September song

I dag lyssnar vi till Kurt Weills fina September Song framförd av Willie Nelson.

Politiker som gör affärer med kommunerna kartlagda

Acta Publica har på uppdrag av partnerskapet Sverige mot organiserad brottslighet kartlagt drygt 1 000 företag som ägs av förtroendevalda eller deras nära anhöriga i kommuner och regioner och som gör affärer med den kommun där dom själva är verksamma. Dessa är inte nödvändigtvis brottsliga, men innebär stora risker för korruption, jäv, ekonomisk och organiserad brottslighet.

När bolagen fördelas över riksdagspartierna i förhållande till hur många förtroendevalda respektive parti har visar det sig att dom borgerliga partierna dominerar stort. På första plats kommer Moderaterna. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har dom lägsta siffrorna.

Anm: Endast riksdagspartierna redovisas

När man ser till dom fakturerade beloppen under tre år i relation till kommunens budget I Västmanlands läns kommuner sticker Skinnskattebergs kommun ut.

Anm: Uppgifter för Köping och Surahammar saknas

Problem med jäv, korruption, utnyttjande av bulvanbolag för fakturering är sedan tidigare väl kända företeelser i kommunen. Till skillnad från rikssnittet har dessa problem framförallt kopplats till SD-politiker, men också till C-politiker.

VOFF om folkminskning och invandring

Läs i dagens Fagersta Nyheter VOFF:s insändare om invandringen och den krympande folkmängden. Insändaren finns också på Vänstern och Oberoende för Framtid i Skinnskattebergs hemsida voff.info där du också kan läsa alla andra insändare och debattartiklar från VOFF, men också valfoldern och den fullständiga kandidatlistan med 38 Skinnskattebergare som är redo att ta över styret av koimmunen.

 

10 dagar kvar

Väljarnas betyg på partiernas kommunpolitik för fyra år sen

Trots den gemensamma valdagen blir det ofta skillnader mellan utfallet av kommunfullmäktige- och riksdagsvalen. Om ett parti får mer röster i kommunvalet än i riksdagsvalet (av väljarna i samma kommun) kan man tolka det som att väljarna särskilt gillar partiets agerande i kommunpolitiken. Här ska vi se på hur det gick med den betygssättningen för dom åtta riksdagspartierna i dom tio Västmanlandskommunerna i det förra valet.

A

Vänsterpartiet bäst i klassen

På första plats i rangordningen hamnar Vänsterpartiet. I alla länets tio kommuner gör V ett bättre kommunvals- än riksdagsresultat. I topp kommer V i Fagersta med inte mindre än 18,8 procentenheters skillnad mellan dom båda valen. Skinnskattebergs vänsterpartister är tvåa med 5,2 procentenheters skillnad. Fagerstavänsterns väldigt höga siffra påverkar förstås medelvärdet. Valen 1998 – 2010 var partiets gyllene år i Fagerstas kommunalpolitik under ledning av Stig Henriksson. Även om röstandelen och därmed också skillnaden mellan kommun- och riksdagsval har dalat sedan dess, så har återgången till en mer ”normal” nivå bromsats. Under guldåren byggde man upp kunskaper och en organisation med medlemmar som kunde driva kommunalpolitik. Även om väljarstödet har minskat, så har det bromsats upp. Ett liknande fenomen kan man se i grannkommunen Skinnskatteberg, men där handlade det om Folkpartiet/Liberalerna under Carina Sándors ledarskap.

Skillnad mellan Vänsterpartiets röstandel i kommunalvalet 2022 och riksdagsvalet i samma kommun

 

C

Medelmåttigt godkänt för Centern och Liberalerna

 

Liberalernas och Centerns kommunpolitiker får positiva resultat i flera kommuner, men det finns också kommuner med negativa skillnader – alltså sämre kommunala än nationella resultat. Men i båda fallen är det fler plus än minus. För Liberalerna dras medelvärdet kraftig uppåt av resultatet i Skinnskatteberg, liksom var fallet för Vänsterpartiet och kommunalvalsresultatet i Fagersta. Den genomsnittliga skillnaden mellan kommun- och riksdagsval är för Liberalerna 2,2 procentenheter, men bara 0,6 procent om man inte räknar med Skinnskatteberg.

Skinnskattebergsliberalernas betygsutveckling kan illustreras med den här grafen:

Skillnad mellan kommun- och riksdagsval för Folkpartiet/Liberalerna i Skinnskatteberg i valen 2002 – 2022

Skillnaden mellan kommun- och riksdagsval har minskat från toppåret 2014 med nästan tio procentenheter, men effekten av Carina Sándors guldår 2010 – 2014 lever kvar i minnet med hela 14,9 procents skillnad i 2022 års val. Utvecklingen för Vänstern i Fagersta visar liknande drag: Från Stig Henrikssons tid med toppresultat 2002 – 2010 (48,9 procents skillnad kommun-riksdag 2006) har ”betyget” dalat till ”bara” 18,8 procentenheter 2022. 

E

Nätt och jämt godkänt för Socialdemokraterna och Moderaterna

Socialdemokraternas kommunalpolitik visar positiva värden i sex kommuner och negativa i fyra. Medelvärdet över dom tio kommunerna är fortfarande positivt, men med blygsamma 0,5 procentenheter. Moderaterna uppvisar liknande siffror. Positiva skillnader i sex kommuner och negativa i fyra och ett genomsnitt på bara +0,3 procentenheter.

Vi kan illustrera med Moderaternas utfall:

Skillnad mellan Moderaternas röstandel i kommunalvalet 2022 och riksdagsvalet i samma kommun

Två kommuner sticker ut i bedömningen av M:s kommunala politik. Åt det positiva hållet är det Surahammar, där en segdragen konstitueringsprocess efter 2022 års val ledde till att det goda valresultatet i kommunen kunde växlas in i en M-ledd blocköverskridande styrande koalition. I denna reducerades kommunens största parti, Socialdemokraterna, som dominerat politiken sedan urminnes tid till junior partner. Detta bidrog till en allvarlig spricka i S-partiet, som säkert får konsekvenser i 2026 års val.

Den andra kommunen som sticker ut är Skinnskatteberg, där M under ledning av den koleriske Bo Öberg sveks av nästan var tredje M-väljare partiet i kommunalvalet. Öberg har utöver sin koleriska läggning och dåliga impulskontroll gjort sig känd för sitt rödglödgade hat mot ”såssar” och ”kommunister” samt sina historiska vanföreställningar. Han har bland annat påstått att andra världskriget startades av att Sovjetunionen överföll Polen, att nazisterna i själva verket var socialister och att Vänsterpartiet, vars anhängare är dom minst antisemitiska i själva verket hatar judar.

 

F

Underkänt för Kristdemokraterna

KD är bara representerat i sex av dom tio kommunerna. Det är positiva kommunvalsbetyg i tre och negativa i tre, och medelvärdet hamnar på -0,3 procentenheter.

 

-

Sverigedemokraterna sämst i klassen. Det blir streck i betyget

SD får negativa betyg i samtliga kommuner där dom är representerade. SD:s dåliga betyg i kommunalpolitiken är uppseendeväckande stora. SD kan stoltsera med i genomsnitt 6,3 procent sämre kommunalvalsresultat än vad dom fick i riksdagsvalet. Särskilt märkligt är underbetyget i Skinnskatteberg (minus 7,6 procent). Det handlar trots allt om den enda kommun i länet som efter valet kom att styras av Sverigedemokraterna. Det var knappast väljarna som gav SD det mandatet, utan det handlade snarare om att de borgerliga, M, L och C var dom som förde SD till makten i kommunen.

SD:s öde delas också av Miljöpartiet, som bara är representerat i fyra kommuner. I alla fyra är betyget negativt, men medelvärdet -0,8 procentenheter är blygsammare än vad SD lyckas prestera. MP är i Västmanlandskommunerna framförallt ett parti som inte imponerat i kommunalpolitiken.

Skillnad mellan Sverigedemokraternas röstandel i kommunalvalet 2022 och riksdagsvalet i samma kommun

Sammanfattningsvis

• Vänsterpartiets kommunalpolitik uppskattades 2022 av väljarna i samtliga kommuner. Fagersta kom i topp, men det kan delvis tolkas som en kvardröjande effekt av dom gyllene åren 1998 – 2010. Som god tvåa kommer Skinnskattebergs vänsterpartister.
• Liberalerna och Centern har både kommuner med positiva och negativa betyg för partiernas kommunalpolitik men med en övervikt för dom positiva resultaten. Skinnskattebergs liberaler har en svagt nedåtgående utveckling liknande Fagerstas vänsterpartister.
• Också S och M redovisar både positiva och negativa betyg på sin kommunalpolitik, men liksom för L och C överväger dom positiva resultaten, fast på en betydligt lägre nivå.
• Kristdemokraterna har också positiva och negativa betyg men dom negativa är fler än dom positiva.
• Riktigt dåligt går det för MP och Sverigedemokraterna. I samtliga kommuner där dom är representerade får dom färre röster i kommunalvalet än i riksdagsvalet. SD:s betyg är uppseendeväckande låga. Det är tydligt att väljarnas förtroende för SD:arna som kommunpolitiker 2022 var i botten.

Skandaltoppen

På FB-sidan "Skinnskattebergs kommun - tvärpolitiskt samtal om framtiden" publiceras idag den här listan över kommunala skandaler under mandatperioden 2022 - 2026.

VOFF-kandidater: ”Sture är viktig i Skinnskatteberg”

”Allaktivitetshuset Sture är en viktig verksamhet för Skinnskatteberg. Framför allt är det en plats för våra barn och ungdomar – en trygg mötesplats där de kan träffas, delta i aktiviteter och känna gemenskap. Allaktivitetshuset Sture ska utvecklas – inte nedprioriteras.”

Det skriver fem kandidater för Vänstern och Oberoende för framtid i Skinnskatteberg (VOFF),  Anette Arvidsson (OB), Pentti Lahtinen (OB), Ingrid Sköldin (V), Zaneta Szyszko (OB) och Sheila I Skog (OB,) i en debattartikel idag. Läs hela artikeln i Fagersta Nyheter.

 

12 dagar kvar

 

Nu börjar rättegången i "Tittigate-fallet"

För tre år sen fick Skinnskattebergs kommuns VA- och Fastighetschef Titti de Verdier sparken. Anledningen var att hon medtagen av cellgiftsbehandling inte kunde delta i ett rehabiliteringsmöte. Hon erbjöd sig att delta i mötet elektroniskt vilket arbetsgivaren inte medgav. Hon avskedades då på grund av ordervägran. Titti har stämt Skinnskattebergs kommun för ogiltigt avsked. Idag inleddes rättegången vid Västmanlands tingsrätt. Hör P4 Västmanlands inslag från rättegången. 

Snudd på hundratusen i augusti

Nu är det inte långt kvar till valet. Det avspeglar sig i trafiken här i augusti. För första gången någonsin har 100 000 sidvisningar under en månad tangerats. Aktuella frågor som uppmärksammats är diskussionen om barnfattigdom (inlägg 1), den tilltänkta försäljningen av ett antal hyreshus i centrum och risken för att man därmed öppnar för social dumpning (inlägg 2) samt den märkliga historien om kommunalrådets mustasch (inlägg 6). Intressant att notera är också att frågor som är aktuella i valrörelsen har riktat läsekretsens sökarljus mot ett flera bloggposter från 2024. Ett gemensamt drag för många av dessa inlägg är att dom handlar om den stora tystnaden. Det är mörkningsförsök, majoritetens tystnad i fullmäktige och försök att hindra vanliga medborgare från att säga sin mening.

Antal sidvisningar var i augusti 99 883 (44 819 i juli). Förutom från Sverige kom många besökare från USA, Singapore, Brasilien, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Nederländerna och Vietnam. Ströbesökarna var bl a från Argentina, Bangladesh, Chile, Colombia, Indien, Japan, Mexiko, Pakistan, Spanien och Venezuela.

Dom tio mest visade inläggen i augusti:

1	Skinnskatteberg: Vad gör Liberalerna för barn i fattiga familjer? (ny)
2	Skinnskatteberg: Kommunen måste agera när centrumfastigheter säljs (ny)
3	Det här var det inte heller meningen att du skulle få reda på (ny)
4	Mer av samma om kommunalrådets fallskärm (ny)
5	Skinnskattebergs kommun värjer sig med näbbar och klor mot samarbeten (Ny)
6	Skinnskatteberg: Mustaschgate (ny)
7	Skinnskatteberg tog budget för 2025 under öronbedövande tystnad (ny)
8	Kvällens fullmäktige i Skinnskatteberg är olagligt (ny)
9	Vilken kompetens behövs i kommunens verksamhet? (ny)
10	S-budskap: Vanliga medborgare ska inte kritisera SD-styret. Dom ska hålla truten (ny)

VOFF bjuder på familjedag på söndag

 

13 dagar kvar

VOFF-kandidat: "Jätteviktigt att rösta på Vänsterpartiet"

Hör VOFF-kandidaten Jawed Sadat (V) förklara på Facebook varför det är viktigt att rösta på Vänsterpartiet om man vill förhindra att politiken dras åt höger:

 

13 dagar kvar

Invandrare i Skinnskatteberg ska vara tama och lydiga

Skinnskatteberg är en invandrarkommun. Nästan en tredjedel av befolkningen (30 procent) är födda utomlands eller har minst en utomlands född förälder. Dom största ursprungsländerna bland dom utrikesfödda är Finland (286 personer), Polen, Syrien, Somalia och Tyskland. Av dom utrikesfödda kommer två tredjedelar från Europa, 16,5 procent från Asien och 7,5 procent från Afrika.

Det är viktigt att dom styrande i kommunen förstår att en stor del av deras kommunmedlemmar och väljare är invandrare eller har invandrarbakgrund. Kommunen styrs idag av partier som eftersträvar ett ”etniskt rent Sverige”. Dom ledande partierna i kommunens styre är Sverigedemokraterna och Liberalerna. SD:s själva affärsidé är att icke ”renrasiga svenskar” ska ut ur landet. På olika sätt har man lyckats minska invandringen genom att göra landet så oattraktivt som möjligt. Inga permanenta uppehållstillstånd beviljas. Man vill omvandla permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga tillstånd. Inkomstkravet för anhöriginvandring har höjts. Det kan krävas en månadslön på 53 000 kronor för att kunna förenas med en partner och två barn. Särskilt uppmärksammat har det blivit med utvisningar av 18-åringar till länder där dom knappt någonsin har varit och inte kan språket. Stora belopp erbjuds dom som frivilligt lämnar landet. Det är tydligt att det är en etnisk rensning som pågår. Allt kommer från det parti som en gång grundades av gamla nazister. Efter kramkalaset mellan Simona Mohamsson (L) och 
Jimmie Åkesson (SD) står det klart att också Liberalerna ställer upp på denhär politiken.

Idag hade SD och L parkerat sig utanför livsmedelsbutikerna i Skinnskatteberg. Några vänsterkandidater ställde frågor till kommunens ledande politiker, Jonny Emtin (SD) och Elisabeth Åberg (L), om deras inställning till invandrarna. Dom försäkrade att skötsamma, flitiga invandrare var välkomna i kommunen. Indirekt tog dom därigenom avstånd från sina nationella partier. Tama och lydiga invandrare skulle vi ha. Dessutom försökte dom sig på att skylla på Migrationsverket. Att det blivit så fel skulle bero på att myndigheten agerade och att politikerna var oskyldiga som lamm.

Dessa meningsutbyten föranledde VOFF-kandidaten Leila Imamovic (V) att skriva ett inlägg på Facebook. Läs gärna det.

 

15 dagar kvar

 

VOFF-kandidater: En bra skola förändrar liv

Läs insändaren om skolan i dagens Fagersta Nyheter av VOFF-kandidaterna Anette Arvidsson (OB), Pentti Lahtinen (OB), Leila Imamovic (V), Amanda Åkergren (OB) och Sheila I Skog (OB).

 

16 dagar kvar

VOFF om demokrati och öppenhet

 

 

16 dagar kvar

Hård kamp om titeln ”Sveriges mest korrupta kommun”

Ystads kommun var i fokus för SVT:s Uppdrag Granskning i går kväll. Larmavtal hade slutits för hundratals miljoner kronor. Tjänstemän hade smorts med sprit och resor. Flera skandaler avslöjades. Fint villafolk hade tillåtits ockupera inhägna kommunal parkmark. Kommunchefen som satte igång att granska affärerna fick sparken.

I SCB:s medborgarundersökning 2024 var det bara 15,4 procent av Ystadsborna som ansåg att kommunen var fri från korruption. Av dom 128 kommuner som deltog i undersökningen kom Ystad därmed på sista plats.

Men Skinnskattebergs kommun var Ystad hack i häl. Med 17,3 procent som ansåg att kommunen var korruptionsfri kom Skinnskatteberg på andra plats.

Jag skrev om dethär i ett inlägg för ungefär ett år sen.

Jag jämförde där Skinnskatteberg med dom övriga kommunerna i Västmanlands län. Av länets tio kommuner deltog fem i undersökningen. Andelen som menade att kommunen var fri från korruption varierade från 31,3 i Köping till 60,3 i Kungsör. I 2025 års undersökning deltog 159 kommuner. Ystad var en av dom. Där hade värdena faktiskt förbättrats till 20,6 procent. Från Västmanland deltog Köping som förbättrade sitt resultat till 38,9 procent, Hallstahammar som blev lite sämre (45,3 procent) och Sala med 40,6 procent.

Om man ser till senast tillgängliga resultat är alltså Skinnskatteberg med 17,3 procent värre ute än Ystad där 20,6 procent klassar kommunen som korruptionsfri. Sämst i klassen är i 2025 års undersökning Botkyrka med 19,8 procent och Ystad kommer tvåa från slutet. Men Skinnskattebergs siffra från 2024 är faktiskt sämre än Botkyrkas bottennotering.

Kampen om sistaplatsen är hård. Tills vidare tycks Skinnskatteberg leda.

Under våren bedrevs en förundersökning vid Riksenheten mot korruption angående Skinnskattebergs kommun. I fokus stod kommunalrådet Jonny Emtins (SD) affärer med kommunen. I en konsultutredning konstaterades att Emtins familjeföretag genom att använda en annan firma som bulvan (”fakturakanal”) tillskansat sig avsevärda belopp av skattebetalarnas pengar. Intervjupersoner hade sagt till konsulterna att minst hälften av bulvanfirmans arbeten hade utförts av Emtin. Eftersom bulvanfirman under åren 2023 – 2025 fakturerar kommunen 14,5 miljoner kronor. Hälften av det blir 7,2 miljoner. Det är inte småpotatis det!

Förundersökningen lades ned. Åklagaren menade att det inte gick att bevisa brott. Det är inte känt hur åklagarens resonemang gick, men det troliga är väl att det brott det skulle ha handlat om är ”trolöshet mot huvudman.” För att någon ska bli dömd för det brottet krävs att man kan bevisa uppsåt, alltså att förövaren haft för avsikt att skada huvudmannen (kommunen). Eftersom det är svårt att titta in i huvudet på en misstänkt gärningsman är det välkänt att det är svårt att bevisa uppsåt. Det är inte orimligt att tänka sig att det var detta som förundersökningen stupade på.

Emtin drog en lättnades suck. ”Det hade visat sig att inget brottsligt hade förevarit.”  Nja, det var väl inte riktigt så. Orsaken till att förundersökningen lades ned var ju att det saknades bevis.

I SVT säger Emtin: ”Medborgarna får ju titta på det här.” Snart har medborgarna som väljare sin möjlighet att ”titta på det här”. En viss vägledning kan kanske vara TV:s intervju med professorn i offentlig rätt Olle Lundin som tycker att ”kommunalrådet borde vara mer försiktig” och ”det ser ut som om han skor sig på sin ställning.”

 

17 dagar kvar

 

VOFF: Skinnskatteberg behöver en aktiv klimatpolitik

Läs VOFF:s insändare i Fagersta-Posten om klimatpolitiken.  Artikeln finns också på websidan voff.info. Klicka här! På voff.info kan du läsa Voff:s lokala valbroschyr, lista över fullmäktigekandidaterna samt artiklar om äldreomsorgen, socialtjänsten, kulturpolitiken, demokrati och ekonomi samt klimatpolitiken.

 

18 dagar kvar

SVT: Jonny Emtins (SD) familjeföretag utförde jobb för 1,5 miljoner i Skinnskatteberg

 Se SVT Nyheter Västmanlands inslag om kommunalrådets affärer med kommunen.

Skinnskattebergs brandkår: Ett spel med höga insatser

Skinnskattebergs brandstation från 50-talet har brister. Det gäller hanteringen av kontaminerade arbetskläder, särskilda omklädningsrum för kvinnlig personal, var utrustning förvaras och trånga portar för fordonen. Sedan mer 14 år har frågan om en om- eller nybyggnad kommit och gått på den kommunala dagordningen. På ett tidigt skede fördes det fram förslag om nybyggnation av en 1 700 kvadratmeter stor brandstation till en kostnad på 50 – 60 miljoner. Den stora kostnaden ledde till reaktioner bl a ett folkinitiativ om en folkomröstning 2022. Initiativet avsåg en folkomröstning där olika alternativ skulle utredas. Däribland om- och tillbyggnad av den befintliga brandstationen och en mindre nybyggnation.

När fullmäktige skulle behandla frågan om en folkomröstning anslöt sig samtliga partier till folkinitiativets krav. Därigenom var det inte aktuellt med någon folkomröstning. Däremot verkställdes aldrig beslutet om utredning av alternativen. Den tjänsteman som ansåg sig ha uppdraget av kommunchefen och som genomförde en preliminär utredning fick sparken. Samtidigt fortsatte kommunens administrativa och politiska ledning att driva på för maximalalternativet. Mångmiljonbelopp plöjdes ned i utredningar som avsåg att förbereda projektet.

I slutet av våren 2026 meddelades att nästan samtliga deltidsbrandmän sagt upp sig på grund av att arbetsmiljöproblemen inte blivit lösta på 14 år. Deras sista arbetsdag skulle bli den sista november. Uppsägningen var uppenbart en samordnad aktion med syfte att påverka det politiska beslutsfattandet. Aktionen ackompanjerades på sociala medier av skräckvisioner av bränder som inte skulle bekämpas och människor som inte skulle få någon undsättning och dö. En stor oro spreds i samhället.

Det som utspelade sig var med andra ord en samordnad politisk aktion. Vem eller vilka som orkestrerat denna är inte känt, men bland dom som framträdde offentligt fanns politiker på högerkanten, brandchefen och högljudda och inte alltid helt sansade skribenter på sociala medier.

Det har nu fattats beslut om den stora investeringen i 1 700-kvadratsstationen. Därmed har opinionen lagt sig. Högerpolitikerna slår sig för bröstet, brandchefen drar en lättnadens suck och dom tappra socialmediamatadorerna har hittat på något annat att förfasa sig över. Lugnet kan dock vara bedrägligt. Det är på inget sätt säkert att frågan har fått en lösning – att en ny stor brandstation står där 2028.

Fullmäktigebeslutet är överklagat på den grunden att inget belopp har anvisats för projektet. Förr eller senare måste ett sådant beslut dock tas, vare sig överklagandet bifalls eller ej. Det kan då visa sig att den totala kostnaden för projektet kan slinka iväg mot 100 miljoner kronor, vilket är ungefär en tredjedel av kommunens omsättning. Första fullmäktigemöte är i oktober, efter valet. Det är ovisst hur det nyvalda fullmäktige kommer att ställa sig, och likaså dom skattebetalare som för fyra år sen skrev under folkinitiativet.

Det finns alternativ. Dom som förespråkat ett mindre nybyggnadsprojekt har pekat på samarbete med andra kommuner i form av kommunalförbund eller gemensam nämnd. Detta skulle med all sannolikhet innebära lägre årliga kostnader och samtidigt ett behov av ett mindre nybygge.

Det är med andra ord osannolikt att den 1 700 kvm stora brandstationen kommer att stå färdig om två år. När detta uppenbaras är frågan vad dom brandmän som förletts att såga upp sig gör då? Låt oss leka med tanken att dom istadigt håller fast vid sitt hot. Kommunen kommer då i praktiken att sakna räddningstjänst den 1 december i år. Skräckvisionerna från vårens och sommarens politiserade kampanj blir då verklighet. Hus brinner ned till grunden och folk dör. Kan man ha det så?

Nej, det kan man ju inte. Räddningstjänsten är liksom t ex grundskolan och socialtjänsten en obligatorisk uppgift för kommunen. Det är en skyldighet för kommunen som regleras i Lagen om skydd mot olyckor (LSO):

3:7 §   En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen

Ansvaret för att se till att kommunerna följer lagen har Myndigheten för civilt försvar:

5:1 a §   Myndigheten för civilt försvar ska ha tillsyn över att kommunerna följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Om myndigheten kommer fram till att kommunen inte följer lagen (och det vore konstigt om dom säger att en kommun som saknar räddningstjänst följer lagen) kan myndigheten utfärda ett föreläggande som kommunen är skyldig att följa:

5:2 a §  2:a stycket Om en kommun inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, får Myndigheten för civilt försvar förelägga kommunen att åtgärda bristerna. 

Lagstiftaren har förutsatt att kommunen följer dom förelägganden som kommer från myndigheten, så något särskilt straff finns inte. Men det finns faktiskt en möjlighet som lagen erbjuder för staten att ta över ansvaret från kommunen:

4:10 §   Regeringen får föreskriva eller i särskilda fall besluta att en läns-styrelse eller en annan statlig myndighet får ta över ansvaret för räddningstjänsten i en eller flera kommuner som berörs av en räddningsinsats, om insatsen är särskilt omfattande eller det finns andra synnerliga skäl. Om en myndighet har tagit över ansvaret utses räddningsledaren av myndigheten.

Den här bestämmelsen handlar i första hand vid en särskild händelse, som av olika skäl inte kan hanteras av kommunens räddningstjänst. Det inträffade som den minnesgoda kommer ihåg så småningom vid den stora skogsbranden i länet 2014. Men, som jag har markerat kan det finnas andra ”synnerliga skäl” för ett statligt övertagande. Ingen vet om det förhållandet att kommunen uppenbart inte klarar av det obligatoriska uppdraget skulle kunna vara ett sådant ”synnerligt skäl.” Det har nog aldrig prövats i praktiken.

Rent teoretiskt skulle det kunna gå ännu längre än så. Regeringen skulle kunna kunna utfärda en dödsdom för hela kommunen, inte bara brandkåren alltså. I en av dom första paragraferna i indelningslagen står det:

1:1 §   Regeringen får besluta om ändring i rikets indelning i kommuner, om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun eller andra fördelar från allmän synpunkt.

Och lite längre fram i samma lag, framgår det att regeringen alldeles på egen hand kan ta initiativ till en sådan ändring:

1:20 §   En fråga om ändring i den kommunala indelningen kan väckas av en kommun eller medlem av en kommun, som skulle beröras av ändringen.
Ansökningen om en sådan ändring skall inges till kammarkollegiet.

Regeringen, kammarkollegiet och länsstyrelsen kan ta upp en fråga om indelningsändring på eget initiativ

Spel med höga insatser

Är massuppsägningen en olaglig stridsåtgärd?

Brandmännens kollektiva uppsägning har till syfte att påverka politiska beslut i kommunen. Frågan är om man får göra så. Massuppsägningar brukar betraktas som en stridsåtgärd på arbetsmarknaden. Och stridsåtgärder får man inte ta till om det finns ett fällande kollektivavtal. Annars är det en ”vild” åtgärd, och dom som deltar kan bli tvungna att betala skadestånd. Facket är enligt Kollektivavtalslagen skyldigt att försöka hindra stridsåtgärden.

Arbetsrättsexperten Tommy Iseskog säger i tidningen Dagens Samhälle (15/11 2021): ”I en dom från 2018 har Arbetsdomstolen slagit fast att det är en stridsåtgärd ’om en grupp arbetstagare efter tyst eller uttrycklig överenskommelse säger upp sig i syfte att framtvinga högre lön.’”

I lagen om offentlig anställning finns ett uttryckligt förbud mot politiska stridsåtgärder: ”Även i andra arbeten än som avses i första stycket [myndighetsutövning] i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden otillåtna inom lagens tillämpningsområde” (LOA § 23 tredje stycket).

Man kan tycka olika om huruvida anställda borde ha en rätt att påverka politiska beslut genom stridsåtgärder, som t ex massuppsägning. Men faktum är att enligt nuvarande lagstiftning är det inte tillåtet, och både deltagarna i aktionen och deras fackliga organisation bryter mot lagen.

Svaret på frågan om man får göra så här är nog tydligt: Nej, det får man inte.

För att sammanfatta:

• Det kommer under hösten att bli uppenbart att projektet att bygga en ny 1 700 kvm stor brandstation som ska stå klar 2028 inte kan genomföras.
• Om brandmännen står fast vid sitt hot att sluta den sista november kommer kommunen i praktiken att sakna räddningstjänst från den 1 december.
• Civilförsvarsmyndigheten kan då med ett juridiskt bindande föreläggande beordra kommunen att se till att det finns räddningstjänst.
• Om kommunen inte på ett godtagbart sätt löser den uppgiften uppstår frågan om det är ett sådant ”synnerligt” skäl för att staten skulle kunna överta ansvaret.
• Det är också möjligt att regeringen tar initiativ enligt indelningslagen och lägger ned kommunen och slår ihop den med någon annan kommun.
• Massuppsägningen med politiskt syfte är olaglig och både deltagarna och facket kan enligt gällande lag ställas till svars.

Skinnskatteberg minskar mest i Västmanlands län

Befolkningen i Skinnskattebergs kommun minskade andra kvartalet 2026 med 6,5 promille. Det är största minskningen bland Västmanlands läns tio kommuner. Kommunens mål som beslutats av fullmäktige är:

En attraktiv hållbar framtidskommun med tillväxt av invånare, näringsliv och ekonomi

Malörten skördad

Det här är malört, på latin Artemisia absinthia, odlad på vår förstubro. Det är en användbar rackare till växt. Den kan användas för att behandla diverse åkommor, ofta med anknytning till matsmältningen. Och känt sedan gammalt. Bengt Sjögren berättar i sin bok om brännvinskryddor (1997) att den till och med omnämns i en papyrusrulle som hittats mellan benen (?) på en egyptisk mumie från 1500-talet före vår tideräkning. Här fanns malörten omnämnd som ”ingrediens i avföringsmedel och andra matsmältningsbefordrande mediciner samt i medel mot inälvsmask, blodsjukdomar, inflammationer, huvudvärk och mycket annat.”

Malörten är det som ger den bittra smaken åt Bäska Droppar, Gammel Dansk, men också den berömda absinten och vermut. Men den kan också, utöver alkoholen förstås som den smaksätter, ha sina andra faror. Den innehåller nämligen det giftiga ämnet thujon. Sjögren igen om absint, som på franska kallades la Princesse verte (den gröna prinsessan):

Absint blev ett svårt problem eftersom den vållade ren narkomani, ”absintism”, med sådana symtom på hjärnskador som svindel, stark darrning i händerna och tungan samt epilepsiliknande krampanfall. Redan vid ett tillfälligt rus kan rörelseförmågan bli svårt nedsatt och efter långvarigt bruk inträder sinnesrubbning.

Framställningen av absint förbjöds i Frankrike 1915 och thujon-halten i spritdrycker är strängt reglerad i ett EU-direktiv från 1988.

Också Bibeln varnar för malörten. I femte Moseboken 29:18 påbjuds att ”Hos er får det inte finnas […] någon rot som frambringar gift och malört.” Och i Uppenbarelseboken 8:10-11 kan vi läsa:

Den tredje ängeln blåste i sin basun. Då föll en stor stjärna från himlen, brinnande som en fackla, och den föll på en tredjedel av floderna och på vattenkällorna. Och stjärnans namn är Malört. En tredjedel av vattendragen blev till malört, och många människor dog av vattnet, därför att det hade blivit bittert.

Janina Seubert, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI säger (DN 6/7) ”beska är en smak som vi lär oss tycka om, inga nyfödda uppskattar den smaken.” Beskt är en signal att något är giftigt eller farligt. Thujon var nog inte känt för bibelförfattarna, så det lär vara den beska smaken som gjorde att dom varnade för malörten.

Ska skördas på Bartolomeinatten

Det sägs att Bondepraktikan föreskriver att malörten ska skördas på Bartolomeinatten. Bartolomeus har namnsdag den 24 augusti och det är en av Bondepraktikans så kallade märkesdagar. Det finns dom som hävdar att det till och med ska ske i månsken. Jag har inte lyckats hitta någon originaltext, men Bartolomeinatten, natten till den 24 augusti är i Bondepraktikan en startpunkt för hösten, och det är olika grödor som ska vara skördade då. Enligt ett ofta citerat Västgötskt ordspråk gällde det särskilt ärtor och bönor (!) : ”Bartla hur du bartla vill så ska ja la ha min ärter in.” Så det är nog inget särskilt med malörten egentligen även om en evenemangsanordnare på Österlen hävdar att malörten då ”är mest fylld av magi och trolldom” samt att ”kraften i plantan då är som störst.”

En annan lite ruggigare händelse på Bartolomeinatten var det stora blodbadet på franska hugenotter natten till den 24 augusti 1572 då det sägs att 10 000 människor slogs ihjäl. Det här har jag skrivit om på en annan plats och i ett annat sammanhang. Det påstås här på bygden att tyska trosfränder till hugenotterna skulle ha kommit till Gunnilbo som flyktingar och hukat med sina gudstjänster under det stora klippblock som kallas ”Tyska kyrkan.” Jag har inte lyckats hitta något belägg för att det skulle vara sant. Uppgiften återkommer i olika sammanhang, men alla olika återgivningar uttrycker sig så lika att dom inte kan vara oberoende av varandra.

Hur ska den tillredas?

Det finns en uppsjö med recept. Gunnar Syrén förespråkar i sin skrift om hur man kryddar brännvin (1995) att man bara använder blommorna. Den tidigare citerade Bengt Sjögren föredrar att man helt enkelt sticker ned hela kvistar i brännvinet. Svensk brännvinskryddnings grand old man Albert Sandklef återger i sin bok ”30 sorter kryddat brännvin” (1961) olika recept. Flera förespråkar att kvistarna först ska torkas några dar. Det sägs att detta skulle minska mängden thujon. Ett förslag är att man sen lägger blommorna på ett fat, häller på brännvin, tänder på och låter brinna ett par minuter. Sen slår man av vätskan. Det gick också enligt vissa beskrivningar bra att använda växten färsk, alltså inte torkad. Om man inte är så noga med den gula färgen, går det bra att använda alla blad och fina stjälkar.

Ja, man får tydligen göra lite hur man vill. Smakstarkast lär den glödgade besken vara, medan den som gjorts på färska blad - Jungfrubesken – är mildast.

Giftet då?

Tja, lite risker får man väl ta. Och ärligt talat är ju alkoholen också ett gift. Jag läste för något år sen Torgny Lindgrens ”Norrlands Akvavit” (2007). Han talar sig där varm för sprit som kryddats med älggräs:

Det var älggräsbrännvin, det sällsyntaste av alla destillat. Det doftade av bittermandel och honung, och det gav ett svalt och långvarigt rus som inte fördunklade förståndet utan snarare skärpte det, så att man såg allt i ett klarare och sannare ljus.

Det lät så lockande, så vi samlade på oss älggräs och drack till maten på fredagskvällarna. Först efter att ha smakat tog jag mig för att googla på älggräs, vilket gav ett förskräckande resultat. Eftersom älggräs naturligen innehåller salicylsyra förstärker det effekten av blodförtunnande mediciner (som jag knaprar) så var det strängt förbjudet att förtära älggräs. Med skräckblandad förtjusning fortsatte jag ta älggrässnapsen, som nu kallades dödsdroppar, tills det var slut i flaskan. Och överlevde.

Lite risker får man ta. Både med älggräset och thujonet.

 

Resan till Södermalm

 

Utflykt till Stockholm, enkannerligen till Södermalm i helgen. Främsta anledningen var att vi ville besöka Hallmans bar och restaurang, som nyligen nyöppnat i helt nya lokaler. Restaurangen låg tidigare i en mycket liten lokal i kvarteret Dykärret på Timmermansgatan. Huset där restaurangen var inrymd var byggt 1906 och ritat av Stockholms legendariske stadsarkitekt Per Olof Hallman. Därav namnet. Nu har man flyttat en bra bit upp på Timmermansgatan till ett mer centralt läge helt nära Hornsgatan till ett ståtligt jugendhus uppfört 1889-90. Huset ritades av arkitekten och byggmästaren Carl Cederström. Men Hallman fick följa med även hit nu till kvarteret Mullvaden Första. Hoppsan kvartersnamnet låter bekant, det ska jag återkomma till. Men först några ord om restaurangen, s a s Hallman 2.0. Lokalerna är mycket större än vad dom var i Dykärret. Dom båda kvällar vi var där var det fullt med folk. Vi har tidigare recenserat Hallmans. Det blev fem grisar den gången. Det har inte blivit sämre. Tvärtom. Verkligen läckert. Flera av oss uppskattade särskilt bläckfisken. Men vi har inte mer än fem fgrisar att dela ut. Så där får det stå kvar.

En speciell grej väl värd att nämna är, att lite här och var i lokalen, samt i ett särskilt ”gallerirum” finns för närvarande en utställning med Jon Jonna Lindströms märkvärdiga skåp. Vi stötte senast på Jonna och hans skåp på vernissage på Stenhuset i Surahammar den 30 maj. Men han har många skåp. Och på Hallmans var det andra än i Sura.

Mullvaden då?

Det som får klockorna att ringa när det gäller kvarteret Mullvaden är förstås den årslånga husockupationen 1977 – 78 när fyra rivningshotade hus i kvarteret ockuperades av aktivister. Det var en protest mot rivningsvågen i Stockholm, men också mot bostadssituationen. Mullvadsockupationen är en händelse i stadsmiljöaktivismens historia i Stockholm i klass med slaget om almarna i Kungsträdgården 1971. Mullvadsockupationen bröts dock upp av ett massivt och ganska brutalt polisingripande med bland annat polisrytteri.

Bild TT

Och den heliga treenigheten

En annan berömdhet i kvarteret var Emmanuel Swedenborg som bodde i en malmgård i kvarteret 1742 – 1772. Swedenborg hade många strängar på sin lyra. Inte minst gällde det hans teologiska insatser. Jag läser just nu Alf Henrikssons ”Byzantinsk historia år 326 till år 1453” (1988). Där har jag fått lära mig att kristenhetens största stridsämne under dessa århundraden var frågan om treenigheten (fadern, sonen och den heliga ande). Särskilt gällde det förhållandet mellan fadern och sonen. Jesus var ju människa, men var han inte samtidigt gud? Eller var han först människa och blev sen gud? Och var Gud och Jesus samma eller två olika?

Kombinationerna var oändliga och ledde till ständigt nya sekter som flitigt bekrigade varandra. Tortyr, massmord och krig tillhörde den teologiska vardagen. I detta getingbo begav sig Swedenborg in med egna tolkningar.

Marschen till Nytorget

På lördagen gick vi till Nytorget för att delta i Vänsterpartiets stort reklamerade festival. Där skulle man fylla ”Skånegatan med fest, framtidstro och en fet lineup. Ta med alla du känner och kom och fira ett Sverige utan Tidö!”. Där skulle också partiledaren Nooshi Dadgostar hålla sitt sommartal. Men nu blev det just inte mer än ett partytält där kamrater delade ut lite trycksaker. Orsaken var att Noshi Dadgostar likt flera andra partiledare (Inte Jimmie Åkesson) tillfälligt avblåst valrörelsen för att åka till Fagersta med anledning av det förfärliga dådet på Brinellskolan.

Men vi fick en rejäl promenad. Och på återvägen tog vi buss 66, som fick motorhaveri vid Södra Station. Fram med apostlahästarna igen.

Avslutning vid Mariatorget

Resan avslutades med gemensam frukost på ett hotell vid Mariatorget alias Adolf Fredriks Torg som det hette till 1959. Redan 1923 hade namnberedningen föreslagit en namnändring av torget som fått namn efter kungen Adolf Fredrik på villkor att han inte skulle använda torget som avrättningsplats.  Men det röjde alltså 36 år innan namnbytet blev av. Adolf Fredrik är annars känd för att ha desavouerats av ständerna som lät tillverka en stämpel med kungens namnteckning så han inte skulle kunna lägga sig i lagstiftningen. Vidare trivdes han bäst med att svarva snusdosor i sin snickarbod på Drottningholm, samt att han dog efter att ha förätit sig på semlor.

Folklivet på Södermalm

Till sist några reflektioner efter observationer av folklivet på Södermalm en fredag-lördag i augusti 2026. Det är mycket folk i rörelse. Dom flesta tycks vara i åldern 30 – 45 år, och dom som inte är det försöker efter bästa förmåga att se ut som om dom vore i detta åldersspann. Många tycks, när dom strövar på gatorna, sitter på dom många krogarna, eller susar fram på sina sparkcyklar se uttänkt avslappnade och kreativa ut. Förmodligen tillhör inte alla dom kreativa yrkesgrupperna, men dom gör sitt bästa för att ge det intrycket. Namn på restauranger, reklamskyltar och affischer är företrädesvis på engelska. Mitt emot Hallmans kunde man se någon inrättning som gjorde reklam för sig, och där det enda ord som inte var på engelska var cuisine.

Krogar och andra inrättningar med utskänkningstillstånd ligger tätt, och alkoholen flödar i en strid ström. Så här var det nog på Bellmans tid.

För en man från landet som storögt betraktar detta spektakel var det en upplevelse.

 

Politiska skandaler i Skinnskatteberg

På FB-sidan ”Skinnskattebergs kommun – tvärpolitiskt samtal om framtiden” finns en intressant lista över nio politiska skandaler under mandatperioden 2022 – 2026. Klicka här för att se listan.

 

23 dagar kvar

 

 

Läs om VOFF:s kandidater och politik

VOFF presenterar sin politik och sina kandidater på sidan Voff.info

Läs VOFF-kandidaten Jawed Sadats inlägg på Facebook

 

VOFF om kommunal upphandling och korruption

 

 

25 dagar kvar

Läs VOFF-kandidater om den dysfunktionella politiken i Skinnskatteberg

Priset för den politiska inkompetensen är högt och får betalas av skattebetalarna och kommunens anställda. Det skriver dom två oberoende kandidaterna på VOFFs (Vänstern  och Oberoende för Framtid i Skinnskatteberg) lista Sheila Imamovic Skog och Annette Arvidsson i en insändare i Fagersta Nyheter idag.

 

28 dagar kvar

Läs VOFF:s insändare om demokrati, öppenhet och ekonomi

Vänstern och oberoende för framtid i Skinnskatteberg publicerar idag en insändare om demokrati, öppenhet och ekonomi. Läs artikeln i Fagersta Nyheter eller klicka här.

29 dagar kvar

Vinner man röster på att styra en kommun?

Är det en opinionsmässig fördel för ett parti att styra i kommunen? Och vilka konsekvenser för partisympatierna har dom numera mycket omhuldade ”stora koalitionerna” mellan S och M i kommunerna? Det har saknats opinionsundersökningar på kommunal nivå. Men i våras genomförde Bonnier News Local i samarbete med två andra mediehus mätningar av den kommunala väljaropinionen i ett 60-tal kommuner. För fältarbetet anlitades Novus. Enligt statistik på sajten val.se har Novus i genomsnitt under 2000-talet legat ungefär mitt i racet mellan instituten när det gäller träffsäkerheten.

Jag har gått igenom sajterna för Bonnier News lokaltidningar, och hittar där användbara rapporteringar från 37 kommuner. Det är kommuner spridda över hela landet, men mest medelstora kommuner. Både små landsbygdskommuner och storstäder saknas. Det är alltså inte ett representativt urval, men jag tror att materialet ändå kan ge en fingervisning om mer generella slutsatser.

I valforskningen brukar man tala om incumbency effect – vilken effekt på ett partis framtida väljarstöd har det att partiet har suttit vid makten? Dom styrande har tillgång till mer resurser än oppositionen, vilket talar för en positiv effekt, men att ha makten innebär också kostnader som drar åt det andra hållet. En studie vid Uppsala Universitet (Chee-Yuan Ling, 2007) analyserade svenska kommunalval, varvid det visade sig att det inte hade någon systematisk effekt att ha haft makten.

Här ska vi se på skillnader mellan valresultatet 2022 och Novus mätningar i dom 37 kommunerna av vad man skulle rösta på om det vore val i april-maj 2026. Data om styrande koalitioner inhämtades från Wikipedia. I dom fall där styret förändrats under mandatperioden har jag använt dom styren som konstituerades direkt efter valet 2022.

Resultatet visar att det finns en svag tendens till en negativ incumbency effect. Partier som leder den styrande koalitionen genom att besätta ordförandeposten i kommunstyrelsen förlorar i genomsnitt 1,5 procentenhet av sitt väljarstöd. Att delta i den styrande koalitionen, men inte i den ledande rollen är något bättre. Dom partierna tappar i genomsnitt 0,7 procentenheter. Däremot lönar det sig att vara i opposition – i medeltal 0,7 procent. Men som framgår av dom enskilda prickarna i figuren är det en stor spridning runt medelvärdena.

Resultaten för dom enskilda partierna följer det övergripande mönstret. Det kostar att styra och det lönar sig att opponera. Men när vi jämför dom två partier, som har flest kommunstyrelseordförande, klarar sig socialdemokrater betydligt bättre än moderater. För dom moderata partiavdelningar som besätter KSO-posten framstår det (åtminstone i medeltal) som en opinionsmässig katastrof.

När det gäller dom övriga partierna har dom så få KSO-poster, att en jämförelse bara kan göras mellan att delta i styret och att vara i opposition. Oppositionsrollen tycks vara opinionsmässigt lönsam för framförallt Centern, Liberalerna och Miljöpartiet. Skillnaden mellan att vara i opposition eller i position är extremt stor för kategorin ”övriga partier”, men det ska man nog inte fästa någon större vikt vid, eftersom lokala partier bara deltar i styret av två av dom 37 kommunerna. För V spelar det just ingen roll om partiet deltar i styret eller ej, och Kristdemokraterna är dom enda, som tycks kunna räkna in en positiv incumbency effect.

Är en stor koalition mellan S och M framtidens melodi?

I den svenska blockpolitiken har vi vant oss vid att Socialdemokraterna och Moderaterna är huvudmotståndarna. Under senare tider har det dock blivit allt vanligare, åtminstone i kommunerna att dom båda partierna närmat sig varandra. När Dagens Samhälle inventerade kommunstyren 2024 hittade dom 25 kommuner som styrdes av en S+M-koalition, och ytterligare 37 kommuner där S och M, men även andra partier ingick i styret. I inte mindre än 62 kommuner, alltså mer än var femte kommun, styrde alltså dom tidigare huvudmotståndarna tillsammans. Så har det inte alltid varit. Fram till ungefär 2010 låg andelen kommuner där S och M samtidigt ingick i styret till 3 – 4 procent, men sen tog det fart.

Det är svårt att värja sig för tanken, att uppsvinget för sådana blocköverskridande koalition har med Sverigedemokraternas genombrott att göra. Till skillnad från idag ansåg alla att SD var ett paria-parti, som måste utestängas från makten. 2018 hade Ulf Kristersson dyrt och heligt lovat förintelseöverlevaren Heidi Frid att aldrig ha något samröre med SD. Vi vet alla hur det gick med det löftet. I Tyskland har sådana ”stora koalitioner” mellan CDU och SPD inte varit ovanliga, och det har vanligen handlat om att utestänga just SD:s kompisar AfD.

Men, just utestängningen tror många medför risker. I en studie från Linköpings Universitet är den största farhågan ”att flankerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ska bli vinnare på det här” (Johan Wänström 2024 Lika partier leka bäst). Finns det en sådan ”martyraspekt” av utestängningen. Det positiva, som annars anförs för S+M-styret är stabiliteten, handlingskraften, seriositeten och inte minst den goda stämningen: ”Vi har det bra ihop, ett trevligt samarbete rakt igenom” säger Johan Söderberg som företräder S i Katrineholm. Påstådda ideologiska skiljelinjer brukar viftas bort med att det är något för rikspolitiken, men att det är helt annorlunda på den kommunala nivån.

Många uttalar sig också drömskt om ett liknande samarbete på nationell nivå. En ivrig förespråkare för S+M-samarbetet, förra kommunalrådet Jimmy Jansson (S) i Eskilstuna tycker ”att socialdemokrater och moderater borde prata mycket mer med varann på nationell nivå. Det skulle nog det här landet må bra av.” Förra socialdemokratiska partisekreteraren och kommunalrådet Lars Stjernkvist utbrister ”sluta demonisera varann.”

Vad kan nu 37-kommunersmaterialet säga om S+M-samarbetets opinionsmässiga konsekvenser? Finns det belägg för ”martyrhypotesen”? Och vilka belägg finns det för incumbency effects för dom nya såta vännerna?

Opinionseffekter av S+M-styre

Parti	S+M-styre	Annat styre	Effekt
Ö	+4	+0,3	+3,7
C	-1	-1,97	+0,97
KD	-0.86	-1,3	+0,44
MP	+1	+0,67	+0,33
S	+2,14	+2,3	+0.16
SD	+1,57	+1,47	+0,10
L	-1,71	-1,7	-0,01
M	-0,43	-0,1	-0,33
V	-0,71	-0,03	-0,68

 

Av tabellen framgår att S+M-styre tycks ha positiva effekter på stödet för flera oppositionspartier: Lokala partier (Ö), Centern, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna ser ut att få fler sympatisörer i S+M-kommunerna. Men att det skulle vara ”ytterkantspartierna” som gynnas mest finns inget belägg för. Den positiva effekten för SD är mycket liten och V ser ut att förlora på S+M-samarbetet. När vi ser på opinionsutvecklingen för partnerna S och M, så drar det åt olika håll. M förlorar sympatisörer medan S uppvisar en liten ökning.

Sammanfattningsvis:

• Det finns en svag tendens att det kostar mer än det smakar att regera
• Men det är samtidigt stora skillnader i denna effekt av att ha makten
• Konsekvenserna är till en del olika för olika partier: Moderater förlorar mer på att regera än socialdemokrater. Framförallt gynnas små partier i mitten av vänster-högerskalan av att opponera.
• Det är svaga belägg för att ytterkantspartier, särskilt V och SD skulle ha nytta av ”martyreffekten” av att stängas ute från makten av S+M-koalitioner.
• Opinionskonsekvenserna är också små för S och M av samarbete med varandra.

För några grundläggande data om 37-kommunersurvalet, klicka på Läs mer.