Klimatpolitiken: Om alla är fripassagerare får till sist alla betala

Utsläppen av växthusgaser i Skinnskatteberg ökade från 2023 till 2024 med 20 procent. Ökningen kommer helt från transportsektorn som ökade utsläppen med inte mindre än 28 procent. Transporter svarar för i det närmaste 60 procent av alla utsläpp av växthusgaser i kommunen. Utsläppen från jordbruket och från el och fjärrvärme minskade medan utsläpp från egen uppvärmning och från industrin i stort sett var oförändrade.

Det är uppenbart att det är transporterna som är det område som i första hand borde angripas om man vill få ned dom klimatskadliga utsläppen. Bakom den dramatiska ökningen, som inte är unik för Skinnskatteberg ligger förstås den SD-styrda Moderatregeringen.” Priset vid pump ska ner” har varit stridsropet. Och det har åstadkommits genom skattesänkningar på drivmedel. Det har förstås varit till gagn för bilberoende landsbygdsbors ekonomi, men det är tydligt att prissänkningarna – helt i linje med ekonomisk teori – också har medfört en efterfrågeökning. Det åks helt enkelt mer bil.

Men även om det är generella förändringar som ligger bakom ökningen av växthusgaser från transportsektorn, så slår det inte på samma sätt överallt. En sammanställning av dom procentuella förändringarna i Västmanlands län visar på skillnader.

Skinnskattebergs kommun kommer med sina 28 procent på tredje plats av länets tio kommuner. Minsta ökningen uppvisas av Norbergarna som ökade sina utsläpp med 24 procent. Det är förstås många omständigheter som ligger bakom dom här skillnaderna. Och många av dessa omständigheter kan inte påverkas av kommunen. En tänkbar orsak skulle kunna vara hur stor del av invånarna som bor på landsbygden. Men sambandet mellan kommunens struktur verkar vara nästan obefintligt. Glesast befolkade är Skinnskatteberg och Sala, som i utsläppsligan kommer på tredje respektive femte plats. Störst andel av invånarna som bor i tätort (kring eller över 90 procent) har Västerås (9:e plats), Fagersta (första plats!), Surahammar (4.e plats) och Hallstahammar (2:a plats).

Finns det nu något som kommunen kan påverka för att minska på åkandet med fossildrivna bilar? Naturskyddsföreningen tar upp följande tre punkter:

• Klimatsmarta transporter: Underlätta för kommunens invånare att resa klimatvänligt genom att utveckla gång- och cykelvägar, kollektivtrafik, cykelparkeringar och laddmöjligheter för elbilar.
• Klimatsmarta resor: Arbetsresor inom kommunal verksamhet kan göras mer klimatsmarta genom en skarp resepolicy som tar hänsyn till klimatpåverkan. Det kan t ex innebära att lokala resor i första hand ska ske genom kollektivtrafik, gång och cykel, och att längre resor i första hand ska göras med tåg.
• Fossilfri fordonsflotta: Alla fordon som drivs i kommunal regi bör vara fossilfria.

När det gäller kommunens egna fordon har organisationen ”Miljöfordon i Sverige” poängsatt kommunerna efter dom kommunala fordonens klimat- och energiprestanda. Maxpoäng på deras skala är 45 och medelvärdet över kommunerna ligger på 33 poäng. Skinnskatteberg får 29 poäng, alltså mindre än medelvärdet.

Om man ser till kollektivtrafiken är den ett delat ansvar mellan landstinget (regionen) och kommunen. Regionen svarar för tåg- och stombusstrafik, medan kommunen står för den lokala busstrafiken inom kommunen. Men kommunen är inte helt maktlös när det gäller den regionala trafiken. Vid förändringar av utbudet och tidtabeller konsulteras kommunerna. Skinnskattebergs kommun har visat ett, särskilt på senare tid, svalt intresse för kollektivtrafiken. Man kan påminna om en rad händelser:

• Den i praktiken nedlagda persontrafiken på järnvägen från Avesta till Örebro. Nedläggningshoten har lett till flera protester från kommuner längs banan. Sedan SD tog över styret i kommunen har intresset för att delta i dessa protester varit svalt.
• För att underlätta för pendlare har det vid olika tidpunkter funnits direkt pendlarbuss till Västerås och även tågförbindelse via Fagersta. Allt detta har stoppats utan några särskilt omfattande protester från kommunen.
• Den inomkommunala busstrafiken har bestått av linjen till Riddarhyttan och linjen till Färna med fortsättning till Bernshammar. Redan 2020 beslöt det dåvarande kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) alldeles på egen hand att glesa ut turerna till Riddarhyttan och att helt lägga ned Färnalinjen.

Det finns publicerad offentlig statistik på hur stor del av befolkningen som har en hållplats för kollektivtrafik inom olika avstånd. Den statistiken är inte upplyftande för Skinnskattebergs del:

Som tydligt framgår av figuren är Skinnskattebergs kommun i särklass. 68 procent av kommunborna har en hållplats inom 2 km avstånd (20 minuters promenad i rask marschtakt). En tredjedel av invånarna saknar helt enkelt tillgång till kollektivtrafik. För dom övriga nio kommunerna ligger motsvarande andel av befolkningen i intervallet fem till fjorton procent.

Även om vi alla är slavar under den SD-styrda regeringens ”priset-vid-pump”-politik, som av Miljöpartiets Daniel Helldén karaktäriserats som ”hål i huvudet” finns det påverkansmöjligheter för en kommun som är beredd att ta sitt ansvar för att bekämpa klimatkrisen. Att skylla på litenheten är också hål i huvudet. Hela jordens befolkning skulle kunna delas in i ett mycket stort antal fyratusenpersonersbitar. Om var och en med hänvisning till sin obetydlighet skulle avstå från att ta sin del av ansvaret blir faktiskt inget gjort alls.

Då möter vi en framtid när haven stiger tiotals meter och dränker kuster och hela önationer. När extremväder i form av förödande stormar, hetta och störtregn blir allt vanligare. Skogsbränder härjar ostoppbart. Stora landområden blir obeboeliga. Att då skylla på att man i sin obetydlighet inte gjorde något är att ta rollen som fripassagerare.

Här i vår lilla obetydlighet kan vi, om vi vill och törs, förbättra den kommunala organisationens klimatsmarthet och vi kan driva på förbättringar av kollektivtrafiken. Men SD-styret föredrar fripassagerarens bekvämare roll.

 

55 dagar kvar

 

Ack, Värmeland du sköna...

I helgen gick färden till Värmland, om än bara till det allra östligast belägna Filipstads Bergslag. Målet var Saxå Herrgård, där vi tillbringade veckoslutet i lyx, överdåd och frid. Det började med fransk champagne i vardagsrummet till den tvårumssvit som vi disponerade.

Skål!

Hyttan

Starstruck

Efter lunch och kaffekalas på Restaurang Kolhuset och en promenad i den tiogradiga sommarkylan var det dags för kvällsmat på Restaurang Kolhuset. Lunchen bestod av frityrstekt abborre med potatispuré och skirat smör. Det var en alldeles utmärkt rätt. Mycket goda smaker, dock kanske inte på själva den lilla fisken, som åtminstone i mitt tycke var ganska menlös. Det var ganska mycket frityr och fisken var kanske på gränsen till överkokt. Jag är inte helt övertygad om att fisk ska tillredas så här. Senare på kvällen förekom också en torsk tillredd på samma sätt och med liknande resultat. Ett litet minus för dom i övrigt vällagade och –smakande rätter som serverades.

Temat för kvällen var ”spansk afton”. Det innebar att det serverades tapas i fyra omgångar. Det var ett ganska traditionellt utbud men välgjort av köket. Kanske med det lilla minuset för fisken. Men det var inte heller i övrigt alldeles invändningsfritt: Ingrid tyckte att patatas bravas var tillredda med alltför mycket tomat, och man kunde kanske påpeka att chimichurri som serverades till secreto iberoco lär vara vanligare i Argentina än i Spanien. Men invändningarna till trots var det en mycket tillfredsställande måltid väl värd fyra grisar.

Personalen förtjänar också ett plus för uppmärksamhet, vänlighet och hjälpsamhet.

Men, och det är ett stort men. Konceptet, själva idén bakom den spanska aftonen, var inte bra. Det hade dukats med två långbord och rätterna portionerades ut över dessa med säkert ett hundratal gäster. Det uppstod flera situationer där det var oklart hur det skulle delas, och vid något tillfälle blev gäster utan. Det är förstås inte bra. Och vi hade nog gärna sett en måltid där vi hade ett eget bord. Det är inte riktigt meningsfullt att behöva dela bord med främlingar på ett sätt som tycks ha varit inspirerat av den tidiga charter-erans grisfester. Viljan från restaurangen var nog god, och man hade en idé, som omsatt i praktiken inte riktigt fungerade.

Måltiden är inte bara mat, utan även en social händelse, en samvaro. Och om det ena inte funkar dras resultatet ner. Vi enades därför sorgesamt nog om att det inte kunde bli mer än tre grisar för Restaurang Kolhuset vid Saxå Bruk.

 

Tidigare matrecensioner

Fem grisar Matkonsulatet, Wanås Restaurang och Konst, Hallmans matbar

Fyra grisar Högsjö wärdshus, Nya serveringen, Ängelsberg, Klostergatans vin och delikatess, Lund, Kungsörstorp, Kohlswa herrgård, Djäknebergets restaurang, Grythyttans gästgivargård, Wärdshuset Gaggeska gården,  Bryggans Bar och Café, Västerås, Pressklubben, Gripsholms Värdshus, Ulvsby herrgård, Sunne, Konserthusterrassen, Västerås, La Cantina, Södertälje, Zorbas taverna, Kolsva, Söders Hjärta, Lake Lodge, Karlskoga, Nya Hattfabriken, Färna herrgård, Tolvsbo bergsmansgård, Vatten, Skärhamn, Kajplats 9, Västerås, Gyllene Uttern, Gambrinus Grand Hotel Lund, Greens hotell, Tällberg, Västerås Officersmäss, O’Learys, Köping, Flädie Mat- och Vingård, Abrahamsgården, Norberg, Café Voyage, Köping

Tre grisar Vinöns wärdshus, Wärdshuset Engelbrekt, Kolbäcks Gästgivargård, Bjerreds Saltsjöbads kallbadhus, Blå Kök och Bar, Karlstad, Pinchos, Göteborg, Brasserie Elverket, Hjälmaren, Årsta, Agrill, Västerås, Laxmi, Västerås, Värdshuset Stopet, Grängesberg, Sätra Brunn, Kosta Lodge, Bowling & Krog, Skinnskatteberg

Två grisar Wanbo herrgård, Brasseri Stadsparken, Västerås, Hotell Scheele, Köping, Hyttans café, Säfsen, Bierkeller, Västerås, Aiden by Best Western Skavsta Airport

Hemresa med bokbonanza, ost och järnmalmssmycken

Det blev bara en snutt i Värmland. På söndagen återvände vi till Västmanland, till Grythytte och Hällefors Bergslag. Första stopp var det fantastiska Bergslagens Bokloppis i Södra Hyttan någon mil söder om Hjulsjö. Det sägs bara Skandinaviens största, hur man nu kan veta det. Men en imponerande och spännande upplevelse. Vi kom därifrån bland annat i sällskap med Per Olov Enquist, Lars Görling, Alf Henriksson, Torgny Lindgren, Ulf Lundell och Bunny Ragnerstam. Allt till det facila priset av 140 spänn.

Next stop var det bekanta Bredsjö Mjölkfår. Där det var lunch på Ostacafét med nygräddad ostpaj. Därifrån fick vi sällskap med ett halvt kilo ett årig Bredsjö Blå. Det var dyrare än böckerna.

Allra sist, bara kilometer hemifrån i Skinnskattebergs Bergslag gjorde vi ett kort uppehåll vid Oxbrons banvaktsstuga där Jan Dahlberg ställer ut silversmide med bearbetade stenar av framförallt blodstensmalm och magnetit.

Sen hade vi som min farfar Edvin Bäck brukade säga, ringat in en klavhage.

Kyrkgång inledde helgen

Kultureliten i Skinnskatteberg, enkannerligen i Gunnilbo socken, samlades igår kväll för en konsert i Gunnilbo kyrka. Vi var där. Ingrid hade lockats av utfästelser om att det skulle framföras spansk (?) tango. Själv var jag lite skeptisk men ville gärna se Olle Hjortsbergs drygt hundra år gamla altarmålning av den (nästan) nakne Jesus, som så sent som på 1960-talet ledde till en konflikt i församlingen, som på ett nästan övertydligt sätt pekade fram emot Ecce homo-striden i slutet av 1900-talet. Läs om striden om altartavlan här.

Konserten framfördes av en tjej på fiol och en kille på gitarr. Dom var duktiga. Jag tror att jag missade den spanska tangon, men ”Ack Värmeland du sköna, du krona bland Svea Rikes länder…” gjordes jättefint av fioltjejen. Även det pekade framåt, men det ska jag be att få återkomma om. Annars var nog inte musiken av det slag som är min cigarr. Det förstärktes av den träsmak som kyrkbänkarna gav.

Det hela övervakades av en prästinna, som satt lite vid sidan om. Hon bläddrade lite förstrött i olika heliga skrifter, tog då och då en klunk Festis och tittade emellanåt på klockan. Jag trodde att hon var uttråkad, men insåg sen att hon bidade sin tid. Vid en paus i konserten brakade det loss. Kyrkorgelns mäktiga toner lät en psalm tona ut över menigheten. Medlemmar av kultureliten kunde ses mima.

Så följde ett, såvitt jag förstår religiöst anförande av prästinnan. På grund av kombinationen knäck i lurarna, usel akustik och svag röst förstod jag inte så mycket. Men min tolk förklarade senare att det var något slags predikan om guds godhet, och att prästinnan valde sida i motsättningarna om den (nästan) nakne Jesus. Hon gillade den inte.

Väl hemkomna hade vi med anledning av budskapet om guds godhet en uppfriskande diskussion om teodicéproblemet. En lösning är såvitt jag kan förstå att ”guds vägar äro outgrundliga”. Det skulle också kunna uttryckas som per aspera ad astra eller lite mer råbarkat att för att göra en omelett måste man knäcka ägg.

Se där vad ett kyrkobesök kan leda till!

 

 

Tre skapande jäntor på Studio Kolingen

Doris, Ingrid och Malin har hyrt in sig tre dagar i keramikverkstaden på Studio Kolingen i Riddarhyttan. Här ett par stämningsbilder från verkstaden och två uppvisningar av produktionen. Den första bilden visar Doris produktion dag ett och den andra Ingrids produktion dag 2.

Praeterea censeo …. Vad hände sen med Karthago?

Karthago i nuvarande Tunisien var under första årtusendet före vår tideräkning en viktig handelsstad. Staden grundlades 814 av fenicier från nuvarande Libanon. Det Karthagiska väldet omfattade kolonier i hela västra Medelhavet. Mellan Rom och Karthago utkämpades de tre puniska krigen mellan 264 och 146, en strid om makten i det västra Medelhavsområdet.

I det första puniska kriget erövrade romarna Sicilien, Sardinien och Korsika. Det andra puniska kriget är känt för Hannibals tåg över alperna. Medförande stridselefanter försökte den karthagiske krigsherren Hannibal falla romarna i ryggen. Trots karthagiska framgångar blev också detta andra puniska krig ett nederlag för karthagerna.

I Rom ansågs att man borde göraslut på Karthago för gott. Senatorn Cato d ä avslutade sina tal i senaten, oavsett vad det handlade om med ”för övrigt anser jag att Karthago bör förstöras” (Praeterera censeo Carthaginem esse delendam). Så blev det också. Det tredje puniska kriget avslutades år 146 med att staden förstördes.

Alf Henriksson beskriver i Antikens historier (1958) Karthagos förstörelse.

Vid den slutliga stormningen samlade sig ett antal karthager i det förnämsta templet och brände sig inne där med hustrur, barn och dyrbarheter. Elden spred sig snabbt över hela staden, som brann i sjutton dagar, varefter dess ruiner av erövrarna jämnades med marken. Stadsområdet lades därpå under plogen, och i fårorna ströddes salt för att göra platsen ofruktbar för all framtid.

Liberalerna då? Snart dags att plocka fram saltströaren

Data från val.digital

Skinnskatteberg: Sämst ekonomi i Västmanland

Under åren 2023 - 2025 när SD har regerat i Skinnskatteberg har kommunens ekonomiska resultat minskat med 212 kronor per invånare. Detta framgår av data som tidningen Dagens Samhälle publicerar idag. Alla övriga nio kommuner i Västmanlands län har förbättrat sitt resultat. Genomsnittet per kommun i länet är en förbättring med 1 899 kronor per invånare.

69 dagar kvar

Partierna som företrädare för oss här nere eller dom där uppe?

Vilka partier är just nu särskilt starka i olika grupper i samhället? Det är frågor som kan belysas med hjälp av Statistiska Centralbyråns stora partisympatiundersökning. Jag har tidigare skrivit här om dom regionala skillnaderna i partisympatier. Det visade sig då, att valvinden blåste starkare i östra Mellansverige, där bland annat Västmanland ingår: Vänstern, Miljöpartiet och Centern gjorde större framsteg i opinionen där, än i landet som helhet. Omvänt gick det sämre för alla i Tidölaget.

Vi ska här ta en titt på skillnaderna i partisympatier mellan män och kvinnor, invandrare och infödingar, utbildning och ålder. Det kommer att handla om grupper som ofta är underrepresenterade i politiken, och som är underordnade och underprivilegierade i samhället. Det kommer att handla om vilka partier det är som får särskilt starkt stöd av kvinnor, av invandrare, av lågutbildade och av unga.

Kvinnor vill byta ut Tidölaget

För samtliga oppositionspartier är stödet högre bland kvinnliga väljare än från  dom manliga. Den relativa könsskillnaden är särskilt stor i MP, men stora också i V och S. Miljöpartiet får stöd av 8,7 procent av kvinnorna. Det kan jämföras med 4,5 procents stöd av männen. Stödet för MP bland kvinnorna är alltså nästan dubbelt så stort (93 procent) som bland männen. För Vänstern är motsvarande tal 42 procent och för Socialdemokraterna 37 procent. Alla Tidöpartierna får ett svagare stöd från dom kvinnliga väljarna än från dom manliga. Särskilt SD misslyckas stort med att attrahera kvinnliga väljare: Bara 12 procent av kvinnorna, men nästan 25 procent av männen skulle rösta på SD om det vore val idag. Kvinnornas stöd för SD är alltså bara hälften (51 procent) så stort som männens.

Invandare väljer rött

Jämförelsen mellan hur personer med utländsk bakgrund och dom med helsvensk bakgrund visar med all önskvärd tydlighet att det är Vänstern och Socialdemokraterna som har den starkaste dragningskraften på invandrarna. Och omvänt är det förstås högern, Moderaterna och Sverigedemokraterna som är minst tilltalande för invandrarväljarna.

Av väljare ned utländsk bakgrund väljer 13 procent Vänsterpartiet att jämföra med 7,8 procent av dom helsvenska väljarna. Skillnaden är alltså 5,2 procentenheter. Invandrarväljarnas stöd för V är 67 procent större än dom inföddas. Motsvarande tal för S är 49 procent. Inte alldeles oväntat är stödet från invandrare särskilt lågt för högerpartierna. Sverigedemokraterna får stöd av 12 procent av invandrarna och Moderaterna av 11 procent. Det betyder att stödet för SD från invandrarna är 38 procent lägre än från ”svenskarna”. Motsvarande tal för M är 42 procent.

Lågutbildade överrepresenterade bland SD:s väljare

När det gäller utbildningsnivån är det delvis ett annat mönster som framträder. Sverigedemokraterna får ett starkt stöd från dom med lägst utbildning (endast förgymnasial utbildning). Av dom är det 22,5 procent som tänker rösta på SD, vilket kan jämföras med 18,3 procent av alla väljare. Stödet för SD bland dom lågutbildade är alltså 23 procent större än i hela väljarkåren. Men lågutbildade är också överrepresenterade hos V, S och M, även om det är mindre uttalat än bland SD-väljarna.

Motpolen utgörs av KD, C och MP som får ett lägre stöd av lågutbildade väljare än generellt. Framförallt framstår Miljöpartiet som ett ”akademikerparti”. MP får stöd av bara 3,5 procent av dom lågutbildade att jämföra med 6,6 procent av alla väljare och hela 17,6 procent av väljare med mer än tre års högskoleutbildning.

Vänsterpartiet mesta ungdomspartiet

Den yngsta åldersgruppen som statistiken redovisar är 18 – 29 år. Vänsterpartiet har ett särskilt starkt stöd bland dessa väljare. 15,9 procent av dessa ”unga” väljare skulle rösta på V om det vore val idag. Det är 85 procent starkare stöd än vad partiet har bland alla som svarat i undersökningen. Även M och MP har mer stöd bland dom yngre väljarna än genomsnittligt för respektive parti, även om skillnaderna är betydligt blygsammare än för Vänsterpartiet. Alla övriga partier, S, SD, C, L och KD får mindre stöd från dom yngre väljarna. Särskilt tydligt är det för Kristdemokraterna, som bara räknar in 2,4 procent av 18-29-åringarna, att jämföra med 4,5 procent i hela materialet.

Partiernas stöd i underrepresenterade grupper

Vi kan nu summera dom olika partierna opinionsstöd från dom olika underrepresenterade grupperna. Vänsterpartiet sticker ut med starkt stöd från samtliga undersökta grupper: kvinnor, invandrare, lågutbildade och unga väljare. Även Socialdemokraterna har högt stöd från kvinnor, invandrare och lågutbildade, men däremot inte från yngre väljare. Det går sämre för högerpartierna: SD får stöd av väljare med låg utbildning, men mycket svagare från kvinnor, invandrare och unga. Det parti som har sämst stöd från alla dom undersökta grupperna är Kristdemokraterna, som har relativt få sympatisörer i alla dom undersökta grupperna.

	V	S	MP	M	C	SD	L	KD
Kvinnor	+	+	+	-	+	-	-	-
Invandrare	+	+	0	-	-	-	-	-
Lågutbildade	+	+	-	+	-	+	-	-
Unga	+	-	+	+	-	-	-	-
Summa	4	2	1	0	-2	-2	-4	-4

Man vet förstås inte varför en viss grupp eller kategori väljare väljer att sympatisera med ett visst parti. Till exempel har Moderaternas dåliga valresultat bland kvinnor i den allmänna diskussionen av en del kopplats ihop med att kvinnor skulle ha svårt att fatta vad som är viktigt i politiken. ”Influeraren” Isabella Löwengrip, som anlitats av Moderaterna för att göra något åt det svaga stödet från kvinnliga väljare, har t ex hävdat att kvinnor har svårt att fatta hur politik fungerar. Dom skulle med andra ord vara lite dumma i huvudet. Den här argumentationslinjen känns ungefär hundra år gammal. Ett av argumenten mot kvinnlig rösträtt var ju att kvinnor inte förstod sig på politik.

Men, om vi inte tror att vissa väljargrupper är mindre vetande, är ju en annan förklaring att dom uppfattar de olika partiernas politik som mer eller mindre gynnsam för dom själva och den grupp dom tillhör. Att dom uppfattar att dom olika partierna i sin politik mer företräder samhällets övre skikt och att andra dom som i olika sammanhang är i underläge. Det är då uppenbart att flera grupper som på olika sätt står längre ned på samhällsstegen i första hand uppfattar Vänsterpartiet, och till en del även Socialdemokraterna som sina företrädare. Högerpartiernas politik uppfattas mer stå i överhetens tjänst.

72 dagar kvar

Förklaring och rättelse

En uppmärksam läsare ville att jag skulle förklara hur jag summerade i den avslutande tabellen. Så här gick det till: Plustecknen summerades (som om det hade stått +1 i rutan) och sen drogs minustecknen (som stode det -1). När jag sen kollade, såg jag att jag räknat fel (haha, svårt med plus och minus). Dom stackars Socialdemokraterna fick bara två poäng, och inte tre, som jag tidigare skrivit. Det är rättat nu. Tack för påpekandet.