Vänsterseger i delstatsvalet i South Australia

Trots en svag nedgång i väljarstödet vann Laborpartiet vad i pressen kallas en jordskredsseger i (Landslide victory) i delstatsvalet i South Australia. I det nyvalda delstatsparlamentets underhus får Labor en betryggande majoritet med 35 av de 47 mandaten. Det är en ökning med sju mandat sedan förra valet 2022.

Det högerpopulistiska partiet One Nation blir trots sina 22 procent av väljarna utan representation. Oppositionen representeras framförallt av Liberalerna som med 19 procent får åtta mandat. Det är valsystemets konstruktion som på det här sättet gynnar stora partier med närvaro i alla valkretsar. Det är ett val i enmansvalkretsar, dock modifierat så att väljarna också kan ange ett näst bästa parti. På så sätt kan en andra valomgång simuleras (Instant-runoff voting).

Delstatsparlamentet har två kamrar: Underhuset (House of Assembly) och överhuset (Legislative Council) som hälften av väljs samtidigt som det är val till underhuset. Dom röstsiffror som jag redovisar här avser första rösten i valet till underhuset, och dom är preliminära.

Förskjutningarna i väljarkåren innebar framförallt en högervridning inom oppositionen. Det högerpopulistiska One Nation som bl a är motståndare till ett fördrag med urbefolkningen, invandring och aborter och som kallar klimatkrisen en bluff ökade med 19 procent. Det gick ut över Liberalerna som minskade sin röstandel från 36 till 19 procent. Labor minskade med en ynka procent medan de Gröna ökade med två procent. Det bör påpekas, att arbetarpartiet i Australien har öppet organiserade och erkända fraktioner. Västerfraktionen Labor Left som även den federala premiärministern Anthony Albanese räknas till är också stora i delstaten South Australia.

Storstadsfenomenet

Jag har flera gånger tidigare i samband med val utomlands pekat på hur storstäder väljarmässigt avviker genom att storstadsväljarna i betydligt större utsträckning röstar åt vänster. Journalisten och författaren Martin Gelin skrev om det här fenomenet i en artikel i Dagens Nyheter (16/3). ”Städerna är parallella universum där politiken fungerar” skrev han. Han refererade till vänsterorienterade borgmästare som driver och till en del lyckas med politik som gynnar dom fattiga och underprivilegierade medborgarna. Det kan ofta handla om bostadspolitik, men också kollektiva transporter.

Bland dom borgmästare som Gelin nämner är New Yorks demokratiska socialistiska borgmästare Zohran Mamdani ett givet namn. Men här finns också Paris socialistiska borgmästare Anne Hidalgo, Bostons Michelle Wu (Demokrat), Manchesters Andy Burnham (Labour Co-op) och Barcelonas Ada Coulau som representerar vänsterpartiet Barcelona en Comú).

South Australias största stad är Adelaide med 1,3 miljoner invånare av delstatens 1,7 miljoner. Befolkningsmässigt dominerar alltså delstatshuvudstaden helt. Men storstadsregionen är administrativt fragmenterad. City of Adelaide har bara cirka 30 000 invånare, men omges av 18 kranskommuner. Valkretsarna följer inte alltid kommungränserna. Att redovisa hur storstadsväljarna röstat i delstatsvalet är därför en utmaning. Jag har här tagit med dom valkretsar som enligt valkommissionens beskrivning av valkretsarna ingår i Metropolitan Adelaide eller som har förortsbebyggelse.

Resultatet visar att mönstret från andra länder också går igen i Adelaide. Labor får med sina 43 procent av storstadsväljarna 19 procentenheter mer än i landsorten. De Gröna är med 13 procent dubbelt så stora i storstaden som på landet. Kraftigt underrepresenterade i storstaden är oberoende kandidater (minus 10 procent), Liberalerna (-8 procent) och högerpopulistiska One Nation (-7 procent).

Som i Helsingfors, Köpenhamn, Berlin, New York och Stuttgart med flera större städer lyckas man alltså också i antipoderna att hålla dammluckorna stängda för den högerpopulistiska våg som sköljer över världen. Storstadsväljarna lyckas med Martin Gelins ord få politiken att fungera. Och skulle jag vilja tillägga demokratin.

Skinnskatteberg: Sämst på suicidprevention trots högsta självmordstal

Organisationen Suicide Zero har frågat alla landets kommuner om deras arbete för suicidprevention. 232 kommuner besvarade enkäten. Högsta poäng var 33. Skinnskattebergs kommun kom med sina 5 poäng på plats 224.  I Västmanlands län besvarades enkäten av sex av dom tio kommunerna. Av dessa sex kom Skinnskatteberg på sista plats.

Karolinska institutet har i en rapport 2025 redovisat frekvensen av självmord kommunvis i Västmanlands läns kommun som medeltal över åren 2010 – 2023. SM-talet är antal självmord standardiserat till per 100 000 invånare. Medelvärdet för Västmanlands kommuner är 25 procent. Skinnskattebergs kommun kommer med ett SM-tal på 33,9 procent på sista plats.

Anm: Enkätsvar saknas för Arboga, Hallstahammar, Kungsör och Köping

Död av förtvivlan

Självmord kan ses som en del av det vidare begreppet ”död av förtvivlan” (death of despair). Begreppet omfattar ökad dödlighet på grund av suicid, drog- och alkoholrelaterade överdoser och alkoholrelaterade leversjukdomar. En svensk studie av Sven Bremberg och Gunnar Ågren (2023) visade att ”död av förtvivlan” var vanligast bland unga vuxna i skogslänen. Internationella studier pekar på avindustrialisering, ekonomisk osäkerhet, social isolering och låg utbildningsnivå som orsaker. Flera av dessa faktorer stämmer in på Skinnskattebergs kommun. Men vad gör att kommunens arbete för att förebygga självmord och annan död av förtvivlan är så svagt? Kan det vara den politiska viljan som saknas?

SD-politiker åtalas för grovt barnpornografi

En sverigedemokratisk politiker i Västmanland åtalas för grovt barnpornografibrott. Mannen har haft flera kommunala uppdrag för partiet och har också suttit i kyrkofullmäktige. Det rapporterar P4 Västmanland igår kväll.

Skinnskatteberg: Arbetslösheten ökar

Arbetslösheten i Skinnskatteberg var i februari 8,7 procent. Det var nästan två procent mer än i hela landet. I Västmanlands län hade Skinnskatteberg den näst högsta arbetslösheten av länets tio kommuner. Arbetslösheten ökade från februari 2024 med 0,9 procent, vilket kan jämföras med en genomsnittlig minskning med 0,5 procent i länets kommuner. Bara en kommun i länet uppvisade en större ökning av arbetslösheten. Detta rapporterar Newsworthy baserat på arbetsförmedlingens statistik. 

Också i Nederländerna håller storstäderna emot högervågen

Det har varit kommunalval i Nederländerna. Sett till hela resultatet var valet en framgång för lokala partier (+3 procent) men även för högerpopulistiska parter (+4 procent). Förlorare var framförallt dom partier som brukar räknas som vänsterinriktade (-3,5 procent). Men liksom i andra länder har storstäderna lyckats hålla högervågen stången. I Amsterdams fullmäktige (Gemeenterad) blir dom Gröna största parti med 10 mandat och dom med dom gröna samverkande Socialdemokraterna (PvdA) får sju mandat. Övriga partier som kan räknas till vänstern får fem mandat.

Nederländerna var förr känt för sin ”pelarisering” (Verzuiling). Pelariseringen innebar att samhället och politiken var uppdelad på fyra integrerade ideologiska eller religiösa rörelser: katoliker, protestanter, socialister och liberaler. Varje pelare hade sina egna institutioner banker, skolor, sjukhus, idrottsföreningar, public service radio och TV, tidningar och partier. Den här strukturen började upplösas på 1960-talet och avlöstes av sin motsats extrem pluralism särskilt i partiväsendet.

Fragmenteringen har förstärkts av att valsystemet saknar småpartispärrar. I parlamentets andra kammare finns 17 partier representerade. I Amsterdams fullmäktige är 13 partier representerade och enligt dom preliminära valresultaten tycks det bli 12 partier. En inbyggd spärr finns förstås i fullmäktigeförsamlingens storlek. Amsterdam har 45 fullmäktige, så i princip behövs 1/45 (2,2 procent) för ett mandat. Dom minsta kommunerna har bara nio fullmäktige, så där går det 1/9 (18 procent) på ett mandat.

Största parti i dom flesta kommuner utanför storstäderna är lokala partier. Dom lokala partierna får i 2026 års val 34,2 procent av alla röster, en ökning med 2,9 procentenheter. Lokala partier fokuserar på ortens problem och behov och ställer sig så att säga utanför vänster-högerskalan. Men detta hindrar inte att det också bland dom lokala partierna finns partier som lutar åt någondera av dom nationella skiljelinjerna.

I Utrecht och Eindhoven domineras fullmäktige liksom i Amsterdam av dom nationella partierna. Lokala partier får efter valet fyra respektive 2 mandat av 45. Rotterdam och Haag har gett större utdelning för lokala partier i Haag blir ett högerpopulistiskt lokalt parti största parti 16 mandat och i Rotterdam får ett högerorienterat lokalt parti med 11 mandat och blir lika stort som dom samverkande Gröna och Socialdemokraterna. Partier som kan beskrivas som vänsterorienterade får i de fem största städerna 24 – 49 och i medeltal 36 procent av fullmäktigeplatserna. Trots högervågen håller dom största städernas väljare emot, liksom i flera andra länder. 

Egen gruppering av partierna i konservativa och kristna, högerpopulistiska, liberala och vänsterorienterade

Mannen från Blekinge: Heruler och Karl XII:s brokiga orientaliska följe

Det är ingen hemlighet att Sverigedemokraterna bildades av medlemmar i den rasistiska organisationen ”Bevara Sverige Svenskt” och några gamla nazister. En bra illustration av BSS rasism är den här ”varningen till svenska flickor” nypublicerad av tidningen Expo (2014):

Det gällde att skydda rasen mot den degenerande rasblandningen. Här fullföljdes traditionen från rasbiologiska institutets chef Herman Lundborg som 1914 skrev i boken ”Rasbiologi och rashygien” att det var viktigt att ”ägna stor uppmärksamhet åt invandring, så att undermåliga individer av främmande raser inte får komma in i landet eller obehindrat bli svenska medborgare”

Den svenska antirasistiska forskaren Tobias Hübinette beskriver idén om den nordiska rasen: ”de infödda vita majoritetssvenskarna ansågs helt enkelt vara både s k rasligt renast, s k rasligast vackrast och mest tilltalande och s k rasligt mest genetiskt värdefulla av alla s k folkslag på jorden.”

Det finns en rak linje från Herman Lundborg till nazismen och ”Bevara Sverige svenskt” och till Sverigedemokraterna. Huvudpunkterna är:

• Det finns olika människoraser
• Olika raser är olika värdefulla
• Finast av alla är infödda vita svenskar
• Rasblandning är inte bra och måste förhindras

Lundborg om Listerlandet

Svensk rasforsknings stora namn Herman Lundborg gjorde två gånger (1898 och 1908) undersökningar av befolkningen på Listerlandet i Sölvesborgs kommun i Blekinge. Han kom fram till att Listerlandets befolkning var ”genetiskt degenererad.” Hans teori var att befolkningen hade degenerats genom invandring. Särskilt pekades herulerna ut som roten till det onda.

Han hävdade att det fanns fler kortskallade och brunögda på Listerlandet än i övriga Sverige. ”De mörka äro mestadels sämre och undermåligare än de blonda” skriver han och klassificerar listerlänningarna i två kategorier: mycket begåvade ljusa och blåögda samt ej begåvade till imbecilla brunögda och mörka (Sydöstran 7/11 2023).

På Listerlandet talas också en märklig, för utomstående nästan obegriplig dialekt. Men den har nog ändå inget med herulerna att göra.

Herulerna, vad var det för gökar?

Herulerna var en germansk folkgrupp som lär ha haft sitt ursprung i södra Skandinavien men som fördrivits och blev en del av dom germanska folkvandringarna under dom första århundraden enligt vår tideräkning. På 300-talet deltog dom i romerska krig som något slags legosoldater.

Det gick inget vidare för herulerna. Efter diverse nederlag splittrades dom i olika grupper. En av dessa tycks ha hållit till vid Azovska sjön, och under en kort tid etablerades ett heruliskt kungadöme ungefär i Ungern. Några grupper påstås ha tagit sig tillbaka till Skandinavien. Det påstås att dessa nykomlingar slagit sig ned i Blekinge och Värend, vilket medfört att begreppet herul kommit att användas som ett slags skämtsam beteckning på Blekingebor. Carl Grimberg skriver i ”Svenska folkets underbara öden (1913-24) ”…på Lister-halvön i Blekinge har man trott sig finna spår av herulerna; och ännu leva där personer som hört en gammal, nu avliden gubbe säga: ’Jag är en riktig herul’”

I Blekinge har man tagit till sig det påstådda heruliska arvet. Ett tag fanns det tåg som kallades ”Herulen”. Den blekingska studentnationen i Lund håller till i fastigheter som tillhör Stiftelsen Herulero.

Ingen vet idag hur herulerna såg ut, även om den romersk-galliske biskopen Sidonius Apollinaris, som i första hand såg herulerna som sjöfarare, beskriver dom poetiskt som blågrå:

Här vandrar herulen med sina blågrå kinder, som döljer sig i havets yttersta avgrunder och nästan enfärgad med dess algfyllda djup.

Man kan också se hur den svenska rasismens nestor Herman Lundborg beskriver Listerlandets heruler eller blandras med heruler: ”kortskalliga, brunögda och mörka, ej begåvade eller till och med imbecilla.” Det låter inte riktigt som att man åtminstone förr föreställde sig herulerna som nordiskt-germanska.

Turkar, armenier och judar

Herulerna antas ha kommit till Blekinge på 400-talet. Men det var inte nog med det. 1 300 år senare dök en stor kontingent från det osmanska riket som följde Karl XII för att kräva in kungens skulder till Blekinge. Efter kalabaliken i Bender i nuvarande Moldavien 1713 begav sig kung Karl den unge hjälte med sitt entourage iväg norrut mot Sverige. Under vistelsen i det turkiska riket hade han ådragit sig stora skulder. Därför följde också en stor grupp fordringsägare med. Det handlade, skriver Grimberg om judar, armenier och turkar. Dom fördes väl ankomna till Sverige till Karlshamn i Blekinge, där det uppstod muslimska och judiska kolonier.

Grimberg skriver om hur den danske ministern i Wien åsåg detta orientaliska ”byk”. Han kommenterade: ”om alla världens målare sloge sina huvud ihop för att åstadkomma något riktigt bisarrt och groteskt, skulle resultatet icke på långt när kunna gå upp mot denna verklighet.”

Trots att alla religiösa läror än den lutherska var förbjudna i Sverige lät Karl XII skriva ett fribrev som gjorde att dom första muslimska gudstjänsterna blev tillåtna. Alf Henriksson beskrev kulturkrocken:

Sjätte dag jul genom yrsnön som föll från den järngråa skyn

skådade barnen i Karlshamn en märklig och ovanlig syn:

mitt på det blåsiga torget bland välkända hus och kvarter lade sig sextio turkar mot Mecka på ansiktet ner.

I Släkthistoria 2017 kan man läsa: ”I en dokumentär i turkisk TV berättas att en grupp turkar följde med Karl XII […] De skulle ha valt att stanna kvar i Sverige istället för att resa den långa vägen hem och fått namnet Askersson efter ordet asker som betyder soldat på turkiska. Det ska finnas nu levande ättlingar till dem.”

Även judarna som kom att bilda en liten koloni i Karlshamn fick kungens tillstånd att hålla judiska gudstjänster och omskära dom pojkar som eventuellt kunde födas. Dom skulle också få en särskild begravningsplats. Men det bästa vore dock, sa kungen, om prästerskapet kunde förmå judarna att döpa sig. En av judarna fick en dotter med en svensk kvinna (Judisk krönika 2025).

Mannen från Blekinge

Det lite märkliga är att allt detta handlar om ett hörn av sydvästra Blekinge. Det är samtidigt hemtrakter för den senaste anföraren av Herman Lundborgs arvtagare – Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Han är född i tätorten Valje alldeles på gränsen mellan Skåne och Blekinge. Han växte upp och bor fortfarande i Sölvesborg.

Svensk, turk eller herul? Bild: Tommy Winterskiöld Vestlie (beskuren)

 Jimmie kommer alltså från det speciella område i Blekinge, där både heruler och Karl XII:s orientaliska följe av turkar, armenier och judar m fl hållit till, och säkert lämnat genetiska spår. Det vet man ju hur människan bär sig åt. Det är ju t ex numera känt att homo sapiens korsade sig med neanderthalare. I det Lundborgska perspektivet kan det därför vara intressant att granska Åkessons fenotypiska (utseendemässiga) drag.

Jag vet inte vad Jimmie kallar sin hårfärg, men som jag ser det är håret svart på alla bilder jag ser. När man ser hudfärgen på olika bilder och jämför med rasisten Felix von Luschans hudfärgsskala (1905) tycker jag nog att Åkesson ligger ganska högt – kanske 24 eller 25 – där 1 är mycket ljus hud och 36 svart hud. 24 – 25 är alltså ganska högt värde.

Felix von Luschans hudfärgsskala

Mycket avgörande för Lundborg var skallformen. De renrasigt nordiska var långskalliga. Dom sämre raserna var kortskalliga. Här behövs en rejäl Lundborgsk skallmätning för att avgöra saken. På publicerade bilder av Åkesson ser det ut som om han med åren blivit allt bredare, men det kan hänga ihop med det goda livet som välavlönad riksdagsman i Stockholm. Den enda trösten i den här lite impressionistiska analysen är väl ögonfärgen där Googles AI-översikt skriver: ”Baserat på tillgängliga bilder och visuell dokumentation har Jimmie Åkesson blå ögonfärg.”

Men i huvudsak ser det ut som om JÅ kan ha påverkats av århundraden av rasblandning i det speciella hörn av Blekinge som är hans hembygd. Men, som sagt, det behövs en ordentlig skallmätning.

En tröst i eländet kan förstås vara att till och med Lundborg hade svårt att avstå från degenererande rasblandning eftersom han gifte sig och fick barn med en samisk kvinna. Och ärligt talat, hur arisk såg egentligen Adolf Hitler ut?

Egentligen spelar det väl ingen roll om Jimmie inte är renrasig svensk. Men ett problem borde det kanske vara för ett parti som härleder sig i rakt nedstigande led från den rasism som hyllade den svenska rasen som den vackraste och intelligentaste om partiet så att säga leds av en BlacKkKlansman.

Skinnskatteberg: V:s vallista bred folkrörelse mot korruption, slöseri och hemlighetsmakeri

Vänsterpartiet erbjöd sent i höstas även dem som inte är medlemmar i partiet plats för oberoende kandidater plats på V:s valsedel till fullmäktige. Målet var att engagera fler i kampen mot korruption, kommunens ekonomi i förfall och brister i öppenhet och demokrati. Gensvaret på inbjudan var enormt. När valsedeln idag presenteras innehåller den 39 namn, varav en majoritet är oberoende kandidater. Fler anslöt sig dag för dag. För att hinna bli färdiga till valmyndighetens tidsgränser var man tvungna att dra repet över spåret. Men dom som vill vara med och arbeta för målen på annat sätt, t ex i valrörelsen är förstås välkomna.

Det finns en samlad erfarenhet av politiskt arbete och kommunala förtroendeuppdrag på hundratals år. Samtidigt har många på listan inga sådana erfarenheter, men vill ändå vara med i jobbet. Gruppen har i en serie möten förberett sig genom diskussioner om inriktningen, hur kommunalpolitiken fungerar, hur gruppen ska organiseras och om uppläggningen av valrörelsen. Valsedeln representerar en välrustad äntringsstyrka, beredd att ta över, men samtidigt en spirande folkrörelse till försvar av kommunen, den lokala demokratin och bygdens utveckling.

Några av dom som ställer upp i valet för Skinnskattebergs framtid. Bild Benny Blomqvist

Alla olika grupperingar i samhället är företrädda: Män och kvinnor, unga och gamla, människor med och utan invandrarbakgrund, dom olika kommundelarna, både centralorten och ytterområdena, alla yrkesgrupper: arbetare, tjänstemannagrupper, företagare, akademiker, konstnärer och pensionärer.

1. Fredrik Skog (V)

2. Alfons Berggren (V)

3. Anette Arvidsson (Oberoende)

4. Johan Mattsson (V)

5. Sheila Imamovic Skog (Oberoende)

6. Pentti Lahtinen (Oberoende)

7. Amanda Åkergren (Oberoende)

8. Johan Hådén (V)

9. Anders Jakobsson (Oberoende)

10. Julie Marie Paule (Oberoende)

11. Lill Karlsen (Oberoende)

12. Maria Mattsson (V)

13. Maria Kanerva (Oberoende)

14. Hans Neld (V)

15. Ida Rutström (Oberoende)

16. Sandra Paula Szyszko Nikolic (Oberoende)

17. Zaneta Szysko (Oberoende)

18. Benny Wallin (V)

19. Ingrid Sköldin (V)

20. Bertil Skog (V)

21. Helena Cederberg (V)

22. Pia Henriksson Munktell (V)

23. Elisabeth Skog (V)

24. Saied Jawed Sadat (V)

25. Elisabet Hultberg (Oberoende)

26. Eva Anderberg (Oberoende)

27. Inger Fredin (V)

28. Jimmy Arvidsson (Oberoende)

29. Mari Anne Helgesdotter (V)

30. Nenad Nikolic (Oberoende)

31. Mariusz Szyszko (Oberoende)

32. Fannie Werner (Oberoende)

33. Jan Munktell (V)

34. Leila Imamovic (V)

35. Agneta Carlsson Lundberg (V)

36. Dejan Nikolic (Oberoende)

37. Dragana Ivkovic (Oberoende)

38. Fredrik Werner (Oberoende)

39. Jan Dahlberg (Oberoende)

En gnista kan tända en präriebrand!

184 dagar kvar

 

Läs också vad Magazin24 skriver om V-listan!

Och Fagersta Nyheter