Skinnskatteberg: S och VOFF röstade på gemensam ordförandekandidat

Det nyvalda kommunfullmäktige hade igår sitt första sammanträde under ledning av ålderspresidenten Fredrik Skog (VOFF). Viktigast på mötet var val av kommunfullmäktiges presidium. Det fanns två kandidater till posten som fullmäktiges ordförande. Majoriteten föreslog Bo Öberg (M) och oppositionen Klaus Jesse (S). Eftersom det fanns två kandidater genomfördes omröstning med slutna sedlar. Öberg fick då 13 röster och Jesse 12. Eftersom det var omröstning med slutna sedlar vet man inte hur olika partier och ledamöter har röstat. Men man behöver inte vara något snille för att räkna ut att det var SD+L+M som röstade på Öberg och S+VOFF på Jesse.

Det positiva var, att oppositionen kunde visa upp en enad front. Det har inte varit självklart, eftersom det ibland har gnisslat mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Men den här omröstningen gav ett litet hopp för framtiden.

Kors i taket

Till åtminstone min förvåning var superskolkaren Oscar Sjöstedt (SD) med på mötet. Men kanske har han fått mer tid och intresse för ”hemkommunen” Skinnskatteberg sedan han efter interna maktstrider i SD petats från posten som ekonomisk-politisk talesperson i riksdagen?

Teknikstrul eller högerkupp?

Vi som följer fullmäktiges möten på YouTube fick en sällsam upplevelse. Först var det en del krångel med att få utsändningen att komma igång. Men efter en kort stund hände det märkliga, att plötsligt dök fullmäktiges förra ordförande Lennart Lydqvist (L), som petats av väljarna, upp i rutan. Från talarstolen höll han ett grälsjukt anförande där han beklagade sig över (får man förmoda) Vänsterns agerande med vad han påstod var personangrepp. Vad som avsågs med det fick vi inte veta. Lydqvist gjorde sig känd som KF-ordförande för sin i det närmaste totala okunnighet om reglerna, sin partiskhet i utövandet av ordföranderollen och sin otrevliga samtalston.

Hur det kunde komma sig att utsändningen av fullmäktigemötet bröts och ersattes av en sekvens från motsvarande möte den 21 oktober 2024 vet säkert någon. Jag utgår från att det blir ett svar från kommunens IT- och säkerhetsansvariga.

Styren i kommunerna: Pragmatismens död och ideologiernas återkomst?

Trettiosju dagar från valet och ännu ingen ny regering. Men hur har det gått i kommunerna? Tidningen Dagens Samhälle rapporterar att mer än 200 av styrena i landets kommuner var klara i dag – 37 dagar efter valet.

I de tio kommunerna i Västmanlands kommuner börjar processen närma sig slutet. Det har till idag rapporterats att styre har formerats i nio av dom tio kommunerna. Fattas gör bara Surahammar, som för övrigt var sist också efter det förra valet. Ja, om man inte räknar Skinnskatteberg förstås, som inte var definitivt klart förrän i mars 2023 – 175 dagar efter valet.

Den vanligaste styrande koalitionen före 2026 års val var ett S-lett blocköverskridande styre. I ett fall hade det blocköverskridande styret M i spetsen. Rent vänsterstyre fanns bara i en kommun och detsamma gällde ett renodlat högerstyre. Här har nu situationen ändrats: Rena högerstyren är det nu tre kommuner (Sala, Norberg och Skinnskatteberg). Rena vänsterstyren har egentligen ingen kommun. Dom kommuner som styrs av koalitioner med partier från både vänster- och högerblocken har alltså blivit färre.

Det är förmodligen en anledning till att det går snabbare nu än 2022. På samma tidpunkt efter 2022 års val hade man lyckats förhandla ihop sig i bara sex av de tio kommunerna. I processen efter förra valet var det ett vanligt fenomen att det handlade om motsättningar bland de borgerliga om fördelningen av positioner. Missnöjda borgerliga politiker sökte sig då till Socialdemokraterna som kom med bättre bud. Ståndpunkter i sakfrågor tycks ha spelat en mindre roll, och detsamma gällde ideologiska positioner. För att få fina uppdrag var man beredd att ge sig i lag med vem som helst. En viss betydelse tycks det också ha haft att man fortfarande av olika skäl var skeptiska till Sverigedemokraterna.

När man ser till utfallet är mycket av kattrakandet om positioner men också motståndet mot SD försvunnet. Månne Tidöperioden har stärkt sammanhållningen på högerkanten? Det har pratats mycket om kommunalpolitikens pragmatism. Här finns ingen plats för ideologiska spetsfundigheter. Är det en återideologisering, eller om man så vill en polarisering av kommunerna som vi bevittnar?

Även i de styren som formellt kan klassificeras som blocköverskridande syns tendensen. Fagersta byter från 12 år av S+M-styre till en koalition mellan S och V. Att den kompletteras med det matematiskt onödiga Centerpartiet är väl närmast ett slags eftergift för att legitimera åren av ”pragmatism”. I Hallstahammar åker Liberalerna ut ur S-, V-, MP-styret för att ersättas av en matematiskt nödvändig avhoppad liberal. Avhopparen, L:s förstanamn och enda företrädare i fullmäktige motiverar sitt avhopp med Liberalernas högersväng.

Den komplicerade processen att få till ett styre i Surahammar är säkert en följd av den såriga strid som uppstod för fyra år sen. Efter mer än två månaders förhandlingar kom den M-ledda koalitionen med S, C och KD till. Det ledde till en djupgående splittring i Socialdemokratin. Dom två ledande socialdemokraterna uteslöts ur partiet efter att ha inlett samarbete med Vänsterpartiet. En ”renodlad röd politik” saknas i kommunen sa dom till SVT (2/12 2022). Dom startade senare ett eget parti där vänsterretoriken är nedtonad. Det lokala partiet gjorde i år succé med 14,3 procent samtidigt som Socialdemokraterna straffades av väljarna och förlorade 8,8 procent. Den 30 september avbröt S förhandlingarna med M. Det är väl inte alltför långsökt att en del av förklaringen är att sossarna blivit uppskrämda av valresultatet.

Undantag till ideologiernas återuppståndelse är förstås de blocköverskridande styren som består i Arboga, Kungsör och Västerås. Och inte minst i Köping, där KD byts ut mot M i det S-ledda styret. Helt utan konvulsioner hos de lokala moderaterna tycks dock inte sidbytet ha gått.

Den dominerande bilden är dock att idén om den pragmatiska, opolitiska och ideologilösa kommunalpolitiken är på väg ut. Det hårdnande polariserade trycket i svensk politik har i Västmanlands kommuner lett fram till det paradoxala resultatet att högerpartiernas ställning i kommunalpolitiken stärks samtidigt som väljarkåren gått åt vänster. SD, M och KD ökar sin medverkan i de kommunala styrena. SD som tappade 1,6 procent av väljarna medverkar nu i tre av de styrande koalitionerna, medan vinnarpartierna på vänsterkanten, V och MP som vann 1,5 procent i valet ingår i ett oförändrat antal kommunstyren.

Så här är läget i kommunerna idag:

Ideologiernas återkomst?

1                         Anti Tidö-koalitioner fortsätter eller tillträder

Arboga: S-ledd majoritetskoalition tillsammans med V, MP och C fortsätter.

Fagersta: S-ledd majoritetskoalition med V och C. Samarbetet mellan S och M avbrutet till stor besvikelse hos Moderaterna. ”Vi vet inte varför vi inte får vara med i majoriteten” säger M-ordföranden till Fagersta-Posten (12/10)

Hallstahammar: L åker ut ur majoritetskoalitionen S+V+MP men ersätts av Liberalernas förstanamn och enda representant i fullmäktige som hoppar av partiet och blir vilde.  Till P4 Västmanland (1/10) säger han att ”det kändes inte bra att man skulle gå högerut” och hänvisar till att många i partiet har reagerat mot högersvängen. Men det är en bräcklig konstruktion. Om den f d liberalen är frånvarande ersätts han av en liberal, och då kastas majoriteten om.

Kungsör: Den S-ledda majoritetskoalitionen med V och C fortsätter.

2                         Brokig koalition allvarlig skakad

Surahammar: Här är läget fortfarande oklart. Efter Socialdemokraternas valkatastrof och framgångarna för det av de uteslutna S-ledarna startade lokala partiet är S-partiet skakat. Kan det moderatledda styret tillsammans med S, C och KD fortsätta? SvT rapporterade redan den 30/9 att S brutit förhandlingarna med M. Socialdemokraternas gruppledare sa till SvT ”Vi har lämnat förhandlingarna […] Vi är inte beredda att kliva in i ytterligare fyra år på samma villkor som under föregående mandatperiod.”

3                         Tidö-högern tar över eller fortsätter

Norberg: Här blir det totalt sidbyte. Det socialdemokratiska minoritetsstyret byts ut mot en högerkoalition med det lokala Demokraterna i Norberg (DiN), SD, M och L. Det tillträdande kommunalrådet från DiN höll efter valet öppet för samarbete med S (Fagersta-Posten 16/9). Men det blev nog ingen överraskning att han valde högerspåret. Om man ska döma efter svaren i SvT:s valkompass befann sig DiN närmare framför allt Liberalerna.

Sala: Den andra kommunen med totalt sidbyte. Här ersätts en S-ledd majoritet med C, V och MP av en M-ledd högerkoalition tillsammans med SD, KD och det lokala Salas Bästa (SBÄ). SBÄ:s ställningstagande kan möjligen förvåna: Svaren på SvT:s valkompass visar att deras positioner mest liknar dom förlorande tidigare majoritetspartierna C och S, men skiljer sig mycket åt från framförallt M:s och SD:s ståndpunkter. SD som i Tidö-anda släpps in i värmen, men som trots att de är störst i koalitionen avstår kommunalrådsposten till M är nöjda: ” vi har fått bra betalt. Jag tror att vi kanske har fått ett litet övertag där” säger SD:s talesperson till Sala Allehanda (7/10) om fördelningen av poster.

Skinnskatteberg: Det mest polariserade valresultatet i länet: Stora framgångar för både Vänstern och Sverigedemokraterna samtidigt som Socialdemokraterna och Liberalerna tappade stort. Centerpartiet kastade in handduken och deltog inte i valet. Valresultatet är ett tydligt exempel på ideologiernas återkomst. Trots vänsterframgångarna höll det inte hela vägen och SD fortsätter att styra tillsammans med L och M. Men majoriteten är bräcklig och vilar på ett enda mandat samtidigt som SD inte lyckats bemanna alla sina ersättarplatser i fullmäktige.

 

”Pragmatismen” håller stånd?

Fortsatt brokiga koalitioner

Köping: Den brokiga S-ledda majoriteten med V, C och KD fortsätter men KD åker ut och in kommer istället M. Det nya styret får med 61 procent i fullmäktige det starkaste parlamentariska underlaget av kommunerna i länet. Men M:s inträde i S-styret har inte varit okontroversiellt. Enligt Magazin24 (30/9) togs beslutet efter omröstning med siffrorna 4-3 i M:s fullmäktigegrupp.

Västerås: Den mest stabila kommunen när man ser till styrets sammansättning och mandatstyrka. Den S-ledda koalitionen med V, C och KD fortsätter även nästa mandatperiod.

Om pragmatism eller ideologi

Ett vanligt förekommande påstående är att kommunalpolitik i grunden är annorlunda än den nationella politiken. I kommunerna handlar det mer om att lösa praktiska problem. Där finns det ingen plats för ideologier.

Det finns också dom som hävdar att ideologierna är döda i politiken, inte bara i kommunalpolitiken. Termen ”ideologiernas död” myntades för att beskriva den tanke som Herbert Tingsten lanserade i en serie artiklar redan på tidigt 1950-tal. Politiker och partier var numera så överens att politiken hade avideologiserats och blivit mer av administration.

Också i komparativ policyforskning har ett vanligt resultat varit att politiska idéer inte spelar någon roll för politikens resultat. Denna slutsats har sammanfattats som att ”politics doesn’t matter.”

Men föreställningen om den avideologiserade, ”opolitiska” politiken, enkannerligen kommunalpolitiken, har också fått mothugg. David Karlsson menar i sin avhandling ”En chimär av endräkt” (2003) att påståendet helt enkelt är teoretiskt felaktigt. Politik är en fråga om att välja att handla eller inte, och att välja mellan olika handlingsalternativ. Alternativen värderas. Värderingar blir därmed en beståndsdel i alla handlingar. Det blir orimligt att tala om ”oideologisk politik.”

Anna Bendz och Folke Johansson (2008) undersökte hur maktskiften i kommuner uppfattades. Maktskiften ledde till förändringar, vilket betyder att ”politics does matter.”

Statsvetarna John Högström och Gustav Lidén (2022) analyserade skillnader i kommunalskatt och förändringar av skatten i svenska kommuner 1994 – 2018 och fann tydliga partipolitiska effekter som dom menade motsäger tidigare antaganden om att den lokala arenan är fri från ideologiska strider.

När jag här talar om ideologiernas återkomst eller pånyttfödelse handlar det inte nödvändigtvis om ideologier som avancerade teorikonstruktioner som beskrivningar, värderingar och framtidsvisioner. Men om det visar sig att partipolitiska program, värderingar eller positioner på den i svensk politik dominerande vänster-högerdimensionen spelar en roll i koalitionsbyggandet har jag kallat denna tendens ”ideologiernas återkomst.”

Min slutsats av 2022 års koalitionsbyggande var att det handlade om jakten efter ”positioner” – det som kallats politics – som dominerade. Politiker och partier kunde skaffa sig strange bedfellows. Däremot tycks koalitionsbyggandet efter 2026 års val i större utsträckning ha påverkats av politikens innehåll – policy. Och där delar jag David Karlssons uppfattning att valet av innehåll alltid måste påverkas av värderingar.

Lönnkrogen: Inte bara öl och vin. Hur är det med vattnet?

 Kommer ni ihåg den av SVT avslöjade lönnkrogen i Lerkulan i Skinnskatteberg? Där anordnades ”hemma hos” SD-politikern Ewa Olsson Bergstedt och hennes man vad som dom själva betecknade som privata fester. Av SVT:s reportage framgick att det nog inte handlade om privata fester. Vem som helst kunde komma och ta för sig i den obemannade baren. En polisutredning om olaglig utskänkning inleddes.

Men det är inte bara problem med alkoholen. Det skryts i marknadsföringen med den närbelägna sjön. Så här står det i ”Visit Västmanland” ; en verksamhet som regionen ansvarar för:

Vid sidan om ställplatserna glider en bäck vars klara vatten leder dig till en idyllisk sjö – perfekt för en svalkande simtur eller för att kasta ut ett fiskespö i gryningen.

Bild: Visit Västmanland

Vad som inte står i den beskrivningen är att den idylliska sjön är tillkommen genom att bäcken dämts upp och massor har forslats bort. Detta har tydligen accepterats av miljö- och byggnadsnämnden i Skinnskattebergs kommun. Men länsstyrelsen i Västmanlands län har uppmärksammat att det har saknats tillstånd för vattenverksamhet. Länsstyrelsen har därför beslutat om ett föreläggande för Olsson att söka tillstånd i efterhand.

Länsstyrelsen har också utfärdat ett vitesföreläggande på 500 000 kronor. P4 Västmanland har talat med Olsson som påstår att han har ett tillstånd. Det fick han i samband med att han fick tillstånd att gräva efter torv i slutet av 90-talet. Länsstyrelsens kommunikationschef Erik Bergman säger till P4: ”Det tillstånd han har för torvtäkten är ju inte alls så här omfattande. Det räcker inte. För sån här verksamhet måste man ha tillstånd från domstolen.”

Lyssna på P4 Västmanlands inslag om vitesföreläggandet!

Men det föreläggandet har Olsson överklagat, så nu ligger det hos mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.

Och inte var det första gången som myndigheterna ansåg sig föranledda att utfärda förelägganden. Redan 2014 utfärdade miljö- och byggnadsnämnden ett föreläggande att enskilt avlopp på fastigheten måste åtgärdas. Först två år senare kom det en ansökan in till nämnden.

Det finns också andra problem med verksamheten vid Lerkulan. I en kulturhistorisk inventering av vattenanknutna kulturmiljöer (2025) bedömer länsstyrelsen i Örebro län området som kulturhistoriskt värdefullt och skriver:

Det stora nyttjandet av markerna genom besöksverksamheten på gården utgör […] stort slitage på fornlämningarna.

I ett grannyttrande och sedermera överklagande av Miljö- och byggnadsnämndens beslut att ge bygglov för utökning av ställplatsen för tycker sig också en granne vara störd av verksamheten och skriver:

Vi drabbas ständigt av vandrande campinggäster som rör sig fritt över vår gård, olovligen filmar vår privata verksamhet, går in i våra djurhagar samt rastar sina hundar på våra marker. Campinggästerna urinerar öppet direkt intill vår tomtgräns.

Det tycks med andra ord inte bara handla om öl och vin. Andra vätskor är inblandade; både klart vatten och piss.

Någon har viskat att före detta (?) SD-politikern Ewa Olsson Bergstedt och förvaltningschefen vid Miljö- och byggnadsnämnden Angelique Nyström båda har ett förflutet som valda för det sönderfallande Liberalpartiet, men lämnat skeppet åt olika håll, Bergstedt till SD och Nyström till Moderaterna. Men så illa kan det väl ändå inte vara?

 

Blankröstning: Ännu ett förstapris till Skinnskatteberg

Skinnskatteberg hade störst andel blanka röster i hela Sverige i kommunvalet. Det rapporterar P4 Västmanland idag. Hör Fredrik Skog (V) och Jonny Emtin (SD) kommentera.

Så här såg det ut i Västmanlands tio kommuner. I Skinnskatteberg röstade 5,36 procent blankt. Medianen för Västmanlands kommuner var 1,89 procent.

Skinnskatteberg: Emtin (SD): "Skolan går som tåget"

Tidningen Dagens Samhälle publicerar idag en lista över kostnaderna för grundskolans lokaler i landets alla kommuner. Räknat i kronor per elev i grundskolan kostade lokalerna i Skinnskatteberg 27 948 kronor 2025.

Så här blir resultatet när man jämför Västmanlands läns 10 kommuner:

Skinnskattebergs skola är dyrast. Kostnaden ligger ungefär 4 300 kronor per elev över medianen i länet. Sett till alla 290 kommuner är kostnaden 4 400 kronor över medianen. Skinnskatteberg placerar sig på en mindre hedrande 237:e plats.

Jag har redan tidigare skrivit om grundskolans höga kostnader och låga effektivitet. I ett annat inlägg har jag pekat på den låga andelen behöriga lärare och den svaga effektiviteten: Flest obehöriga lärare och näst sämst effektivitet i länet.

Och det går knappast att argumentera för att högre kostnader innebär en effektivitetshöjande satsning. En rad forskningsrapporter pekar på det näst intill obefintliga sambandet mellan kostnader och elevernas prestation.

”Skolan går som tåget” sa kommunalrådet Jonny Emtin. Frågan är väl hur bra tågen går. Enligt en rapport från Trafikanalys var 40 procent av tågen försenade 2024. Och den som kommer till Skinnskattebergs station en måndagsmorgon för att ta tåget till Örebro kan från nästa år få vänta fem dagar på nästa tåg. Det har Emtins moderatkompisar bestämt.

 

Splittrade faller vi

Hitler utnämndes av rikspresidenten von Hindenburg till rikskansler i januari 1933. Men nazisterna hade inte egen majoritet i riksdagen och för att få det utlystes nyval till i mars. Perioden mellan januari och mars tilltog våldet och förföljelsen av vänsterkrafterna. Dom stora vänsterpartierna, socialdemokratiska SPD och kommunistiska KPD kunde inte enas om att skapa en enad front mot nazismen. Socialdemokraterna identifierade sig starkt med Weimar-republiken och trodde att dess institutioner skulle kunna stoppa nazismen. Dessutom misstrodde man kommunisterna. Det socialdemokratiska ledarskapets fältrop var ”Ingen skillnad mellan Thälmann [KPD:s ledare] och Hitler, mellan nazister och kommunister.” Det kommunistiska ledarskapet var lika klentroget gentemot SPD som beskrevs som ”socialfascister”. Mindre vänstergrupper försökte desperat och förgäves att ena dom båda partierna i en enad front mot den fascistiska terrorn. Den tyske historikern Florian Wilde skrev 2009 en artikel som beskriver och analyserar händelseförloppet som i engelsk översättning fick rubriken ”Divided they fell: the German left and the rise of Hitler.”

Jag har just sett färdigt den sista säsongen av den fantastiska serien Babylon Berlin på SVT Play där försöken att ena vänstern mot hitlerismen 1933 skildras. Om seriens final skriver Johan Croneman i DN (7/10):

Socialdemokraterna avskyr nazisterna, men det finns ett parti de hatar ännu mer och det är kommunisterna. Kommunisterna avskyr också nazisterna, men föraktet för socialdemokraterna är större. I ”Babylon Berlin” försöker desperat ett antal intellektuella slå en bro mellan socialdemokrater och kommunister för att åtminstone tillfälligt hejda nazisternas maktövertagande – det misslyckas kapitalt.

Som bekant upprepar sig inte historien. Men vi kan ändå lära oss av den. Det är lärdomar som skulle vara nyttiga i den pågående svenska regeringskrisen. Och till och med lokalt i en liten kommun som Skinnskatteberg. Annars kan det med Florian Wildes ord bli så att ”splittrade faller vi” och med den det öppna demokratiska Sverige.

 

Surahammar blir sist med nytt styre också den här gången

SVT rapporterar idag att S, V och C bildar majoritetsstyre i Fagersta. Västmanlands Television rapporterar att också Köpings nya majoritetsstyre består av S, V, C och M. Slutligen meddelar Magazin24 att S, V, MP och en vilde, före detta liberal, bildar majoritetsstyre i Hallstahammar. I Kungsör fortsätter styret med S, C och V.

Kvar i länet är nu bara konstitueringen i Surahammar. Efter valet 2022 var Surahammar sist med en kontroversiell M-ledd koalition med S, C och KD. Denna ledde till splittring i det socialdemokratiska partiet och ett katastrofalt valresultat för S, samtidigt som ett lokalt parti under ledning av före detta socialdemokrater seglade upp i årets val.

Kommun	Partier i styre före valet	Procent i KF före valet	Procent i KF efter valet	Kommentarer	Partier i nytt styre	Nya styrets procent i KF
Arboga	S, V, C, MP	55	55	Blocköverskridande majoritet oförändrad	S, V, C, MP	55
Fagersta	S, M, L, C	51	60	Blocköverskridande majoritet förstärkt	S, V, C	57
Hallstahammar	S, V, L, MP	51	51	Blocköverskridande majoritet oförändrad	S, V. MP, OB	51
Kungsör	S, C, V	52	52	Blocköverskridande majoritet oförändrad	S, C, V	52
Köping	S, KD, V, C	55	51	Blocköverskridande majoritet försvagad	S, V, C, M	61
Norberg	S	42	33	Socialdemokratisk minoritet försvagad	DiN, SD, M, L	52
Sala	S, C, V, MP	51	49	Blocköverskridande majoritet förlorad	M, SD, KD, SBÄ	51
Skinnskatteberg	SD, L, M, C	56	52	Högermajoritet försvagad	SD, L, M	52
Surahammar	M, S, C, KD	68	58	Blocköverskridande majoritet försvagad
Västerås	S, V, C, KD	51	51	Blocköverskridande majoritet oförändrad	S, V, C, KD	51