Skinnskattebergs kommunchef: Vi medverkar gärna till etnisk rensning

Kommunchefen i Skinnskatteberg har svarat regeringskansliet att kommunen vill ha ett möte med den nationella samordnaren för frivillig återvandring i januari. Det handlar om hur kommunen ska kunna hjälpa till att få fler invandrare att lämna kommunen och landet. Den nationella samordnaren Teréza Zetterblad var till i våras kommunchef i Håbo kommun. Då fick hon sparken på, som man säger, grått papper. Men hon fick snabbt ett nytt fint jobb på regeringskansliet som hjälpgumma i den etniska rensningen.

I slutet av september skrev hon brev till alla landets kommuner och bad om att få träffa dom för att resonera om hur dom skulle kunna hjälpa till. Brevet ledde till starka reaktioner i många kommuner, som snabbt bestämde sig för att tacka nej till det gentila erbjudandet. Först ut var Jokkmokk, som svarade ”Tack. Men nej tack.” Kommunen var inte intresserad av att få färre invånare. Bland dom som tackat nej finns många mindre kommuner, varav många avfolkningskommuner: Ljusnarsberg, Ydre, Finspång, Boxholm, Gällivare, Överkalix, Härjedalen, Berg, Bräcke, Strömsund, Kiruna, Boden, Pajala, Arvidsjaur, Arjeplog, Kalix, Tibro, Kramfors, Timrå, Lycksele, Malå, Nordmaling, Robertsfors, Sorsele, Vindeln och Hjo.  Men bland nejsägarna finns också större städer och kommuner i storstadsregionerna som Håbo, Malmö, Lund, Växjö, Östersund, Luleå, Norrtälje, Härnösand, Skellefteå, Umeå, Kristinehamn, Falkenberg. Listorna växer från dag till dag.

Det moderata kommunalrådet Catrin Hultmarker i Hjo säger till SVT (29/10) : ”Vi skulle hellre vilja ha lite fler människor med annan bakgrund till vår kommun och vi jobbar och satsar våra resurser på att få fler människor att vilja stanna kvar och vara här.”

Men så icke i Skinnskatteberg. Kommunchefen har, enligt uppgift, på eget bevåg, skrivit till den nationella samordnaren och tackat ja till medverkan i den etniska rensningen. Saken har inte beslutats i något politiskt organ, varken i kommunstyrelsen eller dess ledningsutskott. Ingen politiker i Skinnskatteberg har uttalat sig i frågan. Men när kommunstyrelsen igår fick veta om kommunchefens jatackbrev blev det beröm från SD-majoriteten. Det var väl bara att slicka i sig.

Socialdemokraterna i kommunstyrelsen har i ett öppet brev protesterat. Brevets slutkläm kan vara värd att citera: ”Vi vill att styrande politiker står upp för vår kommun och för alla som bor här. Låt oss tillsammans bygga ett inkluderande samhälle där alla får möjlighet att bidra och känna sig hemma. Vi behöver bli fler Skinnskattebergare, inte färre.” Vänsterpartisterna i kommunstyrelsen har anslutit sig till Socialdemokraternas krav.

Har kommunchefen skitit i det blå skåpet?

Ja, så ser det onekligen ut. Men varför? Fullmäktige har fastställt dom övergripande målen för kommunen. Där kan man läsa: ”En attraktiv hållbar framtidskommun med tillväxt av invånare, näringsliv och ekonomi.” Fullmäktige slår alltså fast att målet är att vi ska bli fler i Skinnskatteberg. Det som regeringen är ute efter är ju faktiskt motsatsen. Kommuninvånare ska uppmuntras och till och med få bra betalt om dom lämnar Sverige. Det är ett resonemang om hur kommunen ska kunna medverka i detta som kommunchefen med sitt brev har tackat ja till. Hans agerande står därmed i direkt och flagrant strid med dom mål som fullmäktige har slagit fast. Kan man ha en sådan kommunchef kvar?

Det har framgått tydligt av mediarapporteringen från dom kommuner som säger nej till regeringens invit att det är politiska ställningstaganden. I vår kommun finns inga sådana politiska ställningstaganden. Kommunchefen tycks ha agerat alldeles på egen hand. Men samtidigt vet vi ju att SD-styret gärna skulle vilja bli av med utlänningar, särskilt dom med annan hudfärg, för att inte tala om dom med en annan religion. Det förefaller orimligt att det inte skulle vara så att kommunchefen ändå har handlat på något slags order från den politiska ledningen. Men någon diskussion i dom representativa politiska organen finns inte dokumenterad. Ordern måtte väl i så fall ha kommit direkt från kommunalrådet. Vi erinrar oss hans inställning till demokratin: ”Jag skulle aldrig få något gjort om dom folkvalda ska tillfrågas” och ”Kommunstyrelsen sitter bara och gafflar meningslöst.”

Jag vill därför påminna om två viktiga principer: Den ena är att kommunchefen inte lyder under kommunstyrelsens ordförande. Kommunchefens chef är kommunstyrelsen, som inte fått någon chans att säga sin mening. Den andra principen är att det så kallade ”Nürnberg-försvaret” inte kan åberopas. Det duger inte att avsvära sig ansvaret genom att säga ”Jag lydde bara order.”

Kan man ha kvar en så ryggradslös kommunchef och med en månadslön på över 100 000 kronor? Om man inte kan övertala honom att frivilligt återvandra till Arboga eller vart fan som helst, får vi väl köpa ut honom med en miljonfallskärm. Det har vi gjort förr.

Och Emtin och hans anhang ska vi väl kunna bli av med, om inte förr så efter valet. Men invandrarna dom behåller vi.

318 dagar kvar

 

Fler än genomsnittligt många barn i fattigdom i norra Västmanland

Rädda Barnen har publicerat sin barnfattigdomsrapport för 2025. Medianen för landets 290 kommuner är 12,6 procent. Det betyder att i hälften av kommunerna lever färre än 12,6 procent av barnen i åldern 0 – 17 år i ekonomisk utsatthet, och i hälften av kommunerna är det fler. Kommunerna i norra delen av Västmanlands län kommer inte så bra ut i jämförelsen.

Sämst är det ställt i Fagersta där vart fjärde barn lever i ekonomisk utsatthet. Fagersta kommer därmed på plats 282 i rangordningen. Norberg med 18,8 procent kommer på plats 250 och Skinnskatteberg med 16 procent på plats 207.

Det framkommer också i Rädda Barnens rapport att det finns starka samband med utländsk bakgrund och barn med ensamstående förälder, särskilt barn med ensamstående mamma. Den ekonomiska utsattheten för barn med utländsk bakgrund hänger förstås nära samman med diskrimineringen på arbetsmarknaden. Barnen i Fagersta är särskilt missgynnade av dom här strukturella faktorerna. Andelen barn med utländsk bakgrund är ungefär 70 procent fler i Fagersta än i Skinnskatteberg och Norberg. Andelen barn med ensamstående förälder är 20 – 35 procent fler i Fagersta än i Skinnskatteberg och Norberg.

Vad gör Elisabeth Åberg (L) och Skinnskattebergs socialnämnd åt detta? Kanske kan man som dom kompisar i SD som Åberg samregerar med avlägsna alla utlänningar från Sverige, eller åtminstone från kommunen. Eller har Elisabet Åberg någon annan tanke?

En annan lösning är förstås att avlägsna L och SD från styret. Chansen kommer:

321 dagar kvar

 

En kommunranking där Skinnskatteberg närmar sig toppen!

I juli publicerade jag här kommunernas fördelning över hur många procent av deras 2022 valda fullmäktige som lämnat sitt uppdrag sedan valet. I den genomsnittliga kommunen var det då 17 procent av fullmäktigeledamöterna som hade lämnat sitt uppdrag. Nu har det gått några månader till, så medelvärdet har hunnit öka till 19 procent.

Skinnskattebergs fullmäktige låg redan då högt med 28 procent avhoppade. Det är 11 procentenheter mer än i genomsnittskommunen. Men nu i oktober drar Skinnskatteberg ifrån. Avhoppsfrekvensen är nu uppe i 40 procent, alltså 21 procentenheter mer än i den genomsnittliga kommunen. Faktum är att Skinnskatteberg nu hamnar på tredje plats av alla landets kommuner, bara slaget av Valdemarsvik och vår grannkommun Surahammar, där mer än hälften av dom 2022 valda nu är ersatta.

Det kan förstås finnas olika skäl till varför ledamöter har avgått. Det har jag diskuterat i det tidigare inlägget. Det finns personliga skäl, som att man flyttat, något i familjesituationen har förändrats, ja det kan t o m vara så att den valda har avlidit. Men sen finns det politiska skäl, som interna motsättningar i det egna partiet, att fullmäktige och/eller det egna partiet inte har något inflytande. Det finns inget annat sätt att ta reda på skälen än att fråga dom avgångna. Sådana undersökningar har gett vitt skilda resultat. I det tidigare inlägget gjorde jag den kvalificerade gissningen att ”det är jämnt skägg mellan personliga och politiska skäl.”

Är det Fredrik Skogs (V) och Arne Hjorths (S) agerande som är orsaken till avhoppen?

Men det finns andra som är mer säkra på sin sak. I en insändare i Fagersta-Posten förklarar två ledande socialdemokrater i Skinnskatteberg helt frankt att ”avhoppen” beror på ”att regler inte följs” och ”ett klimat som inte är acceptabelt”. Hur dom nu kan veta det. Men det tycks som om insändarskribenterna menar att orsaken till att fullmäktigeledamöter i största utsträckning beror på det jag kallat politiska skäl. Ingen flyttar, ingen blir sjuk, ingen dör.

Jag håller med om att det ofta är oklart med reglerna för fullmäktiges möten. Det går ofta på lösa boliner. Ordföranden sitter ofta helt rådlös. Hur ska jag göra nu? När det sen gäller klimatet skriver dom: ”Vi kan inte accepter att enskilda ledamöter skapar oreda, konflikter och missämja som leder till att engagerade och kompetenta politiker väljer att lämna sina uppdrag.”

Vad är detta för trams. Har man sagt A får man väl säga B. Nästan dom enda som yttrar sig i fullmäktige är Arne Hjorth (S) och Fredrik Skog (V). Dom är ofta starkt kritiska mot den politiska ledningen (SD+L+M+C). Lena Lovén Rolén (S) säger ibland något, men hon är mer överslätande. Majoritetens politiker sitter oftast helt tysta. Inga frågor besvaras. Inga argument för dom egna förslagen kommer fram. Kommunstyrelsens ordförande föredrar årsbudgeten på 1-2 minuter. Den enda som säger något är kommunstyrelsens vice ordförande Bo Öberg (M). Han brukar nöja sig med att säga ”Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag”. Varför får vi inte veta. Underförstått är att tjafsa ni, vi har majoritet, så vi kör i alla fall över er. Ibland vrålar han dessutom oartikulerat från golvet utan att begära ordet. Kommunstyrelsens ordförande tar väl priset med sina uttalanden ”jag skulle inte få något gjort om dom folkvalda ska tillfrågas” och ”kommunstyrelsen sitter och gafflar helt meningslöst.”

Jag förmodar att insändarskribenterna med ”enskilda ledamöter som skapar oreda, konflikter och missämja” inte avser vare sig Lena Lovén Rolén, Bo Öberg, Jonny Emtin eller den tysta majoriteten i fullmäktige. Det måste väl då vara Arne Hjorth och famförallt Fredrik Skog dom menar. Om jag själv skulle peka ut några ansvariga för det dåliga (eller till och med obefintliga) samtalsklimatet skulle det väl vara främst fullmäktiges ordförande Lennart Lydqvist (L), kommunalrådet Jonny Emtin (SD) och kommunstyrelsens vice ordförande Bo Öberg (M).

Jag tycker att insändarskribenterna Fredrik Wigerskog (S) och Kristiina Pousar (S) faktiskt borde skämmas för sin insinuanta och okunniga insändare. Vad är det för j**la krypskytte ni håller på med?

 

Premiärmatch i fattigmansbiljarden

 

Det har varit invigningsmatch i vårt nyinförskaffade couronnespel. Ingrid mot Henry. Det var en jämn match men Henry vann med 15 - 13.

Vad fan betyder Färna?

Det händer att man blir fundersam över ortsnamn. Ett ortsnamn som förbryllat oss är den tredje större tätorten (numera bara småort) i vår egen kommun – Färna. Vad kan ett sådant ord betyda? Om man söker på t ex Google på Färna, så är det nästan bara en fisk som dyker upp. Det är ett slags karpfisk. Den är ganska sällsynt men påstås förekomma i den närbelägna Kolbäcksån. Enligt fiskbasen.se har den också påträffats i den mer närbelägna Hedströmmen (Färna ingår i Gisslarboåns vattensystem. Gisslarboån är ett biflöde till Hedströmmen). I Svanensjöarna i samma vattensystem uppges det finnas en annan karpfisk med det snarlika namnet Faren. Både Färna och Faren är i stort sett oätliga. Fiskbasen.se lägger till ”Endast i Sovjetunionen [salig i åminnelse] utnyttjas faren som matfisk.” Det verkar ändå, trots allt osannolikt att sällsynta oätliga fiskar har gett namn åt orten.

En liten avstickare i ortsnamnens värld

Det finns ju en hel vetenskap som sysslar med att tolka ortsnamn. I mycket handlar det om efterledet i sammansatta ortnamn. Efterleden kan i huvudsak delas in i naturnamn och kulturnamn. När jag tittar på dom uppgifter som finns om ortsnamnen i Skinnskattebergs kommun dominerar kulturnamnen. Institutet för språk och kulturminnen håller ett ortnamnsregister. Där tycker jag mig hitta knappt ett hundratal namn som är sammansatta (och alltså har ett efterled) och som förefaller begripliga. Av dessa är 67 kulturnamn och 21 naturnamn. Kulturnamnen skulle i sin tur kunna kopplas ihop antingen med bergsbruk och järnhantering eller med jordbruk.

Den första gruppen består t ex av hytta, hammar, gruva samt fors och berg. Dom båda sistnämnda skulle förstås också kunna ses som naturnamn, men när det gäller berg används det i Bergslagen oftast för att beteckna gruvor och bergverk. Det är väl inte orimligt att det finns en sådan koppling mellan fors och hytta eller hammar eftersom forsarna levereade kraft till just dom industrianläggningarna.

Viktigast i jordbruksgruppen är bo och torp. Vanliga naturnamn har ofta en anknytning till vatten, som viken, sjö(n), näs, mora (sumpig granskog), kärra, myra och tjärn.

Lantmäteriet har kartor och listor där man kan se förekomsten av olika ortnamnselement. Jag hittar i Skinnskattebergs kommun följande antal efterled med anknytning till järnhanteringen: Gruva 36, fors 17, hammar 14, berg 13 och hytta 11. Summa summarum 91 stycken. Dom mer jordbruksanknutna bo (inklusive varianten boda) är 64 stycken och torp 53 stycken. Summa 117. Även om det inte har med (det ej sammansatta) Färna att göra, vill jag inte undanhålla läsaren den allra vanligaste efterleden, alltså bo:

Alldeles i vår närhet, i Heds socken, kommer t ex Brickebo, Enebo, Bubbarsbo, Jönsarbo, Karmansbo, Lermansbo, Nibbarsbo, Stenbo, Svansbo, Tomasbo och Trunsbo. Inte illa!

Åter till Färna

Men låt oss nu återvända till Färna. Det är ju inte ett sammansatt namn. På lantmäteriet kan man får en uppfattning om spridningen av ortnamn där elementet färn ingår i hela Sverige. Det blir ett imponerande antal om 142 stycken med en viss koncentration till östra Mellansverige:

På vissa håll i landet är det ganska vanligt med ortsnamn som innehåller ”färn”: Inte mindre än 37 platser i Dalarna tätt följt av Gästrikland med 31 och Västmanland med 29 träffar. Andra län med 10 eller fler fall är Uppsala, Värmland och Västernorrland. Helt färnlösa är Sörmland, Jönköpings län, Skåne och Norrbotten.

Så tolkningsproblemet måste alltså finnas även på andra håll än i ”vårt” Färna. På projekt Runeberg hittar man Elof Hellquists (1903-06) Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia”. Han har en lång utläggning om Färna i sjö- och bebyggelsenamn. Slutsatsen synes vara att han vill koppla det samman med ”fara”. Inte i betydelsen farligheter utan snarare i betydelsen att åka. Hellquist lutar åt att det kan handla om färjelägen. Mot detta talar dock Västerfärnebo, där ingen sjö att fara på eller över fanns. Han tröstar oss dock med att kyrkan i Västerfärnebo ligger nära Vagnsån.

Fiskteorin avfärdas. Den skulle hänga ihop med det grekiska ordet περκνός (perknos) som betyder mörkfärgad eller brokig. Vilket fisken skulle vara.

En annan tolkning finns om det värmländska Färnebo, både en socken och ett härad utanför Filipstad. Det finns en teori om just det värmländska Färnebo. Det skulle vara en beteckning på dom som bodde vid Färnsjön, som i sin tur fått sitt namn av den kryptogama växten färne som numera kallas fräken och som växer i den närbelägna Färnsjön. Tolkningen delas av Västerfärnebo hembygdsförening i Västmanland. Utredningen (1934) om dom värmländska ortsnamnen nöjer sig med att namnet kommer av Färnsjön. Inga ytterligare utvikningar om fräken. Hellquist berör över huvud taget inte fräken-tolkningen, utan menar att färn i Färnsjön har samma ursprung som andra sjönamn innehållande ”färn”.

Slutligen ska vi uppehålla oss vid ytterligare en tolkning som bl a återges på Ferna Herrgårds hemsida: ”Det äldsta belägget för ortnamnet är från 1467 (Fegernæ). Det kan vara värt ytterligare en återkomst till Hellquist. Det visar sig att det på gränsen mellan Småland och Västergötland finns en sjö som heter Fegern, alltså rätt snarlikt Fegernæ. Hellquist diskuterar ingående innebörden i Fegern, som han härleder till det fornnordiska fegher med innebörden ”dödsinvigd”, ”av någon andemakt bestämt att årligen en eller annan människa skulle omkomma i strömmen”. Det skulle också kunna betyda ”de dödsdömdas sjö” och ”att i densamma människor kastats som offer”, vilket i sin tur kunde föranleda att sjön betraktades som ”helig”.

Det är nu dags att summera dom olika förslagen på vad namnet ”Färna” betyder. Här är dom alternativa tolkningarna:

• En eller annan fisk som bara äts av ryssar.
• Där man kan åka med båt.
• Där det växer mycket av en särskild sumpväxt.
• Dom dödsdömdas sjö.

Säg inte annat än att den här genomgången har lett till en högre nivå av icke-vetande!

Hej då, Lennart!

Fullmäktiges ordförande i Skinnskatteberg, Lennart Lydqvist (L), har bestämt sig för att lämna uppdraget och politiken över huvud taget. Det rapporterar P4 Västmanland idag. Få gråter.

”Men-hur-budget” klubbad av Skinnskattebergs fullmäktige

Under flera år var jag med i Svenska Kommunförbundets FoU-delegation. Där kunde hugade forskare söka bidrag för projekt som rörde kommunerna och deras verksamhet. I delegationen fanns också den pensionerade professorn L. Han hade ett lackmustest för bidragsansökningar. ”Hur ska dom göra då?” Kunde dom sökande inte ge ett tillfredställande svar blev det tummen ner. Inte ett rött öre i bidrag. I kommunfullmäktige i Skinnskatteberg trumfade den SD-ledda majoriteten igår kväll igenom en ”budget”. Inga svar på frågan ”men hur?” gavs. Här skulle det ha blivit tummen ner!

Innan budgetärendet var det allmänhetens frågestund. Flera frågor ställdes. Bland annat fyra ganska enkla faktafrågor om flyktingar i kommunen. Ingen, vare sig politiker eller tjänstemän såg sig manad att svara. På en fråga om hur kommunen var beredd på krig svarade kommunalrådet Emtin (SD) att beredskapen var god. Det fanns en grupp som pratade. Men inget skyddsrum.

Så, det hela började lite dåligt. Men sen var det dags för budgetdebatten. Kommunalrådet Jonny Emtin hade prioriterat upp frågan. Förra året ägnade han 60 sekunder åt sin föredragning. Nu tog det hela fyra minuter. Två minuter gick dock åt till att få ordning på PowerPoint. Det surrade av hjälpsamma gubbar kring talarstolen

Budgetförslaget från SD, L, M och C var en så kallad rambudget. Det normala är att man redan innan sommaren brukar anta en sådan. Där får man veta hur pengarna ska fördelas mellan nämnder och sektorer, men inte hur pengarna ska användas. Man får inte veta om det görs några nya satsningar, eller vilka nedskärningar som ska göras. Rambudgeten duger inte som information till väljarna, som ju som skattebetalare står för fiolerna. Under hösten brukar det därför komma en riktig budget med sådan information till uppdragsgivarna. Så icke här. Man hade nöjt sig med att uppdatera dom preliminära budgetramarna från i våras.

Men hur?

Risken finns annars att icke folkvalda bestämmer hur. Vi har t ex under året sett hur Alltjänst skrotats, som sysselsatt personer som står långt från arbetsmarknaden och (mot avgift) levererat tjänster till pensionärer, som snöskottning, gräsklippning och transporter. Inget beslut i kommunfullmäktige om nedläggningen. Dom allt fler långtidsarbetslösa hänvisas till arbetsförmedlingen och pensionärerna till ättestupan.

Risken finns också att någon utan fullmäktiges beslut köper en hockeyrink och låter egna firman montera upp den för 300 000 kronor.

I en extern rapport från revisionsbyrån KPMG slogs det redan i somras fast att budgeten inte fungerar som styrinstrument. Denna rapport mörkades av kommunledningen i tre månader. I ett inslag i SVT Nyheter Västmanland idag ställs kommunalrådet Emtin (SD) till svars. Se gärna inslaget.

Eftersom rambudgeten inte ger några svar på frågan ”Men hur?” vore det naturliga att skicka tillbaka den till kommunstyrelsen för komplettering till en riktig budget. Den slutsatsen drog Fredrik Skog (V) och yrkade på återremiss.

Även Socialdemokraterna kritiska, men hur?

Men så blev det alltså inte. Det andra oppositionspartiet, Socialdemokraterna, valde en annan väg. Arne Hjorth (S) höll i och för sig med om bristerna i förslaget. Men han hade blivit bränd av tidigare försök att skicka tillbaka otillräckliga frågor till Kommunstyrelsen. ”Det bara studsar tillbaka”. Majoriteten struntar helt enkelt i dom uppmaningar dom får från fullmäktige. Därför var återremiss enligt Hjorth ”helt meningslöst”. Tyvärr accepteras därmed SD:s och Jonny Emtins demokratisyn, där inget blir gjort om dom folkvalda ska tillfrågas, och att kommunstyrelsen bara sitter och gafflar.

Socialdemokraterna accepterade därmed den budgetmodell som inte ger några som helst svar på frågan ”Men hur?” Däremot var dom i flera inlägg kritiska. Lena Lovén Rolén (S) nagelfor målformuleringarna och framhöll vikten av att spara pengar och öka den professionella hållbarheten genom samarbete med andra kommuner. Pentti Lahtinen (S) utvecklade resonemanget och pekade på dom stora besparingar som andra kommuner kunnat göra genom att samarbeta om brandförsvar, kommunalteknik, administration o s v.

Allt detta resulterade i S alternativa budgetförslaget dock bara i att berget födde en råtta. Tidigare beslut om samarbete om överförmynderiet som skulle ge en besparing på en halv miljon skulle genomföras. Dessvärre bara som en piss i Atlanten.

Man kan påminna om att Vänsterpartiet i sitt alternativa budgetförslag förra året föreslog besparingar på 14 miljoner genom samarbete och nedskärningar av byråkratin. Byråkratin rustas däremot upp av majoriteten. Nya chefstjänster tillkommer: En näringslivschef i miljonklassen. I stället för en samordning av kultur- och fritidssektorn i barn- och utbildningssektorn tillsätts en ny kultur- och fritidschef, också i miljonklassen. Tjänsten som VA-chef som tidigare också var fastighetschef blir nu en heltidstjänst för VA sedan den nyanställde tekniske chefen också tagit över fastighetsfrågorna. Kommunledningen kostar nu 34 miljoner kronor eller nästan 8 000 kronor per invånare, spädbarn inräknade.

SD prioriterar? Men hur?

Men vad ville SD-majoriteten prioritera? Jonny Emtin avslutade sin två minuters högläsning med ”majoritetens prioriteringar”: Trygg och jämlik välfärd, kärnverksamheterna: skola, vård och omsorg, förbättra buss- och tågförbindelser, kultur- och fritidsverksamhet. Bra! Vem skulle kunna vara emot det? Men hur?

Socialtjänsten får reellt mindre resurser, som man ska klara av den nya socialtjänstlagens krav på förebyggande och särskilt brottsförebyggande verksamhet. Som en indikator på både sociala problem och brottslighet har jag tidigare skrivit här om narkotikabrottsligheten som mellan 2023 och 2024 ökade med 60 procent. Till och med augusti i år hade 35 narkotikabrott anmälts i Skinnskatteberg (Källa BRÅ). Detta pekar på att brottsligheten kommer att ligga kvar på ungefär 2024 års höga nivå. Hur ska socialtjänsten (vård och omsorg) klara det?

Och buss- och tågtrafiken ska prioriteras. Men hur? När det gäller återupplivandet av den i praktiken nedlagda persontrafiken på banan Örebro-Skinnskatteberg-Avesta-Gävle, fick ju Emtin SD skamsen tvingas in i samarbetet mellan kommunerna längs banan.

Eva Olsson Bergstedt (SD), det tidigare på grund av ekonomisk vanskötsel avsatta kommunalrådet, la till näringslivspolitiken: ”Vi prioriterar näringslivet … vi prioriterar det och tycker att det är viktigt”. Men hur? Det senaste jag sett var ett omskrutet företagsbesök på Coop. Den stackars butiksföreståndaren hade låtit sig fotograferas med en pluton höjdare från kommunen. Till vad nytta för honom? I bakgrunden lurade dessutom kommunalrådet Emtin (SD). Att komma på samma bild som honom måste vara en mardröm för varje seriös företagare.

Till slut: Om avhoppare och skolkare

Socialdemokraten Pekka Partanen har nu kastat in handduken och avsäger sig sitt uppdrag i kommunfullmäktige. Därmed har tio av dom 25 för tre år sen valda fullmäktige hoppat av sina uppdrag. Det motsvarar 40 procent. Snart är hälften av dom valda borta.

Sverigedemokraternas affischnamn och röstmagnet Oscar Sjöstedt (aka ”Rasse-Oscar”) var sin vana trogen inte på plats i fullmäktige. Han har därmed skolkat från 13 av 22 (59 procent) möten i Skinnskattebergs fullmäktige sedan valet. Dom gånger han varit på plats har han yttrat sig i diskussionen två gånger. Frågan är väl om han inte också ska betraktas som i praktiken avhoppad. I så fall kommer vi upp i 44 procent avhoppare.

Men hur ska vi bli av med dom?

Socialdemokraten Pentti Lahtinen citerade Astrid Lindgren: ”När dom styrande slutar lyssna till folket är det dags att byta ut dom.”

Men hur?

Det kommer ett val!

334 dagar kvar

Snillen spekulerar om kvinnors representation i politiken.

P4 Västmanland rapporterar idag om kvinnornas underrepresentation i kommunfullmäktige i länets kommuner. Sämst är situationen i Skinnskatteberg, där bara 36 procent är kvinnor. Jag har här flera gånger skrivit om hur väl representerade olika grupper är. För dom allmänna resonemangen, läs gärna inlägget om Niveapolitikern – vit, fet och dryg.

Man kan förstås ställa sig frågan om varför det är viktigt att olika grupper, här är det kvinnor som är i fokus, har en rättvis representation. Dom huvudsakliga argumentet har varit:

1 Rättvisa

Det är rättvist att kvinnor har en jämställd representation. Om medborgarna upplever att representationen är orättvis, så hotas hela det lokala demokratiska systemets legitimitet.

2 Mångfald

Kvinnor och män har olika erfarenheter. Om dom inte får komma till tals i beslutsprocesserna blir beslutet sämre, och sämre för alla.

3 Makt

Kvinnor har andra behov och intressen än män. Det kan gälla trygghet och kroppslig integritet, politisk och ekonomisk makt. Om kvinnor inte är med när beslut fattas är det ingen som driver sådana krav.

Varför är då kvinnor dåligt företrädda i politiken. Ett återkommande påstående är det om ”det dåliga samtalsklimatet”. Det kan säkert vara så, men i Skinnskattebergs kommunalpolitik är det en myt, senast upprepad av kommunrevisionens ordförande.

Fakta är att det krävs minst två som talar med varandra för att det ska bli ett samtal. Och utan samtal inget samtalsklimat över huvud taget. I Skinnskattebergs fullmäktige är det i stort sett två oppositionspolitiker som försöker föra ett samtal med den SD-ledda majoriteten. Svaret är vanligen tystnad. Möjligen svarar moderaten Bo Öberg med ”Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag”, utan att säga ett pillefjutt om vad som är bra med kommunstyrelsens förslag.

Se gärna kvällens fullmäktigemöte klockan 18 på Youtube för en illustration.

Kommunalrådet Jonny Emtin (SD) slår väl i en intervju i radion omedvetet huvudet på spiken, när han säger att det över huvud taget är svårt med tillväxten. Man får väl förstå att det är ungefär lika svårt att få män och kvinnor att engagera sig. Nästa fråga är väl då vad det är som skulle göra att man vill bli förtroendevald. Jag tror att drivkrafterna är tre:

1 Pengar

Man blir inte rik på kommunalpolitik. I den här kommunen är det strängt taget bara kommunalrådet Emtin (SD) som kommit på grön kvist. Socialnämndens med mera ordförande Elisabeth Åberg (L) håvar in en hel del pengar, men hon skulle inte kunna leva på det. Det är snarast en (rejäl) utdrygning av pensionen.

2 Kärlek

Ja, åtminstone om man ska tro på dom som lägger allt krut på att sprida myten om den dåliga samtalstonen (t ex kommunrevisionens ordförande) blir man inte heller särskilt omtyckt.

3 Makt

Dom flesta har nog engagerat sig i politiken för att dom vill påverka. Makt är ett minusord, så det är sällsynt att någon säger sig vilja ha makt. Istället brukar tillfrågade valda säga att dom vill göra det bättre för t ex svaga grupper i samhället, eller t o m för alla i samhället. Att dom vill vara med för att påverka detta.

Hur är det då med makten? Har fullmäktige någon makt? Ja, SD-kommunalrådets inställning är tydlig. Han vill fatta besluten själv, utan någon inblandning av dom folkvalda. Hans herostratiska uttalanden i somras om fullmäktige som bromskloss och kommunstyrelsen som bara sitter och ”gafflar meningslöst” är klara besked:

Utvisa ohederliga, som inte sköter sig eller har fel åsikter

 

Utlänningar ska kunna stoppas vid gränsen eller avlägsnas från Sverige om det finns brister i deras levnadssätt. Det föreslår ”Vandelsutredningen” SOU (2025:33). Här är några exempel på bristande vandel som utredningen tar upp:

Personen ska leva på ett hederligt och skötsamt sätt.

Bristande regelefterlevnad. All brottslighet ska beaktas, men även sådan bristande efterlevnad av regler som inte är brottslig.

Farligt eller grovt störande beteende på grund av missbruk

Beteenden eller handlingar som tangerar brottslighet, eller som är nära förknippat med brottslighet eller annan otillåten verksamhet

Samröre med kriminella nätverk, terrororganisationer, extremistiska rörelser

Yttranden som allvarligt hotar grundläggande svenska demokratiska värden, är systemhotande eller som kan hota den offentliga förvaltnings legitimitet

Här kommer några exempel på beteenden och yttranden från svenska politiker. Det handlar om en rad kommunalpolitiker men även en och annan riksdagsledamot.

Hederligheten

En politiker åtalades för grovt folkbokföringsbrott, En annan beskylldes för förskingring. En tredje betalade hantverkare som gjorde arbeten på hens hus med svarta pengar. Ytterligare en politiker anställde sig själv som politisk sekreterare.Här kommer några exempel på beteenden och yttranden från svenska politiker. Det handlar om en rad kommunalpolitiker men även en och annan riksdagsledamot.

Annan brottslighet och bristande regelefterlevnad

Någon beskylls för förtal och för mobbning av partimedlemmar och kommunala tjänstemän. På sociala medier spreds en bild där den styrande koalitionen påstods ha gruppsex. Ett känt fall är där ett kommunalråd i en sydsvensk kommun försökte värva torpeder som skulle skrämma en medborgare som överklagat ett beslut. Någon uppmanade frankt till ett skott i pannan på Stefan Löfven. Journalister har utsatts. En politiker försökte ta en reporters mobil och en annan hotade en SVT-journalist.

Missbruk

En politiker blev flera gånger omhändertagen för fylla.

Samröre med terrororganisationer

Någon åtalas för hets mot folkgrupp. I en kommun i Skåne röstades två f d nazister in på förtroendeuppdrag. Dom som stod bakom handlingen fick stöd bl a av dåvarande partisekreteraren. Det har gjorts inlägg på den erkänt farliga nynazistiska terrorgruppen Nordiska Motståndsrörelsens (NMR) sajt. En nära anhörig till en politiker deltog i en NMR-manifestation.

Yttranden som hotar svenska grundläggande värden

Det är vanligt att sympatier för nazism kommer till uttryck. Det finns politiker som gjort nazistisk propaganda. På sociala medier blommar sådana yttranden ut. Det görs rasistiska och antisemitiska kommentarer, tummen upp för nynazistiska sidor. Rasism sprids ohejdat. Rasistiska sånger sjungs. Nazistiska hälsningar som Hell Seger (en omskrivning av Sieg Heil) av politiker som kallar sig ”arisk krigare”. Inlägg från nazister delas och klipp där moskéer bombas.

Sexbrott och misogyni (kvinnohat) är heller inte ovanligt. Någon har skickat oanständiga bilder till kvinnor. En annan åtalas för grovt barnpornografibrott. En kvinnlig politiker sägs vara inkompetent och ”bara inkvoterad”. Ibland går det till handgripligheter, som han som tog strypgrepp på en kvinna.

Någon har ägnat sig åt att på sociala medier sprida homofobi, rysk propaganda och konspirationsteorier.

Dom här exemplen kommer från tidningen ”Aktuellt i politiken” (1/6 2023) och från nyhetssajten ”Omni”.

Det gemensamma är att allt handlar om politiker från ett och samma parti – Sverige”demokraterna”. Troligtvis är dom alla också svenska medborgare och alltså inte i lagens mening ”utlänningar”. Synd, annars kunde vi kanske med hjälp av vandelsprövningen avlägsna dom från landet.

Sverige skulle må bättre.

En stad är en stad, en stad, en stad

Jönköpings kommun har bestämt sig för att stadsdirektören inte längre ska kallas så. Istället ska hen tituleras ”kommundirektör”.

”Vi jobbar för hela kommunen och inte bara för Jönköpings stad”, säger kommunstyrelsens ordförande Mona Forsberg (S) till tidningen Dagens Samhälle.

Det här väcker frågan om vad en stad är för något. Rubriken på det här inlägget är en parafras på Gertrude Steins strof ”Rose is a rose a rose a rose” ur dikten ”Sacred Emily” (2013). Uttolkare menar att vad Gertrude Stein vill ha sagt är att rosen definieras av sin essens. Men vad är stadens essens?

Det finns åtminstone tre olika sätt att bestämma vad en stad är. Ett är det administrativa. En stad är en kommun med en särskild status, speciella uppgifter och som har utnämnts till stad av någon högre auktoritet, t ex kungen eller staten. I undantagsfall kan staden ha fått sina privilegier av någon feodalherre (t ex Gränna stad av greven Per Brahe).

Den andra metoden tar sin utgångspunkt i speciella egenskaper hos området. Vanliga sådana är att bebyggelsen är tät eller att det har en hög befolkningstäthet. Det i svensk statistik använda tätortsbegreppet har en sådan bestämning: det ska vara ett minsta antal invånare och avstånden mellan husen får inte överstiga ett visst antal meter.

För det tredje kan det handla om särskilda funktioner som finns hos staden. Det har ofta handlat om handel och köpenskap, men det finns många andra förslag. Det kan t ex handla om nöjes- och kulturlivet. Det ska finnas restauranger, parker att ströva i, idrottsanläggningar, konsert- och teaterlokaler.

I dagligt tal är det inte så noga med grunderna för definitionen. Man slänger sig obekymrat med att man ska ”ut på stan” eller man kallar många mindre samhällen för ”stad”. Extremfallet hittade jag i en artikel i Fagersta-Posten 2017 där Nikkaluokta (med en invånare) kallades för stad. Märkligt nog ligger därmed ”världens minsta stad” i ”världens största stad”, Kiruna. När Kiruna fick stadsrättigheter 1948 täckte ”staden” en yta på 14 000 kvadratkilometer, och kunde skryta med att vara världens största stad.

Då var det förstås det ”administrativa stadsbegreppet” som gällde. Dom flesta som lite slarvigt pratar om städer skulle jag tro snarare är (helt ovetande) inspirerade av Gertrude Stein.

Det administrativa stadsbegreppet avskaffades i Sverige 1971, när enhetsbegreppet ”kommun” infördes i lagstiftningen. Märkligt nog lever det dock kvar i något så prosaiskt som kommunnumret. Varje kommun har ett fyrsiffrigt kommunnummer, där dom första två siffrorna står för länet. Västmanlands län har t ex nummer 19. Den tredje siffran är den fossiliserade beteckningen för kommuntyp före införandet av det enhetliga kommunbegreppet. Sista siffran är bara ett löpnummer. Om tredje siffran är en åtta, så ingår en stad i kommunen (om det finns mer än tio sådana kommuner i ett län, kan det vara en nia istället). Om tredje siffran är en sexa, så ingår en före detta köping. Övriga tredjesiffror (0-5) betecknar före detta landskommuner.

Atlantis. En försvunnen
stad

På 60-talet fanns det 133 städer och nu finns 124 kommuner med 8 eller 9 som tredjesiffra i kommunnumret. Nio städer har alltså försvunnit. Dessa har jag beskrivit i serien ”De försvunna städerna”. Den avslutades i januari 2017 med Öregrund. I det inlägget finns länkar till dom övriga åtta inläggen. På samma sätt försvann i och med kommunreformen simsalabim ett 20-tal köpingar, som beskrivs i åtta inlägg under åren 2016 – 2017. På samma sätt kan man gå in på det sista inlägget som handlar om fyra försvunna köpingar i Skåne för länkar till övriga inlägg i serien.

Några av dom f d städerna, numera kommunerna har försökt återuppväcka stadsbegreppet i sitt namn. Fjorton kommuner kallar sig numera stad. Först var storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö redan 1983. I Västmanland är det bara Västerås som kallar sig stad. Övriga f d städer kallar sig kommun (Arboga, Fagersta, Köping, Sala). Ingen kommun, varken i landet som helhet eller i Västmanland kallar sig ”köping”. Annars vore det med samma logik möjligt för Hallstahammar, Kungsör och Norberg.

Det är uppenbart att dom f d städer, som nu kallar sig ”stad” är ute och far efter det administrativa stadsbegreppet. Annars vore det väl konstigt om Västerås, med sina vidsträckta landsbygdsområden (85 procent jordbruks- och skogsmark) tycker att det som kallas ”stad” i sin helhet uppfyller andra kriterier på att vara en stad. Annorlunda tycks Jönköping ha resonerat när dom degraderar sin stadsdirektör till kommundirektör. Kanske som Gertrude Stein - när man ser en stad vet man att det är en stad. Men hur kunde Nikkaluokta bli stad?

 

Avhoppare i topp i september

Mest klickat i september var inlägget om ännu ett avhopp från Skinnskattebergs kommunfullmäktige. Nu har 36 procent av dom folkvalda i valet 2022 lämnat sitt uppdrag. För övrigt visade läsekretsen stort intresse för oroande tecken på tillståndet i kommunen och i kommunalpolitiken: Få medborgare tror att kommunen är fri från korruption, narkotikabrottsligheten ökar, höga kostnader för kommunalt vatten, ökande ungdomsarbetslöshet. Enda undantaget är klassikern om vad det kan vara för skillnad mellan län och landskap. Det inlägget toppar med över 5 000 visningar faktiskt listan sedan bloggens födelse 2009.

Antal sidvisningar var i september 18 779 (23 407 i augsti). Många besökare kom utöver från Sverige från USA, Singapore, Hongkong, Österrike, Tyskland, Vietnam, Brasilien och Storbritannien. Ströbesökarna var bl a från Bangladesh, Finland, Grekland, Irland, Israel, Japan, Kina, Mexiko, Ryssland och Spanien.

Dom tio mest visade inläggen i september: 

1	Mer än var tredje folkvald i Skinnskatteberg har gett upp (ny)
2	Skinnskattebergs kommunrevision utan ryggrad? (ny)
3	Rött ljus för Skinnskatteberg i korruptionsmätning (ny)
4	Pressklipp: ”Skinnskattebergs kommunpolitik egenintresse och personkonflikter” (ny)
5	Lyssna på Arne Hjorth (S) om Sveriges dyraste överförmynderi (ny)
6	Narkotikaproblemet i Skinnskatteberg: Vad gör socialnämnden? (ny)
7	Vad är det för skillnad mellan län och landskap? (4:a)
8	Det här gick inget vidare heller: Dyrt vatten i Skinnskatteberg (ny)
9	Hög ungdomsarbetslöshet i Skinnskatteberg (ny)
10	SD-politiker i Västerås åtalas för grovt bedrägeri (ny)