tisdag 6 oktober 2026

Högern tar över i Sala

Konstitueringen i dom västmanländska kommunerna rullar på. Nu är det klart hur fyra av dom tio kommunerna kommer att styras. P4 Västmanland rapporterar idag att det är klar att högern tar över i Sala. Den tidigare koalitionen av S, C, V och MP har tappat ett mandat i fullmäktige. Bakom ligger Socialdemokraternas valförlust (minus 2,7 procent) och Centern som tappade 1,2 procent. Att både V och MP ökade med tillsammans 1,4 procent hjälpte inte. Socialdemokraternas förlust är såpass stor att dom förlorar ett av sina KF-mandat.

Kommun

Partier i styre före valet

Procent i KF före valet

Procent i KF efter valet

Kommentarer

Partier i nytt styre

Nya styrets procent i KF

Arboga

S, V, C, MP

55

55

Blocköverskridande majoritet oförändrad

S, V, C, MP

55

Fagersta

S, M, L, C

51

60

Blocköverskridande majoritet förstärkt

 

 

Hallstahammar

S, V, L, MP

51

51

Blocköverskridande majoritet oförändrad

 

 

Kungsör

S, C, V

52

52

Blocköverskridande majoritet oförändrad

 

 

Köping

S, KD, V, C

55

51

Blocköverskridande majoritet försvagad

 

 

Norberg

S

42

33

Socialdemokratisk minoritet försvagad

DiN, SD, M, L

52

Sala

S, C, V, MP

51

49

Blocköverskridande majoritet förlorad

M, SD, KD, SBÄ

51

Skinnskatteberg

SD, L, M

56

52

Högermajoritet försvagad

 

 

Surahammar

M, S, C, KD

68

58

Blocköverskridande majoritet försvagad

 

 

Västerås

S, V, C, KD

51

51

Blocköverskridande majoritet oförändrad

S, V, C, KD

51

 


GAL-TAN ?

GAL-TAN har blivit ett uttryck som är i ropet när det gäller att beskriva politik. Det handlar om en beskrivning efter två dimensioner. Den ena är den klassiska skalan från vänster till höger. Vi är vana vid att placera ut t ex dom politiska partierna efter den, med V längst till vänster och numera SD längst till höger. Det handlar t ex om vilken inställning man har till statsmaktens roll i ekonomin eller om ekonomisk utjämningspolitik. Men GAL-TAN är en annan dimension. Den går inte från vänster till höger utan från GAL till TAN. Vad betyder det nu? Jo GAL tolkas som ”Grön, Alternativ, Libertär/Libertarian” (vad nu det sista ska betyda?). Och motpolen TAN tolkas som ”Traditionell, Auktoritär, Nationalistisk.”

Om man korsar dom båda dimensionerna blir det fyra rutor. Det kan t ex bli så här om man försöker placera ut dom svenska partierna i sina respektive rutor:

 

Vänster

Höger

TAN

S

SD, KD, M, L

GAL

V, MP

 

Idag publicerar tidningen Dagens Samhälle en karta över hur kommunerna placerar sig i ett sådant här rutmönster. Kartan bygger på hur väljarna i respektive kommun röstade i riksdagsvalet 2026 och den har konstruerats av ingenjören Hamid Sarve.

Så här blir resultatet:


Det mest välbefolkade hörnet tycks vara det övre högra d v s höger ekonomiskt och auktoritärt och nationalistiskt. Inte så trevligt med andra ord.

Ganska många kommuner hamnar i grannrutan i nordväst: fortfarande auktoritärt och nationalistiskt men till vänster ekonomiskt. Det är alltså ”sosserutan” så att säga. I sydväst (Vänsterparti- och Miljöpartirutan) finns mest större städer. Den sydöstra rutan borgerligt men ”modernt” är rätt så obefolkad. Inget parti hamnade ju där. Jag räknar till åtta kommuner där, varav fyra är förortskommuner till storstäderna.

Var hamnar då Skinnskatteberg? Jo, kanske inte oväntat i nordväst: Det lutar åt vänster ekonomiskt och ganska rejält uppåt mot det traditionella, auktoritära och nationalistiska hållet. Jag har markerat kommunen med en röd pil i bilden. Skinnskatteberg tycks höra till dom mer extrema placeringarna i rutan Vänster+TAN. Om man mäter avståndet från korsningen mellan dom båda dimensionerna (Origo) så kan jag bara se sju kommuner som ligger längre ut, t ex Pajala, Kiruna, Filipstad, Hagfors och Älvkarleby.

Där ser man.


Brandstationsblåsningen: Så fördes alla bakom ljuset

Vad ska Skinnskattebergs nya brandstation kosta? Det har varit den springande punkten i den 12-åriga långbänken i den lokala politiken. Det var kostnaderna på inemot 60 miljoner kronor som 2021 fick mer än 700 kommuninvånare att skriva på ett folkinitiativ för att driva igenom en folkomröstning. Det blev ingen folkomröstning bara därför att alla partier anslöt sig till folkinitiativets krav om en utredning med olika alternativ. Någon sådan blev aldrig, och den tjänsteman som gjorde en preliminär sådan utredning fick helt enkelt sparken.

För det dyrast tänkbara alternativet har hela tiden borgerliga politiker, numera under Sverigedemokraternas befäl varit. För har också vissa tjänstemän i kommunen, framförallt brandchefen och en tidigare teknisk chef varit.

Kommunens dyraste investering någonsin

Ett stort spektakel i början av 10-talet var bygget av den nya vattenledningen från Färna till centralorten inklusive ett nytt vattenverk. Investeringen gick på 30 miljoner, vilket varf nästan dubbelt så dyrt som beräknat. I dagens penningvärde motsvarar det omkring 40 miljoner. I slutet av 50-talet byggdes den nya centralskolan, nuvarande Klockarbergsskolan. En skola i den storleksordningen kostade vid den tiden 1-2 miljoner, varav dock man fick statsbidrag till minst en femtedel. Den kommunala utgiften skulle då i dagens penningvärde motsvara 30 miljoner. Den nu föreslagna brandstationen uppges kosta minst 55 miljoner. Jag ska visa, att detta är på tok för lågt. Den brandstation som planeras kommer förmodligen att gå på minst 100 miljoner.

I den sista skälvande stunden av mandatperioden 2019-2026 lyckades dom här krafterna äntligen få till ett beslut i kommunfullmäktige. Nu skulle det ske! Det kom efter en kampanj där alla brandmän i en samordnad aktion först sa upp sig, för att när beslutet väl var fattat, ta tillbaka sina uppsägningar. Brandmännens aktion och en mobilisering på sociala medier skrämde upp invånarna. I sista vändan ledde det till att högermajoriteten  i årets val med minsta möjliga marginal lyckades behålla greppet. Men om den här kampanjen ska jag återkomma i ett senare inlägg.

Här ska vi istället se hur man bar sig åt för att dölja dom verkliga kostnaderna för både kommunfullmäktige och kommunens invånare. Hur bar man sig åt för att lyckas med denna mörkningaktion, som också hade syftet att få det att se ut som om det inte var så förskräckligt dyrt.

Så här gick det till

Något belopp framgick aldrig av vare sig fullmäktiges beslut eller av förslaget till beslut. Däremot fanns det vissa handlingar som skulle vara underlag för beslutet. Viktigast av dessa var ett ”anbud” daterat i maj 2025, där det framgick att anbudsgivaren erbjöd sig att göra markarbeten samt att uppföra byggnaden. Allt till en summa på 54,8 miljoner kronor.

Men det visar sig att det finns en förhistoria. Den 23 maj 2025 inkom till kommunen ett ”anbud” från M Ek AB som erbjöd sig att utföra markarbeten för den nya brandstationen. Det skulle kosta 54 785 000 kronor. M Ek AB är inte vilken firma som helst. Firman ska enligt bolagsregistret ”bedriva gräv- och schaktverksamhet samt därmed förenlig verksamhet.” Firman har också ett ramavtal med Skinnskattebergs kommun när det gäller just sådana jobb.

En liten utvikning om M Ek AB

Revisionsbyrån Connectura gjorde hösten 2025 en utredning med anledning av det s k rink-gate. Kommunstyrelsens ordförande Jonny Emtin hade köpt en begagnad hockeyrink. Den skulle installeras av M Ek, som dock anlitade T & J Service AB som underentreprenör. T & J Service AB ägs av Therese Emtin, som var gift med kommunalrådet. Kommunalrådet satt också i styrelsen för Thereses bolag. Konsulterna konstaterade att kommunalrådet hade varit jävig i rink-affären. Det visade sig också att det hade varit flera tillfällen när samma arrangemang hade tillämpats. Det ska väl tilläggas att det aldrig framgick av räkningarna från M Ek att det var Emtin som hade gjort jobbet. Intervjupersoner sa till konsulterna att det handlade om minst hälften. Eftersom M Ek under en treårsperiod hade fakturerat kommunen 14 miljoner kronor, handlade det alltså om stora pengar. Konsulterna kallade M Ek AB för en ”fakturakanal”, d v s vad vi andra också kallar bulvan.

Hur det hade gått till när kommunen frågade M Ek och när Ek skrev sitt ”anbud” vet vi inte. Vad vi vet är dock att det aldrig gjordes någon upphandling.

Nåväl, nu fanns det alltså ett underlag, ett slags kalkyl för markarbetena. Femtifem miljoner skulle det kosta. Men det var ju ett hus, en brandstation som kommunen skulle ha. Därför omarbetades Eks anbud lite inför fullmäktigebeslutet. För det första maskerades allt som tydde på att det var M Ek AB som lämnat offerten.

För det andra ändrades det på två ställen i det ursprungliga dokumentet: ”att utföra mark- och grund arbeten i enlighet med er förfrågan” ändrades till ”att utföra mark-grund & bygg arbeten i enlighet med er förfrågan.” Det finns i version 1 en lista över vad som ingår i offerten. En ny punkt har lagts till: ”Grund och byggnad enligt tillhandahållna ritningar.”

M Ek AB, som nu målats över med Tipp-Ex och som inte sysslar med att bygga hus, erbjuder sig nu hux flux att bygga en ny brandstation. Men det allra mest  mirakulösa är väl att kostnaden blir densamma som i ”anbudet” från maj 2025: 54 785 000 kronor. Men det skulle ju markarbetena kosta. Och nu tillkommer det också att bygga ett hus. Den som läser båda dokumenten parallellt skulle kunna dra slutsatsen att husbygget är gratis. Inget material går åt och inga arbetade timmar! Tjoho, vilket klipp.

Är version 2 ett resultat av pappslöjd?

Det finns fysiska tecken på att version 2 har tillkommit direkt manuellt. Man har skrivit ut M Eks version 1. Lite slarvigt målat över allt som pekar på M Ek (utom den oläsliga namnteckningen på slutet) med TippEx och klistrat in ny text på några ställen. På sina ställen kan man också ana skarvar mellan pappren. Sen har den nya versionen skannats eller fotograferats. Båda dokumenten är PDF-filer och ungefär lika stora om man skulle räkna bokstäverna. Men datafilerna är väldigt olika stora. Version 1 är 203 kB medan version 2 är 1 128 kB, alltså mer än fem gånger så stor. Så brukar det bli om man fotar eller skannar ett dokument i stället för att spara texten direkt. Vid granskning av dokumentegenskaperna har det också visat sig att version 1 är skapad den 23/5 2025 och version 2 den 15/6 2026.

Frågan är väl vem som hållit i saxen, björnklistret och Tipp-Ex-flaskan? Eller vem är det som har beordrat manipuleringen. Bedrägligt verkar det åtminstone vara. Och det är väl den som har beordrat manipuleringen som borde bära ansvaret.

Men ännu dyrare blir det nog i alla fall

I version 2 (den där husbygget inget kostar) finns det en lång lista över sånt som inte ingår i erbjudandet. Så här ser den ut:

Det är en hel del det. Det blir svårt att använda huset som brandstation utan t ex asfaltering, yttre belysning, dörrar, portar och fönster, grindar, trappor, räcken och staket, ventilation o s v.

Det går ju inte riktigt att mörka att det här är sånt som måste fixas, och att det kommer att kosta. Därför skrivs det i en annan utredning som ingår i beslutsunderlaget:

Kalkylen bygger på en bedömning av tidigare anbud och en uppskattning av liknande byggnationer som är gjorda i närtid. I nuläget bedöms detta vara ett tillräckligt kalkylunderlag för att beslut ska kunna fattas om att starta upp projektet. I summan på 55 mnkr är vissa väsentliga poster inte medräknade så en viss fördyrning bör finnas med i beräkningen av slutgilitig budget. Ett upphandlingsresultat kommer att svara på om kalkylen är i linje med budget eller om ett nytt beslut behöver fattas om utökad finansiering. (mina markeringar)

Ingen vet ju vad det kommer att kosta med dom ”väsentliga poster som inte är medräknade.” Och jag tror inte på att husbygget kostar noll kronor, utöver dom 55 miljonerna som markarbetena skulle kosta enligt version 1. En gissning, lika bra som någon annan, är väl att man kommer upp i sisådär en 90 miljoner.

Sen verkar det som om input i kalkylen är dom siffror som kom fram när det gjordes ett upphandlingsförsök 2021. Då skulle hela kalaset kosta 47 miljoner allt som allt. Det bifölls av det högerstyrda fullmäktige. Som tur var upphävdes beslutet senare under våren 2022 av Förvaltningsrätten.

Men om det stämmer att hela kalkylen bygger på siffrorna från 2021 men ändå slutar på minst 55 miljoner, måste man väl ändå ta hänsyn till att byggpriserna gått upp rejält sedan 2021. Enligt SCB har byggkostnadsindex ökat sen dess med 21,5 procent. Gör man det tillägget hamnar vi gott och väl över 100 miljoner kronor.

Om kostnaden är i linje med budget eller ej är en irrelevant fråga. Det finns helt enkelt inte några pengar avsatta i budgeten för brandstationsbygget.

Hur ska det gå?

Som jag ser det finns det tre möjliga utfall: Antingen så upphävs också det här beslutet av Förvaltningsrätten, och man får ta om hela projektet från början. Eller så faller man till föga och minskar ner anspråken och bygger en mindre omfattande brandstation. Men med all prestige som har laddats i projektet så får såväl Emtin (SD) som Öberg (M) och brandchefen (?) byxorna neddragna. Och det vill dom säkert inte, och vi andra vill heller inte se det (Hu!). Eller så kör man på och låter miljonerna rulla, och då körs kommunens ekonomi definitivt i botten. Men vad gör man inte för att framstå som handlingskraftig.

 


måndag 5 oktober 2026

Helgens val i Brasilien, Lettland och Bosnien

Brasilien: Högersväng, men hoppet är inte ute

Det har varit superval i Brasilien: Första omgången i presidentvalet, val till deputeradekammaren, val till del av senaten och guvernörsval. Det är en tydlig högervridning. Fascisten Jair Bolsonaros son Flavio Bolsonaro fick flest röster i presidentvalet (47,5 procent) mot den sittande vänsterpresidenten Lula da Silva (44,7 procent). Eftersom ingen fick mer än 50 procent av rösterna kommer det att bli en andra valomgång.

I valet till deputeradekammaren finns än så länge bara preliminära resultat. Även här går bolosonaristernas ”Liberala” fram kraftigt med 22 mandat. Delvis uppvägs det av att diverse andra högerpartier har lidit förluster. Netto är högerns framgångar med andra ord blygsammare. Nettovinsten kan uppskattas till ungefär 8 mandat.

Även Lulas valkartell med arbetarpartiet, kommunisterna och dom gröna ökar med sju mandat. Andra vänsterpartier har både framgångar och förluster, och nettoförlusten kan uppskattas till ungefär 2 mandat.

Med tanke på att deputeradekammaren totalt har 513 mandat är en högersväng på kanske 10 mandat blygsammare än vad Bolsonaro-partiets kraftiga ökning med 22 platser kan ge vid handen.

Och hoppet är inte ute för Lula med en skillnad på 2 procentenheter i presidentvalets första omgång.

Lettland: Socialdemokraterna håller ställningarna

Liksom i många andra länder som lämnade realsocialismen på 90-talet domineras politiken i Lettland av högerpartier av olika schatteringar. Valet till det lettiska parlamentet (saeima) blev en stor framgång för en proeuropeisk valallians (Apvienotais saraksts) som ökade med 26 mandat och närmar sig egen majoritet med 41 av 100 ledamöter. Andra högerpartier minskade, vilket gjorde segern något mindre imponerande. Det progressiva socialdemokratiska partiet behöll sina tio mandat och samlade 8 procent av rösterna.

Dom Progressiva gick också bättre i Rigas valkrets där dom fick 6 av 38 mandat (16 procent) medan den segrande högeralliansen erövrade 13 mandat (34 procent, att jämföra med 41 procent totalt i parlamentet). Som i andra val jorden runt bekräftar Riga dom större städernas relativa vänstertendens.

Bosnien: Vänsterpartier håller ungefär en fjärdedel av parlamentet

Också i Bosnien och Hercegovina, som före detta socialistiskt land, dominerar högerpartier av olika schatteringar. I det nyvalda underhuset i parlamentet har två vänsterorienterade partier säkrat tillsammans 11 av de 42 mandaten (26 procent). Detta är oförändrat sedan förra mandatperioden. Högerdominansen är alltså inte lika kompakt som i Lettland. Många partier i Bosnien är organiserade efter etniska linjer. Av 16 partier som blivit representerade efter årets val är sju uttalat etniska, dom flesta serbiska. Dom etniska partierna har 17 platser (41 procent) vilket är 2 mandat fler än tidigare.

Om man korsar dom båda dimensionerna kan partierna ordnas i en fyrhörning:

 

Inte uttalat etniska

Uttalat etniska

Höger

8 partier

20 mandat (48 %)

Minus ett mandat

6 partier

11 mandat (26 %)

Plus två mandat

Vänster

1 parti

5 mandat (12 %)

Oförändrat

1 parti

6 mandat (14 %)

Oförändrat

 

Valet har med andra ord medfört mycket små förändringar av det bosniska representanthusets sammansättning.