Vinner man röster på att styra en kommun?

Är det en opinionsmässig fördel för ett parti att styra i kommunen? Och vilka konsekvenser för partisympatierna har dom numera mycket omhuldade ”stora koalitionerna” mellan S och M i kommunerna? Det har saknats opinionsundersökningar på kommunal nivå. Men i våras genomförde Bonnier News Local i samarbete med två andra mediehus mätningar av den kommunala väljaropinionen i ett 60-tal kommuner. För fältarbetet anlitades Novus. Enligt statistik på sajten val.se har Novus i genomsnitt under 2000-talet legat ungefär mitt i racet mellan instituten när det gäller träffsäkerheten.

Jag har gått igenom sajterna för Bonnier News lokaltidningar, och hittar där användbara rapporteringar från 37 kommuner. Det är kommuner spridda över hela landet, men mest medelstora kommuner. Både små landsbygdskommuner och storstäder saknas. Det är alltså inte ett representativt urval, men jag tror att materialet ändå kan ge en fingervisning om mer generella slutsatser.

I valforskningen brukar man tala om incumbency effect – vilken effekt på ett partis framtida väljarstöd har det att partiet har suttit vid makten? Dom styrande har tillgång till mer resurser än oppositionen, vilket talar för en positiv effekt, men att ha makten innebär också kostnader som drar åt det andra hållet. En studie vid Uppsala Universitet (Chee-Yuan Ling, 2007) analyserade svenska kommunalval, varvid det visade sig att det inte hade någon systematisk effekt att ha haft makten.

Här ska vi se på skillnader mellan valresultatet 2022 och Novus mätningar i dom 37 kommunerna av vad man skulle rösta på om det vore val i april-maj 2026. Data om styrande koalitioner inhämtades från Wikipedia. I dom fall där styret förändrats under mandatperioden har jag använt dom styren som konstituerades direkt efter valet 2022.

Resultatet visar att det finns en svag tendens till en negativ incumbency effect. Partier som leder den styrande koalitionen genom att besätta ordförandeposten i kommunstyrelsen förlorar i genomsnitt 1,5 procentenhet av sitt väljarstöd. Att delta i den styrande koalitionen, men inte i den ledande rollen är något bättre. Dom partierna tappar i genomsnitt 0,7 procentenheter. Däremot lönar det sig att vara i opposition – i medeltal 0,7 procent. Men som framgår av dom enskilda prickarna i figuren är det en stor spridning runt medelvärdena.

Resultaten för dom enskilda partierna följer det övergripande mönstret. Det kostar att styra och det lönar sig att opponera. Men när vi jämför dom två partier, som har flest kommunstyrelseordförande, klarar sig socialdemokrater betydligt bättre än moderater. För dom moderata partiavdelningar som besätter KSO-posten framstår det (åtminstone i medeltal) som en opinionsmässig katastrof.

När det gäller dom övriga partierna har dom så få KSO-poster, att en jämförelse bara kan göras mellan att delta i styret och att vara i opposition. Oppositionsrollen tycks vara opinionsmässigt lönsam för framförallt Centern, Liberalerna och Miljöpartiet. Skillnaden mellan att vara i opposition eller i position är extremt stor för kategorin ”övriga partier”, men det ska man nog inte fästa någon större vikt vid, eftersom lokala partier bara deltar i styret av två av dom 37 kommunerna. För V spelar det just ingen roll om partiet deltar i styret eller ej, och Kristdemokraterna är dom enda, som tycks kunna räkna in en positiv incumbency effect.

Är en stor koalition mellan S och M framtidens melodi?

I den svenska blockpolitiken har vi vant oss vid att Socialdemokraterna och Moderaterna är huvudmotståndarna. Under senare tider har det dock blivit allt vanligare, åtminstone i kommunerna att dom båda partierna närmat sig varandra. När Dagens Samhälle inventerade kommunstyren 2024 hittade dom 25 kommuner som styrdes av en S+M-koalition, och ytterligare 37 kommuner där S och M, men även andra partier ingick i styret. I inte mindre än 62 kommuner, alltså mer än var femte kommun, styrde alltså dom tidigare huvudmotståndarna tillsammans. Så har det inte alltid varit. Fram till ungefär 2010 låg andelen kommuner där S och M samtidigt ingick i styret till 3 – 4 procent, men sen tog det fart.

Det är svårt att värja sig för tanken, att uppsvinget för sådana blocköverskridande koalition har med Sverigedemokraternas genombrott att göra. Till skillnad från idag ansåg alla att SD var ett paria-parti, som måste utestängas från makten. 2018 hade Ulf Kristersson dyrt och heligt lovat förintelseöverlevaren Heidi Frid att aldrig ha något samröre med SD. Vi vet alla hur det gick med det löftet. I Tyskland har sådana ”stora koalitioner” mellan CDU och SPD inte varit ovanliga, och det har vanligen handlat om att utestänga just SD:s kompisar AfD.

Men, just utestängningen tror många medför risker. I en studie från Linköpings Universitet är den största farhågan ”att flankerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ska bli vinnare på det här” (Johan Wänström 2024 Lika partier leka bäst). Finns det en sådan ”martyraspekt” av utestängningen. Det positiva, som annars anförs för S+M-styret är stabiliteten, handlingskraften, seriositeten och inte minst den goda stämningen: ”Vi har det bra ihop, ett trevligt samarbete rakt igenom” säger Johan Söderberg som företräder S i Katrineholm. Påstådda ideologiska skiljelinjer brukar viftas bort med att det är något för rikspolitiken, men att det är helt annorlunda på den kommunala nivån.

Många uttalar sig också drömskt om ett liknande samarbete på nationell nivå. En ivrig förespråkare för S+M-samarbetet, förra kommunalrådet Jimmy Jansson (S) i Eskilstuna tycker ”att socialdemokrater och moderater borde prata mycket mer med varann på nationell nivå. Det skulle nog det här landet må bra av.” Förra socialdemokratiska partisekreteraren och kommunalrådet Lars Stjernkvist utbrister ”sluta demonisera varann.”

Vad kan nu 37-kommunersmaterialet säga om S+M-samarbetets opinionsmässiga konsekvenser? Finns det belägg för ”martyrhypotesen”? Och vilka belägg finns det för incumbency effects för dom nya såta vännerna?

Opinionseffekter av S+M-styre

Parti	S+M-styre	Annat styre	Effekt
Ö	+4	+0,3	+3,7
C	-1	-1,97	+0,97
KD	-0.86	-1,3	+0,44
MP	+1	+0,67	+0,33
S	+2,14	+2,3	+0.16
SD	+1,57	+1,47	+0,10
L	-1,71	-1,7	-0,01
M	-0,43	-0,1	-0,33
V	-0,71	-0,03	-0,68

 

Av tabellen framgår att S+M-styre tycks ha positiva effekter på stödet för flera oppositionspartier: Lokala partier (Ö), Centern, Kristdemokraterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna ser ut att få fler sympatisörer i S+M-kommunerna. Men att det skulle vara ”ytterkantspartierna” som gynnas mest finns inget belägg för. Den positiva effekten för SD är mycket liten och V ser ut att förlora på S+M-samarbetet. När vi ser på opinionsutvecklingen för partnerna S och M, så drar det åt olika håll. M förlorar sympatisörer medan S uppvisar en liten ökning.

Sammanfattningsvis:

• Det finns en svag tendens att det kostar mer än det smakar att regera
• Men det är samtidigt stora skillnader i denna effekt av att ha makten
• Konsekvenserna är till en del olika för olika partier: Moderater förlorar mer på att regera än socialdemokrater. Framförallt gynnas små partier i mitten av vänster-högerskalan av att opponera.
• Det är svaga belägg för att ytterkantspartier, särskilt V och SD skulle ha nytta av ”martyreffekten” av att stängas ute från makten av S+M-koalitioner.
• Opinionskonsekvenserna är också små för S och M av samarbete med varandra.

För några grundläggande data om 37-kommunersurvalet, klicka på Läs mer.

Skinnskatteberg: Mustaschgate

Vänsterpartiets gruppledare i Skinnskatteberg Fredrik Skog ritade en mustasch på Sverigedemokraternas kommunalråd Jonny Emtin och la ut bilden på Facebook. Det hände för att par år sen. ”Jag var väl förbannad på något” säger Skog i media. Men han kom på att det kanske inte var riktigt välbetänkt med mustaschbilden. En gissning är väl att någon kunde tro att Skog skyllde Emtin för att vara nazist. Han är ju med i ett parti som grundades av gamla nazister och som under jubelrop från högersvansen gör allt för ett etniskt rent Sverige. Så gissningen var väl inte så tokig. Skog drabbades av eftertankens kranka blekhet och tog bort bilden.

Men nu, två år senare har Emtin polisanmält Skog för förtal. Orsaken är att musche-bilden på nytt har börjat cirkulera både i sociala medier och i gammelmedia. Men det är ju inte Skog som sprider den. Spritt Språngande medger i en kommentar i sociala medier: ”Det är jag som skickat detta till media för ca 2 månader sedan.”

                                                        Jojomensan. Vad allt kan inte hända i kommunalpolitiken!

PS Åklagaren har närapå bums beslutat att lägga ned förundersökningen

VOFF om korruptionen

 

 

34 dagar kvar

Skinnskatteberg: Stormufti moderat slagträ i lokal valkampanj

Den märklige M-ledaren i Skinnskatteberg, Bo Öberg,  har slagit till igen. I skottgluggen den här gången står påstådda varma relationer mellan socialismen och islamismen. Öberg har tidigare gjort sig känd för sina klena historiska kunskaper. På meritlistan finns t ex:

• Redan 2019 påstod han att det var Sovjetunionen som genom att invadera Polen startade andra världskriget
• Trots att forskning visar att moderatsympatisörer är efter SD:are dom som har mest antisemitiska åsikter hävdar han att det är vänstern som hatar judar och hyllar terrorister
• Han vill ”återinföra ministerstyre” trots att historiker menar att om man ska hitta något som liknar ministerstyre får man åtminstone gå tillbaka till Karl XII

Som bevis för tesen att det finns ett nära och vänskapligt samband mellan socialister och islamister publicerar han nu en annan historisk relation:

Stormuftin av Jerusalem samarbetade med national-socialister. Alltså samarbetade islamister och socialister redan då.

Ja, detta väcker ju åtminstone ett par intressanta frågor:

• Var nazisterna socialister?
• Hur förhöll sig den tidens Höger (dagens Moderater) till nazismen?

Till den första frågan skulle man kunna svara med historiedocenten Mikael Nilsson (GP 4/2 2021):

Det påstås att Hitler och nazismen inte var höger utan ”vänster”. Argumentet är grunt. Hitler var ”vänster” därför att NSDAP hade ordet ”socialism” i partinamnet. Utifrån samma logik skulle DDR eller Nordkorea för den delen, varit en demokrati bara för att ordet demokratische återfanns i namnet.

Detta får väl närmast ses som en dumförklaring av dom som hävdar att nazisterna var socialister. Det fanns förvisso populistiska inslag i nazisternas program avsedda att tilltala arbetarklassen, men även mer seriösa bedömare avfärdar detta som taktik.

Herbert Tingsten skrev i artikeln ”Begreppet socialism i nationalsocialismen” (Tiden 1935):

Ordet socialism började vid denna tid användas i de vaga, till intet förbindande betydelser, som numera äro de enda godtagna. Socialism sades innebära kamratskap, solidaritet, folkgemenskap, pliktkänsla mot det allmänna, preussisk anda, nationell självhävdelse.

I ”Nazismens och fascismens idéer” (1965) skriver han:

Fascismen är borgerlig: den har överallt kommit till makten så gott som uteslutande med stöd av borgerligt, antisocialistiskt inriktade folkgrupperna, den har i sina grunddrag bevarat den borgerliga produktionsordningen, den privata äganderätten till produktionsmedlen, den i princip fria konkurrensen, och den avvisar tanken på ekonomisk utjämning. Ett vagt antikapitalistiskt, ”socialistiskt” drag finns visserligen i nationalsocialismens och den italienska fascismens tidigare propaganda, men i rörelsernas praktiska politik och ideologi har detta drag ringa betydelse.

Omdömet formulerades redan 1936 i bokens första upplaga ”Den nationella diktaturen”. Parallellerna till dagens svenska utveckling är häpnadsväckande slående.

Nåväl, hur förhöll sig då dåtidens höger till denna påstådda vänsterrörelse?

Om detta kan man bl a läsa i en ganska färsk bok av journalisten Erik Sandberg (Väckelsens vår – När Hitler formade Sverige, 2024). Där kan vi bland annat läsa om entusiasmen för nazismen hos den dåvarande högerns ungdomsförbund.

Efter förbild från italienska svartskjortor och tyska brunskjortor bildade ungdomsförbundet en uniformerad paramilitär organisation som kom att kallas ”gråskjortorna”. Ledare var Alf Meyerhöffer som satt i riksdagen för Allmänna valmansförbundet (Högerpartiets och Moderaternas föregångare).

Den 30 januari 1933 utsågs Adolf Hitler till rikskansler i Tyskland. Den 21 maj kallade Högerfront och Konservativ Ungdom till ”nationellt medborgartåg mot bolsjevism och klasskamp”. På DN:s förstasida dagen efter avbildas ett hav av gråskjortor. Högerledaren Arvid Lindman talade och krävde ett förbud mot kommunistisk verksamhet.

Författaren Erik Eriksson berättar (DN 4/8 2012) om dom hundratals Lidingöbor som var högljudda nazister. Diskreta sympatisörer, antijudiska och högernationella. Han berättar också om Igor Holmstedt, förbundsombudsman i Högerns ungdomsförbund 1941, sekreterare i riksdagshögerns kansli 1941 och som ordförande i drätselkammaren (dåtidens kommunalråd) Lidingös starke man. Holmstedt hade under sin studietid varit en av de mest pådrivande vid det s k bollhusmötet 1939 där Uppsalas studenter hade röstat emot att ta emot tio judiska läkare som flytt från nazisterna i Tyskland.

Vittnesmålen om de varma känslorna mellan dåtidens höger och nazismen är otaliga. Att då argumentera för att nazisterna skulle vara vänster och socialister på grund av S:et i NSDAP framstår som i det närmaste imbecillt.

Hur var det med samarbetet med stormuftin då?

Mohammed Amin al-Husseini var Stormufti av Jerusalem från 1921. En stormufti var den högsta religiösa ämbetsmannen och var chef för alla andra muftier. Amin al-Husseini hade en varm relation med Hitler och nazisterna. Det var judehatet som förenade dom. Amin al-Husseini var ivrig motståndare till planerna på en judisk stat i Palestina. I november 1941 träffades han och Hitler och strax därefter utnämndes han till SS-Gruppenführer (motsvarande generallöjtnant).

Al-Husseini arbetade aktivt för att rekrytera muslimska frivilliga till den tyska krigsmakten och det påstås att han hade planer på att bygga en anläggning liknande Auschwitz för att ta död på judar i Palestina.

Så nog var det en nära och varm relation mellan stormuftin och nationalsocialisterna. Problemet med M-propagandan i Skinnskatteberg var dock att nazisterna inte var socialister. Och att högern i Sverige hejade på nazisterna. Och att deras intimaste samarbetspartner idag, både i Sverige och i Skinnskatteberg är ett parti som grundades av gamla nazister.

Dumhet och vanföreställningar

Svenska akademiens ordbok 1923 betonar betydelsen ”ringa grad af förstånd” som central för ordet dum:

[…] inskränkt förstånd, inskränkt, enfaldig, ointelligent, stupid, ”korkad”, ”tjockskallig”; obegåfvad, trög(tänkt), oklok, oförståndig, hufvudlös.

Svensk Ordbok 2026 kompletterar med tolkningen elak, som enligt synonymer.se har synonymerna:

Ond, ondskefull, samvetslös, skurkaktig, rå, illvillig, illasinnad, hätsk, lömsk, grym, hemsk, led, sårande, giftig, gemen, stygg, jäklig, djävlig, Taskig, tarvlig, besvärlig, oschysst, ovänlig, dum, rutten, nedrig, sarkastisk, ilsken, upphetsad, arg

Välj själv vilken tolkning av dumhet som passar bäst på Moderaternas inlägg i den lokala valkampanjen. Men viktigast av allt: Välj inte att rösta på det partiet! Det är farligt att välja personer med vanföreställningat (av enfald eller elakhet) till maktpositioner. Vanföreställningat definieras enligt Encyclopedia Britannica som:

[…] ett stelt system av övertygelser som en person är upptagen med och som personen håller fast vid, trots övertygelsernas logiska absurditet och bristen på övertygande bevis. Vanföreställningar är symptomatiska för psykiska störningar som paranoia, schizofreni och depression samt för fysiologiska tillstånd som senil psykos och delirium.

Stormuftin och führern 1941[i]

 

37 dagar kvar

[i] Av Bundesarchiv, Bild 146-1987-004-09A / Heinrich Hoffmann / CC-BY-SA 3.0, CC BY-SA 3.0 de, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=5483348

 

VOFF: Kulturen skapar gemenskap

 

Insändare i Fagersta-Posten idag från Vänstern och Oberoende för Framtid i Skinnskatteberg. Läs också här om kulturpolitiken.

En liten resa till Dalarna

 

Utflykt idag till rumpmasarnas rike. Första målet var Tolvsbo i Söderbärke. Vi startade med Åkes Slakt & Styckning. Därifrån kom vi med ett gäng korvar.

Det blev mer kontakt med Åkes vid nästa stopp som var Tolvsbo Värdshus 2.0 eller Tolvsbo Inn som dom nya ägarna, holländare likt dom förra, kallar det. Där serverades nämligen Hamburgare från just Åkes slakteri. Det var en helt ok burgare och ett plus var att den serverades med riktig pommes, och inte något slags hoptryckt potatismos. Problemet var kanske att hela anrättningen, burgare, pommes och dip inte hade varit i någon närmare kontakt med vare sig kryddor eller ens saltkaret. Det kunde nog inte bli mer än tre grisar. Lite synd eftersom Tolvsbo Värdshus 1.0 sopat hem hela fyra grisar.

 

Tidigare matrecensioner

Fem grisar Matkonsulatet, Wanås Restaurang och Konst, Hallmans matbar

Fyra grisar Högsjö wärdshus, Nya serveringen, Ängelsberg, Klostergatans vin och delikatess, Lund, Kungsörstorp, Kohlswa herrgård, Djäknebergets restaurang, Grythyttans gästgivargård, Wärdshuset Gaggeska gården,  Bryggans Bar och Café, Västerås, Pressklubben, Gripsholms Värdshus, Ulvsby herrgård, Sunne, Konserthusterrassen, Västerås, La Cantina, Södertälje, Zorbas taverna, Kolsva, Söders Hjärta, Lake Lodge, Karlskoga, Nya Hattfabriken, Färna herrgård, Tolvsbo bergsmansgård, Vatten, Skärhamn, Kajplats 9, Västerås, Gyllene Uttern, Gambrinus Grand Hotel Lund, Greens hotell, Tällberg, Västerås Officersmäss, O’Learys, Köping, Flädie Mat- och Vingård, Abrahamsgården, Norberg, Café Voyage, Köping

Tre grisar Vinöns wärdshus, Wärdshuset Engelbrekt, Kolbäcks Gästgivargård, Bjerreds Saltsjöbads kallbadhus, Blå Kök och Bar, Karlstad, Pinchos, Göteborg, Brasserie Elverket, Hjälmaren, Årsta, Agrill, Västerås, Laxmi, Västerås, Värdshuset Stopet, Grängesberg, Sätra Brunn, Kosta Lodge, Bowling & Krog, Skinnskatteberg, Kolhuset, Saxåbruk

Två grisar Wanbo herrgård, Brasseri Stadsparken, Västerås, Hotell Scheele, Köping, Hyttans café, Säfsen, Bierkeller, Västerås, Aiden by Best Western Skavsta Airport

Slutstation var Smedjebacken med dess fina konsthall "Meken". Där ställde Skinnskattebergskonstnären Elisabeth Billander med fyra andra konstnärer ut keramik och installationer på temat "Skör" som enligt programförklaringen "undersöker spänningsfältet mellan sårbarhet och styrka i en samtid präglad av ökande krav, kontroll och maktutövning." Här bara ett par smakprov:

När nu både magen och själen fått sitt tog vi en avslutande promenad till hamnen. Det gick inte att undvika att magen fick ytterligare ett tillskott i form av en glass på Café Fyren.

Skinnskatteberg: Vad gör Liberalerna för barn i fattiga familjer?

Idag publicerar tidningen Dagens Samhälle en lista över barnfattigdomen i Sveriges kommuner. I Skinnskatteberg lever vart sjätte (17,2 procent) barn i familjer med skulder hos kronofogden. Kommunen kommer därmed på 285:e plats av landets 290 kommuner och på sista plats av länets tio kommuner.

Tidningen har intervjuat socialchefen i Högsby kommun[i], som har 17,5 procent barn i fattigdom. Kommunen har en rad åtgärder: gratis sommarlovskort i kollektivtrafiken, lådor med bollar, vattenpistoler och andra leksaker på badplatserna, ordnat resor till Liseberg, avgiftsfritt fritidshem, gratis frukost i skolan. Högsbys socialchef säger till tidningen om nya socialtjänstlagens krav på förebyggande verksamhet: ”I mindre kommuner med stor barnfattigdom gäller det att jobba ännu mer förebyggande.” Hon fortsätter med att det är viktigt att man ”visar de här barnen i fattigdom att det finns en väg framåt”.

Tidningen har också talat med Rädda Barnen som vill att kommunerna noga analyserar sina avgifter för att se om det finns dolda avgifter för t ex frukt eller mellis. Man bör också se vad man kan göra för att fler ska kunna delta i aktiviteter där det krävs särskild utrustning

Politiskt ansvarig i Skinnskattebergs kommun är socialnämndens ordförande, liberalen Elisabeth Åberg. Inför valet borde hon, och hennes allierade i SD, M och C svara på hur socialnämnden under hennes ledning har arbetat med barnfattigdomen i kommunen. Och vad dom tänker göra om dom mot all förmodan skulle vinna valet.

 

38 dagar kvar

 

---

[i] Högsby kommun styrs av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet

Liberal politiker vill lägga ned Skinnskattebergs kommun

Adam Furustam är liberal politiker i Örebro. I en krönika på tankesmedjan Timbros nätsajt Smedjan förespråkar han med utgångspunkt från situationen i Skinnskatteberg nya sammanslagningar av småkommuner. Det kan kanske vara av intresse hur han beskriver sina egna partivänners agerande i Skinnskatteberg:

[…] historien i Skinnskatteberg [skulle] slippa upprepas – där socialnämndens ordförande avsattes till följd av bristande koll på ekonomin, men strax därefter fick förnyat förtroende eftersom andra kandidater saknades.

När mindre kommuner konsekvent, till följd av det kommunala utjämningssystemet överlever tack vare omfördelning från större mer välmående kommuner är någonting fel. I stället för att låta kommuner som Skinnskatteberg agera fond för en demokrati som går på halvfart, är det dags att åter se över kommunindelningen.

Dendär socialnämndsordföranden var ju, som vi ortsbor vet den ledande liberala politikern Elisabeth Åberg som regerar tillsammans med SD, M och C. Nu kan vi se hur hon till och med för sina egna partivänner kommit att utgöra ett avskräckande exempel, som skapar ett hot inte bara mot den egna kommunens överlevnad.

Det vore intressant att höra hur Skinnskattebergs liberaler kommenterar detta.

VOFF om byråkrati och ekonomi

  

40 dagar kvar

Skinnskatteberg: Lärarbehörighet plats 274 av 290

Tidningen Dagens Samhälle publicerar idag listor över lärarbehörigheten i kommunerna under läsåret 2024-25 och förändring sedan förra mandatperioden (läsåret 2021-22). Skinnskattebergs kommun hamnar med 59,2 procent behöriga lärare på plats 274 av 290 kommuner i landet. Medelvärdet för Västmanlandskommunerna är 66,8 procent och Skinnskattebergs kommun kommer på näst sista plats.

Andelen behöriga lärare har ökat, men med blygsamma 0,3 procentenheter. Skinnskattebergs kommun kommer därmed på åttonde plats av kommunerna i Västmanlands län och på 198:e plats av alla landets kommuner. Den genomsnittliga ökningen i länets kommuner är 4,7 procentenheter.

Skinnskatteberg: Kommunen måste agera när centrumfastigheter säljs

Läs insändaren från Sheila Imamovic Skog, oberoende kandidat för Vänstern och Oberoende för Framtid i Skinnskatteberg, om den planerade försäljningen av fastigheter i Skinnskattebergs centrum.  Hon menar att kommunen måste agera för att undvika eftersatt underhåll och social dumpning. Insändaren publiceras idag i Fagersta Nyheter och Fagersta-Posten.

                                            43 dagar kvar

Besynnerlig högerkampanj bubblar i juli

Trots att vi med stormsteg närmar oss valet har den vanligen uppseendeväckande kommunalpolitiken i Skinnskatteberg lite gått i sommardvala i juli. Av dom nya inläggen på tioitopplistan är det bara två som handlar om den aktuella lokala politiska utvecklingen: Inlägg 2 handlar om den ekonomiska krisen och inlägg nummer 9 om den besynnerliga valkampanj som Moderaterna inlett lokalt. I inlägg nummer 9 vill dom ”återinföra ministerstyre”. Det är oklart om Sverige någonsin haft ministerstyre. Ska man hitta något som liknade det får man enligt historiker gå tillbaka till Karl XII. Skinnskattebergs M-ledare som ”unken Karl XII-vurmare” alltså! Han har därefter gått vidare genom att påstå att Hitler var socialist. Det inspelet har ännu inte hunnit sätta några spår här, men det kommer nog. Annars har en del gamla godingar på nytt dykt upp på topplistan, t ex frågan om skillnaden mellan län och landskap från 2021 (nummer 7) och berättelsen om grevarna Hermansson på Färna (nummer 10), som 2014 ingick i succéserien ”Strövtåg i Hedströmsdalen”.

Antal sidvisningar var i juli 44 819 (49 152 i juni). Förutom från Sverige kom många besökare från USA, Brasilien, Singapore, Tyskland, Vietnam, Nederländerna, Hongkong och Storbritannien. Ströbesökarna var bl a från Argentina, Bangladesh, Colombia, Frankrike, Indonesien, Japan, Mexiko, Pakistan, Spanien och Sydafrika.

Dom tio mest visade inläggen i  juni:

1	Kommunrevisor partipiskad? (ny)
2	Skinnskatteberg: Sämst ekonomi i Västmanland (ny)
3	Vilken nytta gör Rasse-Oscar för Skinnskattebergs kommun? (ny)
4	Delade städer och byar (ny)
5	Ensamkommande flyktingbarn på Karmansbo herrgård (ny)
6	Nu försvinner alla lokala busslinjer i Skinnskatteberg (ny)
7	Vad är det för skillnad mellan län och landskap? (ny)
8	Norrbaggar (4:a)
9	M i Skinnskatteberg: Unkna Karl XII-vurmare (ny)
10	Strövtåg: De galna grevarna (ny)