Gammal greve avdammad

Greven von Hermansson

För första gången på mycket länge finns inga inlägg på topplistan om kommunalpolitikens hemska utveckling i Skinnskattebergs kommun där den populistiska folkpartipolitikern Carina Sándor efter valet styr tillsammans med de rasistiska Sverigedemokraterna. I topp ligger istället betydligt äldre politiker från Färna, som riksdagsledamöterna greven von Hermansson och nuvarande landshövdingen Sven-Erik Österberg.

Antal besökare var i juli 609 (598 i juni). Av dessa var 395 (420) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,47 (1,17) och genomsnittlig tid per besök var 99 (53) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, USA, Finland, Danmark, Nederländerna, Australien, Tyskland och Storbritannien. Ströbesökarna var från Argentina, Japan, Kina, Luxemburg, Mauritius, Norge, Polen, Ryssland, Sydkorea, Tanzania, Tjeckien och Ukraina.

De tio mest visade inläggen i juli :

1	Riksdagsmän från Färna (och Munktorp) (ny)
2	Strövtåg: Kolsvas röda grus (ny)
3	Mer styrning av kommunerna förslag av utredare (ny)
4	SD-bröllop evenemang i Arboga (4:a)
5	Än slank det hit och än slank det dit (8:a)
6	Var ligger egentligen hjärtat av Bergslagen? (ny)
7	Brevvän på nätet: Ett av Europas ledande energibol...(2:a)
8	Segerdagsfirande i junitoppen (ny)
9	Vinön årets skärgårdsö (ny)
10	Med Frans Klasson Garneij till mörkrets hjärta (3:a)

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

”Nollorna del 2” eller ”Det bidde inte ens en tummetott”

Skinnskattebergs kommun styrs efter valet förra hösten av en koalition mellan de borgerliga och det rasistiska Sverigedemokraterna ledd av den populistiska folkpartipolitikern Carina Sándor. I ett tidigare inlägg har jag granskat vilken aktivitet Sverigedemokraterna bidragit med i kommunalpolitiken. Resultatet blev magert: De två SD:arna har aldrig öppnat näbben i fullmäktige. De har inte skrivit några motioner, interpellationer eller frågor. De har skolkat från flera kommunstyrelsesammanträden och när de varit med har de yttrat sig en (1) gång. Nu har turen kommit till att granska vad den nya majoriteten har åstadkommit politiskt under sitt första halvår. Vilka beslut har blivit annorlunda än de skulle ha blivit om de rödgröna fortsatt styra?

Jag har granskat kommunfullmäktiges protokoll från slutet av oktober 2014 när de nyvalda ledamöterna intog sina platser till och med juni i år, sammanlagt sex möten. I 14 av de ärenden där det fattats beslut har partierna uttryckt olika ståndpunkter. Detta har kommit till uttryck genom att man lagt egna förslag, genom att man röstat olika i voteringar och/eller genom att man har reserverat sig emot beslut. I alla andra frågor har beslut tagits i enighet (sammanlagt har fullmäktige under denhär tiden behandlat 89 frågor om man bara räknar protokollens paragrafer).

I de flesta frågor har den nya majoriteten inte haft någon betydelse alls

Två av de 14 frågorna där partierna haft olika ståndpunkter gäller motioner från Moderaterna, där det föreslagits att man ska införa en ”besökshund” i äldreboendena och att man ska servera alkohol på äldreboendena. I båda dessa frågor var de andra borgerliga partierna (inklusive SD) och de rödgröna överens om att säga nej. Här skulle med andra ord resultatet ha blivit detsamma med den gamla rödgröna majoriteten.

I tre frågor har Socialdemokraterna och de borgerliga varit ense om att säga nej till förslag från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I en av dessa frågor – det gällde om det nya LSS-boendet skulle finansieras med lån eller med egna skattemedel – sprack Socialdemokraterna. Några ledamöter valde att sluta upp på V:s och Mp:s linje att inte ytterligare skuldsätta kommunen.

I fyra av de 14 frågorna har de borgerliga tvingats backa från sin ursprungliga inställning, anslutit sig till förslag från S eller Mp, eller helt enkelt deklarerat att de inte deltar i beslutet. Det har gällt val av ordförande i revisionen, att den långsiktiga målsättningen för den f d folkhögskolan ska vara att åstadkomma en företagsby, att höjningen av kommunalrådets arvode inte skulle utgå retroaktivt och ändringar i förslaget till policy om jäv och mutor.

Alliansen mellan Folkpartiet och Sverigedemokraterna har slagits för sina maktpositioner

Kvar blir alltså bara fem frågor där det är uppenbart att den nya borgerliga+SD-majoriteten har drivit igenom andra beslut än vad som skulle ha blivit fallet om de rödgröna fått bestämma. Fyra av dessa fem frågor har egentligen inte varit sakfrågor. Det har istället handlat om vad man kan kalla maktpolitik, d v s vem som ska ha olika uppdrag och hur den politiska organisationen ska se ut.

Oenigheten började när det nyvalda fullmäktige skulle välja sin egen ordförande. De borgerliga och de rödgröna förde fram varsin kandidat. Med hjälp av Sverigedemokraternas röster valdes de borgerligas kandidat – moderaten Bo Öberg. I ljuset av det resultatet avstod sedan de rödgröna från att föra fram egna kandidater till övriga ordförandeuppdrag, såsom den viktiga posten som ordförande i kommunstyrelsen. En annan stridsfråga gällde kommunstyrelsens storlek. Skinnskattebergs kommun har med tanke på sin storlek en extremt stor kommunstyrelse: 15 ledamöter och 15 suppleanter. Skinnskattebergs kommunstyrelse är därmed större än kommunstyrelserna i Stockholm, Göteborg och Malmö som bara har 13 ledamöter.

De rödgröna partierna föreslog att kommunstyrelsen skulle minskas till 13. Också i denna fråga blev det strid på kniven. Med hjälp av SD kunde de borgerliga förhindra att kommunstyrelsen minskades. Den springande punkten var inte någon särskild omsorg om den kommunala demokratin, utan snarare att i en mindre kommunstyrelse hade Sverigedemokraterna blivit utan representation. Fp+SD-alliansens maktställning hade då hotats.

En ytterligare fråga har handlat om det ganska obetydliga uppdraget som överförmyndare, där de rödgröna velat tillsätta en politisk nämnd, medan Folkpartiet och Sverigedemokraterna drivit igenom att en folkpartipolitiker skulle väljas.

Den så kallade ”Alliansbudgeten” omfattade mindre än en halv procent av kommunens utgifter

Kommunens driftbudget omfattar ungefär 314 miljoner kronor. De borgerliga och de rödgröna hade inför beslutet i fullmäktige i höstas kommit överens om hur 313 miljoner skulle fördelas på olika ändamål och verksamheter. Alldeles i sluttampen av budgetarbetet lyckades ekonomikontoret hitta en miljon som man inte hade känt till förut. Här skilde det sig åt. De rödgröna ville satsa det mesta på äldreomsorgen medan de borgerliga föreslog en annan fördelning av den hittade miljonen:

• Man föreslog en ”förstudie av Nyhammars förskola inklusive fritids och samlingssal”. Det skulle kosta 50 000 kronor.
• Vidare föreslog de borgerliga att det skulle inrättas en tjänst som oppositionsråd med 75 procents tjänstgöring. Det var meningen att sossarna skulle ha den tjänsten. För att inte kostnadsökningen skulle sticka alltför mycket i ögonen föreslog man samtidigt att tjänsten som kommunalråd skulle minskas till 75 procent.
• Det föreslogs också en ökning av anslaget till skolskjutsar. Syftet var att kunna betala skolskjuts för de elever som valt att gå i Malmaskolan i Kolsva istället för Klockarbergsskolan i Skinnskatteberg

Alla var alltså överens om 99,7 procent av budgeten. De egna borgerliga förslagen som kallades ”alliansens budget” omfattade alltså 0,3 procent.

Utöver driftbudgetförslagen föreslog man två nya investeringar:

• 50 000 kronor skulle användas till skyltar vid förskolor, fritidshem och Sturehuset
• 300 000 kronor skulle användas till en ny lekpark i Färna

·        De borgerliga föreslog alltså nya investeringar för 350 000 kronor, vilket är drygt fyra procent mer än i det ursprungliga budgetförslaget som alla var överens om.

Under stort buller och bång röstades ”alliansens budget” igenom av den nya fullmäktigemajoriteten, d v s de borgerliga och Sverigedemokraterna.

Ingenting blev verklighet

Hur gick det sen med dessa fem punkter?

Nyhammars förskola har länge dragits med för små lokaler. Den frågan började utredas redan på den gamla majoritetens tid. Nu ser det ut som om det skulle bli en lösning genom ombyggnader av den befintliga fastigheten. Någon förstudie för 50 000 kronor har inte setts till. Och definitivt inget fritidshem och ingen samlingssal.

Sossarna som över huvud taget inte var tillfrågade om de ville ha den nya tjänsten som oppositionsråd tackade nej. Så det bidde ingenting. Därefter har borgarna fört en kamp för att återställa kommunalrådstjänsten till 100 procent.

Några beslut om fria skolskjutsar till Kolsva i Köpings kommun har inte fattats. Och inte lär det bli något sådant heller eftersom det skulle strida mot både kommunallagen och skollagen. Om ett sådant beslut skulle tas, skulle det bums upphävas av förvaltningsrätten.

Några nya skyltar vid Sturehuset (ett slags fritidsgård) och någon ny lekpark i Färna har inte setts till. De har såvitt jag kunnat se inte ens skönjts vid horisonten som ärenden i kommunstyrelsen och dess tekniska utskott.

Poff! Det bidde ingenting.

Mycket skrik och lite ull

Om man ska sammanfatta, kan man konstatera att i 85 procent av alla ärenden som kommunfullmäktige haft på sitt bord har partierna varit överens. I resterande frågor har partierna haft olika åsikt. I de flesta av dessa – 10 procent av alla fullmäktigeärenden – har slutresultatet inte påverkats av den nya majoriteten. Det har blivit på samma sätt som om den gamla rödgröna majoriteten suttit kvar. Nu är vi uppe i 95 procent av alla fullmäktigeärenden.

Av de resterande frågorna – där besluten blivit annorlunda – där Folkparti+SD-majoriteten har som man numera säger gjort skillnad, har de flesta handlat om att man velat stärka och försvara sina nyvunna maktpositioner. Det har inte på något sätt handlat om någon verksamhet som har betydelse för kommunens invånare.

I budgetbeslutet drev den nya majoriteten igenom några frågor – omfattande mindre än en procent av hela budgetens omslutning – som kan ha betydelse för kommunens invånare. Inget av dessa har emellertid genomförts, utan har stannat som ord på papper.

Vad bidde det då?

Det bidde ingenting.

Jasså, bidde det ingenting? Det var bra mäster skräddare. Tack så mycket mäster skräddare. Adjö, adjö mäster skräddare.

Och så gick den lille mannen och kom aldrig mer igen.

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

"Nollorna" eller "Tystnadens gåta"

I valet förra hösten valdes Petri Ojala och Therese Lövdahl in som företrädare för det rasistiska Sverigedemokraterna i Skinnskattebergs kommunfullmäktige. Sedan det nyvalda fullmäktige sammanträdde första gången har det gått nio månader, och det har gått ett drygt halvår sedan den populistiska folkpartipolitikern Carina Sándor med stöd från Petri och Therese tillträdde som kommunstyrelsens ordförande. Det kan då vara dags att göra ett bokslut över de båda rasisternas aktivitet i kommunalpolitiken.

Kommunfullmäktige har under de nio månaderna avhållit sex möten. Vid dessa har det enligt protokollen gjorts inte mindre än 112 debattinlägg från talarstolen. Pratgladast är förstås kommunalrådet Sándor med 21 inlägg. Hon följs av Miljöpartiets Sheila Imamovic Skog, Socialdemokraternas Lars Andersson och Vänsterpartiets Fredrik Skog med 14 inlägg vardera. Den här kvartetten svarar för mer än hälften av allt prat i fullmäktige.

Sverigedemokraternas Petri och Therese har hållit mun. Ingen av dem har gjort något protokollfört inlägg under nio månader i fullmäktige. Det finns förstås också andra ledamöter som inte sagt något, men de tillhör partier där åtminstone någon annan yttrat något. Så det blir så att säga inte hemligt vad de vill åstadkomma. Men vad SD tycker vet man inte mycket om.

Andra partier som är anmärkningsvärt tysta är Centern med två (2) debattinlägg och Moderaterna med åtta.

Det finns också andra sätt för medlemmarna i fullmäktige att vara aktiva. De kan skriva motioner, interpellationer och enkla frågor. Det har ställts fem enkla frågor, alla av socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister. Också här är Petri och Therese tysta som muren. Det har lämnats in nio motioner också de skrivna av sossar, miljöpartister och vänsterpartister. Från SD inte ett knyst.

Nåja, nu vet ju alla att det för det mesta är så i kommunalpolitiken att besluten redan är fattade när man kommer till fullmäktige. Kanske har Petri och Therese varit mer aktiva i sådana sammanhang. Petri är ordinarie ledamot i kommunstyrelsen och Therese är ersättare. Månne har de gjort bättre ifrån sig där? En titt i protokollen visar att båda har varit frånvarande vid fyra av de sex sammanträdena. Vid ett sammanträde vardera har de varit närvarande, åtminstone i den bemärkelsen att det noterats till protokollet. Vid det möte Petri var närvarande öppnade han till och med munnen. Det var i frågan om SD:s representation i kommunstyrelsens utskott som han gjort upp med Carina Sándor om.

För ett parti med ambitionen att företräda den tysta opinionen och röra om i etablissemangets grytor är det med andra ord märkvärdigt tyst. Hur ska man lösa denna gåta?

Det finns olika tänkbara förklaringar:

• Det kan förstås tänkas att SD i själva verket är så nöjda med Folkpartiets politik att de inte behöver säga något. Hälsan tiger still så att säga. Men varför då inte skälla på den jättedumma rödgröna oppositionen?
• En annan möjlighet är att SD utövar sitt inflytande i icke protokollförda sammanhang. Kanske gör de upp i korridoren med sina borgerliga koalitionskompisar. Inte otroligt.
• Eller är det så att någon har hotat dem till tystnad. Är det den förfärliga PK-maffian som slagit till? Eller har någon omvänt mutat dem att inte öppna truten. Ingen vet.
• Kanske tycker Sverigedemokraterna att det babblas alldeles för mycket och görs för lite. De kanske vill satsa på göra istället för prata. Man kan då undra vad de gör, förutom att sitta på sina ädlare delar och lyfta sammanträdesarvoden och kommunalt partistöd.
• En sista tänkbar förklaring är att tystnaden beror på någon funktionsnedsättning.

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Till Avesta går vår glada färd

En semesterresa till. Till ett exotiskt, ovanligt och fashionabelt resmål. Men vi slår ändå inte honom, han som satte in en kontaktannons. Intervjuad av en radioreporter: "Du skriver här att du tycker om att resa. Har du något favoritresmål?" svarade han "Ja, det är Kolsva det. Det vill jag visa min kvinna". Nej, vår resa gick bara till Norberg, Fagersta och Avesta.

Tre grisar till Wärdshuset Engelbrekt

Första stopp var affärslunch till det humana priset 110 kronor på Wärdshuset Engelbrekt i Norberg. Salladsbuffén var fräsch och trevlig och innehöll bland annat ovanligheter som sillsallad och ägghalvor. Plus för det. Sen blev det spättafilé med färskpotatis och sauce verte och en röra där man kunde identifiera rödlök. champinjoner och surgurka. Fisken var habilt panerad och stekt, möjligen något dvärgvuxen. Till avdragen hörde också en ganska ful presentation (se bild!) och lite grann sönderkokt potatis. Men helhetsintrycket var ändå gott. Hyfsat käk, trevlig betjäning och en traditionstung miljö. Det får bli tre grisar.

Engelbrekts spätta

Tidigare recensioner
Fyra grisar Högsjö wärdshus
Tre grisar Vinöns wärdshus
Två grisar Wanbo herrgård
Två grisar Brasseri Stadsparken, Västerås

20-årsjubilerande Avesta Art
Målet för resan var den fantastiska konstutställningen i Verket i Avesta. En av de märkvärdiga höjdpunkterna var Jan Stenmark (Ni vet han med "Det var ingen ensam galning. Det var hela Härnösand"). Jan Stenmark är ju alltid Jan Stenmark. En annan märkvärdighet var den spelande orgeln från Missionskyrkan i Örnsköldsvik i Jens Peterson-Bergers och Olov Ylinenpääs "Glänta". Orgeln står i fonden av valsverksskeppet och omges av Claire Morgans svävande polykroma moln.

Gläntan

Som brukligt var vi också inne i Sonja Nilssons hemska "Korridoren". Lite mindre hemsk denhär gången eftersom Ingrid fuskade och noterade en tappad entrébiljett på golvet strax efter ingången. Men Korridoren är ändå alltid Korridoren. Sonja Nilsson bidrog i år också med en liten märkvärdig video med Marilyn Monroe.

Korridoren

I allt en fantastisk kulturupplevelse med 17 olika installationer. Besök gärna verket i Avesta.

Fagerstas märkvärdiga luftbevakningstorn
På hemvägen passade vi på att bese det märkliga luftbevakningstornet i Fagersta. Tornet byggt 1944 var ritat av Cyrillus Johansson och är utnämnt till byggnadsminne av länsstyrelsen. Förra året återinvigdes tornet under högtidliga former av bl a dåvarande kommunalrådet Stig Henriksson (V). Om Disney hade fått syn på tornet hade han placerat en fången prinsessa i det, som dock kunde fira ned sig med hjälp av sitt långa hår.

Fagerstas torn

Ja, se det var en resa. Nästan i klass med Kolsva.

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Tidningsstöld eller snöhinder?

Dagens Nyheter saknades i vår brevlåda idag. Har den blivit stulen? Eller var det månne snöhinder? Årets träffprocent (andel dagar med DN i lådan på utgivningsdagen) är nu hela 61,1 procent.

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Jahaja, då går det mot jul igen

Vita skiten utrullad igen

Praeterea censeo

Det finns politiker och partier som samarbetar med Sverigedemokraterna. De har köpt SD:s röster för att få egna maktpositioner. I utbyte har SD fått positioner som de annars inte skulle ha fått. Sådana politiker och partier (fascistkramare) bidrar till att få rasisterna att se ut som vore de rumsrena. Fascistkramarna borde skämmas. Och avgå.

Julian och Ruben på sommarlov

Nu har Julian och Ruben också varit på sommarlov i Västanhed. Det var en händelserik vecka. En dag kom också kusin Linnea på besök för ett dopp i Hedströmmen.

Ruben på bilmuseet i Köping

Magnifikt lok på Nora Bergslags Jernväg

Ombord

Ruben, Linnea, Julian och Ingrid i strömmen

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Ny upplaga av textboken om den svenska politiken

Nu ligger fjärde upplagan av den klassiska läroboken om den svenska politiken på bokhandelsdiskarna. Läs mer på förlagets hemsida.

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Tidning stulen!

Nya variationer på tidningstjuvens tema: Idag var det söndagens tidning som hade försvunnit från vår brevlåda. Nu har det gått 187 dagar av 2015. Av dessa har vi haft Dagens Nyheter i brevlådan på utgivningsdagen 113 dagar, vilket motsvarar 60,4 procent.

Utdelningsstatistik för DN år 2015 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	8	4,3
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen	46	24,6
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen	4	2,1
- vardagar, utebliven tidning	16	8,6
Dagar med tidning på rätt dag	113	60,4

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Till Arboga går vår glada färd

Jag har förstått att det är väldigt populärt i så kallade sociala medier att berätta om sina resor. Det ska helst gå till något exotiskt, ovanligt eller exklusivt fashionabelt och gärna avlägset resmål. Jag förstår att den som gör en sådan resa är glad och lycklig och gärna vill dela med sig av denna glädje och lycka. Och de starka känslor som berättelsen väcker hos läsekretsen gör på sitt sätt både glädjen och lyckan större. Det är i denna anda som jag ska berätta om dagens resa till Arboga.

Fyra grisar till Högsjö Wärdshus

 

Likt guden Janus har Högsjö Wärdshus strax väster om Arboga två ansikten. Om man kommer västerifrån på motorvägen, från t ex Örebro och Göteborg, är det bara att svänga av på rastplatsen utanför vad som ser ut som en vanlig vägkrog. Om man däremot kommer österifrån, från Arboga, Västanhed, Västerås och Stockholm får man leta sig fram på milslånga grusvägar genom skogen innan det idylliska värdshuset dyker upp.

Nu är detta ingen vanlig bamba, utan en kulinarisk pärla som drivs av Thomas Becker, årets kock i Västmanland 2010. Det måste bli en märklig geografisk skiktning av gästerna - matintresserade österifrån och en hel del som bara är ute efter en bukfylla västerifrån. Men läget är inte mycket att säga om. Högsjö Wärdshus ligger där det ligger och alla restauranger kan ju inte ligga vid Nytorget.

Regimen är bamba, d v s man beställer över disk, plockar på sig dricka, bröd och sallad, betalar och bär själv ut. Trevlig serveringspersonal kommer sedan ut med maten när den är färdig. Det är enkelt och ingen nackdel. Man slipper söka servisens uppmärksamhet titt som tätt. Men, ett aber var i alla fall vid vårt besök drickakylen, med lagom ljummen pilsner och vatten. Det blir det avdrag för. Särskilt en dag med 27 graders värme.

Vi slog oss ned på den idylliska sidan (den som vetter bort från motorvägen) under en stor ek för att inta kalixlöjrom med syrad grädde, hembakt rågbröd och sallad från egna trädgården. Den här rätten är en riktig femetta. Kalixlöjrom är ju alltid kalixlöjrom, så det är inte så mycket att säga om. Sak samma med sur grädde. Men rågbrödet. Mjukt och smakrikt. Och i salladen en sparris som saknar motstycke.

Sen skilde vi oss åt. Ingrid åt rökta räkor med toast, sallad och dillaioli. Mycket bra menade hon. Möjligen kunde aiolin ha haft en knsu mindre salt. Själv tog jag en husmansinspirerad rimmad kalvbringa med rotsakspuré och en sötsyrlig pepparrotssås. Också den här rätten är en femetta.

Ingrid ville sätta fem grisar, men jag tyckte att man kunde vara lite mer konservativ. Bleve det fem grisar här vore det ju oslagbart, och man kan kanske, åtminstone teoretiskt tänka sig att det dyker upp något ännu häftigare. Så med hänvisning till ljummen dricka och något för salt aioli sätter vi fyra grisar. Men det ska sägas, att det är starka fyra grisar.

Rimmad kalvbringa

Kalixlöjrom

Värdshuset från den idylliska sidan. Observera passerande långtradare i bakgrunden.

Efterrätt i stan
Vi bestämde oss för att ta efterrätten inne i stan. Efter den längs Arbogaån slingrande grusvägen Ramstigen bestämde vi oss för Ågården vid det kullerstensbelagda Stora torget. Där blev det GB mjukglass. Sen kunde vi glada och lyckliga åka hem. Hoppas jag också med denna lilla berättelse kunnat glädja er andra.

Tidigare recensioner
Tre grisar Vinöns wärdshus
Två grisar Wanbo herrgård
Två grisar Brasseri Stadsparken, Västerås

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Vinön årets skärgårdsö

Sommarens hetaste dag. Tretti grader i skuggan. Vad är då mer passande än en skärgårdsutflykt. Och först halvannan timme bekvämt bakåtlutad i fåtöljen och med AC:n på full fräs. Framkomna till Hampetorps färjeläge lastade vi på Vägverkets gula färja för en halvtimmes lång överfart till Vinön. Det ska vara den längsta insjöfärjelinjen i landet.

Tre grisar av fem till Vinöns Wärdshus

Första stopp var Vinöns Wärdshus för lunch. Ingrid åt lammfilé med fetaostcreme, spenat- och vitlöksstekt potatis samt semitorkade tomater. Hon menade att det var en alldeles utomordentlig rätt, väl värd fyra grisar. Själv tog jag in Värdshusets fisksoppa med Hjälmarens frukter, örtaioli och bröd. Det var en helt okej anrättning, men definitivt inte av samma klass som lammfilén. Det var mer grön- och rotsaker än fisk och skaldjur i soppan. Från vattenriket kom en svårklassificerad vitfisk och kräftstjärtar av obestämt ursprung. Soppan hade heller inte något riktigt sting. Den hade mått bra av t ex lite cayenne. Några tag med saltkaret lockade fram lite mer smaker.

Till efterrätt blev det Jordgubbssemifreddo med vit choklad-brownie och Frozen cheescake med dajm och rabarberkompott. Efterrätterna var goda även om det kanske var lite väl mycket bulle till jordgubbsglassen.

Helhetsintrycket också efter att servitören spillt ut lite av fisksoppan blir bara tre av fem grisar. Men det är minsann inte dåligt det.

Jordgubbsglass med brownie

Skärgårdsliv
Efter de kulinariska upplevelserna köpte vi en bit varmrökt lax av en fiskargubbe. Det var visserligen norsk fjordlax men rökt på Vinön. Så det var minst lika lokalproducerat som de mälarfiskar vi brukar köpa av fiskarn i Borgåsund, sådana som strömming, tonfisk och räkor.

Skärgårdsvistelsen avslutades med att vi pustade ut i skuggan på ön nordspets, Stenören. Sen bar det av med nästa båt mot fastlandet.

Vid Stenören

Det var en jävla stor grop
På hemvägen gjorde vi ett stopp för vätskeintag vid Forsby kalkbrott. En alldeles otroligt stor grop. Vid utsiktsplatsen finns också utställda trevligt bemålade korgar från kalklinbanan som en gång transporterade kalken från kalkbrottet till cementfabriken i Köping, mer än 4 mil över skogar, sjöar och fält. Linbanan var i drift 1941 - 1977. Detta minnesmärke som Nordkalk 2003 fick pris för som årets industriminnesmärke är nu praktiskt taget utplånat. Rivningen påbörjad 2013 är i slutskedet.

Kalkbrottet i Forsby

Linbanekorgar

Ja, se det var årets semesterresa det.

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Segerdagsfirande i junitoppen

Det är lite sommarstiltje i trafiken på bloggen. Antalet besökare har gått ned en aning. Fortfarande är det stort intresse för kommunalpolitikens hemska utveckling i Skinnskattebergs kommun där den populistiska folkpartipolitikern Carina Sándor efter valet styr tillsammans med de rasistiska Sverigedemokraterna (se inläggen på platserna 5, 7 och 9 på topplistan). Något oväntat kanske har ett gammalt inlägg om det märkliga firandet i Krampen av segerdagen i andra världskriget dykt upp på första plats.

Antal besökare var i juni 598 (817 i maj). Av dessa var 420 (625) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,17 (1,36) och genomsnittlig tid per besök var 53 (60) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, USA, Kina, Tyskland, Japan, Danmark, Egypten, Finland, Frankrike, Storbritannien, Colombia och Kenya. Ströbesökarna var från Australien, Brasilien, Grekland, Indien, Italien, Kanada, Kazachstan, Marocko, Mexiko, Nederländerna, Nicaragua, Polen, Ryssland, Spanien, Sydafrika och Sydkorea.

De tio mest visade inläggen i juni :

1	Tingeling i Krampen (ny)
2	Brevvän på nätet: Ett av Europas ledande energibol...(9:a)
3	Med Frans Klasson Garneij till mörkrets hjärta (ny)
4	SD-bröllop evenemang i Arboga (1:a)
5	Grattis till löneförhöjningen! (10:a)
6	Kommunal tjänsteman i det politiska systemet. Ett ...(5:a)
7	Trollen i farten igen om Skinnskattebergs kommunal... (ny)
8	Än slank det hit och än slank det dit (4:a)
9	Bergslagens politiska ekologi: Kommunalpolitikens ... (ny)
10	Ansvarsfull folkpartist också i Norberg (7:a)

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.