Tittigate-rättegången: Säkerhetsklassning används för att bli av med misshagliga medarbetare

 

Den tidigare VA- & fastighetschefen Titti de Verdier har som bekant stämt kommunen för olaga avsked. Efter drygt tre år har nu målet nått rättssalen på Västmanlands tingsrätt i Västerås. Sex dagar är avsatta. 

Än så länge är det svårt att se några klara tendenser mer än att kommunens ombud, vilket redan tidigare utmärkt sig magplaskande i arbetsrättsmål (tidningen Arbetaren mot Kajsa Ekis Ekman), genom ett extremt aggressivt och störande agerande rört till förhandlingarna. 

Dock har det redan nu, trots att det enda som hittills hunnits med är parternas sakframställningar och förhör med den berörda Titti de Verdier samt ett första av den mängd planerade vittnesförhör, framträtt ett tydligt mönster om hur kommunens högre tjänstemän gör aktivt bruk av det man kallar säkerhetsskydd för att utöva makt i alla möjliga frågor.

Det är nämligen så att de underliggande instrumenten, säkerhetsklassning och säkerhetsprövning är saker som några av kommunens tjänstemän (kommunchef och säkerhetschef) har exklusiv bestämmanderätt över. 

All information om vilka verksamheter, tjänster eller anläggningar som anses säkerhetsklassade är hemlig, det har dessa tjänstemän bestämt. Den politiska ledningen, som enligt både kommunallag och sans och förnuft är ansvarig för den kommunala verksamheten, står helt utanför och nekas såväl information som styrning av denna gökunge.

Var och en av kommunens anställda eller politiker som kommer i kontakt med något som av dessa två tjänstemän betraktas som säkerhetsklassad verksamhet eller information (vilka verksamheter det är frågan om är naturligtvis hemligt) får genomgå en mycket omfattande säkerhetsskyddsprövning, vilket omfattar allt från släktförhållande, nationell härstamning, ekonomi, släktingars ekonomi, personliga åsikter - även politiska sådana, organisationstillhörighet (även historiskt) och, har det visat sig, ens inställning till just denna säkerhetsskyddsverksamhet. 

Det har vid flera tillfällen, bland annat vid dragning av systemet i kommunstyrelsen, framkommit att det faktum att en enskild riktat kritik mot systemets uppbyggnad i sig innebär att vederbörande inte kan godkännas i en säkerhetsprövning. 

Det godtycklighet systemet innebär medför naturligtvis att det är ett perfekt instrument för maktutövning. 

Den anställde som riktar kritik mot hur arbetet organiseras riskerar i högsta grad att plötsligt, utan att skäl redovisas, få sitt säkerhetsgodkännande indraget. 

Motiv är ju alltid hemliga i sig. 

Har man en säkerhetsklassad tjänst innebär detta i princip automatiskt att man förlorar sitt arbete. Eftersom även det faktum att man varit säkerhetsklassad är hemligt innebär klagomål på behandlingen inför andra än kommunchef eller säkerhetschef i sig ett brott mot säkerhetsreglerna. 

Detta gäller naturligtvis också om man kopplar in ens fackliga organisation.

Enbart under inledningen av rättegången har det tydligt framkommit hur detta svarta hål flitigt har utnyttjats, i dessa fall av den tidigare tekniska chefen. På hans begäran har säkerhetsgodkännandet dragits tillbaka för två verksamhetschefer som han kommit på kant med. Det gäller den tidigare VA-chefen och naturligtvis den VA-och fastighetschef denna rättegång handlar om.

Vi ser alltså här konsekvenserna av att säkerhetsfrågorna gjorts till något slags självständig verksamhet - en insyns- och kontrollbefriad ficka i den kommunala verksamheten. 

Vi ser också hur oansvariga tjänstemän utnyttjar denna gökunge till verksamhet i egna syften utan att agerandet kan granskas eller rättas till.

 

September song

I dag lyssnar vi till Kurt Weills fina September Song framförd av Willie Nelson.

Politiker som gör affärer med kommunerna kartlagda

Acta Publica har på uppdrag av partnerskapet Sverige mot organiserad brottslighet kartlagt drygt 1 000 företag som ägs av förtroendevalda eller deras nära anhöriga i kommuner och regioner och som gör affärer med den kommun där dom själva är verksamma. Dessa är inte nödvändigtvis brottsliga, men innebär stora risker för korruption, jäv, ekonomisk och organiserad brottslighet.

När bolagen fördelas över riksdagspartierna i förhållande till hur många förtroendevalda respektive parti har visar det sig att dom borgerliga partierna dominerar stort. På första plats kommer Moderaterna. Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har dom lägsta siffrorna.

Anm: Endast riksdagspartierna redovisas

När man ser till dom fakturerade beloppen under tre år i relation till kommunens budget I Västmanlands läns kommuner sticker Skinnskattebergs kommun ut.

Anm: Uppgifter för Köping och Surahammar saknas

Problem med jäv, korruption, utnyttjande av bulvanbolag för fakturering är sedan tidigare väl kända företeelser i kommunen. Till skillnad från rikssnittet har dessa problem framförallt kopplats till SD-politiker, men också till C-politiker.

VOFF om folkminskning och invandring

Läs i dagens Fagersta Nyheter VOFF:s insändare om invandringen och den krympande folkmängden. Insändaren finns också på Vänstern och Oberoende för Framtid i Skinnskattebergs hemsida voff.info där du också kan läsa alla andra insändare och debattartiklar från VOFF, men också valfoldern och den fullständiga kandidatlistan med 38 Skinnskattebergare som är redo att ta över styret av koimmunen.

 

10 dagar kvar

Väljarnas betyg på partiernas kommunpolitik för fyra år sen

Trots den gemensamma valdagen blir det ofta skillnader mellan utfallet av kommunfullmäktige- och riksdagsvalen. Om ett parti får mer röster i kommunvalet än i riksdagsvalet (av väljarna i samma kommun) kan man tolka det som att väljarna särskilt gillar partiets agerande i kommunpolitiken. Här ska vi se på hur det gick med den betygssättningen för dom åtta riksdagspartierna i dom tio Västmanlandskommunerna i det förra valet.

A

Vänsterpartiet bäst i klassen

På första plats i rangordningen hamnar Vänsterpartiet. I alla länets tio kommuner gör V ett bättre kommunvals- än riksdagsresultat. I topp kommer V i Fagersta med inte mindre än 18,8 procentenheters skillnad mellan dom båda valen. Skinnskattebergs vänsterpartister är tvåa med 5,2 procentenheters skillnad. Fagerstavänsterns väldigt höga siffra påverkar förstås medelvärdet. Valen 1998 – 2010 var partiets gyllene år i Fagerstas kommunalpolitik under ledning av Stig Henriksson. Även om röstandelen och därmed också skillnaden mellan kommun- och riksdagsval har dalat sedan dess, så har återgången till en mer ”normal” nivå bromsats. Under guldåren byggde man upp kunskaper och en organisation med medlemmar som kunde driva kommunalpolitik. Även om väljarstödet har minskat, så har det bromsats upp. Ett liknande fenomen kan man se i grannkommunen Skinnskatteberg, men där handlade det om Folkpartiet/Liberalerna under Carina Sándors ledarskap.

Skillnad mellan Vänsterpartiets röstandel i kommunalvalet 2022 och riksdagsvalet i samma kommun

 

C

Medelmåttigt godkänt för Centern och Liberalerna

 

Liberalernas och Centerns kommunpolitiker får positiva resultat i flera kommuner, men det finns också kommuner med negativa skillnader – alltså sämre kommunala än nationella resultat. Men i båda fallen är det fler plus än minus. För Liberalerna dras medelvärdet kraftig uppåt av resultatet i Skinnskatteberg, liksom var fallet för Vänsterpartiet och kommunalvalsresultatet i Fagersta. Den genomsnittliga skillnaden mellan kommun- och riksdagsval är för Liberalerna 2,2 procentenheter, men bara 0,6 procent om man inte räknar med Skinnskatteberg.

Skinnskattebergsliberalernas betygsutveckling kan illustreras med den här grafen:

Skillnad mellan kommun- och riksdagsval för Folkpartiet/Liberalerna i Skinnskatteberg i valen 2002 – 2022

Skillnaden mellan kommun- och riksdagsval har minskat från toppåret 2014 med nästan tio procentenheter, men effekten av Carina Sándors guldår 2010 – 2014 lever kvar i minnet med hela 14,9 procents skillnad i 2022 års val. Utvecklingen för Vänstern i Fagersta visar liknande drag: Från Stig Henrikssons tid med toppresultat 2002 – 2010 (48,9 procents skillnad kommun-riksdag 2006) har ”betyget” dalat till ”bara” 18,8 procentenheter 2022. 

E

Nätt och jämt godkänt för Socialdemokraterna och Moderaterna

Socialdemokraternas kommunalpolitik visar positiva värden i sex kommuner och negativa i fyra. Medelvärdet över dom tio kommunerna är fortfarande positivt, men med blygsamma 0,5 procentenheter. Moderaterna uppvisar liknande siffror. Positiva skillnader i sex kommuner och negativa i fyra och ett genomsnitt på bara +0,3 procentenheter.

Vi kan illustrera med Moderaternas utfall:

Skillnad mellan Moderaternas röstandel i kommunalvalet 2022 och riksdagsvalet i samma kommun

Två kommuner sticker ut i bedömningen av M:s kommunala politik. Åt det positiva hållet är det Surahammar, där en segdragen konstitueringsprocess efter 2022 års val ledde till att det goda valresultatet i kommunen kunde växlas in i en M-ledd blocköverskridande styrande koalition. I denna reducerades kommunens största parti, Socialdemokraterna, som dominerat politiken sedan urminnes tid till junior partner. Detta bidrog till en allvarlig spricka i S-partiet, som säkert får konsekvenser i 2026 års val.

Den andra kommunen som sticker ut är Skinnskatteberg, där M under ledning av den koleriske Bo Öberg sveks av nästan var tredje M-väljare partiet i kommunalvalet. Öberg har utöver sin koleriska läggning och dåliga impulskontroll gjort sig känd för sitt rödglödgade hat mot ”såssar” och ”kommunister” samt sina historiska vanföreställningar. Han har bland annat påstått att andra världskriget startades av att Sovjetunionen överföll Polen, att nazisterna i själva verket var socialister och att Vänsterpartiet, vars anhängare är dom minst antisemitiska i själva verket hatar judar.

 

F

Underkänt för Kristdemokraterna

KD är bara representerat i sex av dom tio kommunerna. Det är positiva kommunvalsbetyg i tre och negativa i tre, och medelvärdet hamnar på -0,3 procentenheter.

 

-

Sverigedemokraterna sämst i klassen. Det blir streck i betyget

SD får negativa betyg i samtliga kommuner där dom är representerade. SD:s dåliga betyg i kommunalpolitiken är uppseendeväckande stora. SD kan stoltsera med i genomsnitt 6,3 procent sämre kommunalvalsresultat än vad dom fick i riksdagsvalet. Särskilt märkligt är underbetyget i Skinnskatteberg (minus 7,6 procent). Det handlar trots allt om den enda kommun i länet som efter valet kom att styras av Sverigedemokraterna. Det var knappast väljarna som gav SD det mandatet, utan det handlade snarare om att de borgerliga, M, L och C var dom som förde SD till makten i kommunen.

SD:s öde delas också av Miljöpartiet, som bara är representerat i fyra kommuner. I alla fyra är betyget negativt, men medelvärdet -0,8 procentenheter är blygsammare än vad SD lyckas prestera. MP är i Västmanlandskommunerna framförallt ett parti som inte imponerat i kommunalpolitiken.

Skillnad mellan Sverigedemokraternas röstandel i kommunalvalet 2022 och riksdagsvalet i samma kommun

Sammanfattningsvis

• Vänsterpartiets kommunalpolitik uppskattades 2022 av väljarna i samtliga kommuner. Fagersta kom i topp, men det kan delvis tolkas som en kvardröjande effekt av dom gyllene åren 1998 – 2010. Som god tvåa kommer Skinnskattebergs vänsterpartister.
• Liberalerna och Centern har både kommuner med positiva och negativa betyg för partiernas kommunalpolitik men med en övervikt för dom positiva resultaten. Skinnskattebergs liberaler har en svagt nedåtgående utveckling liknande Fagerstas vänsterpartister.
• Också S och M redovisar både positiva och negativa betyg på sin kommunalpolitik, men liksom för L och C överväger dom positiva resultaten, fast på en betydligt lägre nivå.
• Kristdemokraterna har också positiva och negativa betyg men dom negativa är fler än dom positiva.
• Riktigt dåligt går det för MP och Sverigedemokraterna. I samtliga kommuner där dom är representerade får dom färre röster i kommunalvalet än i riksdagsvalet. SD:s betyg är uppseendeväckande låga. Det är tydligt att väljarnas förtroende för SD:arna som kommunpolitiker 2022 var i botten.

Skandaltoppen

På FB-sidan "Skinnskattebergs kommun - tvärpolitiskt samtal om framtiden" publiceras idag den här listan över kommunala skandaler under mandatperioden 2022 - 2026.

VOFF-kandidater: ”Sture är viktig i Skinnskatteberg”

”Allaktivitetshuset Sture är en viktig verksamhet för Skinnskatteberg. Framför allt är det en plats för våra barn och ungdomar – en trygg mötesplats där de kan träffas, delta i aktiviteter och känna gemenskap. Allaktivitetshuset Sture ska utvecklas – inte nedprioriteras.”

Det skriver fem kandidater för Vänstern och Oberoende för framtid i Skinnskatteberg (VOFF),  Anette Arvidsson (OB), Pentti Lahtinen (OB), Ingrid Sköldin (V), Zaneta Szyszko (OB) och Sheila I Skog (OB,) i en debattartikel idag. Läs hela artikeln i Fagersta Nyheter.

 

12 dagar kvar