söndag 29 augusti 2021

Rock-and-roll i unikt konserthus

I lördags var det konsert i Cassels donation i Grängesberg. ”Sveriges rockkabillydrottning” Eva Eastwood framträdde med rock-and-roll. Tidsmaskinen snurrade snabbt tillbaka till ”sent 50” som Jerka skulle ha sagt. Sättningen var den klassiska rock-and-roll-sättningen med sologitarr, kompgitarr och ståbas. Häftigt. Publiken i det närmaste upplösningstillstånd vid ”I love rock ’n’ roll”. Allt övervakat av tre änglar på ett moln. Den centrala stående ängeln med en fackla. Hör Eva Eastwood på Youtube





Vicedrottningens av Indien morfar betalade huset

Ernest Joseph Cassel var en tysk-brittisk kapitalist. Han var inblandad i projekt i hela världen, bland annat i Egypten, Uruguay. Mexiko, Marocko och Turkiet, men inte minst i Sverige. Han var bland annat insyltad i bildandet av Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds Järnvägar (TGOJ). En stor del av sin förmögenhet tjänade han in på svenska investeringar. Som något slags tack för det donerade han pengar bland annat till en fond (Cassels donation) som bland annat finansierade bygget av konserthuset Cassels donation) i Grängesberg.

Huset, inspirerat av Bank of England och med en fasad som domineras av sex doriska kolonner invigdes 1900. På valborgsmässoafton 1992 stoppade något busfrö in en smällare i en dörrkarm, vilket ledde till att hela huset brann ned till grunden. Med statliga bidrag återuppbyggdes huset till sitt ursprungliga skick och återinvigdes 1994.

Cassels släktskapsrelation med det brittiska kolonialstyret i Indien kan vara värt en exkurs. Cassels dotterdotter Edwina gifte sig till titeln grevinnan Mountbatten av Burma. Den brittiska monarken (kungen eller drottningen) bar titeln kejsare (eller kejsarinna) av Indien. Eftersom kejsaren inte var på plats representerades hen av en vicekung (viceroy). Eftersom Edwinas man var den siste vicekungen uppbar hon titeln vicereine. Efter Indiens självständighet 1947 inledde hon en romans med Indiens förste premiärminister Jawaharlal Nehru. Huruvida det faktiskt var en fysisk relation är inte klarlagt. Edwinas levnadstecknare skriver hövligt: ”If there was any physical element, it can only have been of minor importance to either party.”








Tre grisar till Stopet

Före konserten var det käk på Värdshuset Stopet i Grängesberg. Jag tog in varmrökt lax med potatissallad och Ingrid en blue-cheese-burgare. Hennes omdöme var att ”det var tamejfan den godaste burgare jag någonsin har ätit”, och var beredd att sätta en fyra. Jag var lite mer tveksam. Fisken var helt okej. Kanske något lite för salt, men det är ju inte kockens fel. Och potatissalladen lite för kladdig. Personalen var trevlig och tillmötesgående. Lokalen och publiken var, kan man väl säga ”folklig”. Vi hade alltså lite olika åsikt om betygsättningen, men eftersom jag har utslagsröst (!) så blir det tre grisar.



Tidigare matrecensioner

Fem grisar Matkonsulatet 


Fyra grisar
 Högsjö wärdshusNya serveringen, ÄngelsbergKlostergatans vin och delikatess, Lund, KungsörstorpKohlswa herrgårdDjäknebergets restaurangGrythyttans gästgivargårdWärdshuset Gaggeska gården,  Bryggans Bar och CaféVästeråsPressklubbenGripsholms VärdshusUlvsby herrgård, Sunne, Konserthusterrassen, VästeråsLa Cantina, Södertälje, Zorbas taverna, Kolsva, Söders HjärtaLake Lodge, Karlskoga, Nya HattfabrikenFärna herrgårdTolvsbo bergsmansgårdVatten, Skärhamn

 

Tre grisar Vinöns wärdshusWärdshuset EngelbrektKolbäcks GästgivargårdBjerreds Saltsjöbads kallbadhusBlå Kök och BarKarlstad, PinchosGöteborgBrasserie ElverketHjälmaren, Årsta, Agrill, Västerås, Laxmi, Västerås

Två grisar Wanbo herrgårdBrasseri Stadsparken, Västerås, Hotell Scheele, KöpingHyttans caféSäfsen

 



onsdag 25 augusti 2021

Borgerligt försök blåsa liv i politiska krisen i Skinnskatteberg

 

Från oktober förra året till juni i år plågades Skinnskatteberg av en uppslitande konflikt som drevs av de borgerliga (Liberalerna och Centern) tillsammans med fascisterna (Sverigedemokraterna och Moderaterna) för att avsätta det socialdemokratiska minoritetsstyret. Det slutade med en total buklandning för oppositionen. Detta har de inte kunnat smälta. Nu gör de ett försök att blåsa liv i det gamla tjafset. ”Kommunanställda som vill vara anonyma” har kontaktat Radio Västmanland och beklagat sig över sossestyret: ”det kommer att vara fortsatt rörigt så länge den nuvarande politiska ledningen finns kvar.” Som megafon har P4 Västmanlands reporter Kristin Axinge Jaslin tjänstgjort. Hon är sedan länge känd för att ha en egensinnig tolkning av kravet på saklighet och opartiskhet (det som är bra för borgerligheten är sakligt och opartiskt).

För att ge en mer nyanserad bild av vad som varit publicerar jag här min krönika i Fagersta-Posten den 9 augusti. Ungefär samtidigt utsattes Strömfors kommun för en liknande attack. Läs mer om maktkampen i Strömfors här.

 

En giftig blandning av många fel

Skinnskattebergs kommun plågades under nära åtta månader av en uppslitande konflikt. Den relativt nya kommunchefen anklagade kommunalrådet för allehanda felgrepp, olagligheter och kränkningar.

Konflikten avslutades med att kommunchefen sa upp sig med en fallskärm på 1,4 miljoner. Men med flera utredningar och annat har det kostat minst det dubbla.

Dessutom kraschades kommunens förvaltning.

I media har det beskrivits som en konflikt mellan kommunalrådet och kommunchefen.

Det må så vara, men samtidigt har händelserna haft partipolitiska dimensioner. I Skinnskatteberg finns en historia av missgrepp och strukturella problem som förklarar hur man kunde hamna i kris.

Den första missen var den uppenbara felrekryteringen av kommunens högsta tjänsteman.

Man lyckades rekrytera en person som inte hade någon kunskap, erfarenhet av, eller läggning för det känsliga samspelet mellan politik och förvaltning i kommuner.

Den sammanhållna förvaltningsorganisation man valt öppnade sedan dörren för denna kommundirektör som inte begrep sig på samspelet, och som inte accepterade motsägare att själv styra hela organisationen.

Kort sagt var det raka rör för en auktoritär chef att ta över organisationen som vore det hens egen firma.

Ett tredje olyckligt förhållande var att kommunrevisionen, som måste vara oberoende, såväl partipolitiskt som i andra avseenden, höll sig med ett sakkunnigt biträde som utan att blinka gjorde sig ekonomiskt beroende av kommunchefen. Inte heller revisionens ordförande klarade av att hålla huvudet kallt.

Den här giftiga blandningen av fel kommunchef, fel organisation och kontrollorgan utan integritet satte igång krisen, och fick den accelerera.

Till detta kommer hur det politiska styret blev organiserat.

Ett minoritetsstyre tillsattes. Inga förutsättningar fanns för att detta skulle lyckas.

I praktiken var styret mandatmässigt helt beroende av oppositionspartiet Liberalerna.

Dessutom kunde oppositionen inte hålla fingrarna i styr utan sökte oavbrutet voteringssituationer där minoritetsstyret kunde utmanas och förnedras.

I förlängningen låg förstås hotet om ett majoritetsskifte. Oppositionen lierade sig med den olämpliga kommunchefen varigenom styrets möjligheter att göra sig av med hen effektivt spärrades.

Oppositionen och kommunchefen ingick ett slags symbios där den ene var den andres nyttiga idiot.

Dessa faktorer – en misslyckad chefsrekrytering, en organisation öppen för en maktambitiös chef, en revision utan integritet, ett impotent minoritetsstyre och en maktlysten opposition, skapade den orimliga situation som vi här har sett drabba lilla Skinnskatteberg.

Henry Bäck

Professor emeritus i offentlig förvaltning och Skinnskattebergare

 


måndag 23 augusti 2021

Skördetid

Idag har vi skördat gula plommon. Inte mindre än åtta stycken (plus ett som vi delade på igår för att se om de var mogna samt ytterligare ett som vi bjöd grannen på). Kan låta lite, men är ändå något av en sensation. För mer än tio år sen hade vi besök av min mycket goda vän Vicki och hennes dåvarande sambo. De medförde som present ett litet plommonträd. Det planterades och växte löjligt långsamt. Dessutom betades det två gånger av något hovdjur. Men på senare år har trädet rakat iväg. Jag bedömer att det nu är av minst dubbel manshöjd. Men anorektiskt. Och i år har det faktiskt blivit könsmoget. Det har blommat och av fruktskörden att döma har också pollineringen lyckats.



Över huvud ger våra odlingsförsök ynkligt resultat. Potatisen ger årligen ett par kok av ärtstora potatisar. Hade det hänt för 100 år sen hade vi måst emigrera till Nordamerika. Morötterna antar både form och storlek av knappcellsbatterier. Spenaten till soppa gav i sköljd och hopkramad form en klump i en spelkulas storlek. Ingrid som gillar blommor har till och med försökt introducera annars invasiva arter. De dog.

Svårt att säga vad det beror på. Dålig jord. Skugga (åtminstone innan Uppsala Akademiförvaltning bestämde sig för att kalhugga skogen). Men kanske framförallt dåligt handlag, alltså inga gröna fingrar.

När det gäller trädgårdsarkitekturen är vi annars anhängare av begreppet ”tuktad natur.” Det finns somligt i naturen, och även trädgårdsväxter utan större nyttoutbyte och oklart dekorativt värde som sprider sig och växer av sig självt. För min egen del begränsar sig tuktningen till att jag upprätthåller välansade mossmattor (jämför japansk trädgårdskonst).

Trots det ringa utbytet av odlarmödorna blir det med andra ord rätt mycket växtlighet. Om det kan man tycka olika saker. Paret från samfälligheten som en gång kom hit för att få oss att ta på oss någon uppgift tyckte att ”det var lummigt och fint.” Medan min yngsta dotter rynkade på näsan: ”vad vildvuxet det är.” Men hon bor ju i odlingszon ett och har en minimal radhustomt fylld med allt möjligt frodigt och ätbart.

Men tio plommon blev det.

 

onsdag 18 augusti 2021

S eller inte? Heter det Karlstad Universitet eller Karlstads Universitet?

Nu har språkpolisen i åratal gått och retat upp sig till vansinne på de röster i radio, tv och andra sammanhang som tror att det heter ”Karlstad Universitet” eller ”Båstad kommun”. Nu ska vi en gång för alla klara upp det här med genitiv av ortsnamn.

Det normala i svenskan är att ortsnamn, liksom de flesta andra namn och substantiv får ändelsen –s i genitiv. Ett viktigt undantag gäller ortsnamn som slutar på en vokal och ingår i vad som kallas ”ett fast uttryck” eller ”en fast förbindelse”. Ett fast uttryck är ett uttryck som så att säga blir ett namn i sig. Exempel som nämns är t ex ”Solna tingsrätt”, ”Malmö hamn”, ”Uppsala kommun”, ”Uppsala domkyrka”, ”Skara stift” och ”Vasa nation”.

I dessa utryck blir det inte något –s i genitiv. Som synes av exemplen handlar det ofta om något slags institutioner. I andra sammanhang som inte bildar ”fasta uttryck” ska det vara –s som vanligt: T ex ”Malmös trafik” eller ”Uppsalas invånare”.

Två riktigt luriga undantag från undantagsregeln är Kalmar och Falun. I äldre språkbruk hette det Kalmare och Falu. Därför ska fasta uttryck med dessa ortsnamn behandlas som om de slutade på vokal: ”Kalmar län” och ”Falu koppargruva” (för att inte tala om falukorv) kan vara exempel.

För det mesta klarar språkanvändarna av det här. Jag testade med fasta uttryck med ”kommun” för 133 svenska kommuner (inklusive Kalmar och Falun) som slutar på vokal. Sökningar på Google visade att det i genomsnitt blev fel (d v s med s på slutet) i ynka 0,3 procent av träffarna. De tio kommuner där det oftast blev fel var:

Falun

4,5 procent

Sjöbo

3,4 procent

Eksjö

2,9 procent

Kalmar

1,7 procent

Nora

1,2 procent

Vilhelmina

1,2 procent

Upplands Väsby

0,9 procent

Älvkarleby

0,8 procent

Åre

0,8 procent

Vimmerby

0,8 procent

Att Falun och Kalmar kommer med på listan över de namn som det relativt ofta blir fel på är kanske inte så konstigt, men vad som föranleder de åtta andra att hamna på listan är höljt i dunkel.

Värre är det då med de ortsnamn som slutar på en konsonant, och som alltså ska ha ett genitiv-s (utom förstås de namn som slutar på s eller x, som så att säga aldrig kan bli fel). De vanligaste slutleden i svenska ”konsonantkommuners” namn är berg, holm, köping, stad, hamn, borg, ryd, sund, torp och vik. Jag gjorde samma sökning som förut på dessa slutled (t ex ”–hamn kommun” respektive ”-hamns kommun”). I genomsnitt för de tio slutleden blev det fel (alltså inget –s) i 19 procent och inte i något fall var felprocenten under tre. Sämst resultat blev det för –stad, -hamn och –ryd.

Allra värst var det med –stad. Härförleden såg jag för att ta ett exempel SVT:s uppdrag granskning som handlade om en korruptionsskandal i Karlstads kommun. Titt som tätt visades dokument eller skyltar på byggnader med det rätta ”Karlstads kommun”. Icke desto mindre sa reportern konsekvent, även i intervjuer med kommunföreträdare ”Karlstad kommun”.

Det finns åtta kommuner som slutar på –stad. I genomsnitt blir det fel i inemot var femte träff (18,5 procent), d v s man skriver –stad istället för –stads:

Halmstad       34,6 procent


Karlstad         28,5 procent


Ystad             27,2 procent


Båstad           16,0 procent


Kristianstad   15,8 procent


Strömstad      14,3 procent


Mariestad        8,7 procent


Filipstad          5,4 procent

Riktigt illa är det i Halmstad, Karlstad och Ystad där –s felaktigt saknas i omkring en tredjedel av fallen. Bäst klarar sig Filipstad. Möjligen vore det korrekt om man inte uttalar d:et i stad, men då blir det närmast dialektalt. Det skulle kunna heta ”Kallsta universitet” om man talar värmländska men annars ska det tamejfan vara ”Karlstads universitet

Dixi.

 

lördag 14 augusti 2021

Karantänsläpp firas med fiskafänge och utflykt till Ängselsberg m o

 

Åmänningenparti

Från Nya Serveringens terrass

På Grävlingsberget

Hälleskogsbrännans besökscentrum

Grävlingsbergets utsiktstorn

På andra sidan ån vid Skulpturparken

Nyfångad abborre i Västanhed (kastades tillbaka)

måndag 9 augusti 2021

Tidningsstölderna accelerar

Tidningsstölderna i Västanhed tilltar. Idag skulle DN för lördag, söndag och måndag ha funnits i lådan. Men icke. Inte en tidning. Nätt och jämt spindelväv och tvestjärtar. DN träffprocent (andel dagar med tidning i brevlådan på utgivningsdagen) för 2021 är nu nere i 66,5 procent.


Läs om maktkampen i Strömfors (fjärde delen)

 


Strömfors är ett litet mellansvenskt brukssamhälle. Under snart ett år har kommunalpolitiken i Strömfors skakats av en kris. Det har varit en maktkamp mellan Arbetarpartiet och Framstegspartiet, Bondepartiet, de Konservativa och det högerextrema Fosterlandspartiet. De borgerliga har allierat sig med den nya kommunchefen Nora Aalberg Rönnlund.

Nu finns boken om maktkampen i Strömfors. Den publiceras här på bloggen som följetong. Här kommer nu det fjärde avsnittet. Det är här som krisen tar sin början. Krisen har utlösts av en anklagelseskrift som presenterats för kommunstyrelsen. Hur kom detta dokument till? Vilka var inblandade i tillkomsten? Nästa del kommer att publiceras tisdagen den 14 september. En extern revisionsbyrå kopplas in för att undersöka anklagelserna. I stort sett avvisas samtliga beskyllningar. För att gratis ladda ned hela boken, klicka här.

Trevlig läsning!

Kapitel 4                 Den tändande gnistan

Kommunalrådet Karin berättar att hon den 16 oktober 2020 haft en ”avstämning” med kommunchefen Nora: ”Jag tog upp några saker som jag frågade henne om, om det var lagenligt och om det skulle bli några problem för kommunen.” Karin fortsätter: Jag tog också upp jävsförhållande med KomAudit[1] och nuvarande konsulttjänster som vi anlitar.”

— Det blev väldigt obekvämt för Nora och nu i efterhand är min slutsats “att anfall blev då bästa försvaret.

På tisdagen veckan därpå (den 20 oktober) ville kommunchefen prata med kommunalrådet. Hon hade tänkt på saken över helgen och kommit fram till att hennes psykosociala arbetsmiljö är så dålig.

Kommunalrådets förklaring är alltså att hon konfronterat kommunchefen med frågor om jävsförhållanden, särskilt mellan henne och revisionsbiträdet. Men redan innan de hade sitt samtal om kommunchefens problem med arbetsmiljön den 20 oktober hade kommunchefen dragit igång den process som resulterade i den famösa anklagelseskriften.

Kommunalrådet berättar att hon fått höra av Nora att hon hade tagit kontakt med sin fackliga organisation och berättat hur hon hade det. Hon hade då fått rådet att vända sig till ”en politiker som hon litade på.” Den förtroendevalda arbetarpartistiska revisorn Marina Hällgren har en lite annorlunda version. Den hade hon fått sig till livs av revisionens sakkunniga biträde Siv Andersson från KomAudit AB. Samtalet som enligt den första versionen var med facket var istället med Siv Andersson. Siv och Nora skulle ha haft ett flera timmar långt telefonsamtal på lördagskvällen. Sen går de båda historierna ihop i så måtto att Nora skulle ha fått rådet att vända sig till ”en politiker som hon litade på.”

Denna pålitliga politiker var framstegspartisten Christina Gabor. Hon fick den 18 oktober av Nora en lista över problem hon hade upplevt med kommunalrådet och de arbetsmiljöproblem dessa medfört. Gabor ska direkt ha tagit kontakt med sin partikamrat, numer revisionens ordförande Joakim Lydqvist för att delge honom listan över klagomål. Lydqvist hade då mer eller mindre omgående kallat till ett telefonmöte med kommunrevisionen.

Vid detta möte, den 21 oktober, ska det sakkunniga biträdet Andersson ha bett att få i uppdrag att närmare utreda de beskyllningar som riktades mot kommunalrådet. Det uppdraget fick hon av revisionen, även om revisorn Hällgren reserverade sig mot beslutet. Hällgren ansåg att syftet var oklart och att Andersson var jävig.

Redan efter fem dagar, måndagen den 26 oktober återkom Andersson med sin rapport som hade rubriken ”Förstudie överträdelser mot delegation och uppdrag” och som stämplats med ordet ”Konfidentiellt”. Enligt Hällgren beslöt man att inte lämna över rapporten i befintligt skick till kommunstyrelsen.

Dagen efter, den 27 oktober, gick revisionsordföranden Lydqvist på kommunstyrelsens sammanträde. På den stående punkten ”Information från revisionen” föredrog han rapporten, som han sa var färdig. Texten ”konfidentiellt” över rapportens framsida var då raderad. Kommunstyrelsen önskade då ta del av rapporten. Den som väckte frågan om att få ta del av hela rapporten var de Konservativas gruppledare Bosse Söderberg. Lydqvist lämnade då över den till kommunsekretaren som lämnade mötet för att kopiera och diarieföra rapporten, som sedan delades ut till styrelsens ledamöter.

Söderberg menade att misstanken om trolöshet mot huvudman var så allvarlig att kommunstyrelsen borde besluta att polisanmäla kommunalrådet. De övriga i kommunstyrelsen var lite mer försiktiga och beslutet blev att man skulle anlita externa utredare om samtliga problem som ”Förstudien” tagit upp. Bakom beslutet att anlita externa utredare stod kommunstyrelsens majoritet, de borgerliga tillsammans med Fosterlandspartiet. Arbetarpartisterna hade föreslagit att frågan borde hanteras som ett normalt arbetsmiljöproblem av HR-chefen och företagshälsovården.

Den 10 november sjukskrev sig kommunchefen tills vidare med anledning av den pressade arbetsmiljösituationen. Hon sa sig lida av sömnstörning, utmattningssymtom, stresskänsla och en utsatthetskänsla. Kommunstyrelsens ledningsutskott beslöt den 12 november att som vikarierande kommunchef anställa Kristiina Björklund, som tidigare varit kommunchef i kommunen. Nora Aalberg Rönnlund återgick i tjänst 25 procent den 15 februari och planerades återgå i tjänst 50 procent den 1 mars och på heltid från den 1 april. Vikarien Björklund fanns kvar i kommunen mars månad ut.

Tablå: Tidslinje

16 oktober

Kommunalrådet konfronterar kommunchefen med påståenden om jävsförhållande

17 oktober

Kommunchefen kontaktar facket eller revisionens biträde (olika uppgifter förekommer) och får rådet att vända sig till ”en politiker hon litar på”

18 oktober

Kommunchefen berättar för Christina Gabor som tar kontakt med Joakim Lydkvist. Lydkvist inkallar revisionen till telefonmöte.

20 oktober

Kommunchefen berättar för kommunalrådet om sin dåliga psykosociala arbetsmiljö.

21 oktober

Revisionen ger på förslag av biträdet Andersson henne själv i uppdrag att undersöka påståendena

26 oktober

Andersson klar med sin ”Förstudie”. Revisionen beslutar att inte ännu lämna över den till kommunstyrelsen.

27 oktober

Lydqvist lämnar över ”Förstudien” till kommunstyrelsen. Bosse Söderberg tycker att man ska polisanmäla kommunalrådet, men styrelsen beslutar att anlita externa granskare.

10 november

Kommunchefen sjukskriver sig för psykiska besvär

12 november

Kristiina Björklund anställs som vikarierande kommunchef

16 november

Fullmäktige. Ordföranden läser upp en skrivelse från revisorn Hällgren. Skrivelsen läggs till protokollet.

24 november

Söderberg aktualiserar sitt krav om polisanmälan.

15 februari

Kommunchefen åter i tjänst 25 procent

1 mars

Kommunchefen går upp till 50 procent tjänstgöring.

1 april

Kommunchefen i tjänst på heltid. Hennes vikarie Björklund slutar.[2]

 

Vid fullmäktige den 16 november läste fullmäktiges ordförande Dagny Assarson upp ett särskilt yttrande från revisorn Hällgren som redogjorde för bakgrunden till förstudien. Fullmäktige beslöt att foga Hultbergs yttrande till protokollet. Bosse Söderberg aktualiserade vid kommunstyrelsens möte den 24 november sitt krav att styrelsen borde göra en polisanmälan. Styrelsen beslöt dock att avvakta den externa utredningen man beställt.



[1] KomAudit var den firma som kommunens revisorer anlitade som sakkunnigt biträde. Det visade sig sedan att revisionsbyrån också anlitades av kommunchefen för andra tjänster. Mer om detta i kapitel sex.

[2] Det var så här det var tänkt, men det blev inte riktigt så. Om slutskedet se kapitel 9 ”Efterspelet”. 

onsdag 4 augusti 2021

DN stulen ur brevlåda

Idag hade någon snott vår tidning. Det har nu gått 216 dagar av år 2021. Vi har under dessa dagar haft tidningen i brevlådan på rätt utgivningsdag i 147 dagar vilket motsvarar 68,1 procent ("träffprocenten").


måndag 2 augusti 2021

Maktkampen i Strömfors för andra månaden i topp



Boken om ”Maktkamp i Strömfors” är för andra månaden i rad i topp på mest-lästa-listan i juli månad. Också tredje delen av boken som publicerades direkt här på bloggen har lästs av många. Ladda ned hela boken gratis här.

Antal besökare var i juli 997 (668 i juni). Av dessa var 629 (333) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,57(1,36) och genomsnittlig tid per besök var 117(62) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, USA, Brasilien. Bangladesh, Japan, Nederländerna, Frankrike, Ryssland, Kina, Indonesien, Tyskland och 30 andra länder. Ströbesökare dök upp från ett femtiotal länder över hela världen.

De tio mest visade inläggen i juli:

 

1

Maktkamp i Strömfors (1:a)

2

Tyska kyrkan i Gunnilbo (2:a)

3

Läs om maktkampen i Strömfors (tredje delen) (ny)

4

Illaluktande härva i Skinnskattebergs kommun (5:a)

5

Tjuv tog tre tidningar (ny)

6

Muck (ny)

7

Undvik fula Munktorp, Kolbäck och Dingtuna (ny)

8

Körstämman i Skinnskatteberg (ny)

9

Nu finns boken om Strömfors att ladda ned (8:a)

10

Karantänsläpp firas med kryssning till Örebro (ny)