VOFF om korruptionen

 

 

34 dagar kvar

Skinnskatteberg: Stormufti moderat slagträ i lokal valkampanj

Den märklige M-ledaren i Skinnskatteberg, Bo Öberg,  har slagit till igen. I skottgluggen den här gången står påstådda varma relationer mellan socialismen och islamismen. Öberg har tidigare gjort sig känd för sina klena historiska kunskaper. På meritlistan finns t ex:

• Redan 2019 påstod han att det var Sovjetunionen som genom att invadera Polen startade andra världskriget
• Trots att forskning visar att moderatsympatisörer är efter SD:are dom som har mest antisemitiska åsikter hävdar han att det är vänstern som hatar judar och hyllar terrorister
• Han vill ”återinföra ministerstyre” trots att historiker menar att om man ska hitta något som liknar ministerstyre får man åtminstone gå tillbaka till Karl XII

Som bevis för tesen att det finns ett nära och vänskapligt samband mellan socialister och islamister publicerar han nu en annan historisk relation:

Stormuftin av Jerusalem samarbetade med national-socialister. Alltså samarbetade islamister och socialister redan då.

Ja, detta väcker ju åtminstone ett par intressanta frågor:

• Var nazisterna socialister?
• Hur förhöll sig den tidens Höger (dagens Moderater) till nazismen?

Till den första frågan skulle man kunna svara med historiedocenten Mikael Nilsson (GP 4/2 2021):

Det påstås att Hitler och nazismen inte var höger utan ”vänster”. Argumentet är grunt. Hitler var ”vänster” därför att NSDAP hade ordet ”socialism” i partinamnet. Utifrån samma logik skulle DDR eller Nordkorea för den delen, varit en demokrati bara för att ordet demokratische återfanns i namnet.

Detta får väl närmast ses som en dumförklaring av dom som hävdar att nazisterna var socialister. Det fanns förvisso populistiska inslag i nazisternas program avsedda att tilltala arbetarklassen, men även mer seriösa bedömare avfärdar detta som taktik.

Herbert Tingsten skrev i artikeln ”Begreppet socialism i nationalsocialismen” (Tiden 1935):

Ordet socialism började vid denna tid användas i de vaga, till intet förbindande betydelser, som numera äro de enda godtagna. Socialism sades innebära kamratskap, solidaritet, folkgemenskap, pliktkänsla mot det allmänna, preussisk anda, nationell självhävdelse.

I ”Nazismens och fascismens idéer” (1965) skriver han:

Fascismen är borgerlig: den har överallt kommit till makten så gott som uteslutande med stöd av borgerligt, antisocialistiskt inriktade folkgrupperna, den har i sina grunddrag bevarat den borgerliga produktionsordningen, den privata äganderätten till produktionsmedlen, den i princip fria konkurrensen, och den avvisar tanken på ekonomisk utjämning. Ett vagt antikapitalistiskt, ”socialistiskt” drag finns visserligen i nationalsocialismens och den italienska fascismens tidigare propaganda, men i rörelsernas praktiska politik och ideologi har detta drag ringa betydelse.

Omdömet formulerades redan 1936 i bokens första upplaga ”Den nationella diktaturen”. Parallellerna till dagens svenska utveckling är häpnadsväckande slående.

Nåväl, hur förhöll sig då dåtidens höger till denna påstådda vänsterrörelse?

Om detta kan man bl a läsa i en ganska färsk bok av journalisten Erik Sandberg (Väckelsens vår – När Hitler formade Sverige, 2024). Där kan vi bland annat läsa om entusiasmen för nazismen hos den dåvarande högerns ungdomsförbund.

Efter förbild från italienska svartskjortor och tyska brunskjortor bildade ungdomsförbundet en uniformerad paramilitär organisation som kom att kallas ”gråskjortorna”. Ledare var Alf Meyerhöffer som satt i riksdagen för Allmänna valmansförbundet (Högerpartiets och Moderaternas föregångare).

Den 30 januari 1933 utsågs Adolf Hitler till rikskansler i Tyskland. Den 21 maj kallade Högerfront och Konservativ Ungdom till ”nationellt medborgartåg mot bolsjevism och klasskamp”. På DN:s förstasida dagen efter avbildas ett hav av gråskjortor. Högerledaren Arvid Lindman talade och krävde ett förbud mot kommunistisk verksamhet.

Författaren Erik Eriksson berättar (DN 4/8 2012) om dom hundratals Lidingöbor som var högljudda nazister. Diskreta sympatisörer, antijudiska och högernationella. Han berättar också om Igor Holmstedt, förbundsombudsman i Högerns ungdomsförbund 1941, sekreterare i riksdagshögerns kansli 1941 och som ordförande i drätselkammaren (dåtidens kommunalråd) Lidingös starke man. Holmstedt hade under sin studietid varit en av de mest pådrivande vid det s k bollhusmötet 1939 där Uppsalas studenter hade röstat emot att ta emot tio judiska läkare som flytt från nazisterna i Tyskland.

Vittnesmålen om de varma känslorna mellan dåtidens höger och nazismen är otaliga. Att då argumentera för att nazisterna skulle vara vänster och socialister på grund av S:et i NSDAP framstår som i det närmaste imbecillt.

Hur var det med samarbetet med stormuftin då?

Mohammed Amin al-Husseini var Stormufti av Jerusalem från 1921. En stormufti var den högsta religiösa ämbetsmannen och var chef för alla andra muftier. Amin al-Husseini hade en varm relation med Hitler och nazisterna. Det var judehatet som förenade dom. Amin al-Husseini var ivrig motståndare till planerna på en judisk stat i Palestina. I november 1941 träffades han och Hitler och strax därefter utnämndes han till SS-Gruppenführer (motsvarande generallöjtnant).

Al-Husseini arbetade aktivt för att rekrytera muslimska frivilliga till den tyska krigsmakten och det påstås att han hade planer på att bygga en anläggning liknande Auschwitz för att ta död på judar i Palestina.

Så nog var det en nära och varm relation mellan stormuftin och nationalsocialisterna. Problemet med M-propagandan i Skinnskatteberg var dock att nazisterna inte var socialister. Och att högern i Sverige hejade på nazisterna. Och att deras intimaste samarbetspartner idag, både i Sverige och i Skinnskatteberg är ett parti som grundades av gamla nazister.

Dumhet och vanföreställningar

Svenska akademiens ordbok 1923 betonar betydelsen ”ringa grad af förstånd” som central för ordet dum:

[…] inskränkt förstånd, inskränkt, enfaldig, ointelligent, stupid, ”korkad”, ”tjockskallig”; obegåfvad, trög(tänkt), oklok, oförståndig, hufvudlös.

Svensk Ordbok 2026 kompletterar med tolkningen elak, som enligt synonymer.se har synonymerna:

Ond, ondskefull, samvetslös, skurkaktig, rå, illvillig, illasinnad, hätsk, lömsk, grym, hemsk, led, sårande, giftig, gemen, stygg, jäklig, djävlig, Taskig, tarvlig, besvärlig, oschysst, ovänlig, dum, rutten, nedrig, sarkastisk, ilsken, upphetsad, arg

Välj själv vilken tolkning av dumhet som passar bäst på Moderaternas inlägg i den lokala valkampanjen. Men viktigast av allt: Välj inte att rösta på det partiet! Det är farligt att välja personer med vanföreställningat (av enfald eller elakhet) till maktpositioner. Vanföreställningat definieras enligt Encyclopedia Britannica som:

[…] ett stelt system av övertygelser som en person är upptagen med och som personen håller fast vid, trots övertygelsernas logiska absurditet och bristen på övertygande bevis. Vanföreställningar är symptomatiska för psykiska störningar som paranoia, schizofreni och depression samt för fysiologiska tillstånd som senil psykos och delirium.

Stormuftin och führern 1941[i]

 

37 dagar kvar

[i] Av Bundesarchiv, Bild 146-1987-004-09A / Heinrich Hoffmann / CC-BY-SA 3.0, CC BY-SA 3.0 de, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=5483348

 

Skinnskatteberg: Vad gör Liberalerna för barn i fattiga familjer?

Idag publicerar tidningen Dagens Samhälle en lista över barnfattigdomen i Sveriges kommuner. I Skinnskatteberg lever vart sjätte (17,2 procent) barn i familjer med skulder hos kronofogden. Kommunen kommer därmed på 285:e plats av landets 290 kommuner och på sista plats av länets tio kommuner.

Tidningen har intervjuat socialchefen i Högsby kommun[i], som har 17,5 procent barn i fattigdom. Kommunen har en rad åtgärder: gratis sommarlovskort i kollektivtrafiken, lådor med bollar, vattenpistoler och andra leksaker på badplatserna, ordnat resor till Liseberg, avgiftsfritt fritidshem, gratis frukost i skolan. Högsbys socialchef säger till tidningen om nya socialtjänstlagens krav på förebyggande verksamhet: ”I mindre kommuner med stor barnfattigdom gäller det att jobba ännu mer förebyggande.” Hon fortsätter med att det är viktigt att man ”visar de här barnen i fattigdom att det finns en väg framåt”.

Tidningen har också talat med Rädda Barnen som vill att kommunerna noga analyserar sina avgifter för att se om det finns dolda avgifter för t ex frukt eller mellis. Man bör också se vad man kan göra för att fler ska kunna delta i aktiviteter där det krävs särskild utrustning

Politiskt ansvarig i Skinnskattebergs kommun är socialnämndens ordförande, liberalen Elisabeth Åberg. Inför valet borde hon, och hennes allierade i SD, M och C svara på hur socialnämnden under hennes ledning har arbetat med barnfattigdomen i kommunen. Och vad dom tänker göra om dom mot all förmodan skulle vinna valet.

 

38 dagar kvar

 

---

[i] Högsby kommun styrs av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet

Liberal politiker vill lägga ned Skinnskattebergs kommun

Adam Furustam är liberal politiker i Örebro. I en krönika på tankesmedjan Timbros nätsajt Smedjan förespråkar han med utgångspunkt från situationen i Skinnskatteberg nya sammanslagningar av småkommuner. Det kan kanske vara av intresse hur han beskriver sina egna partivänners agerande i Skinnskatteberg:

[…] historien i Skinnskatteberg [skulle] slippa upprepas – där socialnämndens ordförande avsattes till följd av bristande koll på ekonomin, men strax därefter fick förnyat förtroende eftersom andra kandidater saknades.

När mindre kommuner konsekvent, till följd av det kommunala utjämningssystemet överlever tack vare omfördelning från större mer välmående kommuner är någonting fel. I stället för att låta kommuner som Skinnskatteberg agera fond för en demokrati som går på halvfart, är det dags att åter se över kommunindelningen.

Dendär socialnämndsordföranden var ju, som vi ortsbor vet den ledande liberala politikern Elisabeth Åberg som regerar tillsammans med SD, M och C. Nu kan vi se hur hon till och med för sina egna partivänner kommit att utgöra ett avskräckande exempel, som skapar ett hot inte bara mot den egna kommunens överlevnad.

Det vore intressant att höra hur Skinnskattebergs liberaler kommenterar detta.

Skinnskatteberg: Lärarbehörighet plats 274 av 290

Tidningen Dagens Samhälle publicerar idag listor över lärarbehörigheten i kommunerna under läsåret 2024-25 och förändring sedan förra mandatperioden (läsåret 2021-22). Skinnskattebergs kommun hamnar med 59,2 procent behöriga lärare på plats 274 av 290 kommuner i landet. Medelvärdet för Västmanlandskommunerna är 66,8 procent och Skinnskattebergs kommun kommer på näst sista plats.

Andelen behöriga lärare har ökat, men med blygsamma 0,3 procentenheter. Skinnskattebergs kommun kommer därmed på åttonde plats av kommunerna i Västmanlands län och på 198:e plats av alla landets kommuner. Den genomsnittliga ökningen i länets kommuner är 4,7 procentenheter.

Skinnskatteberg: Kommunen måste agera när centrumfastigheter säljs

Läs insändaren från Sheila Imamovic Skog, oberoende kandidat för Vänstern och Oberoende för Framtid i Skinnskatteberg, om den planerade försäljningen av fastigheter i Skinnskattebergs centrum.  Hon menar att kommunen måste agera för att undvika eftersatt underhåll och social dumpning. Insändaren publiceras idag i Fagersta Nyheter och Fagersta-Posten.

                                            43 dagar kvar

Läs VOFF:s insändare om socialtjänsten: "Ett Skinnskatteberg för alla"

 

Idag publicerar Fagersta Nyheter en insändare om socialtjänsten från Vänsterpartiet och Oberoende för framtid i Skinnskatteberg. Frågor som diskuteras i insändaren är service till funktionshindrade, mäns våld mot kvinnor, den nya socialtjänstlagen samt behovet att återinföra Alltjänst. Du kan också läsa texten här

 

46 dagar kvar

 .

VOFF om demokrati och insyn

 

 

48 dagar kvar

 

 

Skinnskatteberg: Näst minsta bostadsbyggande i U-län

Tidningen Dagens Samhälle publicerar idag statistik över bostadsbyggandet i kommunerna under den här mandatperioden. I Skinnskatteberg färdigställdes 0,2 nya bostäder per 1 000 invånare. Därmed är Skinnskatteberg näst sämst av Västmanlands läns tio kommuner, endast överträffat av Norberg med 0,1 nya bostäder.

M i Skinnskatteberg: Unkna Karl XII-vurmare

 

Bo Öberg, moderatledare i Skinnskatteberg, vill återinföra ministerstyre. Det är kanske inte helt solklart vad han menar. Kanske inte ens för honom själv.

Vad är ministerstyre?

Det har att göra med hur den centrala statsförvaltningen i Sverige är organiserad. Den svenska organiseringsprincipen är i ett internationellt perspektiv unik. I dom flesta länder är olika sektorer i statsförvaltningen organiserad i ministerier med en minister som chef i toppen, och hela förvaltningen ingår i ministeriet och är underställd ministern.

I Sverige är normalmodellen att det är regeringen som kollektiv som dom statliga myndigheterna lyder under. Regeringens egen förvaltning, regeringskansliet, är organiserad med olika departement vart och ett med en ”minister” som chef. Men myndigheterna lyder inte under departementen, utan under regeringen. Enda undantaget är UD, där utrikesförvaltningen (ambassader och konsulat) är en del av departementet.

Regeringen styr förstås myndigheterna, bland annat med hur mycket pengar dom får, med regleringsbrev som talar om vad myndigheten ska göra för pengarna. Regeringen utser också chefer. Myndigheterna svävar inte fritt, men det är regeringen och inte departementen och de enskilda ”ministrarna” – statsråden som styr.

Om det vore så, talar man om ministerstyre och det är förbjudet i Sverige. Det är en del av vår konstitution, Regeringsformen. Det handlar i första hand om att politikerna inte får lägga sig i myndighetsutövning gentemot enskilda, men också bestämmelserna om att regeringen kollektivt styr myndigheterna hör till förbudet mot ministerstyre.

Det råder en ganska stor enighet om att systemet med åtskillnaden mellan minister/departement och myndigheter är bra. Historikern Gunnar Wetterberg skriver i DN (1/7)

Myndigheternas relativa oberoende är i själva verket en svensk kulturtillgång. Den bygger in eftertanke och saklig prövning i systemet. Skriftväxlingen mellan verk och departement bidrar till systemets transparens. Att det är regeringen som kollektiv som styr, inte enskilda ministrar, rider spärr mot Trumpska lynnekast.

Idéhistorikerns Sverker Sörlin skriver, också i DN (23/6 2025)

Det system vi har i den demokratiska svenska rättsstaten är faktiskt inte så dumt. Det säger att styrningen av myndigheterna ska vara transparent och tydlig och ske genom förordningar, instruktioner och uppdrag. Man viskar inte viktiga saker om hur staten styrs i örat på den man genom en sådan handling vill förvandla till en hantlangare. Det är inte bara ojust. Det kan vara brottsligt.

Det visar sig också att beskyllningar för ministerstyre är utomordentligt vanliga i debatten. Beskyllningar kommer från partier, politiker, myndighetschefer, debattörer, media, företag och organisationer. Statsråd anmäls titt som tätt till Konstitutionsutskottet för påstått ministerstyre. Det vanliga mönstret är att det är oppositionspolitiker som anmäler.

Högerpartierna har inte varit passiva när det gällt att anmäla och fördöma socialdemokratiska och miljöpartistiska statsråd för ministerstyre. Här är några exempel:

• SD har anmält Anders Ygeman (S) och Annika Strandhäll (S)
• Folkpartiet/Liberalerna har anmält Åsa Regnér (S), Anna Johansson (S), Thomas Bodström (S), Thomas Östros (S) och Jan O Karlsson (S)
• Centern har anmält Åsa Romson (MP)
• Moderaterna har anmält Leif Pagrotsky (S) och Göran Persson (S)
• Det har i samtliga fall gällt beskyllningar för ministerstyre. Det är det här systemet som Bo Öberg i Skinnskatteberg vill avskaffa,

Har Sverige någonsin haft ministerstyre?

Öberg vill inte bara skrota systemet med åtskillnaden mellan departementen/ministrarna och myndigheterna och införa ministerstyre. Nej, han vill återinföra ministerstyre. Det väcker frågan om vi någonsin haft ministerstyre.

Det råder numera en rätt stor enighet om att införandet av dom mer eller mindre självständiga myndigheterna går att datera till den s k frihetstiden, alltså tiden efter Karl XII:s död 1718. 1720 infördes en bestämmelse i Regeringsformen att inga riksråd fick vara chefer för kollegier, som var den tidens ämbetsverk. Riksråden var väl det närmaste man kunde komma dagens regering. Här blev det alltså en skillnad mellan regeringen och myndigheterna.

Enligt 1634 års regeringsform styrdes landet genom fem kollegier:

• Kanslikollegium under rikskanslern
• Kammarkollegium under riksskattmästaren
• Krigskollegium under riksmarsken
• Amiralitetskollegium under riksamiralen
• Svea hovrätt under riksdrotsen

Dom fem riksämbetsmännen ingick också i Riksrådet. Dom var alltså medlemmar av ”regeringen” samtidigt som dom var myndighetschefer. Det kan förstås ses som ett slags ministerstyre. Karl XI minskade rådets makt. Under hans och sonens (Karl XII) tid rådde det s k kungliga enväldet (på modern svenska diktatur). Upplösningen av kopplingen mellan riksrådet och kollegierna har setts som en reaktion mot diktaturen som tog slut med Karl XII:s död.

Det är väl osäkert om man skulle kunna jämföra stormaktstidens kollegiechefer med dagens statsråd, men deras styre är väl det närmaste man kan komma ministerstyret. När Bo Öberg i sin vishet vill återinföra ministerstyret, är väl den enda tolkningen att det är någon tidpunkt för drygt 300 år sen som han ser som ideal.

Gunnar Wetterberg undrar om det är ”unken Karl XII-vurm som hotar självständighetens spärrar och trögheter.” Det är väl inte osannolikt att Bo Öberg (M) är en unken Karl XII-vurmare, även om det nog är att tillskriva honom alltför stora historiska kunskaper. Det troliga är nog att han över huvud taget inte vet vad han pratar om när han tror att Sverige tidigare haft ministerstyre, att det avskaffats och att allt skulle bli bättre om det ”återinfördes.”

En konsekvens som är uppenbar är t ex att Jimmie Åkesson, som ju Ulf Kristersson lovat migrationsministerposten, skulle få oinskränkt makt över migrationsverket och själv kunna fatta beslut t ex om vem som ska deporteras.

Borde Bo Öberg deporteras?

Ett nytt inslag i Tidölagets raspolitik är ju att man för att bli svensk medborgare måste klara ett prov i samhällskunskap. Eftersom doktrinen om självständiga ämbetsverk är en så viktig del av hur landet är organiserat, och eftersom den åberopas av alla, inte minst högern när dom attackerar mer vänsterorienterade statsråd för ministerstyre, borde man egentligen kräva kunskap också om den saken.

Eftersom Öberg tydligt visar sin okunskap borde han väl strängt taget nekas medborgarskap och skickas iväg utanför rikets gräns så snabbt som möjligt. Om inget land är berett att ta emot honom kunde han kanske placeras på ett EU-finansierat återvändandecenter i t ex Libyen eller Rwanda.

Nej, så blir det inte. Men det minsta är i varje fall att han inte längre får vara med och ministerstyra Skinnskattebergs kommun.

49 dagar kvar

 

VOFF mot korruption!

                                            51 dagar kvar

Skinnskatteberg: Vänstern och Socialdemokraterna svarar på Naturskyddsföreningens valfrågor

Naturskyddsföreningen i Skinnskatteberg har ställt ett antal frågor till partierna i fullmäktige inför valet. Dom styrande partierna - Sverigedemokraterna, Moderaterna och Liberalerna - har valt att inte besvara frågorna. Så hur dom ställer sig till kommunens miljöpolitik är höljt i dunkel. S och V har däremot besvarat enkäten. Så här ser partiernas svar ut i kortform.

	S	V	SD	L	M
Klimatutbildning för politiker/tjänstemän	Ja	Ja	Ej svar	Ej svar	Ej svar
Resepolicy	Ja	Ja	Ej svar	Ej svar	Ej svar
Fler skyddade områden	Vet ej/beror på	Ja	Ej svar	Ej svar	Ej svar
Återskapa våtmarker	Vet ej/beror på	Ja	Ej svar	Ej svar	Ej svar
Öka ängsmark	Vet ej/beror på	Ja	Ej svar	Ej svar	Ej svar
Restriktivt med dispens från strandskydd	Ja	Ja	Ej svar	Ej svar	Ej svar
Dricksvatten utan PFAS	Vet ej/beror på	Ja	Ej svar	Ej svar	Ej svar
Hållbar upphandling	Vet ej/beror på	Ja	Ej svar	Ej svar	Ej svar

 Läs hela frågeformuleringarna och partiernas fullständiga svar här.

                                52 dagar kvar

Klimatpolitiken: Om alla är fripassagerare får till sist alla betala

Utsläppen av växthusgaser i Skinnskatteberg ökade från 2023 till 2024 med 20 procent. Ökningen kommer helt från transportsektorn som ökade utsläppen med inte mindre än 28 procent. Transporter svarar för i det närmaste 60 procent av alla utsläpp av växthusgaser i kommunen. Utsläppen från jordbruket och från el och fjärrvärme minskade medan utsläpp från egen uppvärmning och från industrin i stort sett var oförändrade.

Det är uppenbart att det är transporterna som är det område som i första hand borde angripas om man vill få ned dom klimatskadliga utsläppen. Bakom den dramatiska ökningen, som inte är unik för Skinnskatteberg ligger förstås den SD-styrda Moderatregeringen.” Priset vid pump ska ner” har varit stridsropet. Och det har åstadkommits genom skattesänkningar på drivmedel. Det har förstås varit till gagn för bilberoende landsbygdsbors ekonomi, men det är tydligt att prissänkningarna – helt i linje med ekonomisk teori – också har medfört en efterfrågeökning. Det åks helt enkelt mer bil.

Men även om det är generella förändringar som ligger bakom ökningen av växthusgaser från transportsektorn, så slår det inte på samma sätt överallt. En sammanställning av dom procentuella förändringarna i Västmanlands län visar på skillnader.

Skinnskattebergs kommun kommer med sina 28 procent på tredje plats av länets tio kommuner. Minsta ökningen uppvisas av Norbergarna som ökade sina utsläpp med 24 procent. Det är förstås många omständigheter som ligger bakom dom här skillnaderna. Och många av dessa omständigheter kan inte påverkas av kommunen. En tänkbar orsak skulle kunna vara hur stor del av invånarna som bor på landsbygden. Men sambandet mellan kommunens struktur verkar vara nästan obefintligt. Glesast befolkade är Skinnskatteberg och Sala, som i utsläppsligan kommer på tredje respektive femte plats. Störst andel av invånarna som bor i tätort (kring eller över 90 procent) har Västerås (9:e plats), Fagersta (första plats!), Surahammar (4.e plats) och Hallstahammar (2:a plats).

Finns det nu något som kommunen kan påverka för att minska på åkandet med fossildrivna bilar? Naturskyddsföreningen tar upp följande tre punkter:

• Klimatsmarta transporter: Underlätta för kommunens invånare att resa klimatvänligt genom att utveckla gång- och cykelvägar, kollektivtrafik, cykelparkeringar och laddmöjligheter för elbilar.
• Klimatsmarta resor: Arbetsresor inom kommunal verksamhet kan göras mer klimatsmarta genom en skarp resepolicy som tar hänsyn till klimatpåverkan. Det kan t ex innebära att lokala resor i första hand ska ske genom kollektivtrafik, gång och cykel, och att längre resor i första hand ska göras med tåg.
• Fossilfri fordonsflotta: Alla fordon som drivs i kommunal regi bör vara fossilfria.

När det gäller kommunens egna fordon har organisationen ”Miljöfordon i Sverige” poängsatt kommunerna efter dom kommunala fordonens klimat- och energiprestanda. Maxpoäng på deras skala är 45 och medelvärdet över kommunerna ligger på 33 poäng. Skinnskatteberg får 29 poäng, alltså mindre än medelvärdet.

Om man ser till kollektivtrafiken är den ett delat ansvar mellan landstinget (regionen) och kommunen. Regionen svarar för tåg- och stombusstrafik, medan kommunen står för den lokala busstrafiken inom kommunen. Men kommunen är inte helt maktlös när det gäller den regionala trafiken. Vid förändringar av utbudet och tidtabeller konsulteras kommunerna. Skinnskattebergs kommun har visat ett, särskilt på senare tid, svalt intresse för kollektivtrafiken. Man kan påminna om en rad händelser:

• Den i praktiken nedlagda persontrafiken på järnvägen från Avesta till Örebro. Nedläggningshoten har lett till flera protester från kommuner längs banan. Sedan SD tog över styret i kommunen har intresset för att delta i dessa protester varit svalt.
• För att underlätta för pendlare har det vid olika tidpunkter funnits direkt pendlarbuss till Västerås och även tågförbindelse via Fagersta. Allt detta har stoppats utan några särskilt omfattande protester från kommunen.
• Den inomkommunala busstrafiken har bestått av linjen till Riddarhyttan och linjen till Färna med fortsättning till Bernshammar. Redan 2020 beslöt det dåvarande kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) alldeles på egen hand att glesa ut turerna till Riddarhyttan och att helt lägga ned Färnalinjen.

Det finns publicerad offentlig statistik på hur stor del av befolkningen som har en hållplats för kollektivtrafik inom olika avstånd. Den statistiken är inte upplyftande för Skinnskattebergs del:

Som tydligt framgår av figuren är Skinnskattebergs kommun i särklass. 68 procent av kommunborna har en hållplats inom 2 km avstånd (20 minuters promenad i rask marschtakt). En tredjedel av invånarna saknar helt enkelt tillgång till kollektivtrafik. För dom övriga nio kommunerna ligger motsvarande andel av befolkningen i intervallet fem till fjorton procent.

Även om vi alla är slavar under den SD-styrda regeringens ”priset-vid-pump”-politik, som av Miljöpartiets Daniel Helldén karaktäriserats som ”hål i huvudet” finns det påverkansmöjligheter för en kommun som är beredd att ta sitt ansvar för att bekämpa klimatkrisen. Att skylla på litenheten är också hål i huvudet. Hela jordens befolkning skulle kunna delas in i ett mycket stort antal fyratusenpersonersbitar. Om var och en med hänvisning till sin obetydlighet skulle avstå från att ta sin del av ansvaret blir faktiskt inget gjort alls.

Då möter vi en framtid när haven stiger tiotals meter och dränker kuster och hela önationer. När extremväder i form av förödande stormar, hetta och störtregn blir allt vanligare. Skogsbränder härjar ostoppbart. Stora landområden blir obeboeliga. Att då skylla på att man i sin obetydlighet inte gjorde något är att ta rollen som fripassagerare.

Här i vår lilla obetydlighet kan vi, om vi vill och törs, förbättra den kommunala organisationens klimatsmarthet och vi kan driva på förbättringar av kollektivtrafiken. Men SD-styret föredrar fripassagerarens bekvämare roll.

 

55 dagar kvar

 

Skinnskatteberg: Sämst ekonomi i Västmanland

Under åren 2023 - 2025 när SD har regerat i Skinnskatteberg har kommunens ekonomiska resultat minskat med 212 kronor per invånare. Detta framgår av data som tidningen Dagens Samhälle publicerar idag. Alla övriga nio kommuner i Västmanlands län har förbättrat sitt resultat. Genomsnittet per kommun i länet är en förbättring med 1 899 kronor per invånare.

69 dagar kvar

Trafikrekord i juni: Nu hettar brandkårskrisen till

All time high

Den märkliga, nu 14 år gamla brandstationskrisen i Skinnskatteberg är troligen rekord i kommunal tungfotadhet. I topplistan över mest lästa inlägg upptar den dom tre översta platserna i tioitopplistan för juni. Ett par äldre poster från hösten 2020 dyker upp på tioitopp: Det ena är nummer 8 på tioitopplistan från succéserien ”Det var då det”. Det handlar om vad som hände i november som det rapporterades i DN. Bland dom olika händelser i inlägget finns faktiskt en kort notis som har med brandkårsfrågan att göra: I november 1948 rapporterade tidningen att Skogsmästarskolan, vars elever var reservbrandkår i Skinnskatteberg hade fått en egen brandbil. Jojo, kanske ett uppslag för att lösa den hotande krisen när nu dom flesta brandmän i kommunen har sagt upp sig. Den andra posten från hösten 2020 handlar om Corona-politiken (5:e plats på listan). Det kan nog vara svårt att veta vad det har med brandkårskrisen att göra. Det kan kanske möjligen vara rubriken ”Rätten att skjuta sig i huvudet.” Under alla omständigheter har intresset från omvärlden för Skinnskatteberg och dess brandstationsbesvär slagit alla klickrekord. Med bred marginal slogs förra månadens all time high vad gäller antal sidvisningar per månad.

Antal sidvisningar var i juni 49 152 (29 509 i maj). Förutom från Sverige kom många besökare från USA, Singapore, Tyskland, Nederländerna, Hongkong, Vietnam, Japan och Brasilien. Ströbesökarna var bl a från Argentina. Bangladesh, Frankrike, Indien, Indonesien, Kanada, Mexiko, Pakistan, Saudiarabien, och Storbritannien.

Dom tio mest visade inläggen i  juni:

1	Skinnskatteberg: Nu går brandstationskrisen i baklås igen (ny)
2	Allmänfarlig överläggning om brandkåren i Skinnskatteberg (ny)
3	Hur stor är en brandstation. Och hur dyr? (ny)
4	Norrbaggar (ny)
5	Corona-politiken: Rätten att skjuta sig i huvudet (ny)
6	Skinnskatteberg: SD:are storskolkare i fullmäktige (ny)
7	Korruption och nedläggningshotad brandkår gav klickrekord (ny)
8	Det hände i november i Skinnskatteberg (ny)
9	VOFF om äldreomsorgen: "God omsorg och en hälsosam arbetsmiljö en självklarhet" (ny)
10	Skinnskatteberg: Från Sosseland till blåbrun sörja. Vänder det nu? (ny)