Skinnskatteberg: Vad händer om räddningstjänsten läggs ned?

Efter brandmännens hot att säga upp sig om dom inte får förbättrad arbetsmiljö har stor oro brutit ut. Både i gammelmedia och på sociala medier ser man framför sig hur ens hus får brinna ned eller hur den som får hjärtstopp får ligga och dö när inte IVPA (I väntan på ambulans) kommer och gör upplivningsförsök. Platschefen på sågverket ser framför sig hur hela sågen kan komma att brinna upp.

Om det inte finns några brandmän, så finns det ju inte heller någon räddningstjänst. Det är förvisso sant. Men räddningstjänst är en verksamhet som är obligatorisk för kommunerna. I lagen om skydd mot olyckor står det: ”En kommun ska ansvara för räddningstjänsten i kommunen” (LSO 3 kap 7 §). Om kommunen inte har någon räddningstjänst, så bryter kommunen mot lagen.

Tillsynsmyndighet är Myndigheten för civilt försvar (MCF). I lagen föreskrivs det att ”Myndigheten för civilt försvar ska ha tillsyn över att kommunerna följder denna lag” (LSO 5 kap 1 a §). Myndigheten har tillsyn av kommunernas ansvar för räddningstjänst och olycksförebyggande arbete. Tillsynen ska kontrollera att kommunen har tillräcklig förmåga inom området och att lagstadgade krav följs.

Det sker planerad tillsyn, men MCF kan också ingripa med ”händelsestyrd tillsyn” om man får reda på att det finns behov av tillsyn. Om man gör bedömningen att kommunen behöver förbättra sin hantering beslutar myndigheten om ett föreläggande för kommunen att åtgärda bristerna inom en viss tid.

Om Skinnskattebergs kommun skulle komma i den situationen att det i praktiken inte finns någon räddningstjänst, är det ett solklart fall där MCF måste ingripa och förelägga kommunen att inom en viss tid se till att lagen följs, och att det sålunda finns en fungerande räddningstjänst.

Det finns historiskt inget fall där en kommun helt enkelt struntar i att ha en räddningstjänst, men det finns flera fall där det visat sig så stora brister att MCF har förelagt kommunerna att bättra sig. Under 2023 utfärdades sådana förelägganden till Malung-Sälens kommun, Jokkmokks kommun och Mälardalens Räddningstjänstförbund. Under 2024 fick Kalix kommun ett föreläggande att bl a förbättra sin plan för insatser på Karlsborgs pappersbruk.

Så, om det mot all förmodan skulle bli så att Skinnskattebergs kommun inte klarar av att ha en fungerande räddningstjänst, kommer staten genom MCF att ålägga kommunen att se till att lösa det. Då blir det bara att ta itu med det.

Det verkar osannolikt att första åtgärden blir att bygga en ny brandstation för 75 miljoner kronor. På sikt är hela historien förstås ett hot mot kommunens överlevnad. Staten kan knappast acceptera att det finns kommuner som inte har förmåga att sköta sina obligatoriska uppgifter.

 

Skinnskatteberg: Också Lennart Lidqvist (L) bakom skranket

Elisabeth Åberg (L), Jonny Emtin (SD) och Therese Emtin (SD) var jäviga under kommunstyrelsemöten, men deltog trots det i diskussionen och i Åbergs fall till och med i beslutet. Det handlade då om frågor som hade direkt anknytning till misstankarna om korruption i kommunen. Dom jävigas medverkan har anmälts till Förvaltningsrätten.

Hanteringen av jäv och intressekonflikter är tydligen något som majoritetspolitiker i Skinnskattebergs kommun har svårt för. Vid fullmäktiges sammanträde den 4 maj hittade fullmäktiges ordförande på en ny egen regel om hur det skulle gå till vid hanteringen av ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnderna.

Först, vad är det som gäller enligt lagen:

• Den som är jävig får inte delta i handläggningen av en fråga (Kommunallagen 5: 47)
• När fullmäktige behandlar frågan om ansvarsfrihet är dom som är ledamöter av den nämnd som berörs jäviga (Kommunallagen 5: 48).
• Dom som enligt 5: 48 är jäviga går delta i överläggningen men inte i beslutet (Kommunallagen 5: 49).
• Fullmäktiges möten är offentliga. Ingen ledamot kan därför visas ut ur lokalen.

Istället för att tillämpa lagen dikterade ordföranden, Lennart Lidqvist (L),  att dom som var jäviga inte heller fick delta i överläggningen och att dom till och med var tvungna att lämna lokalen. Denna bannbulla utfärdades sedan det visat sig att ingen av majoritetens företrädare yttrat sig, medan företrädare för oppositionen hade gjort kritiska inlägg och förslag. Då gick en SD:are upp och tyckte att dom som yttrat sig inte hade rätt att delta.

Ordföranden Lennart Lidqvist löd omedelbart. Mötet ajournerades och när det återupptogs meddelade han vad han beslutat: Dom jäviga ledamöterna fick inte delta i överläggningen, och dom var också tvungna att lämna lokalen.

Så här flagrant får man inte bryta mot lagen. Alla beslut som gällde ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnderna har därför överklagats till Förvaltningsrätten med yrkande att besluten ska upphävas.

Inte nog med det: Lidqvist släppte fram förtal av en folkvald och avbröt hens anförande

Den bisarra tillämpningen av jävsreglerna för att tysta oppositionen får Lennart Lidqvist svara för inför domstolen. Men han utsatte också Vänsterns gruppledare Fredrik Skog för ytterligare mobbning. För att han ska få chansen att också svara för det har jag skrivit ett öppet brev till honom. Läs det öppna brevet här. När jag har fått svar ska jag också offentliggöra det.

Det här är dom frågor jag ställer till Lennart:

Allmänhetens frågestund

Varför tillät du att frågorna fick framställas trots att de inte berörde ärenden i de politiska organens handläggning. Detta var ju också enligt KSO:s svar hans uppfattning.

Hur ser du på, att du genom att medge att frågorna fick framställas medverkat till grovt (demokratihotande) förtal av en förtroendevald?

Jävshanteringen

Hur motiverar du ditt beslut att tillämpa en jävshantering som förvägrade vissa ledamöter rätten att enligt kommunallagen 5:49 närvara och delta i överläggningen?

Avbröt talare

Anser du att du i din tillsägelse till Skog tydligt har motiverat varför du anser att han avviker från ämnet? Varför är frågor om KSO:s handlande och hans föredragning av årsredovisningen i fullmäktige irrelevanta i en diskussion om årsredovisningen? Vad menar du med att ”det är fullmäktige du ska vända dig till”?

Fullmäktigeordförandens roll

Anser du att fullmäktiges ordförande i sin mötesledande roll ska förhålla sig opartisk och inte gynna eller missgynna vissa ledamöter? Och anser du att du vid fullmäktiges möte den 4 maj ledde mötet på att sådant opartiskt sätt?

 

 

Nu anmäls Skinnskattebergs kommun till arbetsmiljöverket

Det finns ingen dokumentation av det arbetsmiljöarbete inom räddningstjänsten som kommunen är skyldig att bedriva. Nu anmäls kommunen till Arbetsmiljöverket. Med anledning av att arbetsmiljöproblem nu pekas ut som orsaken till den kris som brutit ut när alla brandmän annonserar att dom ska säga upp sig, vill anmälarna att myndigheten gör en tillsyn i kommunen. Anmälarna, fullmäktigeledamöterna Pentti Lahtinen och Fredrik Skog, vill att myndigheten ska bedöma om kommunen uppfyller arbetsmiljölagens krav.

Skinnskatteberg: Brandstationsfrågan urartar till fingerpekande

I frågan om en ny brandstation i Skinnskatteberg har det som vanligt i kommunen utbrutit en diskussion om vems fel det är att det har gått tolv - fjorton år utan någon lösning. Kommunalrådet Jonny Emtin (SD) skyller på sina föregångare (”jag har fått ärva det här”). Särskilt pekar han ut överklaganden och ”namninsamlingar”. Att det är rimligt att folket utnyttjar sina lagliga rättigheter, att få olagliga beslut upphävda av domstol, och att ta initiativ till en folkomröstning, är inget som tycks ha fallit honom in. Vi minns han famösa uttalande i rinkskandalen: ”Jag skulle aldrig få något gjort om dom folkvalda skulle tillfrågas om allt.”

På ”sociala medier” är dom vanliga trollen igång och pekar S och V ut som skyldiga. Det kan kanske vara bra att göra klart hur styret i kommunen sett ut under dom år som brandstationsfrågan varit på tapeten:

• 2012 – 2014 Under dom här åren var det S och V som styrde kommunen. Kommunalråd var Lars Andersson (S)
• 2015 – 2018 Från och med valet 2014 har det varit högermajoritet i fullmäktige. Under mandatperioden var Carina Sándor (L) kommunalråd. Hon styrde tillsammans med M, C och SD.
• 2019 – 2022 Högermajoriteten i fullmäktige bestod efter valet 2018, men det gick inte att få till ett högerstyre. Dom var för osams. Istället ”släppte Carina Sándor fram ett socialdemokratiskt minoritetsstyre” med Lena Lovén Rolén som kommunalråd. Men S-styret var helt i händerna på högern. Det var en tid av förnedring med ständiga nederlag för S i kommunstyrelsen och fullmäktige.
• 2023 – 2026 Fortsatt högermajoritet. Efter ett internt krig inom högern slutade det hela med att SD, L och C bildade minoritetsstyre med Ewa Olsson Bergstedt (SD) som kommunalråd. Sedan hon avsatts 2024 för ekonomiskt vanstyre blev ”arvtagaren” Jonny Emtin (SD) kommunalråd. Nu kom också M med i styret.

Alltså: Det har gått 14 år sedan 2012. Under 12 av dessa år har högerpartierna haft majoritet i fullmäktige. Hur S och V kan hållas ansvariga för att brandstationsfrågan dragits i långbänk är i det perspektivet obegripligt.

Som vanligt har sakfrågan helt kommit i bakgrunden. Lösningen är enkel: Gå med i samarbete med andra kommuner, helst med Mälardalens räddningstjänst, vilket kan förbättra räddningstjänstens kapacitet och halvera kostnaderna. Bygg sedan en brandstation som uppfyller moderna krav på arbetsmiljön, men vars storlek anpassats till att vi ingår i en samarbetsrelation.

Men det här inte intressant för dom högerpolitiker som är mest intresserade av att peka finger, skylla på andra (sossarna och vänstern), som öppet ogillar att folket använder sig av demokratins och rättstatlighetens verktyg, och som framförallt demonstrerar en total avsaknad av handlingskraft.

För en effektiv lösning på brandstationsdebaclet som också ger brandmännen en bra arbetsmiljö: Kasta ut högerns fingerpekare!

116 dagar kvar

Skinnskattebergs alla brandmän säger upp sig. ”Låt det brinna”

Alla brandmän i Skinnskatteberg har sagt upp sig. Dom slutar jobba den sista november. Detta rapporterar idag Fagersta-Posten. Det är den dåliga arbetsmiljön på brandstationen och att inget ännu gjorts åt problemen som är bakgrunden enligt vad räddningschefen Kenneth Johansson säger till tidningen.

Brandstationsfrågan har varit på dagordningen sedan 2014. Hur har vi kommit hit?

2014	Började behovet av en ny brandstation utredas. Utredningen gjordes av brandchefens son.
2021	Beslöt högermajoriteten i kommunstyrelsen föreslå fullmäktige att bygga en ny brandstation för 55 miljoner.
2022	I januari godkände fullmäktige kommunstyrelsens förslag.
	I januari lämnades också en namnlista med 676 namn med krav om en folkomröstning. om att förslaget skulle avvisas, och att flera alternativ skulle utredas.
	Fullmäktiges beslut överklagades till förvaltningsrätten som i april meddelade dom: Beslutet upphävdes.
	När kravet om en folkomröstning kom upp i fullmäktige hade alla partier enats om att ställa upp på Folkinitiativets krav om en folkomröstning. Fullmäktige beslöt att acceptera kraven på en allsidig utredning och det blev ingen folkomröstning.
	I november fanns en preliminär utredning som gjorts av kommunens VA- och Fastighetschef där de olika alternativen skisserades.
2023	I maj fick VA- och fastighetschefen sparken av den tekniska chefen, som fortsatt att göra av med pengar på utredningar av det dyraste alternativet.
2024	Man insåg nu att storleken på en eventuell ny brandstation skulle bero på om man gick med i något samarbete med andra kommuner. En konsult städslades.
	I juli presenterades konsultutredningen som föreslog att kommunen skulle gå ihop med Nerikes Brandkår. Det mest kostnadseffektiva alternativet Mälardalens räddningsförbund avvisades utan några egentliga argument.
	I september fick kommunstyrelsens ordförande Jonny Emtin (SD) och vice ordförande Bo Öberg (M) i uppdrag att inleda förhandlingar om samgående med Nerikes Brandkår.
2025	I november framgick det av ett interpellationssvar i fullmäktige att Emtin och Öberg inte gjort ett pillekvitt av uppdraget att överlägga med Nerikes Brandkår.
2026	I maj kom det ett nytt förslag från Emtin och Öberg som utan att ha fört några förhandlingar med andra på nytt föreslog att den dyra nya brandstationen skulle byggas. Kommunstyrelsen beslöt att skicka tillbaka förslaget till Tekniska utskottet eftersom det var ofärdigt.

Det är tydligt att det politiska systemet har gått i baklås. Orsakerna är många. Det finns nätverk av politiker på högerkanten och tjänstemän som drivit på för bygget av den dyrbara brandstationen, som man först anslog 30 miljoner till, men som i dagsläget nog kan uppskattas till 75 miljoner. Det vilar en doft av korruption över hela händelseförloppet. Framförallt högerpolitiker har en längre tid drivit en politik som egentligen struntar i sakfrågor. Viktigast är kriget mot Socialdemokraterna och Vänstern. Till varje pris ska ”såssarna” och ”kommunisterna” knäppas på näsan och köras över. Sist och slutligen är det samma högerpolitikers totala inkompetens, och att man inte ens lyckats få till ett samtal med tänkta samarbetsparter.

”Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna” som Niklas Strömstedt och Lasse Lindblom skrev 1987. Men hoppet finns kvar. Den 13 september kan SD+M-majoriteten slängas ut och frågan om samarbete med andra brandkårer och en funktionell brandstation kan få en lösning innan brandmännen hänger upp sina hjälmar och går hem. Annars är nog risken stor att inget över huvud taget händer. Och då får det väl brinna.

117 dagar kvar

 

Sheila Imamovic Skog: Vår kommun kan bättre

 

Läs inlägget på FB-gruppen "Skinnskattebergs kommun - tvärpolitiskt samtal om framtiden" av Sheila Imamovic Skog, oberoende fullmäktigekandidat för Vänsterpartiet och oberoende för framtid i Skinnskatteberg.

                                119 dagar kvar

Kommunalval på Island framgång för högern, men …

Det har varit kommunalval i Islands 62 kommuner. Valet blev en framgång för det högerorienterade Självständighetspartiet. Men det gäller att komma ihåg, att Islands kommuner är långtifrån så partipolitiserade som dom svenska kommunerna. Omkring 40 procent av dom valda har ställt upp på andra listor än rikspartiernas listor. I en del småkommuner (och dom kan vara riktigt små på Island) har det över huvud taget inte varit några listval. Så högerframgångarna i det här valet avser bara förskjutningarna mellan den dryga hälft av alla valda som valts i proportionella val på rikspartiernas listor.

Så här fördelade sig dessa valda:

Islands kommuner och valsystemet

För att förstå omfattningen av det här valresultatet är det bra med lite mer information om man vet lite om kommunsystemet och hur kommunalvalen går till.

Isländska kommuner är små: Landet hade som flest kommuner 1940. Då fanns 229 kommuner. Efter sammanslagningar är det idag bara 62. Men många kommuner är trots sammanslagningarna små. Störst är Reykjavik med 140 000 invånare (ungefär som Västerås). Medianstorleken är 1 295 invånare (jämfört med ca 15 000 i Sverige). Minst är Tjorneshreppur där det bor 54 personer. I ytterligare två kommuner finns färre än 100 invånare.

Proportionella listval i dom flesta kommunerna: I 12 kommuner var det inga listval. Där fick man istället rösta på personer. Dom som då får flest röster blir valda tills man har fyllt upp fullmäktige. I det förra valet fanns dessutom två kommuner där det bara fanns en lista. Då brydde man sig inte om att ordna något val, utan fullmäktige bemannades från dessa enda listor. I 2026 års val har jag identifierat tre kommuner med bara en lista. Hur dessa har hanterats i år har jag inga uppgifter om.

Eythórsson sammanfattade 1998:

• Kommunerna är många och ett stort antal av dom är mycket små
• Uppgifterna är i ett nordiskt perspektiv begränsade
• Kommunalpolitiken är partipolitiserad i begrändad omfattning

Storstadseffekten

Även huvudstadskommunen Reykjavikurborg följde det allmänna mönstret med framgångar för Självständighetspartiet. Men vid en jämförelse mellan huvudstaden och alla valda på partilistor i hela landet framträder skillnader, som liknar vad som kunnat observeras i flera, vitt skilda länder.

	Parti	Procent av valda i Reykjavik minus alla kommuner
	Socialdemokraterna	+9
	Vänstergröna	+8
	Reformpartiet	+6
	Centerpartiet	+1
	Självständighetspartiet	-7
	Framstegspartiet	-17

Trots allt går dom röda partierna betydligt bättre i Reykjavik än i landet som helhet. Det går sämre för dom blå, särskilt valvinnaren Självständighetspartiet och det traditionella bondepartiet Framstegspartiet.