Läs inlägget på FB-gruppen "Skinnskattebergs kommun - tvärpolitiskt samtal om framtiden" av Sheila Imamovic Skog, oberoende fullmäktigekandidat för Vänsterpartiet och oberoende för framtid i Skinnskatteberg.
119 dagar kvar
Läs inlägget på FB-gruppen "Skinnskattebergs kommun - tvärpolitiskt samtal om framtiden" av Sheila Imamovic Skog, oberoende fullmäktigekandidat för Vänsterpartiet och oberoende för framtid i Skinnskatteberg.
119 dagar kvar
Det har varit kommunalval i Islands 62 kommuner. Valet blev en framgång för det högerorienterade Självständighetspartiet. Men det gäller att komma ihåg, att Islands kommuner är långtifrån så partipolitiserade som dom svenska kommunerna. Omkring 40 procent av dom valda har ställt upp på andra listor än rikspartiernas listor. I en del småkommuner (och dom kan vara riktigt små på Island) har det över huvud taget inte varit några listval. Så högerframgångarna i det här valet avser bara förskjutningarna mellan den dryga hälft av alla valda som valts i proportionella val på rikspartiernas listor.
Så här fördelade sig dessa valda:
Islands kommuner och
valsystemet
För att förstå omfattningen av det här valresultatet är det
bra med lite mer information om man vet lite om kommunsystemet och hur
kommunalvalen går till.
Isländska kommuner är små: Landet hade som flest
kommuner 1940. Då fanns 229 kommuner. Efter sammanslagningar är det idag bara
62. Men många kommuner är trots sammanslagningarna små. Störst är Reykjavik med
140 000 invånare (ungefär som Västerås). Medianstorleken är 1 295 invånare
(jämfört med ca 15 000 i Sverige). Minst är Tjorneshreppur där det bor 54
personer. I ytterligare två kommuner finns färre än 100 invånare.
Proportionella listval i dom flesta kommunerna: I 12
kommuner var det inga listval. Där fick man istället rösta på personer. Dom som
då får flest röster blir valda tills man har fyllt upp fullmäktige. I det förra
valet fanns dessutom två kommuner där det bara fanns en lista. Då brydde man
sig inte om att ordna något val, utan fullmäktige bemannades från dessa enda
listor. I 2026 års val har jag identifierat tre kommuner med bara en lista. Hur
dessa har hanterats i år har jag inga uppgifter om.
Eythórsson sammanfattade 1998:
Storstadseffekten
Även huvudstadskommunen Reykjavikurborg följde det allmänna
mönstret med framgångar för Självständighetspartiet. Men vid en jämförelse
mellan huvudstaden och alla valda på partilistor i hela landet framträder
skillnader, som liknar vad som kunnat observeras i flera, vitt skilda länder.
|
|
Parti |
Procent av valda i Reykjavik minus alla kommuner |
|
|
Socialdemokraterna |
+9 |
|
|
Vänstergröna |
+8 |
|
|
Reformpartiet |
+6 |
|
|
Centerpartiet |
+1 |
|
|
Självständighetspartiet |
-7 |
|
|
Framstegspartiet |
-17 |
Trots allt går dom röda partierna betydligt bättre i Reykjavik än i landet som helhet. Det går sämre för dom blå, särskilt valvinnaren Självständighetspartiet och det traditionella bondepartiet Framstegspartiet.
Men vad betyder “norrbagge”. Svensk etymologisk ordbok
(1922) försöker utreda saken:
För det första slås det fast att det är ett öknamn på
norrmän. För det andra att det kommer av ”bagge”, kanske med bibetydelse av
något tjockt eller klumpigt som kloss eller knöl. En trevligare, nästan ädel
tolkning är att det är en ombildning av det latinska Norvagus.
Varför det skulle vara nedsättande att kallas ”bagge” är
inte tydligt. Historieprofessorn Dick Harrison river i en krönika i SvD (17/5
2024) av plåstret: ”’Bagge’ betyder på medeltidssvenska ’fårtestikel’ och var
det fulaste man kunde säga om en norrman.” Jag vet inte om Wikipedias mer
kliniska förklaring gör saken bättre: ”det syftar på det maskulina fårets
genitalier”.
Fårballe alltså.
Tre händelser i Skinnskattebergs kommun har särskilt kommit att dra uppmärksamheten till sig när det gäller anklagelser om korruption i kommunen:
Elljusspåret:
Jonny Emtin (SD), då ordförande i Tekniska Utskottet och med en egen
grävmaskinsfirma, anlitades av Ulf Kjellin (C), också i Tekniska Utskottet, och
som har en elinstallationsfirma. Ett elljusspår skulle flyttas och Kjellin fick
uppdraget. En stor del av arbetet gällde markarbeten, och det gjordes av Emtin.
Emtins uppdrag doldes på Kjellins fakturor till kommunen.
Hockeyrinken: Jonny Emtin (SD), nu
kommunalråd och ordförande i Kommunstyrelsen köpte en begagnad hockeyrink och
gav sedan sin egen grävmaskinsfirma uppdraget att montera den.
Lönnkrogen:
Tommy Olsson, gift med det tidigare avsatta kommunalrådet Ewa Olsson Bergstedt
(SD) avslöjades av SVT bedriva svartpubsverkamhet på den fastighet där paret
bor.
I alla dom här fallen kan man på goda grunder anta att
huvudaktörerna Jonny Emtin, Ulf Kjellin och Tommy Olsson har tjänat pengar på
händelserna. I en utredning om hockeyrinken framkommer det uppgifter om att i
detta och tidigare fall en annan extern aktör fungerat som ”fakturakanal” eller
bulvan åt Emtin. Det handlar om M Ek AB, som har ramavtal med kommunen om
markarbeten.
Vidare har det kommit fram anklagelser om att dom här
huvudaktörerna Emtin, Kjellin, Olsson och M Ek AB har brutit mot olika lagar,
bl a trolöshet mot huvudman, bedrägeri och olovlig utskänkning. Det är brott
som finns i Brottsbalken och som kan leda till åtal och bestraffas med
dagsböter och om det gäller grova överträdelser fängelse.
Den berättelse som tonar fram är att huvudaktörerna drivna
av ekonomisk vinningslystnad har begått handlingar som kan vara kriminella.
Men, särskilt när det gäller den senaste av händelserna
(hockeyrinken) har många fler personer på olika sätt visat sig vara
involverade. Den omedelbara orsaken till att detta ”nätverk” rullats upp är
ansvarsprövningen i Kommunfullmäktige i början av maj, där Emtin trots skarp
kritik beviljades ansvarsfrihet.
När man skärskådar vilka andra aktörer som på olika sätt
befinner sig mellan dom påstått kriminella, av vinningslystnad drivna
händelserna och det frikännande som beslutet om ansvarsfrihet innebär visar det
sig att flera nivåer kan urskiljas:
1 Närstående
medaktörer
I både elljus- och hockeyhändelserna finns huvudaktörens
hustru, senare ex-hustru, Therese Emtin i en central roll. Hon uppges nu vara
ensam ägare av grävmaskinsfirman, där dock hennes man har ett styrelseuppdrag.
Therese Emtin har också kommunala förtroendeuppdrag bl a som ledamot för SD i
Kommunstyrelsen. Det är inte orimligt att även hon har haft ekonomisk fördel av
händelserna.
I lönnkrogsfallet finns förra kommunalrådet Ewa Olsson
Bergstedts nära koppling till huvudaktören Tommy Olsson. Olssons deklarerade
inkomst är låg samtidigt som han själv i sociala medier uppger att all hans
inkomst kommer från den firma han driver, inom vilken den påstådda lönnkrogen
är en del. Av hans deklarationer framgår dock att firman år efter år går med
underskott. Eventuella vinster av Olssons påstått illegala verksamhet skulle då
lätta hustruns försörjningsbörda. Under hennes tid som kommunalråd gav arvodet
gott om utrymme för att försörja maken. Mindre så sedan hon avsatts.
2 Beskyddare
En ganska stor grupp aktörer har ställt upp och på olika
sätt aktivt skyddat huvudaktörerna och deras närstående medaktörer. Här finns kommunens
ledande liberala politiker Elisabeth Åberg. Hon har i rinkaffären i sin roll
som ledamot av Kommunstyrelsen röstat emot förslag om att händelsen borde
polisanmälas och röstat för ett frikännande remissvar på revisionsbiträdets
kritiska frågor om denna och liknande händelser. I sin roll som ordförande i
Socialnämnden, som i kommunen ansvarar för alkoholtillsynen, har hon underlåtit
att agera i lönnkrogsfrågan.
Flera ledamöter eller tjänstgörande ersättare i
Kommunstyrelsen har på samma sätt som Åberg där röstat på ett sätt som syftat
till att avvärja kritik mot kommunalrådet: Bo Öberg (M), Carina Sándor (L),
Eric Zillén (L), Anette Sjöblad (SD) och Sonja Råberg (C). Vid fullmäktiges
möte där frågan om ansvarsfrihet avgjordes bestämde ordföranden Lennart
Lidquist (L) att en regel för hantering av jäv skulle tillämpas som gjorde att dom
som var starkt kritiska mot kommunalrådet hindrades att delta och även
förvisades ur lokalen. Den regel som så kom att användas var i uppenbar strid
med Kommunallagen men var effektiv. Ordförandens olagliga regeltolkning kom
till stånd efter ett inlägg från talarstolen av ledamoten Pär Hultman (SD).
Fullmäktigeledamoten och riksdagsmannen Oscar Sjöstedt (SD) yrkade i debatten
bifall till att ansvarsfrihet skulle beviljas.
Sjöstedt har också i media försökt förklara och försvara
aktörerna i lönnkrogshärvan (Olsson och Olsson Bergstedt).
3 Tysta medgivare och
”hantlangare”
En tredje, något mindre nivå består dels av högre
chefspersoner som väl har känt till missförhållandena men avstått från att
agera, dels av lägre tjänstemän som helt eller delvis påtagit sig ansvar för
beslut som i realiteten fattats av aktörerna. Till den första delgruppen hör
Thomas Lindberg, som vid tiden för såväl elljus- som rinkhändelserna var
kommunchef. Dit kan också räknas chefen för den tekniska förvaltningen som vid
den första händelsen var Olle Karlsson och vid den senare Magnus Andersson.
Hans Markström var vid tiden för elljushistorien anställd
som turismsamordnare. Han ställde upp, trots att han inte hade någon koppling
till den tekniska förvaltningen, som beställare av uppdraget till Kjellin.
Markström är gift med en tidigare kommunchef, Marie Tollefsen Markström, som
köpts ut efter en uppmärksammad strid med dåvarande S-kommunalrådet och som vid
tiden för elljushistorien var M-politiker.
Christopher Åberg påtog sig ansvaret för de formella
besluten i rinkaffären. Dom konsulter som utrett frågan reducerar betydelsen av
Åbergs påstående genom att hävda att det i realiteten var Emtin som fattat alla
beslut. Åberg var vid tiden tillförordnad VA-chef sedan den tidigare VA-chefen sagts
upp på grunder som hon anser vara ogiltiga. Undanröjandet av henne, vilket
öppnade vägen för Åberg, är fortfarande föremål för rättslig prövning. Åberg
som är son till Elisabeth Åberg (L) är mellanstadielärare i geografi och saknar
veterligen utbildning och yrkeserfarenhet av såväl vatten- och avloppsfrågor
som ledarskap.
4 Ställde sig bakom
ansvarsfrihet i fullmäktige
Tolv ledamöter eller tjänstgörande ersättare ställde sig
bakom ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och dess ordförande Jonny Emtin. Där
röstade dessa tolv för ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, som med deras röster
bifölls. Flera av aktörerna på ”beskyddarnivån” deltog i omröstningen men
dessutom ett antal andra ledamöter. Här följer en lista över dom som ställde
sig bakom beslutet om ansvarsfrihet. De första tre har också varit aktiva på
beskyddarnivån eller själva varit aktörer, men dom följande nio personerna är
dom som enbart fullgjort sin uppgift som maktens drängar.
Det förefaller nog med all önskvärd tydlighet att det för
huvudaktörerna, och kanske även vissa aktörer på lägre nivåer är ekonomisk
vinning som är drivkraften för deras agerande. Både Emtin, Kjellin, M Ek AB och
Tommy Olsson kan alla ha haft ekonomiska vinster av agerandet. Kanske kan det
också i viss mån gälla hustrurna Therese Emtin och Ewa Olsson Bergstedt.
Att andra aktörer på lägre nivåer i hierarkin (beskyddarna,
dom tysta medgivarna och ”hantlangarna” och dom som med sina fullmäktigemandat
stödde ansvarsfrihetsbeslutet) skulle direkt ha kunnat ta del av eventuella
brottsvinster verkar inte troligt. Däremot kan man konstatera att flera av dom
innehaft positioner som ger substantiella arvoden. Dessa skulle förstås vara
hotade om det av Emtin ledda styret skulle komma att bytas ut.
Fyra politiker som har haft betydelse som ”beskyddare” har
sådana årsarvoderade positioner som kunde hotas om styret i kommunen skulle
falla tillsammans med Emtin:
Dessa beskyddare kan därmed konstateras ha ekonomisk vinning
av att eventuella olagligheter av Emtin inte avslöjas och dom politiska
konsekvenserna ett sådant avslöjande skulle kunna medföra.
”Vi mot dom” och att
styra genom rädsla (management by fear)
Forskning om kriminella nätverk kan ge uppslag om andra
drivkrafter än dom materiella fördelarna. Det handlar känslor av tillhörighet
(vi-känslan), om känslomässigt avståndstagande från utgruppen (dom andra). Det som kan förstärka sammanhållningen är
förstås om det finns andra band än dom partipolitiska som knyter samman gruppen.
Det kan t ex handla om familjerelationer. Vi har t ex i den här genomgången
pekat på en förälder/barn-relation som förklaring i något fall. Det har också
visats att det ömsesidiga förtroendet mellan ledare och följare ofta förmedlas
av mellankommande aktörer. Man kan se sådana mönster i kommunen. Skyddare, ofta
med ekonomiska intressen i verksamheten, utgör en länk till följargruppen.
Det har också påpekats att ledarens rykte spelar en roll.
Ett drastiskt historiskt exempel är att gangsterbossen i Chicago, Al Capone,
kunde tacka mycket för sitt mediarykte som mäktig ledare. Det har i dom här
aktuella fallen hörts argument om Emtins handlingskraft som ger positiva resultat
tills skillnad från ”tjafset” i den politiska organisationen. Det är inte
uteslutet att sådana rykten ökat hans prestige och uppmuntrat stödet nerifrån.
En ytterligare inte oviktig aspekt är risken för
repressalier. I lagliga relationer finns det skyddande institutioner, som
domstolar och försäkringar, som kan kompensera för lojalitetsbrott. Sådana
institutioner är inte tillgängliga för illegala aktörer, och illojalt handlande
kan få mycket allvarligare konsekvenser än i den laglydiga världen. Ett upplevt
hot om sådana framtida bestraffningar kan vara ett verksamt kitt i det
kriminella nätverket.
Att sådana aktiviteter inte bara finns i fantasins värld kan
man se i just nu pågående kampanjer som syftar till att svärta ned
oppositionens ledande företrädare och att skrämma andra från att ha relationer
med dessa företrädare. I sociala medier och ibland till och med i offentliga
sammanhang pågår aktiviteter för att förstöra V-ledaren Fredrik Skogs rykte. Ett
exempel är hur Lennart Lidquist (L) i sin roll som fullmäktigeordförande
släppte fram en fråga i allmänhetens frågestund från en uppenbart förvirrad
medborgare. Hen ställde frågor om påstådda allvarliga och farliga missgrepp som
Skog skulle ha gjort i sin roll som fastighetsägare och hyresvärd. Enligt
regler i arbetsordningen för fullmäktige ska frågor under frågestunden avse
sådant som ingår i ”kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens, annan nämnds eller
berednings handläggning.” Inget sådant var för handen. Lidquists enda syfte var
att bidra till ryktesspridning och svartmålning.
Det har vidare kommit
signaler om att det, mest i det fördolda, pågår en kampanj för att skrämma
förtroendevalda, kandidater till fullmäktige i valet och personer som misstänks
ha vänstersympatier. Tecken tyder på att denna demokratihotande kampanj är
orkestrerad, av vem är ännu oklart. Men det finns tecken som tyder på att
kampanjen bedrivs av mer resursstarka personer än dom vanliga nättrollen.
Händelser har polisanmälts och förhoppningsvis visar det sig vem eller vilka
som ligger bakom.
För den som tvekar om sin
lojalitet med SD-styret kan vara skrämmande att se hur vänsterorienterade blir
behandlade.
Det är faktiskt fortfarande så, att man kan vara
kommunstyrelseordförande (kommunalråd) utan att vara vald till fullmäktige. Men
på den tiden var kommunpamparna nog särskilt väljarimmuna. Då, liksom nu var
det samtidiga val till riksdag och kommuner, och det var färre väljare då än nu
som röstade olika i riksdags- och kommunalvalet. Då, på 70-talet var det
omkring var tionde väljare som röstade olika i de båda valen. I 2022 års val
var det nästan var tredje. Den vanliga uppfattningen är att om man väljer samma
parti riksdags- och kommunalval, så är det beslutet i riksdagsvalet som styr.
Det finns en uppfattning att riksdagsvalet är det viktigaste valet medan
kommunalvalet är ett ”andra rangens val” (second
order election) som så att säga åker med på köpet.
Partitroheten var också mycket starkare på 70-talet.
Amerikanska valforskare lanserade på 1950-talet begreppet ”partiidentifikation”
för att beskriva den känslomässiga tillhörighet till ett parti som väljare
känner. Partiidentifikationen är en kraftfull förklaring till vilket parti man
röstar på, men dess sakpolitiska innehåll kan ofta vara tunt. Alltså: man
identifierar sig själv med ett parti, snarare än till den politik partiet
driver och känslan av tillhörighet bestämmer vad man röstar på. I svensk
valforskning har man sökt mäta partiidentifikationen med en fråga om hur stark
anhängare till ett visst parti man känner sig. Mot slutet av 70-talet var det
drygt hälften av väljarna som kände sig som anhängare till ett visst parti.
2018 var dom bara 18 procent av väljarna. Dom som kände sig som ”starkt
övertygade anhängare” minskade under samma tid från 34 till 11 procent.
Då, när Gunnar fick frågan om hur man kunde bli av med
kommunalpampen visade det sig att det åtminstone med hjälp av valsystemet var
svårt om inte omöjligt. Pampen var i stort sett väljarimmun. Riktigt så är det
inte nu. Många fler väljare tar självständig ställning i kommunalvalen och
deras partitrohet är mycket svagare nu än då. Dagens kommunalpampar får nog ta
sig i akt för väljarna. Dom har inte samma immunitet som 70-talspampen hade.
Många kommunalråd
avsätts av väljarna
Om man ser till konsekvenserna av 2022 års kommunala val
bekräftas bilden. Det är många kommunalråd som fått lämna över
ordförandeklubban till någon annan på grund av valresultatet. Vi har 290
kommuner. I 115 av dom kommunerna blev det en kommunstyrelseordförande från ett
annat parti antingen på grund av att det bildats ett nytt styre på basis av
valresultatet eller, något mindre vanligt, på grund av förändringar av makten i
ett styre med samma sammansättning som före valet. I åtminstone 115 kommuner, d
v s i 40 procent av kommunerna ledde väljarnas dom till att det blev ett nytt
kommunalråd.
Men i dagens ofta turbulenta kommunalpolitik kan det också
inträffa att det också mellan valen sker förändringar, ofta ett totalt utbyte,
i vilka partier som bildar kommunens styrande koalition. Tidningen Dagens Samhälle redovisade hösten 2025
vilka kommunstyrelseordförande som dittills hade slutat under mandatperioden.
Jag har granskat dom olika avgångarna och det visar sig då, att åtminstone 14
av ett 60-tal berodde på att den styrande koalitionen ändrats under
mandatperioden. Utan att väljarna varit inblandade hade alltså minst 14
kommunalråd fått sparken på grund av att koalitionsmönstret ändrats. Om man
antar att det fortsätter i samma takt från hösten 2025 till hösten 2026, skulle
det bli ett 20-tal. Nästan hälften av kommunalråden har bytts ut på grund av
förändringar av den styrande koalitionen, dom flesta dock som en konsekvens av
valresultatet.
Kan kommunalrådet
sparkas utan väljarnas medverkan?
En annan fråga är förstås om det finns något annat sätt att
mellan valen bli av med en kommunstyrelseordförande. Lagen erbjuder ett par
möjligheter, men ingen av dom ger någon roll åt väljarna. Om fullmäktige i den
årliga prövningen inte har beviljat en politiker ansvarsfrihet kan, men
måste inte fullmäktige avsätta hen. Samma möjlighet finns om en politiker dömts
för brott där två års fängelse eller mer ingår i straffskalan. När jag gått
igenom dom av Dagens Samhälle redovisade avgångarna hittar jag bara två fall
där man har använt avsättning efter vägrad ansvarsfrihet. Det ena var
Skinnskattebergs fullmäktiges beslut 2024 att sparka kommunalrådet Ewa Olsson
Bergstedt (SD) sedan hon på grund av misskötsel av kommunens ekonomi inte fått
ansvarsfrihet. Det andra fallet rörde ett S-kommunalråd i Pajala som
tillsammans med hela kommunstyrelsen fick sparken också efter ekonomiskt
vanstyre och korruptionsanklagelser. Så det här är en sällsynt företeelse.
Sen finns ju, som jag nyss konstaterat möjligheten att ändra
styrets sammansättning. Om det blir en ny majoritet i fullmäktige får
fullmäktige sparka kommunalrådet och välja ett nytt. Den här bestämmelsen i
lagen har faktiskt också en lokal anknytning till Skinnskattebergs kommun, och
brukar kallas ”Lex Carina” efter folkpartisten Carina Sándor som blev
kommunalråd efter valet 2006 med en styrande koalition av borgerliga partier
och ett utbrytarparti från sossarna. Efter två år bytte S-utbrytarna sida och gick
ihop med S och V. Ett nytt styre bildades och fullmäktige avsatte Sándor. Men
hon gav sig inte utan överklagade beslutet till den dåvarande Länsrätten och
vann där. Det var ju ingen ny majoritet menade rätten. Fullmäktiges sammansättning
hade ju inte ändrats, och Sándor återinsattes.
Detta upprörde många, och förslaget om ett förtydligande av
lagen började dyka upp, men först 2017 kom ”Lex Carina” in i lagen. Då hade
Carina Sándor sedan länge frivilligt avgått, sedan hon upptäckt att det var
politiskt omöjligt att vara kommunalråd om hon hade fullmäktiges majoritet emot
sig.
Dom flesta slutar
”frivilligt”
Dom allra flesta av dom avgångar som Dagens Samhälle
redovisar är alltså ”frivilliga”, vilket inte hindrar att många har en politisk
koppling. Det är politiska händelser som gör det svårt eller omöjligt att sitta
kvar. Min bedömning är att ungefär två tredjedelar av dom frivilliga avgångarna
har en sådan politisk bakgrund. Här finns t ex ett moderat kommunalråd i
Alingsås som avgick efter den s k chattskandalen,
ett par fall där det utbrutit kritikstormar efter försök att kraftigt öka
politikernas arvoden, ett kommunalråd som försökt skydda en partikamrat som
skylldes för att vara pedofil och ett kommunalråd som hade en sexuell relation
med en korruptionsanklagad. Det är inte alltid vackra bilder.
Relativt vanligt är också att avgången följer på splittring
i det egna partiet eller i motsättningar mellan partierna i den styrande
koalitionen. Lite mer udda är att man avgår eftersom det finns en
överenskommelse om rotation mellan dom styrande partierna. Så var det i Malå
och Sorsele där V-kommunalråd lämnade över till Liberalerna (riktigt udda!)
respektive till Socialdemokraterna. Och i Nora där S och M kommit överens om
att byta plats på ordförandestolen vartannat år.
När det gäller mer privata avgångsskäl finns några som anför
hälsoskäl, och en har faktiskt avlidit. I några fall kan man av åldern se att
det nog varit den som varit avgörande. I några fall har bristande vandel som
lett till kritik funnits i bakgrunden: en tvivelaktig husaffär, anlitat svart
arbetskraft och dömts för sexuellt ofredande. Den största gruppen är dom som
inte uppger något skäl, eller säger att ”jag har varit med så länge”, ”jag
upptäckte att politiken inte var något för mig” eller ”jag vill göra något
annat”. Det är väl inte omöjligt att det i en del av dessa i själva verket
finns politiska orsaker i bakgrunden, men som man av olika skäl inte vill
uppge.
Men poängen av allt detta är, att även om det förekommer
avgångar mellan valen och att dom ofta har en bakgrund i politiska missgrepp,
så blir aldrig väljarna inblandade. Den stora kommunalrådsslaktaren är
väljarna. Det är vid valen som dom flesta kommunalpampar som tvingas avgå får
rensa skrivbordet och lämna in ordförandeklubban.
Borgmästarbowling i
Tyskland men i Uppvidinge var det stopp vid första hindret
I många andra länder finns möjligheten att väljarna kan
ingripa även mellan valen. Det här visade jag i ett gammalt
inlägg här på bloggen. USA och Tyskland kan vara ett par exempel. I
Tyskland var det et tag vanligt särskilt i det som kallas ”de nya
förbundsländerna” att borgmästare avsattes under löpande mandatperiod genom
folkomröstningar. Det var så vanligt att begreppet ”borgmästarbowling” (Bürgermeisterkegeln)
myntades.
I princip skulle det vara möjligt också i Sverige. Man
skulle genom ett folkinitiativ (en namninsamling) som samlar minst 10 procent
av dom röstberättigade kunna driva fram en folkomröstning där kravet skulle
vara att genomföra ett extraval till fullmäktige. Men även om man klarar
10-procentsgränsen kan en två tredjedels majoritet i fullmäktige stoppa
folkomröstningen. Om man ändå får genomföra folkomröstningen och om ja-sidan
vinner där är fullmäktige inte tvingat att följa resultatet och ordna ett
extraval. Dessutom krävs det att två tredjedelar av fullmäktige röstar för ett
extra val. Här är det med andra ord både hängslen och livrem som gäller, och
kanske också säkerhetsbälte, cykelhjälm och grodmansutrustning. Det är så svårt
för medborgarna att få till ett extraval att det nog får anses som omöjligt.
Det fick medborgarna i småländska Uppvidinge
uppleva när dom 2021 försökte. Dom föll redan på det första hindret och fick
bara ihop 9,6 procent godkända underskrifter.
Sammanfattningsvis
123 dagar kvar
Skinnskattebergs kommun betalar fasta årsarvoden till dom politiker som har uppdrag som ordförande eller vice ordförande i olika politiska organ. Tre liberaler har sådana uppdrag:
Det blir sammanlagt 272 tusen om året. På dom fyra år som
mandatperioden omfattar blir det totala priset mer än en miljon (1 088 tusen).
Alla tre är pensionärer, så det blir en rejäl påfyllning på pensionen. Det ger
en möjlighet att sätta guldkant på tillvaron. Grattis!
Men en baksida är förstås att dom tre är beroende av
SD-styret. Skulle det falla så ryker guldkanten.
Att sälja sig själv och sina politiska tjänster. Vad ska vi
kalla det? Politisk prostitution? Vi andra ser fram emot att tillsammans slänga
ut patrasket den 13 september.
125 dagar kvar
Det är en kraftig överrepresentation av brottslingar i SD. Där finns allt. Styckmördare, barnpornografer, sexuella tafsare, rattfyllerister, bedragare, hustruplågare. You name it. Många SD-politiker inklusive partiledaren själv har nära kopplingar till kriminella MC-gäng. Det finns få publicerade undersökningar om politikers och politiska kandidaters brottslighet. Det refereras ofta till en granskning som SVT gjorde 2018 av nästan 2 000 kommunvalskandidater i Örebro län. Där stack också SD ut. Så här många procent av kandidaterna i dom olika partierna var dömda:
Högerextrema partier och politiker har i olika länder byggt upp ett system som bygger på korruption. Det handlar om att berika sig själv, men också att skaffa sig lojalt stöd av mutade ”klienter”. Systemen hålls ihop av ett nät av korruption. I Sverige har högerextremisterna i SD ännu inte varit i sådana politiska maktpositioner som deras motsvarigheter i mänga andra länder. Trumps USA är förstås det tydligaste och mest absurda exemplet. Men även Putins Ryssland och Orbáns nyligen störtade regim i Ungern. Så kan Sverige bli med Jimmie Åkesson i spetsen. På den lokala nivån finns vasallerna som gärna vill bygga sina egna korruptionsnätverk.
Eftersom SD lyckligtvis ännu inte helt har tagit över styret
av landet och bara styr i ett fåtal olyckliga kommuner har dom här nätverken
ännu inte hunnit utvecklas i full skala. Vanligaste fall av korrupt beteende
som avslöjats i svenska kommuner är därför arvodes- och ersättningsbedrägerier.
I dom flesta fall har man inte haft en sådan maktställning att man kunnat bygga
upp korruptionsnätverken. Men det förekommer. I min egen kommun,
Skinnskatteberg i Västmanland, rullas nu upp en större korruptionshärva som
följd av att kommunen under hela mandatperioden styrts av Sverigedemokraterna.
Det här har jag skrivit om flera gånger här.
Här är några fall av korrupt beteende av SD-politiker:
Familjesemester i
Singapore betalades av riksdagen
Riksdagsmannen Patrik Reslow anklagdes 2018 för
bedrägeri. När Aftonbladet granskade hans tjänsteresor resor visade det sig att
han vid flera tillfällen haft med sig familjemedlemmar och låtit riksdagen stå
för hotellkostnader. Enligt riksdagens regler ska man göra avdrag för
medföljandes logi. Vid en resa till Singapore bokade han en svit på 79
kvadratmeter för 32 000 kronor. När han konfronterades med att ha bokat
för hela familjen påstod han att han varit ensam i sviten. Familjen hade ändrat
sig och åkte inte med. Men hotellpersonalen sa att flera hade bott i sviten.
Bland mycket annat åkte Reslow 2018 på Jimmie Åkessons djurfest, där gästerna
var utklädda till djur. Skattebetalarna fick stå för kostnaderna för Reslows
”väljarkontakt” som han skrev till Riksdagen. Det handlade om bilersättning,
traktamente och hotellrum för två personer. Vilket djur Reslow var framgår
inte.
Lögner om
inkomstbortfall lurade kommunen på halv miljon
SD-politikern Per Jonsson i Eskilstuna som bl a
suttit i fullmäktige och som nämndeman i tingsrätten dömdes 2019 till 1,5 år i
kurran för grovt bedrägeri. Han hade falskeligen uppgett sig ha förlorat
inkomst när han utförde uppdragen och på så sätt lurat till sig ersättning från
kommunen och tingsrätten.
Gruppledare anställde
sig själv – tjänade 100 000 i månaden
Peter Wallmark var gruppledare för SD i Stockholm.
För att få lite högre inkomster anställde han sig själv som politisk
sekreterare. Också frun anställdes som politisk sekreterare. Aftonbladet
avslöjade att han sammanlagt fick nära 100 000 kronor i månaden för sina
kommunala uppdrag. Samma trick hade hans föregångare Martin Westmont använt sig
av. Wallmark uteslöts 2022 av partiet som var i färd med att putsa upp sin
fasad. Detta hindrade honom inte från att fortsätta sina lurendrejerier, men nu
på Gotland. Han påstod att hans och hustruns företag hade ett avtal med partiet
på Gotland för att bl a jobba med valrörelsen. Han skickade våren 2023 en
faktura på 100 000 till SD på Gotland, vars praktiskt taget enda inkomster
som för alla andra partier är partistödet som kommer från skattebetalarna. Det
blev rättegång i Gotlands tingsrätt som Wallmark förlorade. Besviken på SD
bestämde sig Wallmark i mars 2026 att bli medlem i Socialdemokraterna istället.
Orsaken skulle vara Socialdemokraternas omsvängning i invandringspolitiken. Så
nu får S i Stockholm se upp. Den nya medlemmen kan bli dyr.
Riksdagsman lät
Riksdagen betala ”romantiska hotellövernattningar”
Före detta riksdagsmannen Stefan Jakobsson dömdes
2020 av Eskilstuna Tingsrätt för ett 40-tal bedrägerier mot Riksdagen till
villkorlig dom. Han hade låtit Riksdagen betala för ”romantiska
hotellövernattningar, taxiresor från massage, middagsdejter och nattklubbar.”
Falsarierna hade avslöjats av Aftonbladet i tidningens serie ”Maktens kvitton.”
Jakobsson var inte längre riksdagsman, men han var fortfarande anställd på
partiets riksdagskansli.
Östermalmare skrev
sig hos sin mamma. Fick arvoden från kommun han inte bodde i.
Martin Inglot var gruppledare för SD i Botkyrka trots
att han bodde på Östermalm i Stockholm. För att kunna ha uppdrag i Botkyrka
skrev han sig hos sin mamma. Det var nig troligare att det handlade om
penninghunger än att han skulle vara en morsgris. Han fick ut 1,5 miljon från
Botkyrka kommun i arvoden. Han dömdes av tingsrätten för folkbokföringsbrott
till dagsböter. Han lämnade sina uppdrag, men är fortfarande anställd av
partiet som kanslichef för Sverigedemokraterna i Stockholms län.
Riksdagsledamöter
”lämnar familjen i Stockholm” och skriver sig på landet
SVT:s Uppdrag Granskning rapporterade 2022 om riksdagsledamöter
som egentligen bor i Stockholm, men som skrivit sig i sommarstugor och liknande
på landet för att få traktamenten och ersättning för lägenhet i Stockholm. Ett
sådant fall gällde Katja Nyberg. Hon har sedermera nu i vår åkt fast för
olovlig körning och rattfylla. Men det är ju mer vanlig brottslighet. Men
folkbokföringsskojet som får ses som korrupt beteende var tidigare. I Stockholm
lämnade hon pojkvän och barn för att ”bosätta sig” i Sparreholm i Flens kommun
där hon också satt i fullmäktige. Tolvtusen i månaden fick hon för det.
Likheterna är stora med SD:s ekonomisk-politiska talesman Oscar
Sjöstedt som skrivit sig i sin sommarstuga i Skinnskatteberg och till och
med låtit sig väljas till fullmäktige i kommunen. Men på fullmäktiges möten är
han nästan aldrig med. Sjöstedts trick kostar skattebetalarna 14 000
kronor i månaden för traktamente, lägenhet i Stockholm och taxiresor för
2 000 kronor till järnvägsstationen i Köping drygt 4 mil bort.
Kommunpolitiker
skojade till sig nästan en halv miljon i ersättningar
Håkan Malmström från Västerås åtalas för grovt
bedrägeri sedan han lurat till sig över 400 000 kronor från kommunen och
regionen. Vid 180 tillfällen har han falskeligen uppgett att han förlorat
arbetsinkomst när han varit på möten i kommunen och regionen. ”Brottet är av
särskilt farlig art eftersom det försvagar invånarnas förtroende för det
politiska systemet” säger åklagaren.
”Förlorade
arbetsinkomst” i eget bolag som inte hade någon verksamhet
Gruppledaren i Härryda kommun, Peter Arvidsson,
polisanmäldes 2025 av kommunstyrelsen för misstänkta bedrägerier. Han hade
uppgett att han arbetat i sitt eget bolag och förlorat inkomst där när han var
på kommunala möten. På så sätt kom han över 84 000 kronor i ersättning
från kommunen. Problemet var dock att bolaget inte hade någon verksamhet alls.
Samtidigt utreddes liknande misstänkta falsarier i Västra Götalandsregionen där
han också hade uppdrag och begärt ersättning för förlorad arbetsinkomst.
Struntade i att gå på
möten men tog ändå ut arvode
Ludvig Andersson var vice ordförande i barn- och
ungdomsnämnden och satt i fullmäktige i Halmstad. Under ett halvår struntade
han i att gå på några möten, men plockade ändå ut arvoden på 170 000
kronor. Han var också nämndeman i Förvaltningsrätten. Trots att han inte hade
någon anställning begärde han ut ersättning för förlorad arbetsinkomst. För att
göra det hela trovärdigt använde han sina gamla lönespecifikationer. För det
dömdes han 2026 av Göteborgs tingsrätt för grovt bedrägeri och försök till grovt
bedrägeri till villkorlig dom och dagsböter.
I kommun med SD-styre
växlar det upp från arvodesfiffel
I en kommun där SD styrt hela den här mandatperioden har man
lämnat dom tarvliga arvodesbedrägerierna bakom sig och börjat bygga upp mer
komplicerade upplägg. Under det senaste året har två skandaler avslöjats. Först
var det förra kommunalrådet (SD), som hade avsatts för ekonomiskt vanstyre, som
kunde kopplas till en lönnkrog bl a ofta besökt av riksdagsmannen Oscar
Sjöstedt. I det andra fallet handlade det om ett olagligt beslut om en
investering i en hockeyrink, som för 300 000 installerades av efterföljande
kommunalråds (SD) grävmaskinsfirma för 300 000. Saken utreddes av externa
konsulter som kom med svidande kritik. Kommunstyrelsen beslöt att inte polisanmäla.
Beslutet avgjordes av en liberal ledamot som var jävig eftersom hennes son som
hade ett chefsjobb i kommunen riskerade att bli indragen. Beslutet är nu anmält
till Förvaltningsrätten.
Samtidigt pågår en förundersökning hos Riksenheten mot korruption
som tar sin utgångspunkt i en tidigare liknande händelse där en bulvan
anlitades för att dölja att politikerns firma hade fått betalt för jobbet. Av
konsultutredningen framgår att det här brottsupplägget satts i system och det
har handlat om åtminstone hälften av alla jobb som bulvanfirman fått betalt av
kommunen. Under en treårsperiod har det handlat om 14 miljoner kronor.
Så går det när SD når maktens tinnar och inte längre behöver
fiffla med småsummor i arvoden. Ett komplext korruptionsnätverk byggs upp där
också liberala politiker deltar. Men det ska man väl inte förvånas så här i
stora famnens tid.
Vilken kommun gäller det? Ja, gissa. Inget pris utgår till
den som gissar rätt.