Kommunen har utan att det finns vare sig finansiering, bygglov eller marklov röjt skog på den tilltänkta platsen för den tilltänkta nya brandstationen. VOFF har i en debattartikel menat att det handlar om symbolpolitik för att visa upp en handlingskraft som inte finns. Lyssna till P4 Västmanlands inslag om röjningen av tomten!
 |
| Bild: Sveriges Radio |
Hör VOFF-kandidaten Sheila I Skog (OB) om dom hot och trakasserier hon utsatts för sedan hon valt att kandidera till kommunfullmäktige i Skinnskatteberg.
Vänstern och Oberoende för Framtid i Skinnskatteberg (VOFF) skriver idag en debattartikel i Magazin24 om brandstationsfrågan i Skinnskatteberg. Utan att det ännu finns förutsättningar att genomföra byggprojektet har kommunen börjat röja på den tilltänkta tomten. VOFF skriver i artikeln:
Det som nu visas upp som
handlingskraft riskerar i själva verket att vara falsk handlingskraft. Genom
att röja marken kan den politiska majoriteten ge invånarna intrycket av att
projektet är beslutat, finansierat och redo att genomföras – trots att flera
avgörande delar fortfarande saknas. Politiker får inte vilseleda invånarna
genom symboliska åtgärder som skapar en bild av framsteg.
5 dagar kvar
För första gången på åratal fick Liberalerna ett resultat över 4 procentsgränsen i en opinionsmätning häromdagen. Det var Novus som rapporterade att L nu har stöd av 4,3 procent av dom tillfrågade. Det är en ökning med en procentenhet. Som av en tillfällighet har Sverigedemokraterna samtidigt minskat från Novus förra mätning med just en procentenhet. Tidöpartierna kommer nog under alla omständigheter att förlora valet. Dom har i Novus mätning den 7 september stöd av 47,9 procent mot oppositionens 50,3.
Men även om dom tillsammans skulle få majoritet och
Liberalerna inte får ihop fyra procent vore alla röster på L bortkastade och Jimmy
Åkessons chans att bli minister skulle flyga all världens väg.
Men olika opinionsinstitut ger partierna, inklusive
Liberalerna olika resultat. Det kan bero på olikheter i metoderna. Det handlar
om hur stort urval man har haft, hur stort bortfallet är, hur urvalet har
gjorts, hur data har samlats in, och så vidare. När man ser historiskt på detta
har olika partier kommit att gynnas eller missgynnas systematiskt. På sajten val.digital redovisas denna missvisning för dom flesta
instituten för samtliga val under 2000-talet. Man kan då konstatera att L
överskattas av sex av sju institut med 0,1 till 1,1 procentenheter, och i
genomsnitt med en halv procent.
Så, det finns mycket som talar för att det kan finnas inflation
i L:s opinionsstöd. När vi ser på dom undersökningar som genomförts under dom
senaste åtta veckorna kan man tydligt se skillnader mellan dom olika undersökningarna.
Från ett ganska samlat fält med siffror mellan 2,1 och 2,3 procent den 25-27
augusti har det börjat skilja sig rejält. Resultaten i september varierar
mellan 2,2 och 4,3 procent. Och det är ett institut som sticker ut. För dom
undersökningar som redovisas sedan den 12 augusti ligger Novus högst (i
genomsnitt 3,2 procent), följt av Verian (2,5 procent), Demoskop (2,4 procent)
och Indikator (2,2 procent).
Slutsatsen är att man nog inte ska vara alldeles säkert på att Liberalerna kommer in i riksdagen, ens med hjälp av stödröster från Sverigedemokraterna. Dom flesta opinionsinstituten har historiskt överskattat stödet för Folkpartiet/Liberalerna, och under dom senaste åtta veckorna är det just Novus som leder den ligan.
Än kan nog inte liberalpartisterna andas ut.
6 dagar kvar
Det har varit lantdagsval i det tyska förbundslandet Sachsen-Anhalt. Opinionsmätningarna hade pekat på en storseger för högerextremistiska Alternativ für Deutschland. Det blev det också. AfD mer än fördubblade sin väljarandel till 43,8 procent. Förlorare var framförallt CDU som tappade 19,9 procentenheter; nästan exakt vad AfD vann (20,8 procentenheter).
Därmed blev det inte, som många förutspått och befarat egen
majoritet för AfD, och det är osannolikt att högerextremisterna, som det
befarats för första gången skulle ta makten i en tysk delstat.
Regeringsbildandet kommer att bli en svår process. Inget av
dom anständiga partierna är beredda att samarbeta med AfD. I Tyskland är dom ”röda
linjerna” i det avseendet tydliga. Jokern i leken är Bündnis Sahrah
Wagenknecht (BSW) – ett vänsterpopulistiskt parti, utbrytare ur
vänsterpartiet die Linke. BSW delar sin pro-ryska hållning med AfD och
även om företrädare för BSW säger att dom inte är beredda att stödja vare sig
en ministerpresident från AfD eller CDU, finns risk att dom skulle kunna ”tolerera”
en högerextrem minoritetsregering, Inte heller en samlingsregering med CDU,
Linke, SPD och de gröna skulle få majoritet i lantdagen utan direkt eller
indirekt stöd av BSW som blir vågmästare. Under rösträkningen på söndag kväll
låg BSW och pendlade strax under femprocentspärren, men slutade mot alla odds
på 7,4 procent och fem mandat. Som lök på laxen har också CDU en ”röd linje”
mot vänsterpartiet die Linke.
Liberala FDP fick bara 2,1 procent och åker ur lantdagen.
Parallellen med dom svenska ”liberalerna” är slående.
Det är förstås deprimerande att ett parti som är pro-ryskt,
som jagar invandrare och som vill radera nazismen och förintelsen ur skolundervisningen
i historia blir största parti, men en tröst är att det nog trots allt blir
svårt för dom att ta makten i delstaten.
Jag har tidigare konstaterat att väljarna i dom större
städerna i praktiskt taget alla demokratier runt om i världen röstar betydligt
mindre på högernationella partier. Förbundslandets huvudstad Magdeburg är väl
med kring 250 000 invånare inte någon storstad, men bekräftar mönstret.
|
Parti |
|
Magdeburg |
Land |
Differens |
|
Grüne |
|
16,1 |
8,9 |
+7,2 |
|
SPD |
|
12,1 |
9,3 |
+2,8 |
|
Linke |
|
11,1 |
8,6 |
+2,5 |
|
FDP |
|
2,9 |
2,6 |
+0,3 |
|
BSW |
|
5,1 |
5,3 |
-0,2 |
|
CDU |
|
15,3 |
17,2 |
-1,9 |
|
AfD |
|
32,6 |
43,8 |
-11,2 |
Dom anständiga partierna samlade nästan 58 procent av
väljarna i Magdeburg och högerextrema AfD fick 11,2 procentenheter mindre än i
delstaten som helhet.
Det ligger nära till hands att tolka den här, nästan globala,
tendensen som att stödet för högerextremismen är ett utslag av att människor
utanför dom större städerna upplever sig frånåkta av en ”modernisering” med
avfolkning och avindustrialisering. Särskilt markant är det i det f d DDR, som
på olika sätt har missgynnats av återföreningen.
Tendenserna syns till och med här i Västmanland. I både
riksdags- och kommunalvalen 2022 fick SD minst röster i Västerås (20 respektive
15 procent), medan valresultaten var betydligt högre i t ex Skinnskatteberg: 31procent
i riksdagsvalet och 24 i fullmäktigevalet. Högerextrema partier presenterar
enkla lösningar för utvecklingens losers, genom att skylla deras öde på en
intellektuell vänsterliberal elit ("klägget") och invandrare.
