Skinnskatteberg: Från Sosseland till blåbrun sörja. Vänder det nu?

Socialdemokraterna dominerade länge kommunalpolitiken i Skinnskattebergs kommun. Man skulle kunna travestera förra moderata kommunalrådet i Västerås Lars Luttrop, som om sin egen kommun sa i en intervju: ”Här har Socialdemokraterna haft makten under hela efterkrigstiden. Och då menar jag första världskriget.” Om vi håller oss till det senaste halvseklet samlade Socialdemokraterna mer än 50 procent av rösterna i nio av dom tio val som hölls mellan 1973 och 2002. I fyra av dessa val kammade dom hem mer än 60 procent av väljarna. Detta var hjärtat av Sosseland. Men sen har det bara gått utför. 2022 års val var det sämsta på 50 år: 35,5 procent. Nästan häften av 1973 års valresultat var utraderat.

Dom kraftiga rasen i väljarstöd inträffade i valen 1976 (-9,4 procent), 1991 (-9,7), 1998 (-11,3) och 2006 (-12,9). Det är rimligt att anta, att en omständighet bakom krascherna är valvinden på riksnivå. Man vet dessutom att det händer saker på den lokala nivån, som kan spela in. Efter valen 1976, 1979 och 1982 var ett lokalt parti ”Demokraterna Skinnskatteberg” representerat i fullmäktige. Historien upprepade sig efter valet 2006 när ”Skinnskattebergsdemokraterna” kom in i fullmäktige.

Hur förhåller sig dom här tre valvindarna till varandra? Så här såg förändringarna ut sedan föregående val (procentenheter).

	S i Skinnskatteberg	”Övriga” partier i Skinnskatteberg	S i riksdagsvalet hela landet
1976	-9,4	+10,7	+0,8
1991	-9,7	+0,8	-5,5
1998	-11,3	-0,3	-8,6
2006	-12,9	+13,5	-4,9

 

Det är ganska tydligt att dom största lokala valnederlagen i Skinnskatteberg i valen 1976 och 2006 i första hand hänger samman med att lokala partier har stora framgångar. 1976 tappar S 9,4 procentenheter medan ”Demokraterna” ökar med 10,7. Samtidigt är det ett hyfsat valresultat på riksnivå. Trettio år senare, 2006 förlorar S lokalt 12,9 procent samtidigt som ”Skinnskattebergsdemokraterna” vinner 13,5 procent. Det är inte alltför djärvt att anta det vid båda tillfällena handlade om en splittring inom den lokala socialdemokratin. Dom dåliga valresultaten 1991 och 1998 tycks däremot framförallt bero på den nationella valvinden. Vid båda tillfällena var det stora förlustval för S i hela landet.

Vilka var alternativen?

Det ser ut som om missnöjet med socialdemokratin till en början kanaliserats till dom lokala partibildningarna. Från 2006 börjar dåvarande Folkpartiet att på ett sätt som inte alls följer den nationella trenden att öka antalet väljare:

Toppåret är 2010 när FP får 30,7 procent av rösterna. Men redan efter 2006 års val blev det borgerligt styre tillsammans med dom socialdemokratiska utbrytarna ”Skinnskattebergsdemokraterna” i kommunen med folkpartisten Carina Sándor som kommunalråd. Den långa ”efterkrigstiden”, för att låna Lars Luttrops ord tycktes vara över. Men 2008 bytte det lokala partiet sida och gjorde upp med S och V och Sándor tvingades att kasta in handduken. Men 2014 var hon tillbaka med sin borgerliga allians, nu med stöd av Sverigedemokraterna som börjat växa. Liberalerna fortsatte att dominera högerkoalitionen, men hotades av SD, som växte till sig med raketfart:

2022 hade SD kört om Liberalerna och var nu största parti i högerkoalitionen. Koalitionen hade gått till val med liberalen Gabriel Andersson som kommunalrådskandidat, men nu började SD istället göra anspråk på posten. Efter en infekterad och synnerligen segdragen process fick Andersson dra sig tillbaka och SD tog över jobbet som kommunalråd. Under våren 2023 lämnade Andersson sina uppdrag och har sedan dess inte setts till i politiska sammanhang.

Alternativen som tagit hand om missnöjet med sossarna har, tycks det, kanaliserats till olika partier under olika perioder. Fram till 2006 handlade det framförallt om dom lokala partierna. Sen var det Folkpartiet/Liberalerna som tog över och slutligen har det varit Sverigedemokraterna som dragit på sig ledartröjan. Sambandet mellan förändringar av Socialdemokraternas röstandel och summan av ”missnöjespartierna” dom lokala utbrytana, Folkpartiet/Liberalerna och Sverigedemokraterna är starkt. När S går ner går missnöjespartierna upp och omvänt. Under perioden 1976 – 2022 har det varit 14 val. I bara fyra av dessa 14 val har S och ”missnöjespartierna” rört sig åt samma håll. En rimlig tolkning är att det är samma typ av väljargrupper som genom att rösta på lokala utbrytarpartier, Folkpartiet/Liberalerna och Sverigedemokraterna har levt ut sitt missnöje med socialdemokratin.

Moderaterna

För dom första 34 åren följer Moderaternas kommunalvalsresultat tätt inpå utfallet i riksdagsvalet i kommunen. Korrelationen som är ett mått på hur nära kurvorna ligger varandra blir inte mindre än 0,81 (1 betyder fullständig överensstämmelse). Detta innefattar också de lokala moderaternas toppresultat på 13,3 procent 1991. Det var det året som var ett borgerligt segerval i landet. Carl Bildt blev statsminister för en ideologiskt stursk borgerlig regering.

Men efter 2006 förändras relationen mellan moderata kommunväljare och samma väljare i deras roll som riksdagsväljare. Nu ökar avståndet mellan kurvorna. Kommunalvalsresultaten är allt sämre än riksdagsresultaten. 2006 var skillnaden 4,2 procentenheter, för att öka till 10,7 och 8,0 i dom två följande valen. I valen 2018 och 2022 låg skillnaden på 4 – 5 procentenheter. Genomgående för perioden 2006 – 2022 är att dom moderata väljarna inte särskilt har uppskattat dom insatser som kommunens moderatpolitiker gjort under den tid när högerpartier har präglat lokalpolitiken. M-politiken har starkt präglats av gruppledaren Bo Öberg, känd för sin av sosse- och kommunisthat marinerade politiska linje, och inte minst för sitt aggressiva och impulsstyrda handlande.

Centerpartiet

Centerpartiets valresultat är sannerligen en utförsbacke. Från 18 procent av väljarna 1973 och 1976 har partiet nu nått vägs ände. Till skillnad från dom andra partierna kan vi redan nu veta hur det gått för Centern i kommunalvalet i Skinnskatteberg. Det blir helt enkelt noll (0) eftersom partiet har meddelat att dom överhuvudtaget inte ställer upp i valet.

Rutschkanan följer nästan slaviskt hur centersinnad väljare i kommunen röstade i riksdagsvalet. Korrelationen blir så hög som 0,92. Tills skillnad från Moderaterna som särskilt under 2000-talet fått underbetyg för sin kommunalpolitik av dom egna väljarna, så har Centern ofta klarat sig lite bättre i dom kommunala valen än i riksdagsvalet. I nio val av femton under tiden 1973 – 2022 har kommunvalet gett bättre utdelning än riksdagsvalet. Men skillnaderna är små. Medelvärdet för hela tiden är +1 procentenhet. Liksom för Moderaterna är det negativa skillnader (bättre i riksdagsvalet) mot slutet av perioden, i valen 2014, 2018 och 2022. Det kan tänkas att samarbetet med SD, som direkt går på tvärs mot partilinjen centralt, kan ha legat dom lokala centerpartisterna i fatet.

Vänsterpartiet

Under lång tid hade Vänsterpartiet och dess föregångare (SKP, sedermera VPK) inte särskilt märkvärdiga valresultat i kommunen. Fram till 1991 pendlade det mellan fyra och sex procent.

Ända fram till valet 2018 följde utvecklingen ganska nära riksdagsröstandet. En noterbar skillnad är dock att under 2000-talet har dom kommunala valresultaten varit bättre än riksdagsresultaten. Av tio val 1973 – 2002 var det inte bättre utfall i kommunalvalen än i riksdagsvalet. I fyra av fem val från 2006 – 2022 var kommunalvalsresultaten bättre än riksdagsvalen. Särskilt markant är uppryckningen i 2022 års val till 8,6 procent, 3,4 procentenheter bättre än i riksdagsvalet. Faktum är att V i Skinnskatteberg gjorde bättre ifrån sig än i andra gamla bruksorter. Om orsakerna till framgången i 2022 års val kan man bara spekulera. Men det ligger nära till hands, att en ökad närvaro på sociala medier samt engagemang i den utomparlamentariska opinionen haft betydelse. Flera aktioner och manifestationer (demonstrationer, namninsamlingar, utomhusmöten) anordnades under mandatperioden. I flera av dessa medverkade vänsterpartister och i åtminstone en aktion (folkinitiativ med anledning av föreslaget byggande av en ny kolossalt dyr brandstation) spelade Vänsterpartiet en central roll.

Miljöpartiet och Kristdemokraterna

Förutom dom tidigare beskrivna lokala partierna ”Demokraterna Skinnskatteberg” på 1970-talet och ”Skinnskattebergsdemokraterna” 2006 – 2010 har två partier varit tillfälliga besökare i politiken i kommunen. Kristdemokraterna hade representation i fullmäktige 1991 – 2010. Dom två senaste valen har trots det varit positiva för partiet. Försöket att ta sig in i fullmäktige 2022 misslyckades dock med 1,7 procent av rösterna. Men trenden är faktiskt att dom är på väg mot tvåprocentspärren. Kommer man över den får partiet delta i mandatfördelningen. Men eftersom det bara finns 25 platser att fördela går det i genomsnitt 1/25, d v s 4 procent per mandat.

Miljöpartiet har en kortare historia, eftersom partiet inte startade förrän 1981. Kristdemokraterna kom till redan 1964. Under den tid vi tittar på här hade MP framgångar i kommunen framförallt i valen 1994 – 1998 samt 2010 när dom fick mer än 4 procent av rösterna. Partiet var representerat i fullmäktige 1998 – 2006 samt 2010 – 2018.

Hur har vi kommit fram till 2026 års spelplan

Socialdemokraterna: Den sossestyrda bruksorten där S brukade få över 60 procent av rösterna har försvunnit. Med avindustraliseringen har väljarkåren också avsossificerats. Numera kan partiet bara räkna med som mest hälften av 1970-talets valresultat, och rutschbanan ser ut att fortsätta.

Kommunalvalsresultaten för Vänsterpartiet och dess föregångare har fram till 2018 nära följt utvecklingen av riksdagsvalen, och har fram till 2002 varit något sämre än hur Skinnskattebergs väljare röstat i riksdagsvalen. Från 2006 har betyget till den kommunalpolitiska verksamheten varit bättre än betyget till partiets centrala politik. Detta accentuerades med det goda resultatet i 2022 års val. Det finns anledning att tro att dessa framgångar fortsätter i höstens val.

Liberalerna (f d Folkpartiet) kom att inta en ledande ställning i kommunalpolitiken i den radikala omritningen av den kommunalpolitiska kartan från och med valet 2006. Då bröts ett till synes evighetslångt S-styre. Bland annat genom samarbete med Sverigedemokraterna lyckades L behålla denna ställning ända till 2022 års val. Då kastades maktförhållandena om i högerblocket genom att L blev junior partner till SD. Ända sedan toppåren 2010 och 2014 har L:s röstandel och representation minskat, även om dom lokala Liberalerna ligger skyhögt över rikspartiets resultat. Den senaste mandatperiodens turbulens och dom lokala liberala politikernas passivitet och initiativlöshet tillsammans med den långsiktiga nedåtgående trenden gör att det nog är rimligt att förmoda att kräftgången fortsätter i årets val.

De båda andra högerpartierna, Moderaterna och Centerpartiet, har haft en svag utveckling. Båda partierna har haft stora svårigheter inför 2026 års val att hitta villiga kandidater. För C har detta inneburit att man dragit sig ur kommunalvalet. För M gäller dessutom att under den tid sedan 2006 när partiet haft möjlighet att få inflytande över kommunen, så har deras väljare i stor utsträckning gett mindre stöd åt sina kommunalpolitiker än åt riksdagspolitikerna. Väljarstödet för dom lokala Moderaterna ser ut att vara inne i en nedåtgående trend.

Sverigedemokraterna kom först in i kommunalpolitiken 2006 men gjorde inte stort väsen av sig, utan fungerade framförallt som passivt stödparti åt den L-styrda högeralliansen. Men i dom efterföljande kommunalvalen gjorde SD raketkarriär och blev från 2022 största parti i högerblocket. Efter mycket stök och bök detroniserades L och SD fick kommunalrådsposten. Den gångna mandatperioden har varit problematisk. Kommunalrådet avsattes i maj 2024 av fullmäktige på grund av oförmågan att hantera den ekonomiska krisen. Ett nytt kommunalråd, också sverigedemokrat tillsattes. Men återstoden av mandatperioden kantades dels av politisk handlingsförlamning, dels av upprullande korruptionsskandaler. Jag tror att SD:s glansdagar i Skinnskatteberg är över och att man kan räkna med att den uppåtgående trenden kan komma att vändas i en tillbakagång.

Miljöpartiet och Kristdemokraterna har i det långa tidsperspektivet gjort tillfälliga besök i fullmäktige. Det finns inte mycket som tyder på några nya besök.

Vilka samarbeten kan bli aktuella efter valet?

Det är rimligt att anta, att den nuvarande majoritetskoalitionen SD+L+M+C som har 14 av fullmäktiges 25 mandat förlorar sin majoritet. C är redan borta ur hanteringen och utsikterna är inte lysande för vare sig L, SD eller M. Med bara en förlust av ett mandat för dom kvarvarande högerpartierna är majoriteten puts väck.

Förlusterna på högersidan kommer att uppvägas av framgångar för S- och V-listorna. Med dom uppenbara problem som S har och med det flyt som V-listan hittills har är det inte orimligt att V får en fördel i att ta hand om överlöparna.

Man skulle kunna hamna i en situation där bara två majoritetskonstellationer är möjliga. Antingen får S och V gräva ned stridsyxorna och enas. Eller så fortsätter S resan högerut och går samman med resterna av L och M. Den lokala S-ledningen kommer att stå inför ett svårt beslut.

91 dagar kvar

Hur stor är en brandstation. Och hur dyr?

Kommunstyrelsen i Skinnskatteberg har nu beslutat att gå vidare med det omdebatterade förslaget att bygga en stor och dyr brandstation. På ett fullmäktigemöte på måndag efter midsommar är det tänkt att det avgörande beslutet ska tas.

Det tidigare mycket kontroversiella förslaget hade en storlek på 1 700 kvadratmeter. I det förslag som nu finns sägs inget om den saken, så man får förmoda att det är 1 700 kvadratmeter som gäller. Frågan som då infinner sig är: Hur stor är en brandstation? Det finns inget givet svar på den frågan, annat än att det beror på. Google som ju vet allt svarar:

(1) Mindre deltidsstationer 200 – 600 kvadratmeter: Majoriteten av Sveriges brandstationer; består av en vagnhall, omklädesrum och ett litet mötesrum. Ingen bor på stationen.

(2) Mellanstora stationer 1 500 – 3 000 kvm: Mindre städer eller större kommuncentra. Ofta kombinerade heltids-/deltidsstationer. Här finns också kontor, gym och logement och kök.

(3) Större huvudstationer 4 000 – 7 000 kvm: Finns i större städer. Heltidsstationer där det också finns administration för räddningstjänstförbund, larmcentral, större fordonsflottor, verkstäder.

Här kommer ytstorlekar på några brandstationer i vår omgivning jämfört med Skinnskattebergs tilltänkta 1 700-kvadratmeters brandstation: 

Figuren omfattar alla brandstationer som ingår i Södra Dalarnas Räddningsförbund (markerat med D i diagrammet), Ett par stationer inom Mälardalens Räddningsförbund (Virsbo och Arboga, M) samt några av stationerna i Nerikes Brandkår (N).

Dom blå stationerna tillhör den första kategorin (mindre deltidsstationer). Inte alla finns på riktigt små orter Hedemora 15 tusen invånare, Arboga 14 tusen, Askersund 11 tusen och Norberg 6 tusen invånare är alla större än Skinnskatteberg (4 tusen).

Dom brandgula tillhör den andra kategorin (mellanstora stationer, kombinerade del- och heltidsstationer). Exemplen är Byrsta som verkar i Kumla och Hallsberg, samt Fagersta.

Dom mörkröda kan räknas till den tredje gruppen (större huvudstationer). Det är heltidsstationer med särskilda funktioner då dom är huvudstationer i räddningstjänstförbund eller andra mellankommunala samarbeten.

Med 1 700 kvadratmeter kvalar Skinnskattebergs nya brandstation storleksmässigt in i mellangruppen dock utan att ha några av dom speciella egenskaperna där. Det handlar fortfarande om en deltidsstation och i en mycket mindre kommun än t ex Kumla, Hallsberg och Fagersta. Den nya stationen i Skinnskatteberg kommer i samma storleksordning som Salas heltidsstation, som också är huvudstation i räddningstjänstsamarbetet mellan Sala och Heby kommuner (tillsammans 37 tusen invånare).

Vad kostar det då?

En gång i tiden budgeterades det 30 miljoner kronor för den nya stora, fina brandstationen. En hel del av dom pengarna har redan gått åt till olika utredningar och planering. En del säger att det handlar om 6 -7 miljoner. Det skulle i så fall finnas högst 25 miljoner kvar. Byggkostnaderna har också gått upp sen dess, och, utan att någon egentligen vet finns det dom som menar att det nog skulle kosta sisådär 75 miljoner idag. I förslaget till beslut i fullmäktige sägs inte ett pillekvitt om vad det handlar om för summa, bara att pengarna ska lånas upp. I beslutsunderlaget till kommunstyrelsen talas det om 55 miljoner, men att det nog kan bli mer.

Utan att man riktigt vet vad kalaset kommer att kosta vill nu alltså majoriteten under ledning av SD tillsammans med L, M och C att fullmäktige för lånta pengar ska bygga den nya stora, fina brandstationen. Det drar förstås med sig ökade driftkostnader, som man också, utan att tala om hur mycket pengar som ska läggas till i dom vanliga årsbudgetarna framöver. Det har tidigare talats om två miljoner om året, och nåt nättroll har dessutom räknat ut att det blir räntor på fyra miljoner om året. Allt detta ovanpå en redan ansträngd kommunal ekonomi, som fortfarande dras med ett gammalt upparbetat underskott på 8 miljoner som måste betas av för att uppfylla lagens krav på en ekonomi i balans.

Förslaget till fullmäktigebeslut ger i alla fall mig intrycket av att inte vara riktigt seriöst. Kan man verkligen ta ett beslut på så här lösa boliner? Och efter 14 års långbänk?

 

VOFF om äldreomsorgen: "God omsorg och en hälsosam arbetsmiljö en självklarhet"

Läs vad Välfärdsgruppen inom Vänsterpartiet och Oberoende för Framtid i Skinnskatteberg skriver om äldreomsorgen. Klicka här!

För övrigt noteras

• att det nu har gått två veckor sedan mitt öppna brev till fullmäktiges ordförande utan något svar på dom frågor jag där ställde om hans partiska agerande på fullmäktiges möte den 4 maj. Hoho, Jocke, var är du?
• och att valet närmar sig:

                                 100 dagar kvar

Danmark: Osunt men roligt?

”Det är som att komma till en annan världsdel när man kommer över Sundet”. Så suckade vår värd på Sundhedsministeriet när vi för ett par decennier sen gjorde en studieresa med doktorandseminariet till Danmark. Sucken handlade om hälsotillståndet. Idogt öldrickande, gärna en snaps på morgonen, fett fläsk som nationalrätt, sjukdom och för tidig död. Allt detta gjorde att sundhetstjänstemannen tyckte att hans eget land var som ett u-land i jämförelse med grannarna på andra sidan.

Det är vanligt att etniska grupper skämtar nedsättande om varandra. Korkade norrmän och fulla finnar är frekventa. Så här sammanfattar Googles AI danska skämt om svenskar: ”Danska skämt om svenskar fokuserar ofta på stereotypa bilder av svenskars naivitet, byråkrati, stelbenta beteenden eller den klassiska ”Svensson”-mentaliteten. Danskarna skämtar gärna om att svenskar är alltför korrekta, laglydiga och saknar den danska förmågan att ta saker med en klackspark.” 

Två herrar på en bänk vid Öresund skådar mot Sveriges kust

Var sucken befogad? Tja Sverige leder när det gäller genomsnittlig livslängd. Sverige kommer på plats 11 i rangordningen av alla världens länder medan Danmark dyker upp först på 25:e plats. Men räknat i år är skillnaden egentligen inte så stor: 84 mot 82. Fast det var lite större skillnad vid tusenårsskiftet: 79 mot 76. Men det är inte alltid säkert att det är så kul att leva länge om man är sjuk och eländig. Ett annat mått som väger samman livslängd och sjuklighet är healthy life expectancy. Här kommer Sverige på 7:e plats och Danmark på 15:e plats.

I viss mån var det ändå så att sucken var befogad. Sverige är bäst och Danmark är sämre. Smolket i den svenska glädjebägaren levereras dock av att danskarna med sitt korta och osunda liv verkar gladare. I World Happiness Index intar Danmark 3:e plats i rangordningen av världens länder och Sverige kommer sjua.

För att så här på Grundlovsdagen lite mer boosta danskarnas självkänsla kommer här några ytterligare (ganska dumma) svenskvitsar:

• Vad får man om man korsar en svensk med en apa? Svar: En apa
• Vad kallas vackra kvinnor i Sverige? Svar: Turister
• Har du sålt Volvon? Ja, jag sålde den till en dansk. Är du efterbliven, den bilen har alkolås. Man kan inte sälja en bil med alkolås till en dansk.
• Dom enda IKEA-produkter som är namngivna på danska är dörrmattor och andra saker som man går på.

SCB om Östra Mellansverige: Det blåser vänstervind

SCB har publicerat sin stora partiundersökning, som visar ett stort övertag för oppositionen. Men vad kan man säga om den regionala opinionen. Västmanland ingår i det som kallas Östra Mellansverige till vilken också Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och Örebro län räknas?

När man jämför opinionen i det här området med hela landet har oppositionspartierna mer stöd här än i hela landet. Sammanlagt för dom fyra partierna i oppositionen är det en procent fler i regionen som skulle rösta på dom än i hela landet. Regeringspartierna får 3,8 procent mindre stöd i regionen, vilket delvis vägs upp av ett starkare stöd för Sverigedemokraterna.

Om man ser till ”valvinden” d v s förändringen i partisympatier från 2025 års mätning är det dom mindre oppositionspartierna som går bättre i regionen än i landet som helhet. Ökningen av stödet för Centern är 1,5 procentenheter större i regionen än i hela Sverige. Motsvarande tal för Miljöpartiet är 1,1 procent och för Vänstern 0,7 procent.

Både Socialdemokraterna och samtliga Tidöpartier gör större förluster i Östra Mellansverige än i hela väljarkåren.

                                101 dagar kvar

Korruption och nedläggningshotad brandkår gav klickrekord

Omvärlden slutar inte att förundras över vad som händer i lilla Skinnskatteberg. I maj slogs det tidigare klickrekordet från augusti 2025. Korruptionen har sin givna plats på tioitopplistan (inläggen 2, 4, 5, 6, 8 och 10). För vilken gång i ordningen är svårt att säga, men nu bubblar frågan om brandkåren upp igen (inläggen 1, 3, 7 och 9). Detta efter att högern och dess svans har lyckats skrämma medborgarna med att nu, som ett resultat av oppositionens politik, ska brandkåren läggas ned. Håhåjaja.

Antal sidvisningar var i maj 29 509 (23 732 i april). Förutom från Sverige kom många besökare från USA,  Singapore, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Vietnam, Hongkong, Mexiko, Brasilien och Indien. Ströbesökarna var bl a från Bulgarien, Frankrike, Indonesien, Kanada, Polen, Rumänien och Ukraina.

Dom tio mest visade inläggen i maj:

1	Skinnskattebergs alla brandmän säger upp sig. ”Låt det brinna” (ny)
2	Skinnskatteberg: Korruptionsanklagat kommunalråd fick ansvarsfrihet efter ordförandekupp (ny)
3	Skinnskatteberg: Brandstationsfrågan urartar till fingerpekande (ny)
4	SD och korruptionen: Från arvodesfiffel till miljonaffärer (ny)
5	Jonny Emtin (SD) tjänar nästan 700 000 kronor på att sitta kvar (ny)
6	Skinnskatteberg: Vad händer på måndag? (ny)
7	Skinnskatteberg: Dyraste räddningstjänsten i Västmanlands län (ny)
8	Elisabeth Åberg (L), Jonny Emtin (SD) och Therese Emtin (SD) anmälda till Förvaltningsrätten igen (ny)
9	Skinnskatteberg: Vad händer om räddningstjänsten läggs ned? (ny)
10	Rinkskandalen: Kravet om opartiskhet är inte kattskit (ny)

Skinnskatteberg: Nu går brandstationskrisen i baklås igen

Frågan om Skinnskattebergs brandstation dök upp på agendan 2014. Sedan dess har högerpartierna haft majoritet i fullmäktige. Trots deras entusiasm för att bygga en ny brandstation för 50 – 60 miljoner kronor har dom inte fått tummen ur ars**let. Åren har gått och nu har brandmännen fått nog och har sagt upp sig. Kommunen står inför en situation där man inte klara av en obligatorisk lagstadgad uppgift. Det får väl nästan sägas vara rekord. Fräckt skyller man omväxlande på folket och på minoritetspartierna S och V. Man får en känsla av att befinna sig i ett Orwellskt 1984 där att man inget annat gör än möjligen grälar kallas ”handlingskraft”.

I augusti 2024 fick kommunalrådet Emtin (SD) och kommunstyrelsens vice ordförande Öberg (M) i uppdrag att inleda överläggningar med Nerikes Brandkår för att Skinnskatteberg skulle bli medlem. Idén var att samarbete med andra kanske skulle kunna göra en del av den gigantiska nya brandstationen billigare. Först nu, när det snart har gått två år sedan uppdraget gavs, och sedan massuppsägningarna gjort krisen akut, har dom båda initiativkraftiga parhästarna tagit kontakter med Nerikes brandkår och – kors i taket – också med alternativet Mälardalens Räddningstjänst.

Svaret från närkingarna måste väl vara något av en kalldusch. Dom säger blankt nej till fortsatta förhandlingar om den tilltänkta nya brandstationen skulle bli nedbantad. Så dom 55 miljonerna (det blir nog snarare 75 miljoner) får man ingen hjälp med. Dessutom är det redan sen tidigare känt att kostnadsminskningen genom att man blir med i Nerikes brandkår är tämligen måttlig.

Mälardalens Räddningstjänst har en mer positiv inställning, och ställer inte omedelbart upp på den utpressningssituation som uppstått på grund av massuppsägningarna. Mälardalens Räddningstjänst har redan tidigare förklarat att dom är positiva till samverkan. Dom uttalar sig inte specifikt om Skinnskattebergs planerade storbygge, men påpekar att rent allmänt gäller att dom samordningsvinster man kan göra också kan medföra ett mindre behov av ytor.

Finns det några pengar att tjäna på samgående?

Jag har redan i ett tidigare inlägg pekat på hur nettokostnaden ser ut för dom kommuner som ingår i Mälardalens Räddningstjänst. Det kan finnas anledning att repetera:

Dom gröna staplarna visar kostnaden för medlemmarna i Mälardalens Räddningstjänst. Det är som synes ganska liten variation mellan kommunernas kostnader. Det varierar mellan 688 kronor per invånare i Västerås till 990 kronor i Köping. Medelvärdet är 830 kronor, vilket kan jämföras med Skinnskattebergs 1 906 kronor per invånare. Räknat på medelvärdet skulle kostnaderna kunna minska med minst 4 miljoner kronor årligen, från nuvarande 8 miljoner.

Någon har i en kommentar trott att det är olika kostnader som har redovisats för kommuner i respektive utanför kommunalförbund. Ja, det vet man förstås inte, men Rådet för Kommunal Analys, som driver statistikdatabasen Kolada, definierar det som ska redovisas som kostnader för räddningstjänsten och inte en massa andra saker som kan ingå i samma organisation. Om kommunerna har hållit sig till dom riktlinjerna när dom rapporterat till SCB, vars data Kolada bygger på, ska sifforna vara jämförbara.

Nu ska vi vända oss till motsvarande data från Örebro län. Det finns 12 kommuner i länet. Nio av dessa är medlemmar i Nerikes Brandkår (gröna staplar) och tre (blå staplar) är tillsammans med några Värmlandskommuner med i Bergslagens Räddningstjänst. Som jämförelse finns också Skinnskatteberg med sina 1 906 kronor per invånare med i diagrammet.

En första iakttagelse, är att utjämningen mellan kommunerna är mycket mindre för medlemmarna i Nerikes Brandkår än för dom som är med i Mälardalens Räddningstjänst. Det varierar från 535 kronor per invånare i Örebro till 1 689 kronor i Laxå, alltså en variationsvidd på 1 114 kronor. Det kan jämföras med 302 kronors skillnad mellan dom som betalar mest och minst i Mälardalens Räddningstjänst.

Medelvärdet över kommunerna i Nerikes Brandkår är 1 041 kronor per invånare (jämför med Mälardalens 830 kronor). Räknat på det sättet blir alltså minskningen av kostnaden för skattebetalarna lite mindre hos närkingarna. Det handlar om sisådär en 800-900 tusen kronor. Det kan väl i och för sig vara acceptabelt. Problemet är bara, att Mälardalen fördelar kostnaderna ganska strikt proportionellt till folkmängden (den lilla variationen i per capita-kostnader) medan man inte på långt när kan vara säker på hur stor kostnadsminskningen blir i Nerikes brandkår. Om vi skulle hamna på samma nivå som t ex Ljusnarsberg eller Laxå skulle det som skattebetalarna får punga ut med kunna minska med omkring en miljon.

Hur nu Öberg och Emtin ska ta sig ur den här knipan, som dom själva har satt sig i är obegripligt. Och det allra knepigaste är om dom brandmän som i protest sagt upp sig nöjer sig med ett fullmäktigebeslut. Under alla omständigheter kommer det inte att stå en ny brandstation klar till den sista november, när dom gör sin sista arbetsdag.

Och vad ska dom göra om dom trots allt lyckas få igenom sitt förslag i fullmäktige och anslår 55 miljoner till bygget, när det visar sig att ingen kan bygga 75-miljonersstationen för 55 miljoner? Och det är inte bara brandmännen som trycker på. Om kommunen inte klarar den obligatoriska uppgiften, vad gör då staten?

Om det verkligen är så att Öberg och Emtin har vaknat nu, så är det som det står i psalmen ”Sent ska syndaren vakna.” (Psalm 257, Den svenska psalmboken 1937)

För övrigt noteras

Att åklagaren vid Riksenheten mot korruption har lagt ned förundersökningen om korruption i Skinnskattebergs kommun. Orsaken är enligt åklagaren att ”bevisläget inte räckt till för att styrka att brott har begåtts.” Kommunalrådet Jonny Emtin (SD) säger till P4 Västmanland: ”Det är skönt att man inte har funnit några oegentligheter.”

Ja, nu var det ju inte det som åklagaren sa. Han sa att det inte fanns tillräckligt med bevis för brottsliga oegentligheter. Han sa inte att det inte har varit några oegentligheter.

Åklagaren får inte åtala om hen inte tror att det går att få en fällande dom. Om det saknas bevis är det osannolikt att det blir en fällande dom. Alltså blir det inget åtal. Emtin tror i sin enfald att han har blivit frikänd. För att bli frikänd krävs det att det blir åtal, rättegång och en frikännande dom.

Oegentligheter begångna av Emtin med flera är väl kända efter revisionsbyrån Connecturas utredning. För att inte tala om att 83 procent av Skinnskattebergarna anser att det förekommer korruption i kommunen. Ingendera av detta håller dock som bevis i domstol.

Men en förundersökning kan återupptas om det kommer fram nya bevis. Så det är inte över, Jonny.