tisdag 25 februari 2020

Mot evigheten: Sista (?) delen


Efter förra veckans fiasko har vi bestämt att tills vidare styra bort våra inköp från Konsum i Skinnskatteberg. Bristerna är alltför stora. Ett redan ganska smalt sortiment blir ännu smalare och helt oberäkneligt genom att vanliga vardagsvaror ofta saknas. Vid praktiskt taget varje tillfälle är det något som saknas. Det är heller inte ovanligt med kvalitetsbrister, särskilt vad gäller frukt och grönt.

Listan över varor som vid något tillfälle har saknats i butiken ser nu ut så här:

Apelsiner
Böngroddar
Citrongräs
Coop filmjölk
Coop äggnudlar
Djupfrysta morötter
Djupfrysta rödspättafiléer
Djupfryst strömming
Entrecote i skivor
Findus djupfryst torsk
Fiskbullar i buljong
Fläskfilé
Färdiga mackor
Färsk skinka
Grytbitar av nötkött
Gurka
Hackad spenat
Kimchi
Körvel
Köttfärs
Lantbröd/långfranska
Lövbiff
Plastpåsar
Pågens Lingongrova
Rödkål
Salladslök
Serla toalettpapper
Syltad ingefära
Vaniljglass
Zoega Forza

lördag 22 februari 2020

Tysta Mari och Sancho Panza


Under den förra mandatperioden var en av de större händelserna i Skinnskattebergs kommun hur dåvarande populistiska folkpartistiska kommunalrådet Carina Sándor (L) under ett helt år lyfte 100 procent lön, trots att Förvaltningsrätten hade upphävt det fullmäktigebeslut där lönen höjdes från 75 procent.

Saken avslöjades av kommunrevisionen, som så småningom lyckades få kommunen att kräva tillbaka det som betalats ut för mycket. Kommunledningen gjorde stora ansträngningar för att mörka hela historien, Till varje pris skulle publiceringen av revisionens rapport förhindras. Den som vill läsa rapporten kan göra det här
.

Visa av skadan skrev revisionen till Kommunstyrelsen och föreslog att i framtiden skulle revisionen få publicera dokument som den ansvariga utgivaren inte behövde ta ansvar för. Den nytillträdda kommunchefen Marie Tollefsen Markström gjorde motstånd: ”man måste kunna stoppa publicering på hemsidan av sånt som kan skada kommunens varumärke.” Också sådant som kommunchefen ansåg att det skulle hållas hemligt skulle stoppas. Några möjligheter att pröva hennes beslut skulle inte finnas.

Hon fick omedelbart stöd av rasistpartiet Sverigedemokraterna. I Kommunstyrelsens protokoll från den 14 maj 2019 kan man läsa att ”Ewa Olsson Bergstedt (SD) yrkar bifall till ledningsutskottets förslag att avslå den avgående kommunrevisionens begäran, med motiveringen att kommunen har en ansvarig utgivare med utgivningsbevis och om kommunrevisionen önskar publicera handlingar ska ansvarig utgivare (kommunchefen MTM/min anmärkning) kontaktas, enligt nuvarande rutin.”

Kanske inte särskilt förvånande att SD tycker att en företrädare för dem som granskas av ett kontrollorgan ska få censurera kontrollorganets information till medborgarna. Vi vet ju hur SD:s meningsfränder i Östeuropa förhåller sig till demokratins och rättsstatens principer.

Nu var det ju en halvsanning att det fanns en ansvarig utgivare. Det var först sedan revisionen avslöjat att det saknades utgivare för kommunens websida och att det i direkt strid med grundlagen saknades ansvarig utgivare för informationsbladet ”0222:an” som allt detta rättades till.

Bland annat på grund av olagligheterna med utgivningsbevis, men också ett antal andra brister riktade fullmäktige i juni 2019 kritik mot kommunstyrelsen, som fick en anmärkning av fullmäktige. När jag som ordförande i revisionen föredrog ärendet i fullmäktige, tröstade jag den nytillträdda kommunstyrelsen med att de väl i sin tur fick utkräva ansvar av förvaltningen, företrädd av dess chef (den ovan omtalade MTM).

Prompt ryckte Sverigedemokraternas gruppledare Ewa Olsson Bergstedt ut igen till MTM:s försvar. Så här skrev Ewa Olsson Bergstedt i en insändare i Fagersta-Posten: ”Vi tycker att hon är en mycket driftig, kompetent och bra kommunchef, vi är väldigt glada för att hon valde att flytta till Skinnskatteberg.”

Vidare tyckte Ewa O B att revisionens ordförande inte skulle få yttra sådant i fullmäktige. Det var opassande tyckte hon. Försöken att tysta kommunrevisorerna fortsatte.

Anmärkning
Tysta Maris kafé öppnades av Maria Christina Lindström vid Tegelbacken i Stockholm 1834. Smeknamnet ”Tysta Mari” kom sig av det diskreta sätt hon skötte kaféer. Tysta Maris kafé vid Tegelbacken stängdes 1954.

Sancho Panza var en fattig småbonde. Med löften om att få en egen ö att regera över övertalades han att bli Don Quijotes vapendragare under dennes vandrande ridderskap och kampen mot väderkvarnar. Det baskiska namnet Sancho har i Kastilien en karaktär av bondaktighet eller tölpighet. Panza betyder mage eller buk. Sancho Panza skulle alltså kunna översättas som ”tölpen med magen.”

måndag 17 februari 2020

Mot evigheten del 17: Konsums självskadebeteende tilltar


Kooperationens självskadebeteende accelererar. Idag har vi varit i Konsum i Skinnskatteberg för att storhandla. Vi försöker oss inte på att planera inköp av några mer ovanliga varor. Det har konsumentkooperationens skrivbordsgeneraler i Stockholm eller var de nu sitter med sina feta löner bestämt att bondlurkarna utanför tullarna kan klara sig utan. Men det blir lik förbannat, även med tämligen enkla varor svårt att få ihop inköpslistan.

Idag fanns inget helt vitt matbröd. Vi brukar köpa en fralla med det lite lustiga namnet ”Mammas lantbröd” från Johanssons bageri i Sala. Den är inte det bästa marknaden har att erbjuda, men är okej. Tomt i hyllan. Försökte då med en vanlig enkel långfranska. Tji. Fanns inte. Vad som erbjöds var diverse skivade formbröd och exklusivt nybakat bröd stofferat med valnötter, tranbär eller något annat bjäfs. På listan fanns dessutom jordärtskockssoppa. Fast det förstod jag nog redan från början att det inte skulle finnas. Det gjorde det inte heller, så det får passera. Men fiskbullar i buljong är väl en enkel stapelvara. Hur jävla mycket fiskbullar i hummersås som helst fanns det, men inte en burk med buljong. Och det är en helkonserv, så det skulle ju inte göra så mycket om den blev stående ett tag i hyllan.

Jag har sagt det förut, men det kan kanske behövas sägas igen. Varför ska jag först handla i Konsum för att sen gå till konkurrenten för att komplettera? Varför inte nöja sig med att besöka konkurrentbutiken? För oss är svaret enkelt. Vi är kooperatörer. Vi tror på det gemensamma ägandet och kooperationens viktiga roll i samhället. Själv har jag handlat i Konsum i 50 år, och vi handlar där för sisådär 70 000 kronor om året. Men hur långt ska lojaliteten och ideologin sträcka sig? Vad vi bidrar med i omsättning räcker väl knappt till en månadslön för konsumentkooperationens centrala kamikazepiloter. Och vad tror ni de kunder och medlemmar som inte känner samma lojalitet som vi gör?

Fortsätter det så här är nog sagan snart slut för butiken i Skinnskatteberg. Den som kommer i underläge i konkurrensen får snart slå vantarna i bordet. Spåren förskräcker som det står i fabeln. I grannkommunerna Köping och Surahammar har det inte funnits en konsumbutik på åratal.

Listan över varor som vid något tillfälle har saknats i butiken växer för var dag som går.

Apelsiner
Böngroddar
Citrongräs
Coop filmjölk
Coop äggnudlar
Djupfrysta morötter
Djupfrysta rödspättafiléer
Djupfryst strömming
Entrecote i skivor
Findus djupfryst torsk
Fläskfilé
Färdiga mackor
Färsk skinka
Grytbitar av nötkött
Gurka
Hackad spenat
Kimchi
Körvel
Köttfärs
Lövbiff
Plastpåsar
Pågens Lingongrova
Rödkål
Salladslök
Serla toalettpapper
Syltad ingefära
Vaniljglass
Zoega Forza


fredag 14 februari 2020

Tidningstjuven framme igen

Liksom förra fredagen ville tidningstjuven också idag ha lite helgläsning och snodde vår Dagens Nyheter direkt ur lådan. Träffprocenten (procent av alla dagar med tidning på utgivningsdagen) för 2020 är nu nere i rekordlåga 61,4 procent.

Det hände i februari i Skinnskatteberg



1879 Sjelfmord

Bruksbonden under Skinnskattebergs bruk i Vestmanland P. Olsson i Sundet afled natten till slistlidna lördag efter att hafva föregående torsdags afton druckit vatten, uti hvilket var upplöst fosfor, samt intagit sönderstödt glas. Olsson var misstänkt att hafva från bruket olofligen tillgripit kol. (DN 21/2 1879)

1910 Frisinnad lokalförening bildad

KÖPING, måndag. Riksdagsman Adolf Jansson i Bråten höll i söndags politiskt föredrag i Skinnskatteberg, hvarefter en frisinnad lokalafdelning bildades med ett 40-tal medlemmar. (DN 8/2 1910)

Det rapporteras vidare att frisinnade lokalavdelningar bildats också i Köpings socken, Medåkers socken, Hallstahammar och Munktorps socken. ”I styrelserna för dessa föreningar äro de flesta ledamöterna hemmansägare, men därjämte skollärare samt näringsidkare och arbetare.”

1921 Sömnsjukan breder ut sig i Västmanland

VÄSTERÅS, måndag.
T.T. Av den i dag offentliggjorda epidemirapporten för januari månads senare del framgår att sömnsjukan breder ut sig i länet. Sålunda äro anmälda 9 fall av sjukdomen, därav 1 i Heby, 2 i Norberg, 1 i Skinnskatteberg, 2 i Västanfors, 1 i Östervåla och 2 i Kolsva distrikt. (DN 8/2 1921)

Sömnsjukan var ett tillstånd med hög feber, dubbelseende, huvudvärk. I allvarliga fall kunde patienten komma i koma, psykostillstånd. En epidemi bröt ut 1917 – 1928 men efter det har ingen ytterligare epidemi rapporterats. Dödligheten var hög. I Sverige nådde epidemin sin topp just 1921 med 1 512 fall.

1938 Fem öre mer i timmen i stället för bostad

VÄSTERÅS, torsdag.
Sedan förhandlingar om ett nytt avtal en tid pågått vid statens sågverk i Skinnskatteberg har nu avdelningen av Svenska sågverksindustriarbetarförbundet beslutat att acceptera förslaget, som bl. a. innebär att förmånen av fri bostad skall ersättas med en betalning av 5 öre per timme. Ackordsförtjänsten beräknas till mellan 102 och 107 öre. Avtalet berör omkring 175 man. (DN 11/2 1938)


1941 Halvmiljonbrand för domänstyret. Skinnskattebergs sågverk i aska i natt

VÄSTERÅS, onsdag.
T.T. Natten till torsdagen nedbrann Skinnskattebergs sågverk med torkhus och sinickerifabrik. Anläggningen ägdes av domänstyrelsen. (DN 20/2 1941)

En arbetarbostad med tretton familjer var också ett tag hotad, men räddades genom insatserna av sex brandkårer. Även brädgården och den moderna lådfabriken kunde räddas. Dagen efter kunde det dock rapporterats att skadorna inte var så omfattande som man först befarat. Sågbyggnaden, den gamla lådfabriken och delar av torkhuset hade brunnit ned, men ”den moderna kraftcentralen med ny ångturbingeneratorsanläggning, den moderna lådfabriken, delar av torkhuset, kolugnsanläggningen och hela brädgårdslagret” var oskadda. Försäkringsvärdet för det brunna var 600.000 kronor.
Den 6 mars dök det upp en annons under rubriken ”Anbud å skrot” där bruksdisponenten Fritz Malmström utbjöd ”järnskrot efter sågverksbranden i Skinnskatteberg”. Anbuden skulle ställas till ”Disponenten vid Skinnskattebergs sågverk” och vara inne senast kl. 12 på dagen den 12 Mars.

1943 Brev från okänd låg i hustruns kuvert

En fru i Skinnskatteberg vill att generalpoststyrelsen skall söka klarlägga en ”mystisk händelse” med ett brev som hon skickat till sin man.
Under vistelse på Västerås lasarett sände hon mannen ett brev, vilket vid framkomsten endast befanns innehålla ett maskinskrivet meddelande från en okänd person – i Köping. Någon åverkan kunde man inte upptäcka på kuvertet. Hon misstänker att en posttjuv sökt efter pengar i brev och i hastigheten förväxlat kuvert. (DN 10/2 1943)

1944 Skinnskatteberg ogillar ryssar

Bland befolkningen i Skinnskatteberg har en del irritation uppstått i förhållandet till de ryssar som finns i interneringslägret där och som är sysselsatta med skogsarbete och annat. Ryssarna som flytt från krigsfångeläger till vårt land och här internerats, beskylls för cykelstölder, ofredande och lite av varje. (DN 18/2 1944)

Landshövdingen Konrad Jansson hade på söndagen resonerat med befolkningen i Skinnskatteberg och han menade att det fanns ”gott hopp om att oron skall bringas ur världen”. Saken fick lösas i förhandlingar mellan socialstyrelsen, som lägret sorterar under och ryska legationen som svarar för kostnaderna.

1983 Brand i Karmansbo smedja

Kulturminnesmärket Karmansbo smedja vid Skinnskatteberg blev nästan helt ödelagt vid en våldsam brand sent på tisdagskvällen. På flera ställen störtade den gamla byggnaden samman. Restaureringsarbetet, där riksantikvarieämbetet satsat 700 000 kronor, hade påbörjats. Nu är framtiden oviss för kulturminnesmärket. Alla gamla handverktyg hade plockats bort före branden, men de gamla maskinerna blev illa åtgångna. Vad som vållat den stora branden är okänt. (DN 3/2 1983)


Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här




lördag 8 februari 2020

Konstlördag i rumpmasarnas land


Ahlbäckssalen på biblioteket i Smedjebacken



Utställningen "Från gatan" på konsthallen Meken i Smedjebacken
Det var utställning av gatukonst på Meken. Filmen "Style wars" ("Konst på stickspår") visades och konstvetaren Jacob Kimvall från Stockholms Universitet höll föredrag.


"Swedish balloons" av Huge

fredag 7 februari 2020

Tidning stulen idag

Tidningstjuven är tillbaka. Idag hade hen norpat Dagens Nyheter ur vår brevlåda. Av 2020 har det nu gått 37 dagar. Av dessa har vi haft Dagens Nyheter i lådan på rätt utgivningsdag i 23 dagar vilket motsvarar 62,2 procent.

Utdelningsstatistik för DN år 2020 hittills:

Antal dagar
Procent
- tidningsfria dagar
2
5,4
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen
10
27,0
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen
0
0,0
- vardagar, utebliven tidning
2
5,4
Dagar med tidning på rätt dag
23
62,2


onsdag 5 februari 2020

Django-fest på Västerås konserthus



Den fenomenala belgisk-franske gitarristen Django Reinhardt föddes den 23 januari 1910. Hade han fått leva hade han alltså blivit 110 år. På Västerås fina konserthus firades hans minne i går kväll med en strålande konsert. Det blev en kväll fylld med zigenarjazz, men också med några inslag ur andra genrer. Kapellmästare var Gustav Lundgren, som anses vara Sveriges främste tolkare av Django Reinhardt. Med sig hade han fyra franska toppmusiker: gitarristerna Antoine Boyer och Romain Vuillemin, på kontrabas Edouard Pennes och på dragspel (och accordina) Maryall Zeinab Abbas.

Särskilt Maryall drog ned stora applåder, och var enligt uppgift den enda av de medverkande som sålde alla CD-skivor hon tagit med för försäljning.

Django Reinhardt och Gustav Lundgren




Mot evigheten del 16: "Det går lika bra utan selleri"


Det går lika bra med selleri deklarerade en gång kockarna Werner och Werner, När vi idag handlade på Konsum i Skinnskatteberg blev vi tvungna att omformulera det. Nu får man säga ”det går lika bra utan selleri”. Det var alldeles tomt på den plats i hyllan där stjälksellerin ska ligga. Listan över varor som någon gång saknats i affären växer för var dag som går:



Apelsiner
Böngroddar
Citrongräs
Coop filmjölk
Coop äggnudlar
Djupfrysta morötter
Djupfrysta rödspättafiléer
Djupfryst strömming
Entrecote i skivor
Findus djupfryst torsk
Fläskfilé
Färdiga mackor
Färsk skinka
Grytbitar av nötkött
Gurka
Hackad spenat
Kimchi
Körvel
Köttfärs
Lövbiff
Plastpåsar
Pågens Lingongrova
Rödkål
Salladslök
Serla toalettpapper
Syltad ingefära
Vaniljglass
Zoega Forza



lördag 1 februari 2020

Skinnskattebergs flaggskam i topp



Sverige har fem nationella minoriteter: Sverigefinnar, samer, romer, tornedalingar och judar. Flera av dem har särskilda högtidsdagar. Samernas nationaldag inträffar snart, den 6 februari. I februari (den 24:e) firas också sverigefinnarnas dag. Den 8 april är internationella romadagen och den 15 juni är det bemärkelsedagen för tornedalingar.

De nationella minoriteterna (utom judarna) har fastställt egna flaggor. Många kommuner uppmärksammar minoriteternas högtidsdagar genom att hissa minoritetens flagga på kommunens officiella flaggstänger dessa dagar. Enligt minoritetslagen är det allmänna skyldigt att främja minoriteterna och deras språk. Ett sätt att göra det är att synliggöra minoriteterna. Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget har i uppdrag att följa hur lagen tillämpas. De har gett ut en handbok för kommuner och regioner om de nationella minoriteternas rättigheter. Som en särskild åtgärd för att främja och synliggöra minoriteterna nämns där flaggning på de nationella minoriteternas högtidsdagar.

Många kommuner (som bekant inte det SD-styrda Sölvesborg) flaggar också med ”regnbågsflaggan” under prideveckan i slutet av sommaren varje år. Det är, liksom när det gäller de nationella minoriteterna ett sätt att visa respekt för HBTQ-personer och deras rättigheter.

Skinnskattebergs kommun tillhör inte de kommuner som på detta sätt synliggör och visar respekt för de nationella minoriteterna och HBTQ-personer. Endast sverigefinnarnas uppmärksammas genom kommunal flaggning. Och skam vore det väl annars i en kommun där praktiskt taget var fjärde invånare har finsk bakgrund.

Beslutet att på det här sättet nedvärdera de andra nationella minoriteterna och HBTQ-personer togs sommaren 2018 av den dåvarande kommunledningen bestående av en koalition mellan Folkpartiet (under ledning av det dåvarande populistiska kommunalrådet Carina Sándor) och Sverigedemokraterna. Det nuvarande socialdemokratiska minoritetsstyret har inte lyft ett finger för att ändra på beslutet.

Inlägget om det skamliga fullmäktigebeslutet i Skinnskatteberg har också tidigare väckt stor uppmärksamhet och har återigen intagit förstaplatsen på listan över mest visade inlägg under den senaste månaden. Inlägget har nu sammanlagt visats ungefär 2 000 gånger. Och lika många gånger har Skinnskattebergs kommun fått skämmas.

Antal besökare var i januari 310 (278 i december). Av dessa var 194 (161) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,54 (1,73) och genomsnittlig tid per besök var 63 (119) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, USA och Norge. Ströbesökare var från Danmark, Finland, Israel, Mexico, Thailand och Tyskland.

De tio mest visade inläggen i januari:

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10