M i Skinnskatteberg: Unkna Karl XII-vurmare

 

Bo Öberg, moderatledare i Skinnskatteberg, vill återinföra ministerstyre. Det är kanske inte helt solklart vad han menar. Kanske inte ens för honom själv.

Vad är ministerstyre?

Det har att göra med hur den centrala statsförvaltningen i Sverige är organiserad. Den svenska organiseringsprincipen är i ett internationellt perspektiv unik. I dom flesta länder är olika sektorer i statsförvaltningen organiserad i ministerier med en minister som chef i toppen, och hela förvaltningen ingår i ministeriet och är underställd ministern.

I Sverige är normalmodellen att det är regeringen som kollektiv som dom statliga myndigheterna lyder under. Regeringens egen förvaltning, regeringskansliet, är organiserad med olika departement vart och ett med en ”minister” som chef. Men myndigheterna lyder inte under departementen, utan under regeringen. Enda undantaget är UD, där utrikesförvaltningen (ambassader och konsulat) är en del av departementet.

Regeringen styr förstås myndigheterna, bland annat med hur mycket pengar dom får, med regleringsbrev som talar om vad myndigheten ska göra för pengarna. Regeringen utser också chefer. Myndigheterna svävar inte fritt, men det är regeringen och inte departementen och de enskilda ”ministrarna” – statsråden som styr.

Om det vore så, talar man om ministerstyre och det är förbjudet i Sverige. Det är en del av vår konstitution, Regeringsformen. Det handlar i första hand om att politikerna inte får lägga sig i myndighetsutövning gentemot enskilda, men också bestämmelserna om att regeringen kollektivt styr myndigheterna hör till förbudet mot ministerstyre.

Det råder en ganska stor enighet om att systemet med åtskillnaden mellan minister/departement och myndigheter är bra. Historikern Gunnar Wetterberg skriver i DN (1/7)

Myndigheternas relativa oberoende är i själva verket en svensk kulturtillgång. Den bygger in eftertanke och saklig prövning i systemet. Skriftväxlingen mellan verk och departement bidrar till systemets transparens. Att det är regeringen som kollektiv som styr, inte enskilda ministrar, rider spärr mot Trumpska lynnekast.

Idéhistorikerns Sverker Sörlin skriver, också i DN (23/6 2025)

Det system vi har i den demokratiska svenska rättsstaten är faktiskt inte så dumt. Det säger att styrningen av myndigheterna ska vara transparent och tydlig och ske genom förordningar, instruktioner och uppdrag. Man viskar inte viktiga saker om hur staten styrs i örat på den man genom en sådan handling vill förvandla till en hantlangare. Det är inte bara ojust. Det kan vara brottsligt.

Det visar sig också att beskyllningar för ministerstyre är utomordentligt vanliga i debatten. Beskyllningar kommer från partier, politiker, myndighetschefer, debattörer, media, företag och organisationer. Statsråd anmäls titt som tätt till Konstitutionsutskottet för påstått ministerstyre. Det vanliga mönstret är att det är oppositionspolitiker som anmäler.

Högerpartierna har inte varit passiva när det gällt att anmäla och fördöma socialdemokratiska och miljöpartistiska statsråd för ministerstyre. Här är några exempel:

• SD har anmält Anders Ygeman (S) och Annika Strandhäll (S)
• Folkpartiet/Liberalerna har anmält Åsa Regnér (S), Anna Johansson (S), Thomas Bodström (S), Thomas Östros (S) och Jan O Karlsson (S)
• Centern har anmält Åsa Romson (MP)
• Moderaterna har anmält Leif Pagrotsky (S) och Göran Persson (S)
• Det har i samtliga fall gällt beskyllningar för ministerstyre. Det är det här systemet som Bo Öberg i Skinnskatteberg vill avskaffa,

Har Sverige någonsin haft ministerstyre?

Öberg vill inte bara skrota systemet med åtskillnaden mellan departementen/ministrarna och myndigheterna och införa ministerstyre. Nej, han vill återinföra ministerstyre. Det väcker frågan om vi någonsin haft ministerstyre.

Det råder numera en rätt stor enighet om att införandet av dom mer eller mindre självständiga myndigheterna går att datera till den s k frihetstiden, alltså tiden efter Karl XII:s död 1718. 1720 infördes en bestämmelse i Regeringsformen att inga riksråd fick vara chefer för kollegier, som var den tidens ämbetsverk. Riksråden var väl det närmaste man kunde komma dagens regering. Här blev det alltså en skillnad mellan regeringen och myndigheterna.

Enligt 1634 års regeringsform styrdes landet genom fem kollegier:

• Kanslikollegium under rikskanslern
• Kammarkollegium under riksskattmästaren
• Krigskollegium under riksmarsken
• Amiralitetskollegium under riksamiralen
• Svea hovrätt under riksdrotsen

Dom fem riksämbetsmännen ingick också i Riksrådet. Dom var alltså medlemmar av ”regeringen” samtidigt som dom var myndighetschefer. Det kan förstås ses som ett slags ministerstyre. Karl XI minskade rådets makt. Under hans och sonens (Karl XII) tid rådde det s k kungliga enväldet (på modern svenska diktatur). Upplösningen av kopplingen mellan riksrådet och kollegierna har setts som en reaktion mot diktaturen som tog slut med Karl XII:s död.

Det är väl osäkert om man skulle kunna jämföra stormaktstidens kollegiechefer med dagens statsråd, men deras styre är väl det närmaste man kan komma ministerstyret. När Bo Öberg i sin vishet vill återinföra ministerstyret, är väl den enda tolkningen att det är någon tidpunkt för drygt 300 år sen som han ser som ideal.

Gunnar Wetterberg undrar om det är ”unken Karl XII-vurm som hotar självständighetens spärrar och trögheter.” Det är väl inte osannolikt att Bo Öberg (M) är en unken Karl XII-vurmare, även om det nog är att tillskriva honom alltför stora historiska kunskaper. Det troliga är nog att han över huvud taget inte vet vad han pratar om när han tror att Sverige tidigare haft ministerstyre, att det avskaffats och att allt skulle bli bättre om det ”återinfördes.”

En konsekvens som är uppenbar är t ex att Jimmie Åkesson, som ju Ulf Kristersson lovat migrationsministerposten, skulle få oinskränkt makt över migrationsverket och själv kunna fatta beslut t ex om vem som ska deporteras.

Borde Bo Öberg deporteras?

Ett nytt inslag i Tidölagets raspolitik är ju att man för att bli svensk medborgare måste klara ett prov i samhällskunskap. Eftersom doktrinen om självständiga ämbetsverk är en så viktig del av hur landet är organiserat, och eftersom den åberopas av alla, inte minst högern när dom attackerar mer vänsterorienterade statsråd för ministerstyre, borde man egentligen kräva kunskap också om den saken.

Eftersom Öberg tydligt visar sin okunskap borde han väl strängt taget nekas medborgarskap och skickas iväg utanför rikets gräns så snabbt som möjligt. Om inget land är berett att ta emot honom kunde han kanske placeras på ett EU-finansierat återvändandecenter i t ex Libyen eller Rwanda.

Nej, så blir det inte. Men det minsta är i varje fall att han inte längre får vara med och ministerstyra Skinnskattebergs kommun.

49 dagar kvar

 

Också dagens tidning stulen

Nu börjar tidningstjuven få upp farten. Också dagens tidning var stulen. Träffprocenten går ner ännu ett snäpp till 32,4 procent.

VOFF mot korruption!

                                            51 dagar kvar

Bruno och Linnea i Gruvbuseskogen

Emma, Bruno och Linnea råkade ha vägarna förbi Riddarhyttan. Vi mötte upp i Herrgårdskurvan och jag gick med dom på Gruvbuseleden.

Bruno med blåbärsruska

Bäckparti

Buseskolan

Regnbågsbuse

Efter marschen vankades det lunch vid Liens Camping: burgare, chicken nuggets, räkmacka, glass. Sen drog dom.

Skinnskatteberg: Vänstern och Socialdemokraterna svarar på Naturskyddsföreningens valfrågor

Naturskyddsföreningen i Skinnskatteberg har ställt ett antal frågor till partierna i fullmäktige inför valet. Dom styrande partierna - Sverigedemokraterna, Moderaterna och Liberalerna - har valt att inte besvara frågorna. Så hur dom ställer sig till kommunens miljöpolitik är höljt i dunkel. S och V har däremot besvarat enkäten. Så här ser partiernas svar ut i kortform.

	S	V	SD	L	M
Klimatutbildning för politiker/tjänstemän	Ja	Ja	Ej svar	Ej svar	Ej svar
Resepolicy	Ja	Ja	Ej svar	Ej svar	Ej svar
Fler skyddade områden	Vet ej/beror på	Ja	Ej svar	Ej svar	Ej svar
Återskapa våtmarker	Vet ej/beror på	Ja	Ej svar	Ej svar	Ej svar
Öka ängsmark	Vet ej/beror på	Ja	Ej svar	Ej svar	Ej svar
Restriktivt med dispens från strandskydd	Ja	Ja	Ej svar	Ej svar	Ej svar
Dricksvatten utan PFAS	Vet ej/beror på	Ja	Ej svar	Ej svar	Ej svar
Hållbar upphandling	Vet ej/beror på	Ja	Ej svar	Ej svar	Ej svar

 Läs hela frågeformuleringarna och partiernas fullständiga svar här.

                                52 dagar kvar

Tidningstjuv härjar

Ha! Tidningstjuven har varit framme igen. Idag låg inget annat än reklam från ett bilbesiktningsföretag i brevlådan. Man får i och för sig vara glad att det inte var några räkningar där. Men lite taskigt att två DN inte heller fanns där. Tisdags- och onsdagstidningarna var helt enkelt norpade. Träffprocenten (alltså hur många av årets dagar hittills som det legat en tidning i lådan på utgivningsdagen) går ner lite, från 32,9 till 32,7 procent.

Utdelningsstatistik för DN år 2026 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	8	4
- ej postutdelning, tidningen kom nästa dag	123	61
- ej postutdelning, tidningen kom aldrig	3	2
- vardagar med utdelning men utebliven tidning	2	1
Dagar med tidning på rätt dag	66	33

 

 

Skinnskatteberg: Moderaterna ljuger friskt om antisemitismen

I en ny rapport från Forum för levande historia (Bachner, Bevelander och Chatty, 2026)  redovisas bland annat I vilken utsträckning dom olika partiernas sympatisörer delar antisemitiska åsikter. Den övergripande bilden är att dom mest antisemitiska partierna är Sverigedemokraterna och Moderaterna. Minst antisemitism finns i Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Rapportförfattarna arbetar med tre olika index för antisemitism:

• Multidimensionellt antisemitismindex: Traditionell och förintelserelaterad antisemitism
• Social distans: Upplevt socialt avstånd till judar och sympati eller antipati mot judar
• Israelrelaterad antisemitism: Negativ inställning till judar kopplat till staten Israel

SD-anhängarna kommer i topp med mest antisemitiska attityder på alla tre måtten. M-anhängarna följer tätt efter, på andra plats på två av indexvariablerna och tredje plats på en. Miljöpartisterna är minst antisemitiska mätt på alla tre sätten och vänsterpartisterna kommer näst längst ner på två av måtten.

Rapportförfattarna sammanfattar med att sympatisörer med Sverigedemokraterna visar särskilt omfattande antisemitiska attityder.

Här har jag med utgångspunkt i rapportens figur 6.3a (s 81) sammanfattat hur dom olika riksdagspartiernas sympatisörer rangordnas efter dom tre antisemitismmåtten. Dom mest antisemitiska överst och dom minst antisemitiska längst ned i tabellen:

Antisemitism-index	Social distans	Israelrelaterad antisemitism
SD	SD	SD
M	KD	M
S	M	S
C	S	KD
L	L	L
KD	V	C
V	C	V
MP	MP	MP

 

Jamen, Moderaterna säger ju att det är Vänstern som hatar judar

Bilden av högerns antisemitism är tydlig i forskningsrapporten. Och ganska olika den bild som Moderaterna (åtminstone i Skinnskatteberg) påstår att det förhåller sig. Dom här bilderna med M:s starke man i kommunen M publicerat på Facebook:

Hur i hela fridens namn kan Bo Öberg påstå att Vänsterpartiet hatar judar, när forskningen visar att det är Moderaterna och deras kompisar Sverigedemokraterna (i Skinnskatteberg samregerar M och SD med en SD:are som kommunalråd och Bo Öberg som vice) som hatar judar.

Två möjliga förklaringar finns. Antingen tror han att det är som han påstår. Eller så ljuger han. Ingendera förklaringen är särskilt smickrande. Den första tyder på han är dum i huvudet och den andra på illvillighet, dumslughet och en nedvärdering av väljarna (man kan slå i dom vad som helst).

Reaktionerna har inte uteblivit. Här är några citat av kommentarer på Facebook:

• Dom har väl inget budskap att komma med utan känner skräcken för en eventuellt kommande Stig Henriksson effekt i valet och får då inte vara med och leka i styrhytten.
• De budskapen riskerar inte att locka några väljare!
• Vilken löjlig figur
• Är han den bästa kandidaten moderaterna har att föra fram i Skinnskatteberg?
• Omdömeslöst

Ja, väljarna får väl ta ställning till den moderata pösmunken och hans dumsluga försök att vända svart till vitt.

54 dagar kvar

Att läsa

Henrik Bachner, Pieter Bevelander och Meriam Chatty (2026) Aantisemitiska attityder i Sverige -  En jämförelse mellan 2020 och 2025 Stockholm: Forum för levande historia