tisdag 23 juni 2026

Allmänfarlig överläggning om brandkåren i Skinnskatteberg

Skinnskatteberg ska få en ny brandstation klar om ett år. Det beslöt kommunfullmäktige igår. Klappat och klart? Nja, vi får väl se vad som händer härnäst. ”Det kommer att bli livligt” utlovade kommunstyrelsens vice ordförande Bo Öberg (M) i Fagersta-Posten häromdagen. Men det var knappast Öberg och hans kompisar i SD, L och C som svarade för livligheten. Dom sa knappt ett ord under debatten.

Istället var det dom oberoende ledamöterna Arne Hjorth och Pentti Lahtinen, vänsterpartisten Fredrik Skog och socialdemokraterna Lena Lovén Rolén och Roger Ingvarsson som fick liva upp tillställningen. Några citat. Arne Hjorth (OB): ”Beslutsunderlaget så dåligt att det kunde platsa som exempel i vilken lärobok som helst, ett amatörmässigt anbud. Man kan inte hantera kommunen som en skuttfirma med bokföringen på fickan. Det mest troliga är att det inte blir av” Lena Lovén Rolén (S): ”Varför genomförde ni inte förslaget redan 2014 – 18 inom budget?” Pentti Lahtinen (OB): ”Vi måste sluta leka storstad. Behovet måste styras av den framtida organisationsformen.” Fredrik Skog (V): ”Brandmännen [som sagt upp sig] har använts som ett politiskt slagträ.” Roger Ingvarsson (S): ”Det kommer säkert att kosta 70 – 80 miljoner. Ta tillbaka och gör rätt.”

Och vad sa majoritetens företrädare? Ja, det började dåligt. Kommunalrådet Jonny Emtin (SD) tog ordet direkt och meddelade att löftet att den nya brandstationen inte kunde vara klar till sommaren 2027. Nej först ett år senare, 2028 skulle det bli. Vi får väl se om de ilskna brandmännen som använts för att jaga upp stämningen är nöjda med det beskedet. Jonny gjorde ett par senare inlägg, som var i stort sett obegripliga. Han sa t ex att ”skolan går som tåget”, vad det nu hade med brandstationen att göra. Ordföranden Lennart Lydqvist, som annars är som en hök när någon (Läs V:s gruppledare Fredrik Skog) påstås avvika från ämnet, tycks ha menat att Emtins inlägg om skolan var okej.

Men det riktiga panginlägget stod moderatledaren Bo Öberg för: ”Vi behöver 1700 kvadratmeter. Vi måste tänka på KRIG!” Dessutom kallade han som vanligt V-ledaren för ”kommunisten Fredrik Skog.”. allt utan något ingripande från Lydqvist. För att riktigt understryka sina ord hade Öberg för kvällen spökat ut sig för att likna en italiensk fascistisk gatukämpe från 1930-talet.

Det började med andra ord inget vidare. Redan på allmänhetens frågestund hade Sheila Imamovic Skog, oberoende kandidat på listan för Vänstern och Oberoende för Framtid i Skinnskatteberg, ställt ett antal frågor om hanteringen av brandstationsfrågan, det ekonomiska underlaget o s v. Hon fick inte svar på någon enda av sina frågor. Dödens tystnad från kommunalrådet (SD) och fascisten Öberg. Därmed var tonen satt. Sen tvingades kommunalrådet att backa från löftet om en ny brandstation 2027. Vi får väl hoppas att inte ryssen kommer före 2028.

Men sen kom hämnden. Oppositionen V, de båda oberoende ledamöterna och S enades om att begära återremiss. Omröstningen gav till resultat att 11 ledamöter röstade för kravet och 12 emot (två av majoritetens ledamöter hade inte masat sig till sammanträdet). Enligt kommunallagen kan en minoritet på minst en tredjedel av fullmäktige driva igenom en återremiss. Så det borde ha varit helt klart. Men icke, sa Jocke. Lagen medger bara en sådan ”minoritetsåterremiss” en gång, och ärendet hade redan återemitterats på det sättet 2024. Avslag alltså. Sen avgjordes frågan utan omröstning och nu beslöts det enligt SD-styrets förslag.

Nu är det inte alldeles säkert att det längre var samma ärende som hade skickats tillbaka tidigare. Men det får förvaltningsrätten fundera på, samtidigt som dom får fundera på andra konstigheter i beslutet. Det blir som Lena Lovén Rolén (S) uttryckte saken ”öppet mål för den som vill överklaga.”

Inget tyder på att det kommer att finnas en krigsduglig brandstation på plats 2028 som en följd av detta fullmäktigebeslut. Om brandmännen då fullföljer sin uppsägning har Skinnskatteberg de facto ingen räddningstjänst. Det måste man ha, inte bara för säkerhets skull utan för att det är obligatoriskt. Då måste staten ingripa. Den rimligaste lösningen när en kommun vägrar att utföra obligatoriska uppgifter (som t ex skola, socialtjänst, fysisk planering och just räddningstjänst) är att lägga ned kommunen. Det kan staten göra. Tack Jonny och Bosse för den mackan.

Lite annat smått och gott från fullmäktiges möte

På allmänhetens frågestund får vanligt folk en chans att få svar på frågor som står på den kommunalpolitiska agendan. Utöver frågorna från Sheila Imamovic Skog om brandstationen, som besvarades med dödens tystnad, kom ett par andra frågor upp, båda från ett par av dom ivrigaste högersvansviftarna.

Spritt Språngande ställde ett par frågor som såvitt jag kan begripa inte hade ett skvatt med aktuella frågor i dom politiska organen att göra. Jag tror att den ena frågan var ärerörig, vilket väl var anledningen till att Lydqvist (L) släppte fram den.

Den andra frågan kom från den som tidigare lämna ett medborgarförslag om bygga ett fängelse i kommunen. Vad hade hänt i den saken? Kommunalrådet kunde i ett av sina fåtaliga inlägg meddela att inget hänt. Av någon anledning tyckte S-ledaren Lena Lovén Rolén att frågeställaren förtjänade beröm för sitt engagemang. 

Kommunstyrelsen delar årligen ut ett miljöpris. I år hade man bestämt att priset skulle gå till kommunens egen dagliga verksamhet som belöning för skräpplockning mm. Kommunalrådet Emtin (SD) lämnade över en jättelik blomsterkvast till verksamhetens företrädare, Socialdemokraternas toppkandidat Fredrik Wigerskog, som tackade med att omfamna kommunalrådet. Som i sin tur verkade lite besvärad. Det passar sig väl inte riktigt för en sån karlakarl att ömt krama en annan man.

Hur var det med Rasse-Oscar då? Nej, han hade glömt att det var fullmäktige i går. Han har nu skolkat från 17 av 27 möten under mandatperioden (Det är 63 procent det). Bra jobbat Oscar!

Bildgalleri

Och det här löftet postade Vänsterpartiet redan på nattkröken på sin FB-sida:


 

måndag 22 juni 2026

Utredning om att förbättra den kommunala revisionen

Regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå vad som kan göras åt brister i ansvarsutkrävandet i kommunerna. Utredningen ”En förändrad kommunal revision” (Dir 2026:21) ska senast den 31 december 2027 bl a föreslå åtgärder för att stärka den kommunala revisionens integritet och professionalitet samt hur granskningen kan få bättre genomslag.

Det kan vara anledning att repetera hur ansvarsutkrävandet idag är organiserat:

(1) Revisionen består av förtroendevalda, valda av fullmäktige. Dom får inte ha några andra uppdrag i kommunen, men dom politiska partierna är dom som nominerar revisorerna.

(2) Revisionen ska ha hjälp av professionella revisorer. I dom större kommunerna finns ett eget revisionskontor som biträder, men i dom flesta kommuner upphandlas hjälpen av privata konsultbolag. Ett litet antal sådana bolag dominerar på marknaden.

(3) För att stärka revisionens oberoende får dom professionella revisorer man anlitar inte ta på sig några andra uppdrag i kommunen om det inte har godkänts av de valda revisorerna. Däremot finns det inget som hindrar att dom åtar sig diverse konsultuppdrag i andra kommuner.

(4) Revisionen lämnar varje år en revisionsberättelse. Där är det möjligt att rikta kritik mot en styrelse/nämnd eller enskilda politiker i dessa. Man kan också rikta en anmärkning mot nämnder eller politiker. Revisionen ska också lämna förslag om nämnder/styrelser och enskilda i politiker ska beviljas ansvarsfrihet.

(5) Kritik har ingen rättsverkan, egentligen inte heller anmärkningar. När det gäller frågan om ansvarsfrihet är revisorernas förslag just bara ett förslag. Det är fullmäktige som fattar beslut om ansvarsfrihet. Även andra ledamöter i fullmäktige än revisorerna kan föreslå att ansvarsfrihet ska vägras. Det är mycket vanligt att fullmäktige, när det har föreslagits vägrad ansvarsfrihet, ändå ger ansvarsfrihet. Orsaken är förstås att den eller dom som kritiseras vanligen tillhör fullmäktiges majoritet.

(6) Vägrad ansvarsfrihet får inga omedelbara konsekvenser. Om någon har vägrats ansvarsfrihet kan fullmäktige, men måste inte avsätta den som inte fått ansvarsfrihet. Detta är relativt sällsynt. Fullmäktige kan också väcka talan om skadestånd. Enligt vad jag vet har detta aldrig hänt.

Utredningsuppdraget att stärka revisionens integritet och professionalitet rör punkterna 1-3 i min sammanfattning, medan uppdraget att förbättra genomslaget handlar om punkterna 4-6.

Jag var under åtta år förtroendevald revisor i Skinnskattebergs kommun, dom sista fyra åren som ordförande i revisionen. I skriften ”Kommunrevisorns testamente” har jag utifrån mina erfarenheter försökt utveckla och exemplifiera dom här svagheterna i processen och också komma med egna förslag.

Behåll dom valda revisorerna, men stärk statens inflytande

I utredningsdirektivet är det framförallt huvudmannafrågan som man uppehåller sig vid. Man söker ett alternativ till det nuvarande systemet där kommunen är revisionens huvudman och där partierna genom fullmäktige väljer revisorer. Det är en fråga som diskuterats hur länge som helst. Det påstås att den offentliga revisonens grand old lady Inga-Britt Ahlenius ska ha sagt att det bara är i Sverige och Nordkorea som politikerna granskar sig själva. Det må vara hur det vill med den saken, men idén att någon annan borde ha huvudansvaret har hållits levande. Det verkar av utredningsdirektiven som om regeringens huvudalternativ är att staten ska överta uppgiften från kommunerna.

När jag utifrån egna erfarenheter reflekterade över det här problemet var jag från början också på den linjen, men jag kom fram till att det nog skulle ha klara nackdelar. Det som dom lokalt valda revisorerna kan bidra med är ovärderlig kunskap om den egna kommunen, både organisationen och lokalsamhället. Jag stannade för ett slags delat huvudmannaskap där förslagsvis revisionens ordförande skulle utses av staten. Det är ett arrangemang som i olika kommunala sammanhang förekommer i andra länder, och som fanns i Sverige i dom numera avskaffade taxeringsnämnderna och under en kort period till och med i länsstyrelsernas lekmannastyrelser.

Bort med dom kommersiella konsulterna

Men ett annat problem som har med integriteten att göra som inte alls berörs i utredningens direktiv är den roll som privata, ibland multinationella, konsultföretag spelar. Eftersom dom är verksamma över hela landet, och inte bara som revisionsbiträden, utan med varjehanda utredningar beställda ofta av kommunledningar, så är dom angelägna om att inte bli kända för att vara alltför aggressiva i sin kritik mot just kommunledningar. Här finns en ytterligare uppgift för staten. En ny myndighet för kommunal revision eller en avdelning inom Riksrevisionen kan få uppdraget att förse kommunerna med sakkunniga revisionsbiträden.

Revisionen får resurser för oberoende information till väljarna

Vad man ska göra åt problemet med revisionens tandlöshet, hur ska revisionen få ett större genomslag, är direktiven till utredaren mer vaga. Man kunde ju kanske tänka sig att revisionens förslag i ansvarsfrågan skulle gälla direkt utan fullmäktiges inblandning. Men på något sätt brister logiken i ett sådant förfarande. Styrelsen har ju fått sina uppdrag av fullmäktige, och det är ju då rimligt att uppdragsgivaren, fullmäktige, får fatta beslut om ansvarsfrihet. Problemet uppkommer egentligen på grund av att det rollhäfte som styrs av den partipolitiska logiken är ett annat än det formella rollhäfte som styrs av lagstiftningen. Detta är förmodligen ett olösligt dilemma.

Men, då får man gå vidare och lämna frågan om ansvarsfrihet till fullmäktiges uppdragsgivare, d v s väljarna. Så är det i praktiken i många fall idag. Det är väljarna som kan vräka ett kommunstyre som dom menar har begått politiska eller procedurmässiga fel. Men, om väljarna ska ha en möjlighet att fatta sådana beslut måste dom vara väl informerade. Revisionen måste få möjlighet att direkt informera väljarna om sina slutsatser. Man måste se till att kommunledningens information, som om den har något politiskt relevant innehåll alls lutar åt det skrytsamma hållet, skiljs från revisionens information. Revisionen måste få egna informationsresurser och en egen webbplats med en egen ansvarig utgivare.

lördag 20 juni 2026

Rösta på den här killen om du vill ha 13-åringar i fängelse


Rasse-Oscar
Västmanlands län har åtta fasta valkretsmandat i riksdagsvalet. Dom fördelade sig i förra valet på tre sossar, två moderater, två sverigedemokrater och en vänsterpartist. Sju av dom åtta riksdagsledamöterna bor också i Västmanlands län. Undantaget är sverigedemokraten Angelica Lundberg, som bor i Jönköping och saknar såvitt känt varje anknytning till Västmanland. Ett litet frågetecken kan kanske också gälla SD:s andra namn, Oscar Sjöstedt, som visserligen, som vissa riksdagsledamöter plägar, är skriven i sommarstugan i Skinnskatteberg.

Det är hård konkurrens om dom åtta platserna i årets val. På riksdagspartiernas valsedlar står inte mindre än 163 kandidater. Dom flesta står förstås så långt ned på sitt partis valsedel att dom är totalt chanslösa att bli valda. Dom är nog mest med på listan som utfyllnad, och med förhoppning om att dom på något sätt ska kunna locka väljare till toppnamnen.

Nu finns SVT:s ”Valkompass” ute på nätet. Förutom att man genom att besvara den kan få en uppfattning om hur nära ens egna åsikter ligger dom olika partierna och deras kandidater ger det en unik chans att också se hur kandidaterna har besvarat dom 35 frågorna i valkompassen.

En av dom västmanländska riksdagskandidaterna som (tyvärr) har en god chans att bli vald är Skinnskattebergs egen riksdagsman Oscar Sjöstedt (SD) (aka Rasse-Oscar). Han står på andra plats (efter Jimmie Åkesson som står först överallt i landet) på partiets valsedel i länet. Skulle det hampa sig så att han inte blir vald på det sättet är han dessvärre garanterad en plats någon annanstans eftersom han i likhet med det högerextrema toppgarnityret står på valbar plats i hela landet. Här lämnas inte mycket över för väljarna att bestämma.

Här är några smakprov på Oscars åsikter som han har svarat i valkompassen:

Populistisk kulturkrigare

  • Riv upp permanenta uppehållstillstånd
  • Mindre resurser till public service
  • Minskat stöd till kulturen
  • Vin och starköl i vanliga livsmedelsaffärer
  • Skolan ska inte ta större ansvar för undervisning om hbtqi-frågor
  • Barn från 13 år ska kunna dömas till fängelse

 Klimatförnekare

  • Sverige ska inte ha mer ambitiösa klimatmål än EU
  • Staten ska inte stödja gröna industriprojekt
  • Sänkt skatt på bensin och diesel
  • Statligt stöd till nya kärnkraftverk

Ta från dom fattiga och ge till dom rika

  • Vinstdrivande aktiebolag ska få driva skolor
  • Skillnaden mellan bidrag och lön ska öka
  • Lagstifta inte om sänkt arbetstid
  • Inget statligt stöd till byggande av billiga hyresrätter

Ingen internationell solidaritet

  • Sveriges bistånd ska inte öka
  • Sverige ska inte verka för att fler länder erkänner Palestina

På alla dom här frågorna svarar Oscar på samma sätt som partiet. Men med ett undantag. Det gäller frågan om vin och starköl borde få säljas i vanliga livsmedelsaffärer. Sverigedemokraterna tycker att det är ett ganska dåligt förslag, men Oscar Sjöstedt tycker att det är ett mycket bra förslag. Månne han till och med tycker att vem som helst, kanske någon partikompis (63:e plats på riksdagslistan) borde få sälja alkohol till vem som helst bara genom att swisha ”Gorbys”?

Men, om du tycker att flyktingar som fått skydd i Sverige ska kunna utvisas, om 13-åringar ska kunna sättas i fängelse, om fossila bränslen ska bli billigare, om du vill ha mer kärnkraft, om skattepengar till skolan ska gå till aktieägares vinster, om bidrag ska tas bort eller sänkas, om du vill att biståndet till fattiga länder ska minska. Då ska du rösta på Oscar Sjöstedt och han parti.

Rösta annars på någon annan!

Också i kommunalvalet dyker Rasse-Oscar och hans dräng upp

Drängen

Oscar Sjöstedt ställer också upp i kommunalvalet i Skinnskatteberg, eftersom han som gammal Östermalmare är skriven i sommarstugan. Han står på sjätte plats på Sverigedemokraternas valsedel till fullmäktige. Hans dräng är fullmäktiges ordförande Lennart Lydqvist (L). Nu har det gått 29 dagar som han har haft på sig att fundera på hur han ska svara på mitt öppna brev där jag ställde ett antal frågor till honom:





  • Hur kom det sig att han tillät Spritt Språngande att förtala ledamoten Fredrik Skog (V) från fullmäktiges talarstol?
  • Varför hittade han på en alldeles egen regel som förbjöd vissa ledamöter att delta i debatten om ansvarsfrihet?
  • Varför försökte du ta ordet från en ledamot som hade kritiska synpunkter på kommunalrådet Jonny Emtin (SD)?

Rösta inte på Rasse-Oscar och hans ”liberala” dräng!

85 dagar kvar

 

fredag 19 juni 2026

Midsommar i Västanhed: Ingrid har stånd

 


Konstståndet



SD-politiker i Västerås dömd för arvodesfiffel för en halv miljon

Skadestånd på nästan en halv miljon, villkorlig dom och 200 timmars samhällstjänst. Det blev domen mot den storfifflande före detta SD-politikern Håkan Malmström i Västerås. Malmström hade vid 180 tillfällen begärt och fått felaktiga ersättningar från Västerås stad och Region Västmanland. Han hade falskeligen fått ersättning för förlorad arbetsinkomst när han varit på möten i kommunen och regionen.


onsdag 17 juni 2026

Nu kan korrupta politiker få skaka galler i sex år

I måndags beslöt riksdagen om det nya brottet ”missbruk av offentlig ställning”. Den gör sig skyldig till brottet som ”uppsåtligen bryter mot lag eller annan förordning för att ge sig själv eller någon annan en otillbörlig förmån, alternativt att missgynna någon annan.” Den nya bestämmelsen gäller för både politiker och tjänstemän, och fyller ut en lucka i lagen.

Straffet är böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt blir det fängelse i minst 1,5 år och högst sex år. Lagen börjar gälla den 1 augusti.

För dom som lever i kommuner som hemsöks av korruption är detta en välkommen lag. Och får man förmoda mindre välkommen för dom korrupta politikerna.

måndag 15 juni 2026

Tidningstjuven är tillbaka!

Nu återkommer sommartjuven. Vi har klarat oss hyggligt hittills med tidningsutdelningen. Om man nu ska betrakta var tredje tidning som hyggligt. Men man vänjer sig ju. Men idag hade brevlådan redan vittjats. Tidningstjuven tog den feta och dyra söndagstidningen. Sedan det här året började har DN legat i lådan på utgivningsdagen 32,9 procent av dagarna. Men det är ju en uppryckning sedan den 5 januari. Då var träffprocenten noll (0) procent.

Utdelningsstatistik för DN år 2026 hittills:

 

Antal dagar

Procent

- tidningsfria dagar

7

4

- ej postutdelning, tidningen kom nästa dag

100

61

- ej postutdelning, tidningen kom aldrig

2

1

- vardagar med utdelning men utebliven tidning

1

1

Dagar med tidning på rätt dag

54

33