Midsommar i Västanhed: Ingrid har stånd

 

Konstståndet

SD-politiker i Västerås dömd för arvodesfiffel för en halv miljon

Skadestånd på nästan en halv miljon, villkorlig dom och 200 timmars samhällstjänst. Det blev domen mot den storfifflande före detta SD-politikern Håkan Malmström i Västerås. Malmström hade vid 180 tillfällen begärt och fått felaktiga ersättningar från Västerås stad och Region Västmanland. Han hade falskeligen fått ersättning för förlorad arbetsinkomst när han varit på möten i kommunen och regionen.

Nu kan korrupta politiker få skaka galler i sex år

I måndags beslöt riksdagen om det nya brottet ”missbruk av offentlig ställning”. Den gör sig skyldig till brottet som ”uppsåtligen bryter mot lag eller annan förordning för att ge sig själv eller någon annan en otillbörlig förmån, alternativt att missgynna någon annan.” Den nya bestämmelsen gäller för både politiker och tjänstemän, och fyller ut en lucka i lagen.

Straffet är böter eller fängelse i högst två år. Om brottet är grovt blir det fängelse i minst 1,5 år och högst sex år. Lagen börjar gälla den 1 augusti.

För dom som lever i kommuner som hemsöks av korruption är detta en välkommen lag. Och får man förmoda mindre välkommen för dom korrupta politikerna.

Tidningstjuven är tillbaka!

Nu återkommer sommartjuven. Vi har klarat oss hyggligt hittills med tidningsutdelningen. Om man nu ska betrakta var tredje tidning som hyggligt. Men man vänjer sig ju. Men idag hade brevlådan redan vittjats. Tidningstjuven tog den feta och dyra söndagstidningen. Sedan det här året började har DN legat i lådan på utgivningsdagen 32,9 procent av dagarna. Men det är ju en uppryckning sedan den 5 januari. Då var träffprocenten noll (0) procent.

Utdelningsstatistik för DN år 2026 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	7	4
- ej postutdelning, tidningen kom nästa dag	100	61
- ej postutdelning, tidningen kom aldrig	2	1
- vardagar med utdelning men utebliven tidning	1	1
Dagar med tidning på rätt dag	54	33

  

Skinnskatteberg: SD:are storskolkare i fullmäktige

Dom styrande Sverigedemokraterna i Skinnskatteberg tar inte seriöst på uppdraget att vara folkvald. I genomsnitt skolkar dom från nästan fyra av tio möten i fullmäktige. Det framgår av en inventering som Fagersta-Posten har gjort av ledamöternas närvaro vid fullmäktigemötena hittills under mandatperioden.

Så här ser genomsnitten för hur många procent respektive partis ledamöter har skolkat:

Sex politiker har varit frånvarande från mer än hälften av dom fullmäktigemöten dom haft möjlighet att vara närvarande vid. Tre av dom sex är sverigedemokrater. Av dom sex är det fem som står på sitt partis valsedel också i år. Dom vill alltså att vi ska rösta på dom för att dom så gärna vill bli omvalda. Gör inte det!

Här är dom sex:

 

	Parti	Procent frånvarande	Plats på listan
Patric Gålbom	M	100	3:e
Sabine Thungren	S	100	23:e
Mikael Karlsson	SD	92	9:e
Kent Lignell	SD	73	10:e
Helena Öling	S	62	Inte med
Oscar Sjöstedt	SD	54	8:e

90 dagar kvar

Skinnskatteberg: Från Sosseland till blåbrun sörja. Vänder det nu?

Socialdemokraterna dominerade länge kommunalpolitiken i Skinnskattebergs kommun. Man skulle kunna travestera förra moderata kommunalrådet i Västerås Lars Luttrop, som om sin egen kommun sa i en intervju: ”Här har Socialdemokraterna haft makten under hela efterkrigstiden. Och då menar jag första världskriget.” Om vi håller oss till det senaste halvseklet samlade Socialdemokraterna mer än 50 procent av rösterna i nio av dom tio val som hölls mellan 1973 och 2002. I fyra av dessa val kammade dom hem mer än 60 procent av väljarna. Detta var hjärtat av Sosseland. Men sen har det bara gått utför. 2022 års val var det sämsta på 50 år: 35,5 procent. Nästan häften av 1973 års valresultat var utraderat.

Dom kraftiga rasen i väljarstöd inträffade i valen 1976 (-9,4 procent), 1991 (-9,7), 1998 (-11,3) och 2006 (-12,9). Det är rimligt att anta, att en omständighet bakom krascherna är valvinden på riksnivå. Man vet dessutom att det händer saker på den lokala nivån, som kan spela in. Efter valen 1976, 1979 och 1982 var ett lokalt parti ”Demokraterna Skinnskatteberg” representerat i fullmäktige. Historien upprepade sig efter valet 2006 när ”Skinnskattebergsdemokraterna” kom in i fullmäktige.

Hur förhåller sig dom här tre valvindarna till varandra? Så här såg förändringarna ut sedan föregående val (procentenheter).

	S i Skinnskatteberg	”Övriga” partier i Skinnskatteberg	S i riksdagsvalet hela landet
1976	-9,4	+10,7	+0,8
1991	-9,7	+0,8	-5,5
1998	-11,3	-0,3	-8,6
2006	-12,9	+13,5	-4,9

 

Det är ganska tydligt att dom största lokala valnederlagen i Skinnskatteberg i valen 1976 och 2006 i första hand hänger samman med att lokala partier har stora framgångar. 1976 tappar S 9,4 procentenheter medan ”Demokraterna” ökar med 10,7. Samtidigt är det ett hyfsat valresultat på riksnivå. Trettio år senare, 2006 förlorar S lokalt 12,9 procent samtidigt som ”Skinnskattebergsdemokraterna” vinner 13,5 procent. Det är inte alltför djärvt att anta det vid båda tillfällena handlade om en splittring inom den lokala socialdemokratin. Dom dåliga valresultaten 1991 och 1998 tycks däremot framförallt bero på den nationella valvinden. Vid båda tillfällena var det stora förlustval för S i hela landet.

Vilka var alternativen?

Det ser ut som om missnöjet med socialdemokratin till en början kanaliserats till dom lokala partibildningarna. Från 2006 börjar dåvarande Folkpartiet att på ett sätt som inte alls följer den nationella trenden att öka antalet väljare:

Toppåret är 2010 när FP får 30,7 procent av rösterna. Men redan efter 2006 års val blev det borgerligt styre tillsammans med dom socialdemokratiska utbrytarna ”Skinnskattebergsdemokraterna” i kommunen med folkpartisten Carina Sándor som kommunalråd. Den långa ”efterkrigstiden”, för att låna Lars Luttrops ord tycktes vara över. Men 2008 bytte det lokala partiet sida och gjorde upp med S och V och Sándor tvingades att kasta in handduken. Men 2014 var hon tillbaka med sin borgerliga allians, nu med stöd av Sverigedemokraterna som börjat växa. Liberalerna fortsatte att dominera högerkoalitionen, men hotades av SD, som växte till sig med raketfart:

2022 hade SD kört om Liberalerna och var nu största parti i högerkoalitionen. Koalitionen hade gått till val med liberalen Gabriel Andersson som kommunalrådskandidat, men nu började SD istället göra anspråk på posten. Efter en infekterad och synnerligen segdragen process fick Andersson dra sig tillbaka och SD tog över jobbet som kommunalråd. Under våren 2023 lämnade Andersson sina uppdrag och har sedan dess inte setts till i politiska sammanhang.

Alternativen som tagit hand om missnöjet med sossarna har, tycks det, kanaliserats till olika partier under olika perioder. Fram till 2006 handlade det framförallt om dom lokala partierna. Sen var det Folkpartiet/Liberalerna som tog över och slutligen har det varit Sverigedemokraterna som dragit på sig ledartröjan. Sambandet mellan förändringar av Socialdemokraternas röstandel och summan av ”missnöjespartierna” dom lokala utbrytana, Folkpartiet/Liberalerna och Sverigedemokraterna är starkt. När S går ner går missnöjespartierna upp och omvänt. Under perioden 1976 – 2022 har det varit 14 val. I bara fyra av dessa 14 val har S och ”missnöjespartierna” rört sig åt samma håll. En rimlig tolkning är att det är samma typ av väljargrupper som genom att rösta på lokala utbrytarpartier, Folkpartiet/Liberalerna och Sverigedemokraterna har levt ut sitt missnöje med socialdemokratin.

Moderaterna

För dom första 34 åren följer Moderaternas kommunalvalsresultat tätt inpå utfallet i riksdagsvalet i kommunen. Korrelationen som är ett mått på hur nära kurvorna ligger varandra blir inte mindre än 0,81 (1 betyder fullständig överensstämmelse). Detta innefattar också de lokala moderaternas toppresultat på 13,3 procent 1991. Det var det året som var ett borgerligt segerval i landet. Carl Bildt blev statsminister för en ideologiskt stursk borgerlig regering.

Men efter 2006 förändras relationen mellan moderata kommunväljare och samma väljare i deras roll som riksdagsväljare. Nu ökar avståndet mellan kurvorna. Kommunalvalsresultaten är allt sämre än riksdagsresultaten. 2006 var skillnaden 4,2 procentenheter, för att öka till 10,7 och 8,0 i dom två följande valen. I valen 2018 och 2022 låg skillnaden på 4 – 5 procentenheter. Genomgående för perioden 2006 – 2022 är att dom moderata väljarna inte särskilt har uppskattat dom insatser som kommunens moderatpolitiker gjort under den tid när högerpartier har präglat lokalpolitiken. M-politiken har starkt präglats av gruppledaren Bo Öberg, känd för sin av sosse- och kommunisthat marinerade politiska linje, och inte minst för sitt aggressiva och impulsstyrda handlande.

Centerpartiet

Centerpartiets valresultat är sannerligen en utförsbacke. Från 18 procent av väljarna 1973 och 1976 har partiet nu nått vägs ände. Till skillnad från dom andra partierna kan vi redan nu veta hur det gått för Centern i kommunalvalet i Skinnskatteberg. Det blir helt enkelt noll (0) eftersom partiet har meddelat att dom överhuvudtaget inte ställer upp i valet.

Rutschkanan följer nästan slaviskt hur centersinnad väljare i kommunen röstade i riksdagsvalet. Korrelationen blir så hög som 0,92. Tills skillnad från Moderaterna som särskilt under 2000-talet fått underbetyg för sin kommunalpolitik av dom egna väljarna, så har Centern ofta klarat sig lite bättre i dom kommunala valen än i riksdagsvalet. I nio val av femton under tiden 1973 – 2022 har kommunvalet gett bättre utdelning än riksdagsvalet. Men skillnaderna är små. Medelvärdet för hela tiden är +1 procentenhet. Liksom för Moderaterna är det negativa skillnader (bättre i riksdagsvalet) mot slutet av perioden, i valen 2014, 2018 och 2022. Det kan tänkas att samarbetet med SD, som direkt går på tvärs mot partilinjen centralt, kan ha legat dom lokala centerpartisterna i fatet.

Vänsterpartiet

Under lång tid hade Vänsterpartiet och dess föregångare (SKP, sedermera VPK) inte särskilt märkvärdiga valresultat i kommunen. Fram till 1991 pendlade det mellan fyra och sex procent.

Ända fram till valet 2018 följde utvecklingen ganska nära riksdagsröstandet. En noterbar skillnad är dock att under 2000-talet har dom kommunala valresultaten varit bättre än riksdagsresultaten. Av tio val 1973 – 2002 var det inte bättre utfall i kommunalvalen än i riksdagsvalet. I fyra av fem val från 2006 – 2022 var kommunalvalsresultaten bättre än riksdagsvalen. Särskilt markant är uppryckningen i 2022 års val till 8,6 procent, 3,4 procentenheter bättre än i riksdagsvalet. Faktum är att V i Skinnskatteberg gjorde bättre ifrån sig än i andra gamla bruksorter. Om orsakerna till framgången i 2022 års val kan man bara spekulera. Men det ligger nära till hands, att en ökad närvaro på sociala medier samt engagemang i den utomparlamentariska opinionen haft betydelse. Flera aktioner och manifestationer (demonstrationer, namninsamlingar, utomhusmöten) anordnades under mandatperioden. I flera av dessa medverkade vänsterpartister och i åtminstone en aktion (folkinitiativ med anledning av föreslaget byggande av en ny kolossalt dyr brandstation) spelade Vänsterpartiet en central roll.

Miljöpartiet och Kristdemokraterna

Förutom dom tidigare beskrivna lokala partierna ”Demokraterna Skinnskatteberg” på 1970-talet och ”Skinnskattebergsdemokraterna” 2006 – 2010 har två partier varit tillfälliga besökare i politiken i kommunen. Kristdemokraterna hade representation i fullmäktige 1991 – 2010. Dom två senaste valen har trots det varit positiva för partiet. Försöket att ta sig in i fullmäktige 2022 misslyckades dock med 1,7 procent av rösterna. Men trenden är faktiskt att dom är på väg mot tvåprocentspärren. Kommer man över den får partiet delta i mandatfördelningen. Men eftersom det bara finns 25 platser att fördela går det i genomsnitt 1/25, d v s 4 procent per mandat.

Miljöpartiet har en kortare historia, eftersom partiet inte startade förrän 1981. Kristdemokraterna kom till redan 1964. Under den tid vi tittar på här hade MP framgångar i kommunen framförallt i valen 1994 – 1998 samt 2010 när dom fick mer än 4 procent av rösterna. Partiet var representerat i fullmäktige 1998 – 2006 samt 2010 – 2018.

Hur har vi kommit fram till 2026 års spelplan

Socialdemokraterna: Den sossestyrda bruksorten där S brukade få över 60 procent av rösterna har försvunnit. Med avindustraliseringen har väljarkåren också avsossificerats. Numera kan partiet bara räkna med som mest hälften av 1970-talets valresultat, och rutschbanan ser ut att fortsätta.

Kommunalvalsresultaten för Vänsterpartiet och dess föregångare har fram till 2018 nära följt utvecklingen av riksdagsvalen, och har fram till 2002 varit något sämre än hur Skinnskattebergs väljare röstat i riksdagsvalen. Från 2006 har betyget till den kommunalpolitiska verksamheten varit bättre än betyget till partiets centrala politik. Detta accentuerades med det goda resultatet i 2022 års val. Det finns anledning att tro att dessa framgångar fortsätter i höstens val.

Liberalerna (f d Folkpartiet) kom att inta en ledande ställning i kommunalpolitiken i den radikala omritningen av den kommunalpolitiska kartan från och med valet 2006. Då bröts ett till synes evighetslångt S-styre. Bland annat genom samarbete med Sverigedemokraterna lyckades L behålla denna ställning ända till 2022 års val. Då kastades maktförhållandena om i högerblocket genom att L blev junior partner till SD. Ända sedan toppåren 2010 och 2014 har L:s röstandel och representation minskat, även om dom lokala Liberalerna ligger skyhögt över rikspartiets resultat. Den senaste mandatperiodens turbulens och dom lokala liberala politikernas passivitet och initiativlöshet tillsammans med den långsiktiga nedåtgående trenden gör att det nog är rimligt att förmoda att kräftgången fortsätter i årets val.

De båda andra högerpartierna, Moderaterna och Centerpartiet, har haft en svag utveckling. Båda partierna har haft stora svårigheter inför 2026 års val att hitta villiga kandidater. För C har detta inneburit att man dragit sig ur kommunalvalet. För M gäller dessutom att under den tid sedan 2006 när partiet haft möjlighet att få inflytande över kommunen, så har deras väljare i stor utsträckning gett mindre stöd åt sina kommunalpolitiker än åt riksdagspolitikerna. Väljarstödet för dom lokala Moderaterna ser ut att vara inne i en nedåtgående trend.

Sverigedemokraterna kom först in i kommunalpolitiken 2006 men gjorde inte stort väsen av sig, utan fungerade framförallt som passivt stödparti åt den L-styrda högeralliansen. Men i dom efterföljande kommunalvalen gjorde SD raketkarriär och blev från 2022 största parti i högerblocket. Efter mycket stök och bök detroniserades L och SD fick kommunalrådsposten. Den gångna mandatperioden har varit problematisk. Kommunalrådet avsattes i maj 2024 av fullmäktige på grund av oförmågan att hantera den ekonomiska krisen. Ett nytt kommunalråd, också sverigedemokrat tillsattes. Men återstoden av mandatperioden kantades dels av politisk handlingsförlamning, dels av upprullande korruptionsskandaler. Jag tror att SD:s glansdagar i Skinnskatteberg är över och att man kan räkna med att den uppåtgående trenden kan komma att vändas i en tillbakagång.

Miljöpartiet och Kristdemokraterna har i det långa tidsperspektivet gjort tillfälliga besök i fullmäktige. Det finns inte mycket som tyder på några nya besök.

Vilka samarbeten kan bli aktuella efter valet?

Det är rimligt att anta, att den nuvarande majoritetskoalitionen SD+L+M+C som har 14 av fullmäktiges 25 mandat förlorar sin majoritet. C är redan borta ur hanteringen och utsikterna är inte lysande för vare sig L, SD eller M. Med bara en förlust av ett mandat för dom kvarvarande högerpartierna är majoriteten puts väck.

Förlusterna på högersidan kommer att uppvägas av framgångar för S- och V-listorna. Med dom uppenbara problem som S har och med det flyt som V-listan hittills har är det inte orimligt att V får en fördel i att ta hand om överlöparna.

Man skulle kunna hamna i en situation där bara två majoritetskonstellationer är möjliga. Antingen får S och V gräva ned stridsyxorna och enas. Eller så fortsätter S resan högerut och går samman med resterna av L och M. Den lokala S-ledningen kommer att stå inför ett svårt beslut.

91 dagar kvar

Hur stor är en brandstation. Och hur dyr?

Kommunstyrelsen i Skinnskatteberg har nu beslutat att gå vidare med det omdebatterade förslaget att bygga en stor och dyr brandstation. På ett fullmäktigemöte på måndag efter midsommar är det tänkt att det avgörande beslutet ska tas.

Det tidigare mycket kontroversiella förslaget hade en storlek på 1 700 kvadratmeter. I det förslag som nu finns sägs inget om den saken, så man får förmoda att det är 1 700 kvadratmeter som gäller. Frågan som då infinner sig är: Hur stor är en brandstation? Det finns inget givet svar på den frågan, annat än att det beror på. Google som ju vet allt svarar:

(1) Mindre deltidsstationer 200 – 600 kvadratmeter: Majoriteten av Sveriges brandstationer; består av en vagnhall, omklädesrum och ett litet mötesrum. Ingen bor på stationen.

(2) Mellanstora stationer 1 500 – 3 000 kvm: Mindre städer eller större kommuncentra. Ofta kombinerade heltids-/deltidsstationer. Här finns också kontor, gym och logement och kök.

(3) Större huvudstationer 4 000 – 7 000 kvm: Finns i större städer. Heltidsstationer där det också finns administration för räddningstjänstförbund, larmcentral, större fordonsflottor, verkstäder.

Här kommer ytstorlekar på några brandstationer i vår omgivning jämfört med Skinnskattebergs tilltänkta 1 700-kvadratmeters brandstation: 

Figuren omfattar alla brandstationer som ingår i Södra Dalarnas Räddningsförbund (markerat med D i diagrammet), Ett par stationer inom Mälardalens Räddningsförbund (Virsbo och Arboga, M) samt några av stationerna i Nerikes Brandkår (N).

Dom blå stationerna tillhör den första kategorin (mindre deltidsstationer). Inte alla finns på riktigt små orter Hedemora 15 tusen invånare, Arboga 14 tusen, Askersund 11 tusen och Norberg 6 tusen invånare är alla större än Skinnskatteberg (4 tusen).

Dom brandgula tillhör den andra kategorin (mellanstora stationer, kombinerade del- och heltidsstationer). Exemplen är Byrsta som verkar i Kumla och Hallsberg, samt Fagersta.

Dom mörkröda kan räknas till den tredje gruppen (större huvudstationer). Det är heltidsstationer med särskilda funktioner då dom är huvudstationer i räddningstjänstförbund eller andra mellankommunala samarbeten.

Med 1 700 kvadratmeter kvalar Skinnskattebergs nya brandstation storleksmässigt in i mellangruppen dock utan att ha några av dom speciella egenskaperna där. Det handlar fortfarande om en deltidsstation och i en mycket mindre kommun än t ex Kumla, Hallsberg och Fagersta. Den nya stationen i Skinnskatteberg kommer i samma storleksordning som Salas heltidsstation, som också är huvudstation i räddningstjänstsamarbetet mellan Sala och Heby kommuner (tillsammans 37 tusen invånare).

Vad kostar det då?

En gång i tiden budgeterades det 30 miljoner kronor för den nya stora, fina brandstationen. En hel del av dom pengarna har redan gått åt till olika utredningar och planering. En del säger att det handlar om 6 -7 miljoner. Det skulle i så fall finnas högst 25 miljoner kvar. Byggkostnaderna har också gått upp sen dess, och, utan att någon egentligen vet finns det dom som menar att det nog skulle kosta sisådär 75 miljoner idag. I förslaget till beslut i fullmäktige sägs inte ett pillekvitt om vad det handlar om för summa, bara att pengarna ska lånas upp. I beslutsunderlaget till kommunstyrelsen talas det om 55 miljoner, men att det nog kan bli mer.

Utan att man riktigt vet vad kalaset kommer att kosta vill nu alltså majoriteten under ledning av SD tillsammans med L, M och C att fullmäktige för lånta pengar ska bygga den nya stora, fina brandstationen. Det drar förstås med sig ökade driftkostnader, som man också, utan att tala om hur mycket pengar som ska läggas till i dom vanliga årsbudgetarna framöver. Det har tidigare talats om två miljoner om året, och nåt nättroll har dessutom räknat ut att det blir räntor på fyra miljoner om året. Allt detta ovanpå en redan ansträngd kommunal ekonomi, som fortfarande dras med ett gammalt upparbetat underskott på 8 miljoner som måste betas av för att uppfylla lagens krav på en ekonomi i balans.

Förslaget till fullmäktigebeslut ger i alla fall mig intrycket av att inte vara riktigt seriöst. Kan man verkligen ta ett beslut på så här lösa boliner? Och efter 14 års långbänk?