det? Det blir lite konstigt när varken jag eller servitrisen vet vad ”ginmarinerad stenbitsrom” kan tänkas heta på engelska. Tjänstgörande restaurangchef var väl stressad (vilket inte hindrade honom från att då och då dra sig undan till garderoben), också han engelsktalande var inget mönster av trevlighet.

Betygsbeslutet fattades efter en klassisk kollegial beslutsprocess där utlåtandena av dom åtta deltagarna avgavs i åldersordning från den yngsta till den äldsta. Den nionde femåriga deltagaren förklarades ännu icke röstberättigade, så vi började med tioåringen. Det blev en total enighet runt bordet om betyget ”fyra grisar”.

En pikant detalj var att det på andra våningen pågick något slags märklig studentbal. Hundratals medlemmar av Lunds politisk-ekonomiska förening utklädda i högtidsdräkt med ordensband, medaljer och studentmössor samlades och avgav då och då samfällda vrål av typen ”alla får ligga på Grand.” Men här funkade ändå gudskelov ljudisoleringen, dom störde inte vare sig i matsalen eller i hotellrummet. Vid 23 drog dessutom skränflocken vidare för eftersittning på nation.

Tidigare matrecensioner

Fem grisar Matkonsulatet, Wanås Restaurang och Konst, Hallmans matbar

Fyra grisar Högsjö wärdshus, Nya serveringen, Ängelsberg, Klostergatans vin och delikatess, Lund, Kungsörstorp, Kohlswa herrgård, Djäknebergets restaurang, Grythyttans gästgivargård, Wärdshuset Gaggeska gården,  Bryggans Bar och Café, Västerås, Pressklubben, Gripsholms Värdshus, Ulvsby herrgård, Sunne, Konserthusterrassen, Västerås, La Cantina, Södertälje, Zorbas taverna, Kolsva, Söders Hjärta, Lake Lodge, Karlskoga, Nya Hattfabriken, Färna herrgård, Tolvsbo bergsmansgård, Vatten, Skärhamn, Kajplats 9, Västerås

Tre grisar Vinöns wärdshus, Wärdshuset Engelbrekt, Kolbäcks Gästgivargård, Bjerreds Saltsjöbads kallbadhus, Blå Kök och Bar, Karlstad, Pinchos, Göteborg, Brasserie Elverket, Hjälmaren, Årsta, Agrill, Västerås, Laxmi, Västerås, Värdshuset Stopet, Grängesberg

Två grisar Wanbo herrgård, Brasseri Stadsparken, Västerås, Hotell Scheele, Köping, Hyttans café, Säfsen, Bierkeller, Västerås

 

 

Det ska vi fira! Del 4. Ny professor i psykologi vid Högskolan i Kristianstad

 

Socialdemokratisk röstmagnet lämnar Skinnskattebergs fullmäktige

Vid valet i september 2022 var det fyra kandidater som klarade spärren för personvalet. Det krävs minst 5 procent av partiets röster eller minst 50 röster om dom fem procenten är färre än 50. Den ena av dom båda socialdemokrater som klarade spärren, Mazhar Aslan, avsade sig alla sina uppdrag den 6 maj. Så här har det gått för dom kandidater i de olika partierna som fick flest personröster:

• Gabriel Andersson (L) 215 röster (40,04 procent) avsade sig uppdraget 24/5 2023
• Eva Olsson Bergstedt (SD) 145 röster (21,54 procent) kvar i fullmäktige, avsatt som kommunalråd 6/5 2024
• Lena Lovén Rolén (S) 129 röster (12,8 procent) kvar i fullmäktige
• Mazhar Aslan (S) 52 röster (5,19 procent) avsade sig uppdraget 6/5 2024
• Marie Tollefsen Markström (M) 42 röster (under spärren) kvar i fullmäktige
• Sheila Imamovic Skog (V) 38 röster (under spärren) ej invald
• Rolf Andersson (C) 12 röster (under spärren) avsade sig uppdraget 30/5 2023
• Inger Öhrfelt Kraft (S) 10 röster (under spärren) avsade sig uppdraget 9/4 2024

Inget vidare resultat av väljarnas personvalsröstning. Av åtta kandidater som fick flest personröster i respektive parti valdes sju in. Av dessa åtta finns tre kvar, varav en häromdagen avsattes från sitt uppdrag som kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande.

Fårskalle

Inför fredagens begivenheter hos grannen en beskrivning av den norska specialiteten smalahove. Det handlar om ett dekapiterat får.

 

Nu är förväntningarna stora på S+V+M i Skinnskatteberg

SD-kommunalrådet Ewa Olsson Bergstedt och socialnämndens ordförande Elisabet Åberg (L) avsattes av fullmäktige förra veckan. Oppositionspartierna S, V och M kunde enas om att vägra ansvarsfrihet åt kommunstyrelsen och socialnämnden. Samma partier var eniga om att sparka kommunalrådet och socialnämndens ordförande. Det handlade framförallt om deras totala passivitet inför dom gigantiska budgetunderskotten.

Nu är förväntningarna stora på dom tre partierna att dom också ska enas om att bilda en ny styrande majoritet i kommunen, som kan ta itu med ekonomin och en rad missförhållanden som avslöjats i den kommunala organisationen. En sådan konstellation skulle få 13 av fullmäktiges 25 mandat och ge kommunen ett stabilt majoritetsstyre, något som saknats dom senaste tio åren. Detta är en chans att städa upp i den röra som riskerat kommunens rykte och som hotar den kommunala demokratin genom att spä på politikerföraktet.

De tre partierna har efter valet gjort två försök att enas i en sådan ny majoritet. Det var dels direkt efter valet när ett nytt styre skulle formeras, dels i samband med den så småningom havererade processen för att få fram en budget för 2024.

Vid båda tillfällena har det tyvärr varit oenighet i socialdemokratin som har satt käppar i hjulet. Det är ingen hemlighet att Socialdemokraterna i Skinnskatteberg är splittrade. I Socialdemokraternas verksamhetsberättelse för 2023 pekar man ut denna splittring som ett stort problem:

Förhandlingarna [om att bilda en majoritet, min anm] avbröts sedermera, vilket resulterade i avhopp från styrelsen. Resten av 2023 präglades av interna konflikter, vilket […] resulterat i två falanger. Detta har förstås inte varit till gagn för partiet och inte heller varit positivt för partiets anseende.

Vad är det då som krävs för att Socialdemokraternas båda falanger ska kunna enas och därmed möjliggöra det nya majoritetsstyre som kommunens medborgare förväntar sig? Förra kommunalrådet Lena Lovén Rolén har förvisso under vidriga parlamentariska förhållanden gjort goda insatser, men samtidigt har hon begått allvarliga missgrepp. Så sent som under den här våren har ett par sådana bubblat upp till ytan. Det handlar dels om det som kallats ”Vicky-gate”. Den lokala partiorganisationens styrelse gick till våldsamt verbalt angrepp mot den ”vanliga medborgaren” Vicky, som i en insändare kritiserade den politiska utvecklingen i kommunen, faktiskt utan att på något sätt peka ut S som ansvariga. Vicky dumförklarades av arbetarkommunens styrelse, som helt domineras av Lena Lovén Rolén-falangen. Reaktionerna på denna tillplattning av en kritisk medborgare blev starka.

Det andra är dom många oklarheterna kring hur frågan om Lena Lovén Roléns omställningststöd  (”fallskärmen”) har hanterats. Kritikerna har menat att fel begåtts både av såväl det förra kommunalrådet som förvaltningen och SD-styret. Det här gör att Lovén Rolén och den grupp partimedlemmar hon omger sig med kommit att bli en bromskloss för bildandet av ett majoritetsstyre tillsammans med V och M.

Många oroliga socialdemokrater har hört av sig. Det finns en uppenbar risk, att om Lovén Rolén som nog inser att hon inte är gångbar för resten av oppositionen, söker återuppta samarbete med dom numera ganska vingklippta Liberalerna, då spricker det socialdemokratiska partiet i Skinnskatteberg definitivt. Det finns en risk att inemot halva fullmäktigegruppen då försvinner. Det gör att resten av den socialdemokratiska gruppen blir betydligt mindre intressant som samarbetspartner för t ex Liberalerna. Ett försök att bilda ett styre av Liberalerna och rest-sossarna skulle kanske inte kunna mönstra mer än 10 – 11 av fullmäktiges 25 mandat och bli helt beroende av SD som stödparti.

 

Två kusiner i vårsolen på Djäkneberget

 

Att avgå eller inte avgå? Det är frågan

Kommunfullmäktige i Skinnskatteberg beslöt den 6 maj att inte bevilja ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och socialnämnden. Vidare beslöts att uppdragen skulle återkallas för dom båda nämndernas ordförande. Orsaken till vägrad ansvarsfrihet var framför allt dom mycket stora budgetunderskotten för kommunstyrelsen och socialnämnden, och den passivitet som visats i att vidta åtgärder för att räta upp den ekonomiska krisen.

Besluten innebär alltså att kommunstyrelsens ordförande, kommunalrådet, och socialnämndens ordförande måste lämna sina uppdrag. Några omedelbara konsekvenser för övriga politiker i dom båda organen blev det inte. Många har frågat sig varför dom båda ordförandena på det här sättet tvingats bära ett större ansvar än övriga politiker. Jag ska här försöka reda ut hur det kan bli så här.

För det första kan man slå fast att vägrad ansvarsfrihet i det kommunala inte medför några som helst direkta konsekvenser. Det finns en möjlighet för fullmäktige att återkalla uppdraget för den som vägrats ansvarsfrihet. Det är den möjligheten som fullmäktige i Skinnskatteberg använde sig av. Det finns också en möjlighet, om kommunen lidit ekonomisk skada, att stämma den eller dom felande politikerna och kräva skadestånd. Enligt samstämmiga uppgifter har detta aldrig hänt i någon svensk kommun.

Organisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) påpekar också att det förstås kan bli mer långsiktiga och indirekta konsekvenser. På sin hemsida skriver dom: ”Ansvarsprövningen ger också signaler till medborgarna om tillståndet i kommunen och kan ligga till grund för deras ställningstagande vid de allmänna valen.”

Sitta kvar eller avgå?

När det gäller frågan om man sitter kvar eller inte efter att ha vägrats ansvarsfrihet finns det ingen samlad bild. Vid sidan om möjligheten för fullmäktige att focka den eller dom som vägrats ansvarsfrihet kan det hända att dom berörda frivilligt avgår. I skriften ”Ansvarsprövningen i fullmäktige” skriver SKR: ”Det händer också att den/de som inte beviljats ansvarsfrihet själva väljer att lämna sitt uppdrag utan att fullmäktige fattat beslut om detta.” Hur vanligt detta är, vet ingen.

Delvis beror den bristande kunskapen på att det är ganska sällsynt med vägrad ansvarsfrihet. Ett procenttal eller medelvärde om vanligheten riskerar därmed att bli väldigt osäkert. Under åren 2011-2021 hade revisorerna föreslagit att ansvarsfrihet skulle vägras i 69 fall. Inte ens i vart tredje av dessa beslöt fullmäktige enligt revisorernas förslag (20 fall). I sex fall vägrade fullmäktige ansvarsfrihet trots att revisorerna inte föreslagit det. (SKR: Utfallet i ansvarsprövningen för perioden 2011 – 2021)

För åren 2021 och 2022 (särskild rapport om 2022) finns två fall redovisade: Fullmäktige i Alingsås vägrade 2021 samhällsbyggnadsnämnden ansvarsfrihet. Fullmäktige beslöt också att entlediga alla ledamöter. 2022 beslöts att socialnämnden i Örkelljunga inte skulle få ansvarsfrihet. Här togs det inga beslut om entlediganden, och Helsingborgs Dagblad rapporterade (24/4 2023) att ledamöterna inte hade några planer att avgå.

Det är den som har makt som bär ansvaret

En SD-ledamot sa till tidningen: ”Rent tekniskt sett har jag ett ansvar, men när man sitter i opposition som vi gjorde då, får man ju sällan igenom det man lägger fram.” Både ordföranden (M) och en KD-ledamot antyder att dom varit i klorna på förvaltningen. Ordföranden säger: ”Det är vårt ansvar, ja, men det har inte varit en enkel förvaltning att styra.” Och KD-ledamoten: ”Jag ser allvarligt på det och det visar hur svårt det är med socialnämnd. Vi kan inte göra mer än vad förvaltningen visar oss.”

De avgick alltså inte. På sitt sätt tror jag att det var SD-ledamoten som slog huvudet på spiken när han hänvisade till majoritetsförhållandena. Han ansåg inte att han har haft något inflytande, och därför inte bör drabbas av några konsekvenser. Problemet är bara att lagstiftningen är kraftigt föråldrad. Den tar inga hänsyn till att det finns ett ”styre” i kommunen, utan betraktar kommunstyrelsen som kommunens ”regering”.  Det här dubbla systemet, ett officiellt med kommunstyrelsen som ansvarig, och ett ”styre” som har makten har jag tidigare kallat ”kvasiparlamentarism”. Det finns också andra nackdelar med kvasiparlamentarismen: det blir diffust för väljarna att veta vem som har ansvaret, och bildande och avsättning av styre är helt oreglerat. Bristen på regler för dom processerna öppnar för diverse fulspel. Det här har jag skrivit om flera gånger här på bloggen. Här ett inlägg från 2012 som reder ut begreppen.

Av det här skälet har det betraktats som normalfall ett bevilja eller vägra hela styrelser respektive nämnder ansvarsfrihet. SKR skriver i skriften ”God revisionssed”: ”Ansvaret i styrelse och nämnder är som utgångspunkt kollektivt. Det individuella ansvaret prövas undantagsvis till exempel när en enskild ledamot agerat på ett uppenbart felaktigt sätt.” Detta skriver man trots att kommunallagen faktiskt inte påstår att det normala är kollektivt ansvar.

Det visar sig ju också att i det kvasiparlamentariska systemet har oppositionens ledamöter ett ibland till noll reducerat inflytande på styrelsens/nämndens beslut. Jämför med vad SD-ledamoten i Örkelljunga sa om sitt beslut att inte avgå. I en stor undersökning av Mikael Gilljam, David Karlsson och Anders Sundell (SKL: ”Politik på hemmaplan: Tiotusen svenska fullmäktigeledamöter tycker om politik och demokrati”) har man frågat intervjupersonerna om hur stort inflytande olika aktörer har i kommunalpolitiken. Det är där en stor skillnad i uppskattningen av det egna inflytandet beroende på om man tillhör majoriteten eller oppositionen. Vidare anses kommunstyrelsens ordförande vara den av nio olika aktörer som har störst inflytande.

Det är en allmän uppfattning att makt och inflytande bör följas av ansvar. Den som saknar inflytande bör inte tvingas att ta ansvar. Det är en allmän rättsprincip i straffrätten att den som lider av en allvarlig psykisk störning bör få ett lindrigare straff och hellre vård än fängelse (Brottsbalken 29:3). Det kan t ex handla om vanföreställningar, om högre makter som beordrat en att begå ett brott. Den som av ungdomligt oförstånd inte kan se förhållandet mellan orsak och verkan ska inte heller straffas. Därför kan inte den som är under 15 år dömas till fängelse. Vi kan nog alla varav överens att den som under pistolhot begått en handling inte heller ska behöva ta konsekvenserna av den. Hen har inte haft någon handlingsfrihet.

Staten skapar genom lagstiftningen förvirringen

Det är alltså kvasiparlamentarismens fel att det blir så här konstigt. Socialdemokraterna i Skinnskattebergs fullmäktige som yrkade vägrad ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och socialnämnden följde bara vad dom (med SKR:s påhejande) trodde var normalfallet. Därmed åkte samtliga ledamöter dit. Medan däremot Vänsterpartiet som yrkade på entledigande för dom båda ordförandena därmed stod för den mer parlamentariska bilden: Styret styr och har makten och ansvaret medan oppositionen opponerar och får se sina förslag nedröstade. Båda har i någon mening rätt, men Vänsterpartiets ståndpunkt är faktiskt mer realistisk och anknyter till den allmänna principen om sambandet mellan makt och ansvar. När man på det här sättet i en beslutssituation blandar två så olika principer kan resultatet för en utomstående (ja till och med för dom berörda) bli så här besynnerligt. Man får inte ansvarsfrihet, men konsekvenserna uteblir.

Jag vill understryka att dom agerande i Skinnskattebergsfallet inte har gjort något fel. Orsaken är statens och SKR:s vägran att erkänna och reglera den kommunala parlamentarism som finns där oavsett vad som står i lagen. När den utredning som jag refererade till i blogginlägget från 2012 skulle omsättas i lagförslag sa den dåvarande flugprydde ministern att ”det fanns inget behov av att införa parlamentarismen i kommunallagen.” Han hade uppenbarligen fel redan då.

Fel om avsättningen av Skinnskattebergs kommunalråd

I Fagersta Nyheter publiceras idag en artikel där det antyds att avsättningen av kommunalrådet Ewa Olsson Bergstedt (SD) skulle vara olaglig. En höjdare i SD i Stockholm säger att dom tänker överklaga beslutet. Det skäl som anförs i artikeln i FN skulle vara att ärendet om avsättning inte var berett av kommunstyrelsen. För alla som blir oroliga vill jag bara berätta att påståendet är felaktigt. Så här står det i kommunallagen: "Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige också utan ytterligare beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag ska återkallas enligt 4 kap. 9 §."

I klartext: Det behövs ingen beredning vare sig i kommunstyrelsen eller någon annan stans. Så SD-topparna i Stockholm får väl försöka hitta på något annat sätt.

Krisens Skinnskatteberg: Kommunalrådet (SD) och ledande L-politiker avsattes

Kommunfullmäktige i Skinnskatteberg beslöt i går kväll att avsätta kommunstyrelsens ordförande kommunalrådet Ewa Olsson Bergstedt (SD) och socialnämndens ordförande Elisabeth Åberg (L). Debatten var livlig och det var framförallt Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som talade för att kommunstyrelsen och socialnämnden inte skulle beviljas ansvarsfrihet.

Övertrasseringen är "astronomisk". Ansvaret faller "blytungt" på SD+L+C-styret

Socialdemokraternas Arne Hjorth inledde diskussionen med ett inlägg där han skarpt kritiserade den politiska ledningen som består av Sverigedemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet. Särskilt uppehöll han sig vid dom skenande kostnaderna och budgetunderskottet. Han menade att man inte hade tagit varningssignalerna på allvar och vidtagit åtgärder för att vända utvecklingen. Han deklarerade att ”Budgeten måste hållas, det finns inga alternativ” och fortsatte med att konstatera att kommunstyrelsen och socialnämnden som tillsammans svarar för nästan hela kommunens budget under året övertrasserat budgeten med ”astronomiska belopp”. Det obefintliga budgetarbetet inför 2024 kritiserades också: ”Budgetarbetet har i princip varit obefintligt”.

Hjorth levererade också kritik mot den bristande måluppfyllelsen: ”Generellt är det ett underkännande” och ”Genomförandet av inriktningsmålen […] har helt fallerat”. Socialdemokraten Helena Öling skulle senare i debatten yrka att kommunstyrelsen och socialnämnden inte skulle beviljas ansvarsfrihet, men Hjorth preciserade i sitt inlägg att ”ansvaret faller i praktiken blytungt på styret”, d v s den SD-ledda koalitionen.

Ansvaret faller på SD-styret och särskilt ordförandena

Vänsterns Fredrik Skog underströk Socialdemokraternas kritik: Den bristande handlingskraften hos SD-styret kritiserades: ”Man vet inte vad mad man gör” och ”När man väl sitter där med sleven i grytan gör man ingenting”. I ett senare inlägg tog han också upp hur den politiska ledningen helt har nonchalerat fullmäktiges beslut om brandstationsfrågan. Istället för att utreda olika alternativ som fullmäktige efter folkinitiativets namninsamling, som skrevs på av nästan var femte väljare, har man drivit på för det dyraste alternativet (55-miljonersbygget). Skog var också mer precis i var ansvaret för det politiska och ekonomiska debaclet skulle förläggas. Liksom Arne Hjorth ansåg han att det i huvudsak föll på SD-styret, men han preciserade det till ordförandena i kommunstyrelsen och socialnämnden.

Socialnämndsledamoten Roger Ingvarsson (S) underströk kritiken mot socialnämndens ledning. Om underskottet på 14,1 miljoner i nämndens verksamhet sa han ”vi har haft noll koll på ekonomin”-

Sverigedemokraterna och deras liberalpartistiska och centerpartistiska stödtrupper var särskilt tystlåtna inför kritikstormen. Kommunalrådet Ewa Olsson Bergstedt (SD) gjorde ett lamt försök att få Socialdemokraterna och Vänsterpartiet att dela ansvaret med henne: ”Ni sitter ju båda i kommunstyrelsen. Det är fullt möjligt för er att komma med förslag, idéer och inspel. Ni har del i ansvaret, tycker jag.” Detta argument tillbakavisades av både Arne Hjorth och Fredrik Skog, som menade att ”Jag kan inte sitta och dirigera den som håller i ratten.” Med undantag av förrförra kommunalrådet Carina Sándor (L) som utan vidare motivering yrkade avslag på Fredrik Skogs yrkande kom det inte ett knyst från liberal- och centerpartisterna.

När det sen kom till omröstning röstade S, V och M för att dom båda nämnderna, kommunstyrelsen och socialnämnden inte skulle få ansvarsfrihet. Samma partikonstellation röstade också för kravet att återkalla uppdragen för kommunstyrelsens och socialnämndens ordförande. Styrespartierna SD, L och C var förstås emot men fick se sig slagna i omröstningarna.

Nytt kommunalråd väljs den 17 juni?

Vad som nu händer är ovisst. Dom båda nämnderna saknar ordförande, vilket innebär att deras respektive vice ordförande får rycka in och leda mötena till dess att val av nya ordförande kan genomföras, vilket tidigast kan ske vid fullmäktiges möte den 17 juni. Vice ordförande i kommunstyrelsen är den från andra sammanhang kände Jonny Emtin (SD) och vice ordförande i socialnämnden är liberalpartisten Vanja Leneklint. Inför den 17 juni måste partierna få fram förslag på nya namn för uppdragen. Det mest lyckosamma vore om oppositionen S, V och M kan enas om att fullfölja vad som inletts med gårdagens beslut och bilda ett nytt mer stabilt majoritetsstyre. Dom tre partierna har förvisso olika ideologiska utgångspunkter, och dom är inte heller överens i alla aktuella sakfrågor. Men som läget är nu är det viktigaste, och som man säkert kan enas om, att bringa ordning i den oreda som det handlingsförlamade och djupt inkompetenta SD-styret har åstadkommit under det gångna halvtannat året.

Socialnämndens avsatta ordförande packar ihop sina grejer och lämnar lokalen

Den politiska krisen i Skinnskatteberg: Så går det till när kommunen gör affärer

I höstas ändrade kommunen elljusspåret vid Borntorpet. I december betalades en faktura för elarbeten i projektet. Fakturan var totalt på 304 000 kronor. På fakturan uppges Hans Marklund som kommunens referens. Fakturan är utställd av Kjellins El. Den största posten på fakturan är 180 000 kronor för ”Underentreprenad mark.” Och vem var det som grävde? Jo, Jonny Emtin.

Hans Marklund är kommunens turismsamordnare och gift med förra kommunchefen, numera M-politikern Marie Tollefsen Markström. Ulf Kjellin är ledamot av kommunstyrelsens tekniska utskott där han representerar Centerpartiet.  Jonny Emtin (SD) är ordförande i tekniska utskottet.

Kjellin och Emtin var två av de tre ledamöterna i tekniska utskottet som SVT i februari avslöjade hade avtal med kommunen om offentliga arbeten inom den tekniska sektorn. Den tredje var Arne Hjorth (S).

I samband med SVT:s avslöjande sa kommunalrådet Ewa Olsson Bergstedt (SD):

Nej, jag ser inte alls den risken [för korruption, min anm]. Jag är inte ens orolig för det så den tanken har inte ens slagit mig med någon kontrollfunktion gällande det.

Fullmäktige i morgon om Skinnskattebergs politiska och ekonomiska kris

Glöm inte kommunfullmäktige i morgon måndag kl 18. På dagordningen finns bland annat frågor som hänger ihop med den ekonomiska krisen: Årsredovisning för 2023, en åtgärdsplan för att hantera kravet på balans i ekonomin och revisionsberättelsen. Fullmäktige ska också ta ställning till om kommunstyrelsen och nämnderna ska få ansvarsfrihet för 2023.

Det blir också svar på ett par interpellationer. Kommunalrådet Ewa Olsson Bergstedt (SD) svarar på frågor som ställts av Moderaterna om hur förra kommunalrådet Lena Lovén Roléns fallskärm. Socialnämndens ordförande (L) mm mm Elisabeth Åberg svarar på en socialdemokratisk interpellation om situationen på socialförvaltningen.

Sist men inte minst får vi se ordförande Lennart Lydquist (L) i full aktion brottas med propositionsordningarna.

Den politiska krisen i Skinnskatteberg: Samarbete med andra ger stora besparingar och längre till köttgrytorna

Skinnskattebergs kommun är liten och den krymper. Kommunen har stora ackumulerade ekonomiska underskott. Det är svårt att klara av försörjningen med kompetens och personalomsättningen är hög, inte minst på chefsnivå. Kommunen är därmed en självklar kandidat för nedläggning och sammanläggning om nu staten skulle få för sig att göra en ny kommunsammanslagningsreform. Jag har tidigare skrivit om den Österbergska utredningen som har siktet inställt på en sådan reform, men som slår fast att flera av kapacitetsproblemen kan få en läsning genom samarbete mellan kommunerna. Med det resonemanget vore ju Skinnskatteberg också en kandidat för samarbetsrelationer. Men icke. Det enda samarbete man har är med det rent praktiska utbetalandet av löner, där man samarbetar med Avesta, Fagersta, Hedemora, Norberg och Smedjebacken.

Verksamheter där kommunerna i vår omgivning samarbetar, men där Skinnskatteberg har valt att stå utanför är räddningstjänst, kommunal teknik, miljö- och hälsoskydd, fysisk planering, överförmyndare, ekonomikontor, IT, telefoni, upphandling och arkiv.

18 kommuner i vår omgivning samarbetar i tre räddningstjänstförbund

Låt oss ta räddningstjänsten som exempel. Det finns tre olika samarbeten i vår omgivning: I Västra Mälardalens räddningstjänstförbund samarbetar Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Surahammar och Västerås. I Södra Dalarnas räddningstjänstförbund samarbetar Avesta, Fagersta, Hedemora och Norberg. I kommunalförbundet Nerikes Brandkår samarbetar Askersund, Kumla, Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Ljusnarsberg, Nora och Örebro.

Dessa 18 kommuner som alla är större än Skinnskatteberg har alltså tyckt att det finns fördelar med att samarbeta med andra om just räddningstjänsten. Bara Skinnskatteberg som är minst har ansett att man klarar sig bra ändå. Räddningschefen i Västra Mälardalens räddningstjänstförbund räknar i en beskrivning upp fördelarna:

• Snabbare beslutsvägar
• Specialisttjänster
• Tillgång till stödfunktioner
• Överflödiga tjänster kan rationaliseras bort
• Större volymer och lägre priser på inköp
• Färre avtal mellan kommunerna behövs
• Möjlighet till specialisering av personalen
• Ökade möjligheter till utvecklingsarbete och projekt
• Högre flexibilitet
• Samma kompetenskrav och riktlinjer underlättar arbetet
• Mer uthållig organisation vid större händelser
• Möjlighet delta i nationella utvecklingsprojekt

Förbundet välkomnar också nya medlemskommuner. I budgeten skriver man: ”För att klara utmaningarna inför framtiden behöver förbundet växa och ansluta fler medlemskommuner.”

 I förbundschefens uppräkning ovan finns en argumentation för vilka mekanismer som gör att samverkan i ett förbund kan leda till skalfördelar, d v s varför blir verksamheten billigare och mer effektiv.

Minst halva kostnaden för räddningstjänsten kan sparas in

När det gäller kostnaderna finansieras förbundet genom medlemsavgifter som är direkt proportionella mot invånarantalet. Man kan t ex se att Kungsörs kommun betalar omkring 8 miljoner årligen i medlemsavgift. Kungsör är ungefär dubbelt så stort som Skinnskatteberg. Skinnskattebergs medlemsavgift borde komma att röra sig kring 4 miljoner. Man ska då betänka att räddningstjänsten i Skinnskatteberg nu kostar skattebetalarna 8 miljoner. Halva den kostnaden skulle alltså kunna sparas in.

I tabellen här har jag med utgångspunkt i kommunernas räkenskapssammandrag 2022 beräknat besparingen för Skinnskatteberg av att gå med i något av dom tre räddningstjänstförbunden.

Förbund	Nettokostnad per invånare kronor	Skillnad mellan Skinnskatteberg och respektive förbund. Kr/invånare	Total skillnad mellan Skinnskatteberg och respektive förbund. Tusental kronor
Nerikes	1 534	214	945
Södra Dalarna	1 182	562	2 491
Västra Mälardalen	651	1 098	4 832

 

De här kalkylerna pekar på att det är en klar ekonomisk vinst för Skinnskatteberg att gå in i något av dom tre kommunalförbunden. Allra mest tjänar man på att bli med i Västra Mälardalens räddningstjänstförbund. Här handlar det om en besparing på inemot 5 miljoner kronor om året.

Med tanke på den beredvillighet som finns hos Västra Mälardalen att ta in nya medlemskommuner, förefaller valet vara ganska enkelt. Skinnskatteberg borde ta upp förhandlingar med Västra Mälardalens räddningstjänstförbund omgående.

Västra Mälardalens Räddningstjänstförbund

Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund

Nerikes Brandkår

Samarbeten kan troligen spara minst 10 miljoner om året

Också när det gäller andra verksamheter finns det pengar att tjäna. Kommunal teknik är förstås en sådan verksamhet. Här är det svårare att göra den typ av jämförelser som jag gjort vad gäller räddningstjänsten. Orsaken är att kommunerna räknar in olika verksamheter i den tekniska sektorn. I Skinnskattebergs kommun omfattar sektorn Teknik och Service både vägar och gator, kommunens fastigheter inklusive bostäder, vatten och avlopp, centralkök och städning. I kommunalförbundet Norra Västmanlands kommunalteknikförbund samverkar Fagersta och Norberg om vägar och gator, kommunala fastigheter, bostäder, vatten och avlopp och städning. I den gemensamma nämnden Samhällsbyggnad Bergslagen samverkar Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora med sådana uppgifter som vanligen ingår i en teknisk förvaltning, d v s avfallsfrågor, vatten och avlopp, vägar och gator och fastigheter. Men det som gör den särskilt intressant är att man också sysslar med myndighetsutövning som vanligen hör till en miljö- och hälsoskyddsnämnd och en byggnadsnämnd.

I dessa myndighetsfrågor finns det också andra samarbeten. I Västmanland-Dalarnas miljö- och byggnadsförvaltning deltar Fagersta och Norberg. I Västra Mälardalens myndighetsförbund ingår Arboga och Kungsör.

Just när det gäller myndighetsutövning inom miljö- och byggområdet finns det publicerade data som gör det möjligt att göra en liknande kalkyl som för räddningstjänsten. Det visar sig då att en Skinnskattebergsbo betalar dubbelt så mycket som en invånare i dom samverkande kommunerna i Örebro län för dom här tjänsterna. Den totala besparingen av att delta i detta samarbete skulle bli ungefär 1,2 miljoner kronor. Jag är övertygad om att än större besparingar i den kommunaltekniska verksamheten skulle gå att få ut om Skinnskatteberg skulle närma sig Bergslagens Samhällsbyggnadsnämnd.

Samma sak gäller för överförmyndarnämnden där Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping och Surahammar samarbetar i en gemensam nämnd. Genomsnittskostnaden i dom samarbetande kommunerna är ungefär 200 kronor per invånare, medan Skinnskattebergs skattebetalare får punga ut med 300 kronor. Det blir en total besparing på nästan en halv miljon.

Ja, så där kan man fortsätta. Det finns en rad administrativa tjänster som det också vore möjligt att samarbeta om, t ex inköp, IT, personalfrågor, ekonomiadministration o s v. Lägger man samman allt är jag övertygad om att man skulle kunna spara in åtminstone tio miljoner av skattebetalarnas pengar årligen. Det är pengar som kommunen verkligen behöver för att fylla det svarta hålet och få pengar över för satsningar på välfärden, skola, omsorg, kultur och fritid. Dessutom skulle man avvärja hotet om en nedläggning av kommunen.

Frågan om samarbete har kommit att aktualiseras av knådandet av den skinnskattebergska kommunalpolitikens verkliga surdeg, frågan om om-, till- eller nybyggnad av brandstation. I ett beslut av kommunstyrelsen uppdrogs åt kommunchefen att gå vidare med nybyggnadsprojektet. Han skulle samtidigt utreda samarbete med andra kommuner. Det är i och för sig inte orimligt eftersom ett samgående med något av kommunalförbunden skulle ställa nya (och mindre krav) på Skinnskattebergs brandstation. Kommunchefen har inlett det här genom att engagera en konsultbyrå som för 265 000 kronor ska utreda frågan om samgående. Beslutet i kommunstyrelsen är överklagat men ännu finns ingen dom i förvaltningsrätten.

Det är förstås bra att saken utreds. Men det förfaller onödigt dyrt med tanke på den positiva inställningen från Västra Mälardalens Räddningstjänstförbund. Dessutom är det som konsulterna ska göra för 265 000, bland annat intervjua valda politiker och tjänstemän, av oklar relevans.

Risk att frågan om samarbete förhalas

Det som oroar är att det handlar om ett led i förhalandet av frågan. Skinnskattebergs kommun har inte någon lysande historia av handlingskraft. Själva brandstationsfrågan gjorde sitt intåg på agendan för tio år sen och inget har ännu blivit av den. Frågan om vad vi på ett vettigt sätt ska använda f d folkhögskolan till väntar på sin lösning sedan tretton år. Ombyggnad av hyreshusen på Klockarbergsvägen 8 till trygghetsboende har stått på dagordningen åtminstone i sex år. Husen står fortfarande tomma medan dom väntande äldre som vill flytta in där så småningom lämnar denna värld. Under åren 2012 – 2022 byggdes noll (0) bostäder i flerbostadshus och femton i småhus.

Det enda jag kan komma på som har hänt under dom två senast avslutade mandatperioderna är några busskurer på Köpingsvägen. Och där var kommunens insatser minimala. trafikverket och landstinget stod för det mesta.

Nej, det går inte fort i Skinnskatteberg. Man kan med all rätt bli orolig att frågorna om samarbete med andra kommuner kommer att förhalas i all oändlighet. Det måste utvecklas ett folkligt tryck om det ska röra sig framåt. Samarbete i kommunalförbund, gemensamma nämnder eller i avtalsform är visst inte oproblematiskt, men den ekonomiska och politiska kris vi nu befinner oss i gör att vi nog tills vidare får tugga i oss nackdelarna.

Inte bara pengarna. Det finns också demokratiska fördelar

Det finns också vinster att göra: Det är ingen idé att sticka under stol med att det framförallt handlar om pengar. Ett stort och växande underskott i kommunens ekonomi är ett svart hål som måste fyllas ut, och samarbetena innebär stora besparingar. Jag har uppskatta att ett ingående i ett brandförsvarsförbund kan ge omkring 5 miljoner om året i besparingar. Och räknar man sen in andra verksamheter som tekniska kontoret, miljö- och bygg, överförmyndaren, administrativa tjänster som ekonomiadministration, IT och upphandling, kommer man säkert upp i tio miljoner om året i besparingar. Det här är besparingar som är nödvändiga om kommunen ska överleva på sikt.

Men, kanske paradoxalt nog, tror jag att samarbetena också kan ha fördelar för den lokala demokratin. Handlingsförlamningen i kommunen beror i mycket på att politikerna har abdikerat från sitt demokratiska uppdrag. Istället för att ägna sig åt utvecklingsfrågor och förbättringar är många upptagna av makt- och revirstrider. Då kommer politiken att handla om vem som kan få kontroll över resurser som kan ge höga arvoden, välbetalda jobb och uppdrag på offentliga arbeten åt släktingar, kompisar och partikollegor,

Samarbete med andra kommuner flyttar beslutsfattandet till gemensamma nämnder eller förbundsorgan. Vi kommer förstås att vara representerade där, men tillsammans med övriga medlemskommuner. Tillgången till resurser som kan fördelas till släkt, kompisar och partigängare blir mindre och svårare att utnyttja dom när andra kommunerna kan se på. Det blir längre till köttgrytorna. Om man fortfarande vill hålla på med politik, får man fokusera mer på dom politiska sakfrågorna än åt att sleva i sig. Det mår den lokala demokratin bra av.