Utredning om att förbättra den kommunala revisionen

Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå vad som kan göras åt brister i ansvarsutkrävandet i kommunerna. Utredningen ”En förändrad kommunal revision” (Dir 2026:21) ska senast den 31 december 2027 bl a föreslå åtgärder för att stärka den kommunala revisionens integritet och professionalitet samt hur granskningen kan få bättre genomslag.

Det kan vara anledning att repetera hur ansvarsutkrävandet idag är organiserat:

(1) Revisionen består av förtroendevalda, valda av fullmäktige. Dom får inte ha några andra uppdrag i kommunen, men dom politiska partierna är dom som nominerar revisorerna.

(2) Revisionen ska ha hjälp av professionella revisorer. I dom större kommunerna finns ett eget revisionskontor som biträder, men i dom flesta kommuner upphandlas hjälpen av privata konsultbolag. Ett litet antal sådana bolag dominerar på marknaden.

(3) För att stärka revisionens oberoende får dom professionella revisorer man anlitar inte ta på sig några andra uppdrag i kommunen om det inte har godkänts av de valda revisorerna. Däremot finns det inget som hindrar att dom åtar sig diverse konsultuppdrag i andra kommuner.

(4) Revisionen lämnar varje år en revisionsberättelse. Där är det möjligt att rikta kritik mot en styrelse/nämnd eller enskilda politiker i dessa. Man kan också rikta en anmärkning mot nämnder eller politiker. Revisionen ska också lämna förslag om nämnder/styrelser och enskilda i politiker ska beviljas ansvarsfrihet.

(5) Kritik har ingen rättsverkan, egentligen inte heller anmärkningar. När det gäller frågan om ansvarsfrihet är revisorernas förslag just bara ett förslag. Det är fullmäktige som fattar beslut om ansvarsfrihet. Även andra ledamöter i fullmäktige än revisorerna kan föreslå att ansvarsfrihet ska vägras. Det är mycket vanligt att fullmäktige, när det har föreslagits vägrad ansvarsfrihet, ändå ger ansvarsfrihet. Orsaken är förstås att den eller dom som kritiseras vanligen tillhör fullmäktiges majoritet.

(6) Vägrad ansvarsfrihet får inga omedelbara konsekvenser. Om någon har vägrats ansvarsfrihet kan fullmäktige, men måste inte avsätta den som inte fått ansvarsfrihet. Detta är relativt sällsynt. Fullmäktige kan också väcka talan om skadestånd. Enligt vad jag vet har detta aldrig hänt.

Utredningsuppdraget att stärka revisionens integritet och professionalitet rör punkterna 1-3 i min sammanfattning, medan uppdraget att förbättra genomslaget handlar om punkterna 4-6.

Jag var under åtta år förtroendevald revisor i Skinnskattebergs kommun, dom sista fyra åren som ordförande i revisionen. I skriften ”Kommunrevisorns testamente” har jag utifrån mina erfarenheter försökt utveckla och exemplifiera dom här svagheterna i processen och också komma med egna förslag.

Behåll dom valda revisorerna, men stärk statens inflytande

I utredningsdirektivet är det framförallt huvudmannafrågan som man uppehåller sig vid. Man söker ett alternativ till det nuvarande systemet där kommunen är revisionens huvudman och där partierna genom fullmäktige väljer revisorer. Det är en fråga som diskuterats hur länge som helst. Det påstås att den offentliga revisonens grand old lady Inga-Britt Ahlenius ska ha sagt att det bara är i Sverige och Nordkorea som politikerna granskar sig själva. Det må vara hur det vill med den saken, men idén att någon annan borde ha huvudansvaret har hållits levande. Det verkar av utredningsdirektiven som om regeringens huvudalternativ är att staten ska överta uppgiften från kommunerna.

När jag utifrån egna erfarenheter reflekterade över det här problemet var jag från början också på den linjen, men jag kom fram till att det nog skulle ha klara nackdelar. Det som dom lokalt valda revisorerna kan bidra med är ovärderlig kunskap om den egna kommunen, både organisationen och lokalsamhället. Jag stannade för ett slags delat huvudmannaskap där förslagsvis revisionens ordförande skulle utses av staten. Det är ett arrangemang som i olika kommunala sammanhang förekommer i andra länder, och som fanns i Sverige i dom numera avskaffade taxeringsnämnderna och under en kort period till och med i länsstyrelsernas lekmannastyrelser.

Bort med dom kommersiella konsulterna

Men ett annat problem som har med integriteten att göra som inte alls berörs i utredningens direktiv är den roll som privata, ibland multinationella, konsultföretag spelar. Eftersom dom är verksamma över hela landet, och inte bara som revisionsbiträden, utan med varjehanda utredningar beställda ofta av kommunledningar, så är dom angelägna om att inte bli kända för att vara alltför aggressiva i sin kritik mot just kommunledningar. Här finns en ytterligare uppgift för staten. En ny myndighet för kommunal revision eller en avdelning inom Riksrevisionen kan få uppdraget att förse kommunerna med sakkunniga revisionsbiträden.

Revisionen får resurser för oberoende information till väljarna

Vad man ska göra åt problemet med revisionens tandlöshet, hur ska revisionen få ett större genomslag, är direktiven till utredaren mer vaga. Man kunde ju kanske tänka sig att revisionens förslag i ansvarsfrågan skulle gälla direkt utan fullmäktiges inblandning. Men på något sätt brister logiken i ett sådant förfarande. Styrelsen har ju fått sina uppdrag av fullmäktige, och det är ju då rimligt att uppdragsgivaren, fullmäktige, får fatta beslut om ansvarsfrihet. Problemet uppkommer egentligen på grund av att det rollhäfte som styrs av den partipolitiska logiken är ett annat än det formella rollhäfte som styrs av lagstiftningen. Detta är förmodligen ett olösligt dilemma.

Men, då får man gå vidare och lämna frågan om ansvarsfrihet till fullmäktiges uppdragsgivare, d v s väljarna. Så är det i praktiken i många fall idag. Det är väljarna som kan vräka ett kommunstyre som dom menar har begått politiska eller procedurmässiga fel. Men, om väljarna ska ha en möjlighet att fatta sådana beslut måste dom vara väl informerade. Revisionen måste få möjlighet att direkt informera väljarna om sina slutsatser. Man måste se till att kommunledningens information, som om den har något politiskt relevant innehåll alls lutar åt det skrytsamma hållet, skiljs från revisionens information. Revisionen måste få egna informationsresurser och en egen webbplats med en egen ansvarig utgivare.

Rösta på den här killen om du vill ha 13-åringar i fängelse

Rasse-Oscar

Västmanlands län har åtta fasta valkretsmandat i riksdagsvalet. Dom fördelade sig i förra valet på tre sossar, två moderater, två sverigedemokrater och en vänsterpartist. Sju av dom åtta riksdagsledamöterna bor också i Västmanlands län. Undantaget är sverigedemokraten Angelica Lundberg, som bor i Jönköping och saknar såvitt känt varje anknytning till Västmanland. Ett litet frågetecken kan kanske också gälla SD:s andra namn, Oscar Sjöstedt, som visserligen, som vissa riksdagsledamöter plägar, är skriven i sommarstugan i Skinnskatteberg.

Det är hård konkurrens om dom åtta platserna i årets val. På riksdagspartiernas valsedlar står inte mindre än 163 kandidater. Dom flesta står förstås så långt ned på sitt partis valsedel att dom är totalt chanslösa att bli valda. Dom är nog mest med på listan som utfyllnad, och med förhoppning om att dom på något sätt ska kunna locka väljare till toppnamnen.

Nu finns SVT:s ”Valkompass” ute på nätet. Förutom att man genom att besvara den kan få en uppfattning om hur nära ens egna åsikter ligger dom olika partierna och deras kandidater ger det en unik chans att också se hur kandidaterna har besvarat dom 35 frågorna i valkompassen.

En av dom västmanländska riksdagskandidaterna som (tyvärr) har en god chans att bli vald är Skinnskattebergs egen riksdagsman Oscar Sjöstedt (SD) (aka Rasse-Oscar). Han står på andra plats (efter Jimmie Åkesson som står först överallt i landet) på partiets valsedel i länet. Skulle det hampa sig så att han inte blir vald på det sättet är han dessvärre garanterad en plats någon annanstans eftersom han i likhet med det högerextrema toppgarnityret står på valbar plats i hela landet. Här lämnas inte mycket över för väljarna att bestämma.

Här är några smakprov på Oscars åsikter som han har svarat i valkompassen:

Populistisk kulturkrigare

• Riv upp permanenta uppehållstillstånd
• Mindre resurser till public service
• Minskat stöd till kulturen
• Vin och starköl i vanliga livsmedelsaffärer
• Skolan ska inte ta större ansvar för undervisning om hbtqi-frågor
• Barn från 13 år ska kunna dömas till fängelse

 Klimatförnekare

• Sverige ska inte ha mer ambitiösa klimatmål än EU
• Staten ska inte stödja gröna industriprojekt
• Sänkt skatt på bensin och diesel
• Statligt stöd till nya kärnkraftverk

Ta från dom fattiga och ge till dom rika

• Vinstdrivande aktiebolag ska få driva skolor
• Skillnaden mellan bidrag och lön ska öka
• Lagstifta inte om sänkt arbetstid
• Inget statligt stöd till byggande av billiga hyresrätter

Ingen internationell solidaritet

• Sveriges bistånd ska inte öka
• Sverige ska inte verka för att fler länder erkänner Palestina

På alla dom här frågorna svarar Oscar på samma sätt som partiet. Men med ett undantag. Det gäller frågan om vin och starköl borde få säljas i vanliga livsmedelsaffärer. Sverigedemokraterna tycker att det är ett ganska dåligt förslag, men Oscar Sjöstedt tycker att det är ett mycket bra förslag. Månne han till och med tycker att vem som helst, kanske någon partikompis (63:e plats på riksdagslistan) borde få sälja alkohol till vem som helst bara genom att swisha ”Gorbys”?

Men, om du tycker att flyktingar som fått skydd i Sverige ska kunna utvisas, om 13-åringar ska kunna sättas i fängelse, om fossila bränslen ska bli billigare, om du vill ha mer kärnkraft, om skattepengar till skolan ska gå till aktieägares vinster, om bidrag ska tas bort eller sänkas, om du vill att biståndet till fattiga länder ska minska. Då ska du rösta på Oscar Sjöstedt och han parti.

Rösta annars på någon annan!

Också i kommunalvalet dyker Rasse-Oscar och hans dräng upp

Drängen

Oscar Sjöstedt ställer också upp i kommunalvalet i Skinnskatteberg, eftersom han som gammal Östermalmare är skriven i sommarstugan. Han står på sjätte plats på Sverigedemokraternas valsedel till fullmäktige. Hans dräng är fullmäktiges ordförande Lennart Lydqvist (L). Nu har det gått 29 dagar som han har haft på sig att fundera på hur han ska svara på mitt öppna brev där jag ställde ett antal frågor till honom:

• Hur kom det sig att han tillät Spritt Språngande att förtala ledamoten Fredrik Skog (V) från fullmäktiges talarstol?
• Varför hittade han på en alldeles egen regel som förbjöd vissa ledamöter att delta i debatten om ansvarsfrihet?
• Varför försökte du ta ordet från en ledamot som hade kritiska synpunkter på kommunalrådet Jonny Emtin (SD)?

Rösta inte på Rasse-Oscar och hans ”liberala” dräng!

85 dagar kvar

 

Midsommar i Västanhed: Ingrid har stånd

 

Konstståndet

SD-politiker i Västerås dömd för arvodesfiffel för en halv miljon

Skadestånd på nästan en halv miljon, villkorlig dom och 200 timmars samhällstjänst. Det blev domen mot den storfifflande före detta SD-politikern Håkan Malmström i Västerås. Malmström hade vid 180 tillfällen begärt och fått felaktiga ersättningar från Västerås stad och Region Västmanland. Han hade falskeligen fått ersättning för förlorad arbetsinkomst när han varit på möten i kommunen och regionen.

Nu kan korrupta politiker få skaka galler i sex år

I måndags beslöt riksdagen om det nya brottet ”missbruk av offentlig ställning”. Den gör sig skyldig till brottet som ”uppsåtligen bryter mot lag eller annan förordning för att ge sig själv eller någon annan en otillbörlig förmån, alternativt att missgynna någon annan.” Den nya bestämmelsen gäller för både politiker och tjänstemän, och fyller ut en lucka i lagen.

Straffet är böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt blir det fängelse i minst 1,5 år och högst sex år. Lagen börjar gälla den 1 augusti.

För dom som lever i kommuner som hemsöks av korruption är detta en välkommen lag. Och får man förmoda mindre välkommen för dom korrupta politikerna.

Tidningstjuven är tillbaka!

Nu återkommer sommartjuven. Vi har klarat oss hyggligt hittills med tidningsutdelningen. Om man nu ska betrakta var tredje tidning som hyggligt. Men man vänjer sig ju. Men idag hade brevlådan redan vittjats. Tidningstjuven tog den feta och dyra söndagstidningen. Sedan det här året började har DN legat i lådan på utgivningsdagen 32,9 procent av dagarna. Men det är ju en uppryckning sedan den 5 januari. Då var träffprocenten noll (0) procent.

Utdelningsstatistik för DN år 2026 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	7	4
- ej postutdelning, tidningen kom nästa dag	100	61
- ej postutdelning, tidningen kom aldrig	2	1
- vardagar med utdelning men utebliven tidning	1	1
Dagar med tidning på rätt dag	54	33

  

Skinnskatteberg: SD:are storskolkare i fullmäktige

Dom styrande Sverigedemokraterna i Skinnskatteberg tar inte seriöst på uppdraget att vara folkvald. I genomsnitt skolkar dom från nästan fyra av tio möten i fullmäktige. Det framgår av en inventering som Fagersta-Posten har gjort av ledamöternas närvaro vid fullmäktigemötena hittills under mandatperioden.

Så här ser genomsnitten för hur många procent respektive partis ledamöter har skolkat:

Sex politiker har varit frånvarande från mer än hälften av dom fullmäktigemöten dom haft möjlighet att vara närvarande vid. Tre av dom sex är sverigedemokrater. Av dom sex är det fem som står på sitt partis valsedel också i år. Dom vill alltså att vi ska rösta på dom för att dom så gärna vill bli omvalda. Gör inte det!

Här är dom sex:

 

	Parti	Procent frånvarande	Plats på listan
Patric Gålbom	M	100	3:e
Sabine Thungren	S	100	23:e
Mikael Karlsson	SD	92	9:e
Kent Lignell	SD	73	10:e
Helena Öling	S	62	Inte med
Oscar Sjöstedt	SD	54	8:e

90 dagar kvar

Skinnskatteberg: Från Sosseland till blåbrun sörja. Vänder det nu?

Socialdemokraterna dominerade länge kommunalpolitiken i Skinnskattebergs kommun. Man skulle kunna travestera förra moderata kommunalrådet i Västerås Lars Luttrop, som om sin egen kommun sa i en intervju: ”Här har Socialdemokraterna haft makten under hela efterkrigstiden. Och då menar jag första världskriget.” Om vi håller oss till det senaste halvseklet samlade Socialdemokraterna mer än 50 procent av rösterna i nio av dom tio val som hölls mellan 1973 och 2002. I fyra av dessa val kammade dom hem mer än 60 procent av väljarna. Detta var hjärtat av Sosseland. Men sen har det bara gått utför. 2022 års val var det sämsta på 50 år: 35,5 procent. Nästan häften av 1973 års valresultat var utraderat.

Dom kraftiga rasen i väljarstöd inträffade i valen 1976 (-9,4 procent), 1991 (-9,7), 1998 (-11,3) och 2006 (-12,9). Det är rimligt att anta, att en omständighet bakom krascherna är valvinden på riksnivå. Man vet dessutom att det händer saker på den lokala nivån, som kan spela in. Efter valen 1976, 1979 och 1982 var ett lokalt parti ”Demokraterna Skinnskatteberg” representerat i fullmäktige. Historien upprepade sig efter valet 2006 när ”Skinnskattebergsdemokraterna” kom in i fullmäktige.

Hur förhåller sig dom här tre valvindarna till varandra? Så här såg förändringarna ut sedan föregående val (procentenheter).

	S i Skinnskatteberg	”Övriga” partier i Skinnskatteberg	S i riksdagsvalet hela landet
1976	-9,4	+10,7	+0,8
1991	-9,7	+0,8	-5,5
1998	-11,3	-0,3	-8,6
2006	-12,9	+13,5	-4,9

 

Det är ganska tydligt att dom största lokala valnederlagen i Skinnskatteberg i valen 1976 och 2006 i första hand hänger samman med att lokala partier har stora framgångar. 1976 tappar S 9,4 procentenheter medan ”Demokraterna” ökar med 10,7. Samtidigt är det ett hyfsat valresultat på riksnivå. Trettio år senare, 2006 förlorar S lokalt 12,9 procent samtidigt som ”Skinnskattebergsdemokraterna” vinner 13,5 procent. Det är inte alltför djärvt att anta det vid båda tillfällena handlade om en splittring inom den lokala socialdemokratin. Dom dåliga valresultaten 1991 och 1998 tycks däremot framförallt bero på den nationella valvinden. Vid båda tillfällena var det stora förlustval för S i hela landet.

Vilka var alternativen?

Det ser ut som om missnöjet med socialdemokratin till en början kanaliserats till dom lokala partibildningarna. Från 2006 börjar dåvarande Folkpartiet att på ett sätt som inte alls följer den nationella trenden att öka antalet väljare:

Toppåret är 2010 när FP får 30,7 procent av rösterna. Men redan efter 2006 års val blev det borgerligt styre tillsammans med dom socialdemokratiska utbrytarna ”Skinnskattebergsdemokraterna” i kommunen med folkpartisten Carina Sándor som kommunalråd. Den långa ”efterkrigstiden”, för att låna Lars Luttrops ord tycktes vara över. Men 2008 bytte det lokala partiet sida och gjorde upp med S och V och Sándor tvingades att kasta in handduken. Men 2014 var hon tillbaka med sin borgerliga allians, nu med stöd av Sverigedemokraterna som börjat växa. Liberalerna fortsatte att dominera högerkoalitionen, men hotades av SD, som växte till sig med raketfart:

2022 hade SD kört om Liberalerna och var nu största parti i högerkoalitionen. Koalitionen hade gått till val med liberalen Gabriel Andersson som kommunalrådskandidat, men nu började SD istället göra anspråk på posten. Efter en infekterad och synnerligen segdragen process fick Andersson dra sig tillbaka och SD tog över jobbet som kommunalråd. Under våren 2023 lämnade Andersson sina uppdrag och har sedan dess inte setts till i politiska sammanhang.

Alternativen som tagit hand om missnöjet med sossarna har, tycks det, kanaliserats till olika partier under olika perioder. Fram till 2006 handlade det framförallt om dom lokala partierna. Sen var det Folkpartiet/Liberalerna som tog över och slutligen har det varit Sverigedemokraterna som dragit på sig ledartröjan. Sambandet mellan förändringar av Socialdemokraternas röstandel och summan av ”missnöjespartierna” dom lokala utbrytana, Folkpartiet/Liberalerna och Sverigedemokraterna är starkt. När S går ner går missnöjespartierna upp och omvänt. Under perioden 1976 – 2022 har det varit 14 val. I bara fyra av dessa 14 val har S och ”missnöjespartierna” rört sig åt samma håll. En rimlig tolkning är att det är samma typ av väljargrupper som genom att rösta på lokala utbrytarpartier, Folkpartiet/Liberalerna och Sverigedemokraterna har levt ut sitt missnöje med socialdemokratin.

Moderaterna

För dom första 34 åren följer Moderaternas kommunalvalsresultat tätt inpå utfallet i riksdagsvalet i kommunen. Korrelationen som är ett mått på hur nära kurvorna ligger varandra blir inte mindre än 0,81 (1 betyder fullständig överensstämmelse). Detta innefattar också de lokala moderaternas toppresultat på 13,3 procent 1991. Det var det året som var ett borgerligt segerval i landet. Carl Bildt blev statsminister för en ideologiskt stursk borgerlig regering.

Men efter 2006 förändras relationen mellan moderata kommunväljare och samma väljare i deras roll som riksdagsväljare. Nu ökar avståndet mellan kurvorna. Kommunalvalsresultaten är allt sämre än riksdagsresultaten. 2006 var skillnaden 4,2 procentenheter, för att öka till 10,7 och 8,0 i dom två följande valen. I valen 2018 och 2022 låg skillnaden på 4 – 5 procentenheter. Genomgående för perioden 2006 – 2022 är att dom moderata väljarna inte särskilt har uppskattat dom insatser som kommunens moderatpolitiker gjort under den tid när högerpartier har präglat lokalpolitiken. M-politiken har starkt präglats av gruppledaren Bo Öberg, känd för sin av sosse- och kommunisthat marinerade politiska linje, och inte minst för sitt aggressiva och impulsstyrda handlande.

Centerpartiet

Centerpartiets valresultat är sannerligen en utförsbacke. Från 18 procent av väljarna 1973 och 1976 har partiet nu nått vägs ände. Till skillnad från dom andra partierna kan vi redan nu veta hur det gått för Centern i kommunalvalet i Skinnskatteberg. Det blir helt enkelt noll (0) eftersom partiet har meddelat att dom överhuvudtaget inte ställer upp i valet.

Rutschkanan följer nästan slaviskt hur centersinnad väljare i kommunen röstade i riksdagsvalet. Korrelationen blir så hög som 0,92. Tills skillnad från Moderaterna som särskilt under 2000-talet fått underbetyg för sin kommunalpolitik av dom egna väljarna, så har Centern ofta klarat sig lite bättre i dom kommunala valen än i riksdagsvalet. I nio val av femton under tiden 1973 – 2022 har kommunvalet gett bättre utdelning än riksdagsvalet. Men skillnaderna är små. Medelvärdet för hela tiden är +1 procentenhet. Liksom för Moderaterna är det negativa skillnader (bättre i riksdagsvalet) mot slutet av perioden, i valen 2014, 2018 och 2022. Det kan tänkas att samarbetet med SD, som direkt går på tvärs mot partilinjen centralt, kan ha legat dom lokala centerpartisterna i fatet.

Vänsterpartiet

Under lång tid hade Vänsterpartiet och dess föregångare (SKP, sedermera VPK) inte särskilt märkvärdiga valresultat i kommunen. Fram till 1991 pendlade det mellan fyra och sex procent.

Ända fram till valet 2018 följde utvecklingen ganska nära riksdagsröstandet. En noterbar skillnad är dock att under 2000-talet har dom kommunala valresultaten varit bättre än riksdagsresultaten. Av tio val 1973 – 2002 var det inte bättre utfall i kommunalvalen än i riksdagsvalet. I fyra av fem val från 2006 – 2022 var kommunalvalsresultaten bättre än riksdagsvalen. Särskilt markant är uppryckningen i 2022 års val till 8,6 procent, 3,4 procentenheter bättre än i riksdagsvalet. Faktum är att V i Skinnskatteberg gjorde bättre ifrån sig än i andra gamla bruksorter. Om orsakerna till framgången i 2022 års val kan man bara spekulera. Men det ligger nära till hands, att en ökad närvaro på sociala medier samt engagemang i den utomparlamentariska opinionen haft betydelse. Flera aktioner och manifestationer (demonstrationer, namninsamlingar, utomhusmöten) anordnades under mandatperioden. I flera av dessa medverkade vänsterpartister och i åtminstone en aktion (folkinitiativ med anledning av föreslaget byggande av en ny kolossalt dyr brandstation) spelade Vänsterpartiet en central roll.

Miljöpartiet och Kristdemokraterna

Förutom dom tidigare beskrivna lokala partierna ”Demokraterna Skinnskatteberg” på 1970-talet och ”Skinnskattebergsdemokraterna” 2006 – 2010 har två partier varit tillfälliga besökare i politiken i kommunen. Kristdemokraterna hade representation i fullmäktige 1991 – 2010. Dom två senaste valen har trots det varit positiva för partiet. Försöket att ta sig in i fullmäktige 2022 misslyckades dock med 1,7 procent av rösterna. Men trenden är faktiskt att dom är på väg mot tvåprocentspärren. Kommer man över den får partiet delta i mandatfördelningen. Men eftersom det bara finns 25 platser att fördela går det i genomsnitt 1/25, d v s 4 procent per mandat.

Miljöpartiet har en kortare historia, eftersom partiet inte startade förrän 1981. Kristdemokraterna kom till redan 1964. Under den tid vi tittar på här hade MP framgångar i kommunen framförallt i valen 1994 – 1998 samt 2010 när dom fick mer än 4 procent av rösterna. Partiet var representerat i fullmäktige 1998 – 2006 samt 2010 – 2018.

Hur har vi kommit fram till 2026 års spelplan

Socialdemokraterna: Den sossestyrda bruksorten där S brukade få över 60 procent av rösterna har försvunnit. Med avindustraliseringen har väljarkåren också avsossificerats. Numera kan partiet bara räkna med som mest hälften av 1970-talets valresultat, och rutschbanan ser ut att fortsätta.

Kommunalvalsresultaten för Vänsterpartiet och dess föregångare har fram till 2018 nära följt utvecklingen av riksdagsvalen, och har fram till 2002 varit något sämre än hur Skinnskattebergs väljare röstat i riksdagsvalen. Från 2006 har betyget till den kommunalpolitiska verksamheten varit bättre än betyget till partiets centrala politik. Detta accentuerades med det goda resultatet i 2022 års val. Det finns anledning att tro att dessa framgångar fortsätter i höstens val.

Liberalerna (f d Folkpartiet) kom att inta en ledande ställning i kommunalpolitiken i den radikala omritningen av den kommunalpolitiska kartan från och med valet 2006. Då bröts ett till synes evighetslångt S-styre. Bland annat genom samarbete med Sverigedemokraterna lyckades L behålla denna ställning ända till 2022 års val. Då kastades maktförhållandena om i högerblocket genom att L blev junior partner till SD. Ända sedan toppåren 2010 och 2014 har L:s röstandel och representation minskat, även om dom lokala Liberalerna ligger skyhögt över rikspartiets resultat. Den senaste mandatperiodens turbulens och dom lokala liberala politikernas passivitet och initiativlöshet tillsammans med den långsiktiga nedåtgående trenden gör att det nog är rimligt att förmoda att kräftgången fortsätter i årets val.

De båda andra högerpartierna, Moderaterna och Centerpartiet, har haft en svag utveckling. Båda partierna har haft stora svårigheter inför 2026 års val att hitta villiga kandidater. För C har detta inneburit att man dragit sig ur kommunalvalet. För M gäller dessutom att under den tid sedan 2006 när partiet haft möjlighet att få inflytande över kommunen, så har deras väljare i stor utsträckning gett mindre stöd åt sina kommunalpolitiker än åt riksdagspolitikerna. Väljarstödet för dom lokala Moderaterna ser ut att vara inne i en nedåtgående trend.

Sverigedemokraterna kom först in i kommunalpolitiken 2006 men gjorde inte stort väsen av sig, utan fungerade framförallt som passivt stödparti åt den L-styrda högeralliansen. Men i dom efterföljande kommunalvalen gjorde SD raketkarriär och blev från 2022 största parti i högerblocket. Efter mycket stök och bök detroniserades L och SD fick kommunalrådsposten. Den gångna mandatperioden har varit problematisk. Kommunalrådet avsattes i maj 2024 av fullmäktige på grund av oförmågan att hantera den ekonomiska krisen. Ett nytt kommunalråd, också sverigedemokrat tillsattes. Men återstoden av mandatperioden kantades dels av politisk handlingsförlamning, dels av upprullande korruptionsskandaler. Jag tror att SD:s glansdagar i Skinnskatteberg är över och att man kan räkna med att den uppåtgående trenden kan komma att vändas i en tillbakagång.

Miljöpartiet och Kristdemokraterna har i det långa tidsperspektivet gjort tillfälliga besök i fullmäktige. Det finns inte mycket som tyder på några nya besök.

Vilka samarbeten kan bli aktuella efter valet?

Det är rimligt att anta, att den nuvarande majoritetskoalitionen SD+L+M+C som har 14 av fullmäktiges 25 mandat förlorar sin majoritet. C är redan borta ur hanteringen och utsikterna är inte lysande för vare sig L, SD eller M. Med bara en förlust av ett mandat för dom kvarvarande högerpartierna är majoriteten puts väck.

Förlusterna på högersidan kommer att uppvägas av framgångar för S- och V-listorna. Med dom uppenbara problem som S har och med det flyt som V-listan hittills har är det inte orimligt att V får en fördel i att ta hand om överlöparna.

Man skulle kunna hamna i en situation där bara två majoritetskonstellationer är möjliga. Antingen får S och V gräva ned stridsyxorna och enas. Eller så fortsätter S resan högerut och går samman med resterna av L och M. Den lokala S-ledningen kommer att stå inför ett svårt beslut.

91 dagar kvar

Hur stor är en brandstation. Och hur dyr?

Kommunstyrelsen i Skinnskatteberg har nu beslutat att gå vidare med det omdebatterade förslaget att bygga en stor och dyr brandstation. På ett fullmäktigemöte på måndag efter midsommar är det tänkt att det avgörande beslutet ska tas.

Det tidigare mycket kontroversiella förslaget hade en storlek på 1 700 kvadratmeter. I det förslag som nu finns sägs inget om den saken, så man får förmoda att det är 1 700 kvadratmeter som gäller. Frågan som då infinner sig är: Hur stor är en brandstation? Det finns inget givet svar på den frågan, annat än att det beror på. Google som ju vet allt svarar:

(1) Mindre deltidsstationer 200 – 600 kvadratmeter: Majoriteten av Sveriges brandstationer; består av en vagnhall, omklädesrum och ett litet mötesrum. Ingen bor på stationen.

(2) Mellanstora stationer 1 500 – 3 000 kvm: Mindre städer eller större kommuncentra. Ofta kombinerade heltids-/deltidsstationer. Här finns också kontor, gym och logement och kök.

(3) Större huvudstationer 4 000 – 7 000 kvm: Finns i större städer. Heltidsstationer där det också finns administration för räddningstjänstförbund, larmcentral, större fordonsflottor, verkstäder.

Här kommer ytstorlekar på några brandstationer i vår omgivning jämfört med Skinnskattebergs tilltänkta 1 700-kvadratmeters brandstation: 

Figuren omfattar alla brandstationer som ingår i Södra Dalarnas Räddningsförbund (markerat med D i diagrammet), Ett par stationer inom Mälardalens Räddningsförbund (Virsbo och Arboga, M) samt några av stationerna i Nerikes Brandkår (N).

Dom blå stationerna tillhör den första kategorin (mindre deltidsstationer). Inte alla finns på riktigt små orter Hedemora 15 tusen invånare, Arboga 14 tusen, Askersund 11 tusen och Norberg 6 tusen invånare är alla större än Skinnskatteberg (4 tusen).

Dom brandgula tillhör den andra kategorin (mellanstora stationer, kombinerade del- och heltidsstationer). Exemplen är Byrsta som verkar i Kumla och Hallsberg, samt Fagersta.

Dom mörkröda kan räknas till den tredje gruppen (större huvudstationer). Det är heltidsstationer med särskilda funktioner då dom är huvudstationer i räddningstjänstförbund eller andra mellankommunala samarbeten.

Med 1 700 kvadratmeter kvalar Skinnskattebergs nya brandstation storleksmässigt in i mellangruppen dock utan att ha några av dom speciella egenskaperna där. Det handlar fortfarande om en deltidsstation och i en mycket mindre kommun än t ex Kumla, Hallsberg och Fagersta. Den nya stationen i Skinnskatteberg kommer i samma storleksordning som Salas heltidsstation, som också är huvudstation i räddningstjänstsamarbetet mellan Sala och Heby kommuner (tillsammans 37 tusen invånare).

Vad kostar det då?

En gång i tiden budgeterades det 30 miljoner kronor för den nya stora, fina brandstationen. En hel del av dom pengarna har redan gått åt till olika utredningar och planering. En del säger att det handlar om 6 -7 miljoner. Det skulle i så fall finnas högst 25 miljoner kvar. Byggkostnaderna har också gått upp sen dess, och, utan att någon egentligen vet finns det dom som menar att det nog skulle kosta sisådär 75 miljoner idag. I förslaget till beslut i fullmäktige sägs inte ett pillekvitt om vad det handlar om för summa, bara att pengarna ska lånas upp. I beslutsunderlaget till kommunstyrelsen talas det om 55 miljoner, men att det nog kan bli mer.

Utan att man riktigt vet vad kalaset kommer att kosta vill nu alltså majoriteten under ledning av SD tillsammans med L, M och C att fullmäktige för lånta pengar ska bygga den nya stora, fina brandstationen. Det drar förstås med sig ökade driftkostnader, som man också, utan att tala om hur mycket pengar som ska läggas till i dom vanliga årsbudgetarna framöver. Det har tidigare talats om två miljoner om året, och nåt nättroll har dessutom räknat ut att det blir räntor på fyra miljoner om året. Allt detta ovanpå en redan ansträngd kommunal ekonomi, som fortfarande dras med ett gammalt upparbetat underskott på 8 miljoner som måste betas av för att uppfylla lagens krav på en ekonomi i balans.

Förslaget till fullmäktigebeslut ger i alla fall mig intrycket av att inte vara riktigt seriöst. Kan man verkligen ta ett beslut på så här lösa boliner? Och efter 14 års långbänk?

 

VOFF om äldreomsorgen: "God omsorg och en hälsosam arbetsmiljö en självklarhet"

Läs vad Välfärdsgruppen inom Vänsterpartiet och Oberoende för Framtid i Skinnskatteberg skriver om äldreomsorgen. Klicka här!

För övrigt noteras

• att det nu har gått två veckor sedan mitt öppna brev till fullmäktiges ordförande utan något svar på dom frågor jag där ställde om hans partiska agerande på fullmäktiges möte den 4 maj. Hoho, Jocke, var är du?
• och att valet närmar sig:

                                 100 dagar kvar

Danmark: Osunt men roligt?

”Det är som att komma till en annan världsdel när man kommer över Sundet”. Så suckade vår värd på Sundhedsministeriet när vi för ett par decennier sen gjorde en studieresa med doktorandseminariet till Danmark. Sucken handlade om hälsotillståndet. Idogt öldrickande, gärna en snaps på morgonen, fett fläsk som nationalrätt, sjukdom och för tidig död. Allt detta gjorde att sundhetstjänstemannen tyckte att hans eget land var som ett u-land i jämförelse med grannarna på andra sidan.

Det är vanligt att etniska grupper skämtar nedsättande om varandra. Korkade norrmän och fulla finnar är frekventa. Så här sammanfattar Googles AI danska skämt om svenskar: ”Danska skämt om svenskar fokuserar ofta på stereotypa bilder av svenskars naivitet, byråkrati, stelbenta beteenden eller den klassiska ”Svensson”-mentaliteten. Danskarna skämtar gärna om att svenskar är alltför korrekta, laglydiga och saknar den danska förmågan att ta saker med en klackspark.” 

Två herrar på en bänk vid Öresund skådar mot Sveriges kust

Var sucken befogad? Tja Sverige leder när det gäller genomsnittlig livslängd. Sverige kommer på plats 11 i rangordningen av alla världens länder medan Danmark dyker upp först på 25:e plats. Men räknat i år är skillnaden egentligen inte så stor: 84 mot 82. Fast det var lite större skillnad vid tusenårsskiftet: 79 mot 76. Men det är inte alltid säkert att det är så kul att leva länge om man är sjuk och eländig. Ett annat mått som väger samman livslängd och sjuklighet är healthy life expectancy. Här kommer Sverige på 7:e plats och Danmark på 15:e plats.

I viss mån var det ändå så att sucken var befogad. Sverige är bäst och Danmark är sämre. Smolket i den svenska glädjebägaren levereras dock av att danskarna med sitt korta och osunda liv verkar gladare. I World Happiness Index intar Danmark 3:e plats i rangordningen av världens länder och Sverige kommer sjua.

För att så här på Grundlovsdagen lite mer boosta danskarnas självkänsla kommer här några ytterligare (ganska dumma) svenskvitsar:

• Vad får man om man korsar en svensk med en apa? Svar: En apa
• Vad kallas vackra kvinnor i Sverige? Svar: Turister
• Har du sålt Volvon? Ja, jag sålde den till en dansk. Är du efterbliven, den bilen har alkolås. Man kan inte sälja en bil med alkolås till en dansk.
• Dom enda IKEA-produkter som är namngivna på danska är dörrmattor och andra saker som man går på.

SCB om Östra Mellansverige: Det blåser vänstervind

SCB har publicerat sin stora partiundersökning, som visar ett stort övertag för oppositionen. Men vad kan man säga om den regionala opinionen. Västmanland ingår i det som kallas Östra Mellansverige till vilken också Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och Örebro län räknas?

När man jämför opinionen i det här området med hela landet har oppositionspartierna mer stöd här än i hela landet. Sammanlagt för dom fyra partierna i oppositionen är det en procent fler i regionen som skulle rösta på dom än i hela landet. Regeringspartierna får 3,8 procent mindre stöd i regionen, vilket delvis vägs upp av ett starkare stöd för Sverigedemokraterna.

Om man ser till ”valvinden” d v s förändringen i partisympatier från 2025 års mätning är det dom mindre oppositionspartierna som går bättre i regionen än i landet som helhet. Ökningen av stödet för Centern är 1,5 procentenheter större i regionen än i hela Sverige. Motsvarande tal för Miljöpartiet är 1,1 procent och för Vänstern 0,7 procent.

Både Socialdemokraterna och samtliga Tidöpartier gör större förluster i Östra Mellansverige än i hela väljarkåren.

                                101 dagar kvar