Skinnskatteberg: V:s vallista bred folkrörelse mot korruption, slöseri och hemlighetsmakeri

Vänsterpartiet erbjöd sent i höstas även dem som inte är medlemmar i partiet plats för oberoende kandidater plats på V:s valsedel till fullmäktige. Målet var att engagera fler i kampen mot korruption, kommunens ekonomi i förfall och brister i öppenhet och demokrati. Gensvaret på inbjudan var enormt. När valsedeln idag presenteras innehåller den 39 namn, varav en majoritet är oberoende kandidater. Fler anslöt sig dag för dag. För att hinna bli färdiga till valmyndighetens tidsgränser var man tvungna att dra repet över spåret. Men dom som vill vara med och arbeta för målen på annat sätt, t ex i valrörelsen är förstås välkomna.

Det finns en samlad erfarenhet av politiskt arbete och kommunala förtroendeuppdrag på hundratals år. Samtidigt har många på listan inga sådana erfarenheter, men vill ändå vara med i jobbet. Gruppen har i en serie möten förberett sig genom diskussioner om inriktningen, hur kommunalpolitiken fungerar, hur gruppen ska organiseras och om uppläggningen av valrörelsen. Valsedeln representerar en välrustad äntringsstyrka, beredd att ta över, men samtidigt en spirande folkrörelse till försvar av kommunen, den lokala demokratin och bygdens utveckling.

Några av dom som ställer upp i valet för Skinnskattebergs framtid. Bild Benny Blomqvist

Alla olika grupperingar i samhället är företrädda: Män och kvinnor, unga och gamla, människor med och utan invandrarbakgrund, dom olika kommundelarna, både centralorten och ytterområdena, alla yrkesgrupper: arbetare, tjänstemannagrupper, företagare, akademiker, konstnärer och pensionärer.

1. Fredrik Skog (V)

2. Alfons Berggren (V)

3. Anette Arvidsson (Oberoende)

4. Johan Mattsson (V)

5. Sheila Imamovic Skog (Oberoende)

6. Pentti Lahtinen (Oberoende)

7. Amanda Åkergren (Oberoende)

8. Johan Hådén (V)

9. Anders Jakobsson (Oberoende)

10. Julie Marie Paule (Oberoende)

11. Lill Karlsen (Oberoende)

12. Maria Mattsson (V)

13. Maria Kanerva (Oberoende)

14. Hans Neld (V)

15. Ida Rutström (Oberoende)

16. Sandra Paula Szyszko Nikolic (Oberoende)

17. Zaneta Szysko (Oberoende)

18. Benny Wallin (V)

19. Ingrid Sköldin (V)

20. Bertil Skog (V)

21. Helena Cederberg (V)

22. Pia Henriksson Munktell (V)

23. Elisabeth Skog (V)

24. Saied Jawed Sadat (V)

25. Elisabet Hultberg (Oberoende)

26. Eva Anderberg (Oberoende)

27. Inger Fredin (V)

28. Jimmy Arvidsson (Oberoende)

29. Mari Anne Helgesdotter (V)

30. Nenad Nikolic (Oberoende)

31. Mariusz Szyszko (Oberoende)

32. Fannie Werner (Oberoende)

33. Jan Munktell (V)

34. Leila Imamovic (V)

35. Agneta Carlsson Lundberg (V)

36. Dejan Nikolic (Oberoende)

37. Dragana Ivkovic (Oberoende)

38. Fredrik Werner (Oberoende)

39. Jan Dahlberg (Oberoende)

En gnista kan tända en präriebrand!

184 dagar kvar

 

Läs också vad Magazin24 skriver om V-listan!

Och Fagersta Nyheter

Skinnskatteberg: Skräckhistorien om bussen, tåget och vägen

S-ledningen i Skinnskatteberg skriver ett öppet brevtill regionens kollektivtrafiknämnd och kräver förbättringar av kollektivtrafiken. Det tycks som om det är protester mot trafiken på stombuss 550A i vinter som har utlöst S-ledningens nymornade intresse för kollektivtrafiken. När förarna har bedömt att väg U596 inte är farbar har dom valt att åka en annan väg, via Färna. Se t ex

SVT:s reportage om en som förgäves väntat vid en av dom 12 hållplatser som på det sättet blev utan buss.

Ett par citat ut brevet till kollektivtrafiknämnden:

En av våra viktigaste framtidsfrågor är att restiden mellan Skinnskatteberg och Västerås kan kortas till maximalt en timme.

När Region Västmanland och Trafikverket arbetar aktivt med länets infrastruktur måste vägar som utgör viktiga pendlingsstråk hållas farbara alla dagar på året.

Bra rutet. Men nymornat. Låt oss se på sossarnas track record i frågan om kollektivtrafiken:

Den pendlarbuss som funnits 2012 mellan Skinnskatteberg och Västerås lades ned utan några särskilda protester.

Våren 2020 beslöt det dåvarande kommunalrådet Lena Lovén Rolén alldeles själv att lägga ned bussen från Skinnskatteberg via Färna och längs Långsvan ända till Bernshammar. Hon beslöt också att glesa ut trafiken på linjen Skinnskatteberg – Riddarhyttan. Färna blev helt utan kollektivtrafik till omvärlden. Avstånd till närmaste busshållplats är nu 12 km. Det är inemot tre timmars promenad för den som är ung och rask.

Socialdemokraterna i kollektivtrafiknämnden har inte sagt ett pip om hur tågtrafiken mellan Örebro och Avesta/Krylbo med stopp i Skinnskatteberg i praktiken har lagts ned. Inte heller när pendlartåget Skinnskatteberg – Fagersta – Västerås försvunnit ur tidtabellen. S i kollektivtrafiknämnden företräds framförallt av Fagerstas förra kommunalråd Marino Wallsten (S) som är andre vice ordförande i nämnden. Om Skinnskattebergs önskemål behandlats styvmoderligt, har Fagersta fått en bättre utdelning i och med satsningar på ”Bergslagspendeln” mellan Västerås och Fagersta.

Varför tar buss 550A en annan väg på vintern?

Svaret är dålig snöröjning och ingen egentlig halkbekämpning på väg U596 mellan Hed och Skinnskatteberg. Det illustreras väl av den här bilden från januari 2024 när en buss hamnade i diket vid Karmansbo och spärrade vägen för all trafik:

Jag har flera gånger skrivit om denna vältrafikerade skräckväg som många pendlare är hänvisade till och med mycket tung trafik. Inte minst timmerbilarna på väg från skogarna i söder till sågverken i norr och från skogarna i norr till sågverken i söder.

Det är statens väg, så det går inte direkt att skylla på Skinnskattebergs kommun hur det ser ut. Men det är märkligt hur lite (ingenting?) som kommunen gjort för att påverka trafikverket. Det är ju en viktig uppgift för kommunen att agera mot omvärlden för kommunen och dess invånare. Inga påtryckningar vare sig från kommunen eller sossarna under Lena Lovén Roléns tid som kommunalråd 2018 – 2022. Inga initiativ heller från sossarna under deras tid som ”opposition” efter valet 2022.

Track record för den lokala S-ledningen är inte mycket att skryta med vare sig det gäller tåg, bussar eller väg. Men man kan ju förstås alltid ändra sig om man är på alerten med ett finger i luften för att känna vartåt det blåser. Den 13 september får väljarna ta ställning till om omsvängningen verkar trovärdig.

185 dagar kvar

 

Val i Baden-Württemberg och Bayern: Storstäder håller stånd mot högern

Det har varit val till lantdagen i Baden-Württemberg och kommunalval i Bayern. Resultatet är blandat med både glädje och sorg. Till det positiva hör att valet allmänt visar framgångar för dom Gröna, men å andra sidan har också det högerextrema Alles für Deutschland gått fram. Förlorare är konservativa CDU/CSU och Socialdemokraterna ser ut att gå mot ett katastrofval. En tydlig tendens internationellt är att storstäder avviker med mer vänsterinriktade väljare. När vi ser på delstatshuvudstäderna Stuttgart och München bekräftas detta också i det tyska sammanhanget.

Baden-Württemberg

Största parti är dom Gröna med 30,2 procent av rösterna. Tvåa blir CDU med 29,7 procent. Socialdemokraterna får bara 5,5 procent, en halvering av väljarstödet. Liberala FDP gör också ett katastrofval och förlorar 6,1 procent och landar på 4,4. Även vänsterpartiet die Linke gör ett dåligt resultat och får också 4,4 procent. Både FDP och die Linke kommer under femprocentsspärren och åker ut ur lantdagen. Det dystraste i bilden är AfD:s 18,8 procent, en fördubbling.

Dom Grönas Cem Özdemir väntas bli ministerpresident. Han blir den första regeringschefen i en tysk delstat med turkisk bakgrund, son till en turkisk pappa och en tjerkessisk mamma. Özdemir räknas dock inte som en särskilt radikal miljöpartist och han väntas samregera med CDU.

Valresultatet i Stuttgart illustrerar hur stora städer avviker från landsbygden:

I Stuttgart röstade 55,3 procent på dom Gröna, Socialdemokratiska SPD, vänsterpartiet och det mer vänsterpopulistiska BSW. Det är hela 15 procentenheter mer än i hela delstaten. Högerextremistiska AfD får 8 procentenheter lägre väljarstöd än i hela Baden-Württemberg.

Bayern

I det bayerska kommunalvalet skulle över 30 000 förtroendeuppdrag besättas. Liksom i andra tyska delstater har det kommunala styressystemet kommit att präglas av respektive ockupationsmakt efter kriget, och Bayern som låg i den amerikanska zonen fick ett kommunsystem som starkt präglades av det amerikanska systemet. Det innebär att mycket fokus ligger på borgmästarvalet. Borgmästare väljs i två omgångar, där bara dom som får mer än 50 procent blir valda i första omgången. Ett stort antal borgmästarval kommer därför att avgöras först i den andra valomgången. Det gäller t ex i huvudstaden München där socialdemokraten Dieter Reiter preliminärt förväntades komma att ställas mot dom Grönas Dominik Krause. Senare inkomna resultat tyder dock på att andra valomgången blir en kamp mellan de Grönas och CSU:s kandidater.

I valen till fullmäktige (Gemeinderat, Stadtrat) bekräftas bilden samma utveckling som generellt. Stora förlorare är framförallt socialdemokratiska SPD, som får 14 procent av rösterna, en minskning med 7 procentenheter och konservativa CSU som minskar med 5 procent till 35 procent. Vinnare är dom Gröna (17 procent, en ökning med 7 procent) och AfD (5 procent, en ökning med 4 procent).

Också här kan vi se hur dom större städerna är mer åt vänster. Så här ser dom preliminära resultaten ut för Münchens 80-hövdade fullmäktige ut:

Här samlar dom Gröna, Socialdemokraterna och Vänstern tillsammans 50 procent av väljarna, nästan 20 procentenheter mer än i hela delstaten. Stadsfullmäktige karaktäriseras av en långtgående partisplittring med mer än ett tiotal partigrupper representerade. Stapeln för ”övriga” i diagrammet avser partier som beräknas få representation i fullmäktige.

Vetternwirtschaft

Inför den tyska valsäsongen har vi fått lära oss ett nytt ord, Vetternwirtschaft, ordagrant kusinekonomi, eller nepotism som vi brukar säga. Det avslöjades att nepotismen satts i system av AfD där det fixats jobb åt politikers fruar och andra släktingar. I Baden-Württemberg arbetar t ex toppkandidaten Markus Frohnmeiers fru som assistent för en annan AfD.politiker. Många hade nog väntat sig att detta skulle påverka valet negativt för högerextremisterna. Men dom övergripande siffrorna från Baden-Württemberg och Bayern ger inte belägg för det. Fast, man kan ju förstås tänka sig att det hade gått ännu bättre för AfD utan nepotismskandalerna. Men, som Anna-Lena Laurén påpekar i DN (17/2) brukar populistpartier vara motståndskraftiga mot skandaler. AfD:s svenska kompisar Sverigedemokraterna plågas också av diverse skandaler, här lokalt i min egen kommun handlar det mycket om korrupt beteende. Jag hoppas och tror att SD åtminstone här lokalt inte har samma motståndskraft.

Välbesökt 8:e marsfirande i Skinnskattebergs Folkets Park

Hundratals Skinnskattebergsbor uppmärksammade Internationella Kvinnodagen i folkparken i Skinnskatteberg. Deltagande eller sponsrande var en rad organisationer bl a Folkets Park, ABF, Järnsaxa kulturproduktion och kulturhuset Korpen. Som gammal revolutionär hade jag kanske önskat mig ett mer militant feministiskt program, men samtidigt är det betydelsefullt att Internationella Kvinnodagen engagerar så många i en liten avfolkningsbygd i Västmanland. Det visar på att det finns ett motstånd mot högersvansens kulturkrigare.

Det fanns bland mycket annat en tipspromenad. En fråga som jag särskilt la märke till handlade om det jag skrev i mitt förra inlägg här, om textilarbetarskornas kamp i Petrograd 1917. Minns jag inte fel löd tipspromenadens fråga så här: ”Vad demonstrerade kvinnorna i Sankt Petersburg [Petrograd] för den 8:e mars 1917.” Svarsalternativen var ”1 Störta tsaren, X Bröd och fred, 2 Störta tsaren.” Alla svar var rätt. Den frågan gick det inte att få fel på. Så ska ett militant budskap formuleras!

Särskilt uppmärksammad blev utomhusutställningen av skulpturer med anknutna texter på temat ”Ja till nej – Samtycke”. Detta tema kopplar direkt till feminismens alltid lika aktuella krav på kroppslig integritet. Nio olika installationer ingår i utställningen. Så här ser Ingrids bidrag ut:

Texten som hör ihop med installationen författad av Eva Anderberg:

Vilka får jag utnyttja?

är det ens möjligt att existera

tillsammans med andra,

utan samtycke:

till att vi inte är ensamma här.

till att det finns andra existenser runt mig.

till att andra har gränser.

till att andra inte finns.

för att frige mina behov.

till mina gränser.

till att vi behöver varandra.

Hur stor är min flock?

Two ladies

Det finns är inte ett bestämt namn på Ingrids installation, men jag bestämde mig alldeles på egen hand för att kalla den Two ladies. Associationernas fria flykt för mig då till det nummer i musikalen Cabaret som heter så. Det är nog egentligen i originalversionen rätt så sexistiskt, men jag tycker att det i versionen från institutionen för teater och dans vid Texas State University också får en befriande satirisk ton. Se inslaget på egen risk på YouTube.

Kvinnorna som startade den ryska revolutionen

Den 8 mars 1917 la textilarbeterskorna i Viborg-distriktet i Petrograd ned arbetet och gick ut för att kräva fred och bröd. Kvinnorna marscherade till andra fabriker för att få med 50 000 arbetare i protesterna. Stadens gator översvämmades av demonstranter som krävde fred och bröd och tsarens avgång. Sju dagar senare abdikerade tsaren. Den provisoriska regeringen gav kvinnorna rösträtt och en rad rättigheter som hittills förvägrats dom. Grunden till den bolsjevikiska oktoberrevolutionen hade lagts.

Clara Zetkin skrev 1921:

Minnet av den ärofulla handling som Petrograds arbetande kvinnor svarade för den 8 mars ska vaja över vår kvinnodag som ett flammande banér som pekar ut vägen framåt och sporrar vårt mod. […] vår demonstration [kommer att] med klingande stämma tala om oräkneliga kvinnors lidande och öde. Dem kommer också att tala om outsäglig möda, bitter fattigdom, om överväldigande bekymmer och djupt elände, om orättvisor och glödande längtan som är omöjlig att tillfredsställa, om mäns brutala och ihärdiga makt och om de smås orubbliga, djärva och trotsiga revolutionära vilja. 

Petrograd 8 mars 1917

Skinnskatteberg: Näst sämst andel kvinnor i politiken i länet

Bara 38 procent av dom förtroendevalda i Skinnskattebergs kommun är kvinnor. Därmed är Skinnskatteberg näst sämst i Västmanlands län. Genomsnittet för alla Sveriges kommuner är 43 procent. Dessutom minskade andelen kvinnor rejält vid 2022 års val. Minskningen var hela 18 procentenheter. Detta framgår av siffror för alla landets kommuner som tidningen Dagens Samhälle publicerar idag.

Det kan bli bättre efter den 13 september!

191 dagar kvar

Ja till nej. En utställning i Skinnskattebergs Folket Park 8:e mars

Samtycke. Ja till nej - en dialogutställning på Internationella kvinnodagen. En kollektiv utställning med texter och skulpturer kring temat "Ja till nej - samtycka." En del av evenemanget på kvinnodagen kl 10-15.