Partierna finansierar sin verksamhet i kommunerna med
hjälp av bidrag från kommunen (kommunalt partistöd). Vänsterpartiet i
Skinnskatteberg nekas nu sådant partistöd efter att ha missat att lämna in en
blankett i rätt tid. Det föreslår kommunstyrelsen. Saken kommer att avgöras av
fullmäktige på måndag.
Tanken med partistödet var att det skulle bli partiernas
uppgift att överbrygga det ökande avståndet mellan väljare och valda. Men för
att partierna skulle klara av den uppgiften behövde dom ha resurser. Det skulle
kommunala pengar bidra med. Syftet är alltså att partierna ska kunna fungera
som en kanal mellan medborgarna och kommunen, när personliga kontakter blev
allt ovanligare.
Efter ett tag började man dock tycka att det var lite
tveksamt att kommunerna utan någon kontroll pytsade ut skattepengar. Kanske
användes pengarna inte alls i det demokratistärkande syftet. Därför infördes
2014 ett krav att partierna varje år skulle redovisa hur dom använt pengarna.
Men det var en knepig fråga hur mycket kontroll partierna
skulle utsättas för. Alltför noggrann kontroll och styrning skulle ju kunna
missbrukas av överheten. Partierna skulle redovisa sin användning, men det
fanns inga sanktioner om man ansåg att pengarna använts på ett felaktigt sätt.
Kontrollen blev något av en papperstiger.
Medborgerlig Samling i Höörs kommun i Skåne delade t ex ut
hundralappar på torget 2022. Dom kallade det
"Skatteåterbäringskampanj" och använde partistödet till det. Det
tyckte dom andra partierna var väl magstarkt och nekade MBS partistöd. Partiet
överklagade och fick rätt, trots att partistödet använts för röstköp. Snacka om
papperstiger!"
Det anses allmänt att det inte är tillåtet att bryta mot den
så kallade lokaliseringsprincipen, d v s att kommunerna inte får syssla med
sånt som huvudsakligen ligger utanför kommunens gränser. I många partier
förekommer det att en del av dom kommunala pengarna förs över till högre nivåer
inom partiet. Ska det vara okej? I praxis har det kommit att accepteras,
eftersom man menar att distrikts- och riksorganisationerna trots allt gör nytta
även för lokalförenklingarna. Frågan är väl också om det är godtagbart att man
använder dom kommunala pengarna för att driva valrörelser som inte är
kommunala, t ex riksdagsval, EU-val eller kyrkoval.
Jag har i ett tidigare
inlägg gått igenom partiernas redovisningar i Skinnskattebergs kommun. Jag
sammanfattade där resultatet av en genomgång av innehållet i redovisningarna:
Partierna använder inte det kommunala partistödet
fullt ut som det var tänkt. Interna aktiviteter för medlemmarna dominerar.
Moderaterna lyckas inte redovisa någon utåtriktad aktivitet alls, och man kan
nog sätta ett stort frågetecken för Centerns adventskaffe. Det utåtriktade
arbetet gentemot medborgarna/väljarna var nog det mest prioriterade för dom som
skapade det kommunala partistödet.
Tveksammare är det med överföringar till partiets
läns- och riksnivåer. Bara Liberalerna uppger sig betala sådana avgifter, men
det är nog inte sant. Inte minst är SD bundna av sina egna stadgar att avstå en
del av det kommunala partistödet till Stockholm. Dom skriftlärda har motvilligt
accepterat sådana överföringar, men bara om dom kommer med något slags
motprestation från distrikts- och riksorganisationerna.
Riktigt dubiöst är det med kostnader som är direkt
inriktade på att stödja partiets nationella politik och hjälpa till att sprida
partiets åsikter och ståndpunkter eller agerande i forum som man måste vara
väldigt böjlig i sin tolkning för att få till som kommunala angelägenheter.
Kyrkoval och EU-politik är tydliga exempel. Det här kan knappast anses vara
lagligt eftersom kommunen därigenom indirekt finansierar sådant som inte ligger
inom kommunens kompetens.
Det är illustrativt, att SD utmärker sig här. Dom
lokala SD:arna kan ju framstå som tama, ja rent av hövliga och laglydiga. Men
genom att med kommunala medel vara med och finansiera trollfabriker och SD:s
agerande i helt andra fora än det kommunala, markerar dom sin tillhörighet till
ett obehagligt parti med ett nazistiskt förflutet, som än idag då och då
bubblar upp till ytan.
Det kan vara illustrativt att se hur det parti som står för kommunledningen nu i år redovisar hur pengarna använts. Så här ser redovisningen för Sverigedemokraterna ut, undertecknad av ingen mindre än kommunalrådet Jonny Emtin (SD):
Sermanpå. Där dyker kyrkovalet upp igen. Något utåtriktat i
förhållande till medborgarna antyds egentligen inte. Och vad fan SD gjorde i kyrkovalet
kan man undra över eftersom dom inte fick en enda röst.
Varför får Vänsterpartiet inget partistöd?
Ett svar är att dom missade att lämna in redovisningen i
rätt tid, d v s senast den 30 juni. Om man ska vara formalistisk är det förstås
alldeles riktigt. I kommunallagen står det att kommunen kan bestämma att om man
inte får in redovisningen i tid så kan man besluta att det inte blir något
partistöd nästa år. Ett sådant beslut har Skinnskattebergs kommun tagit. Det
står i dom lokala reglerna för partistöd.
Kan man inte göra undantag? Jovisst kan man det.
Sverigedemokraterna i Norrköping lämnade sin redovisning för 2024 den 5
augusti, drygt en månad efter det bestämda datumet. Icke desto mindre beslöt
fullmäktige den 29 september att SD skulle få partistöd som vanligt.
Tidningen Dagens Samhälle granskade 2017 hur kommunerna hade
hanterat sådana situationer. Drygt 40 lokala partiorganisationer nekades det
året partistöd p g a för sent inlämnade redovisningar eller andra formfel. Men
det var, skriver tidningen, "ännu vanligare att politikerna i fullmäktige
röstade ja till att betala ut partistöd trots att redovisningarna var försenade
eller hade andra regelbrott och brister".
Så förklaringen till att man håller så hårt på den sakligt
sett rätt så meningslösa regeln är väl inte att man inte vill. Jag tror att det
snarare handlar om att man av politiska skäl tycker att det är rätt åt
Vänstern, enligt devisen:
Kan man inte glädja sig åt
sina egna framgångar kan man åtminstone glädja sig åt andras misslyckanden.
"En ond människa […] gläder sig när andra misslyckas,
är likgiltig inför andras lidande och är beredd till handlingar som leder till
lidande för andra" säger filosofen Marta Johansson Werkmäster i Lunds
Universitets Magasin (6/2023).











