All time high: Hundratusenvallen sprängd

Så här efter valet tycks läsekretsen ha varit mest intresserad av att reflektera över    vad som hände under den förra mandatperioden. Hela sju av posterna på oktober månads tioitopplista handlar om händelser i Skinnskattebergs uppseendeväckande kommunalpolitik under åren 2023 till 2025. Det handlar om motståndet mot samarbete med andra kommuner (1), tvivelaktigheter om ett S-kommunalråds fallskärm (3), om tystnaden och mörkläggning av det ena och det andra (4, 7, 9), funderingar om kapaciteten hos ett SD-kommunalråd (6) samt kommunens omskrutna men misslyckade näringslivspolitik (5).

Men tre mer aktuella poster har också lyckats knö sig in på listan: Konstitueringsprocessen i kommunerna (2), brandstationsblåsningen (8) och grundskolans kostnader (10).

Det mest uppseendeväckande i oktober var annars att antal sidvisningar rusade och gick i topp. All time high.

Antal sidvisningar var i oktober 148 104 (77 169 i september). Förutom från Sverige kom många besökare från USA, Singapore, Tyskland, Hongkong, Japan, Brasilien, Malaysia, Indonesien och Vietnam. Ströbesökarna var bl a från Argentina, Bangladesh, Frankrike, Indien, Kanada, Mexiko, Nederländerna, Spanien och Storbritannien.

Dom tio mest visade inläggen i oktober:

1	Skinnskattebergs kommun värjer sig med näbbar och klor mot samarbeten (ny)
2	Oförändrat styre i Västerås och Arboga (ny)
3	Mer av samma om kommunalrådets fallskärm (ny)
4	Skinnskatteberg tog budget för 2025 under öronbedövande tystnad (ny)
5	Näringslivschef i Skinnskatteberg: Dyrbart ”mission impossible” (ny)
6	Klarar Jonny Emtin (SD) av att leda Skinnskatteberg? (ny)
7	Kan det bli hemligare? Icke existerande handlingar hemligstämplades” (ny)
8	Brandstationsblåsningen: Så fördes alla bakom ljuset (ny)
9	Det här var det inte heller meningen att du skulle få reda på (ny)
10	Skinnskatteberg: Emtin (SD): "Skolan går som tåget" (ny)

  

Nu måste vi hålla ihop mot högerpopulismen

Tidöhögern firar segrar i formerandet av kommunstyren. Sverigedemokraterna som anständiga borgerliga inte gärna tagit med i styret under förra mandatperioden tas nu med utan att dom före detta anständiga borgarna måste hålla för näsan. Trots att SD fått färre röster 2026 än i förra valet stärker dom sin makt i kommunerna.

Då är det viktigt att motståndarna, Socialdemokraterna, Vänstern, Miljöpartiet och Centern sluter leden. Det är S och V som är kärnan i Tidö-motståndet, och i många kommuner ingår dom i samma styre. Det rapporterades nyligen att S, V och MP i Norberg  enats om att samarbeta i opposition mot det nya högerstyret i kommunen.

Också i Skinnskatteberg har SD makten med L och M som traskapatrullo. Någon motsvarighet till motståndsoppositionen i Norberg har ännu inte kommit till stånd i Skinnskatteberg, men det är säkert på gång. Ett tecken var t ex att S och V röstade på samma kandidat till uppdraget som fullmäktiges ordförande.

I Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping och Västerås ingår Vänsterpartiet i S-ledda styrande koalitioner.

I hela kommunsverige var det häromdagen klart med formerandet av styren i 249 av dom 290 kommunerna. Socialdemokraterna ingår i styrande koalitioner i 142 av dom kommuner där man är klara med styret. I 61 av dessa koalitioner (43 procent) ingår också Vänstern i styret.

Tidningstjuven är tillbaka

Det var faktiskt länge sen tidningstjuven visade sig, om man inte ska räkna den stora tidningstjuven, Postnord, förstås. Idag hade vi bland annat väntat oss gårdagens tidning i lådan. Men icke. Den var stulen. Träffprocenten för Dagens Nyheter (procent av årets dagar hittills med tidningen i brevlådan på utgivningsdagen) ligger kvar på 33 procent.

Utdelningsstatistik för DN år 2026 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	8	3
- ej postutdelning, tidningen kom nästa dag	184	62
- ej postutdelning, tidningen kom aldrig	4	1
- vardagar med utdelning men utebliven tidning	3	1
Dagar med tidning på rätt dag	66	33

 

  

Enad opposition i Norberg

 

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har enats om att samarbeta i oppositionen Norberg, en av dom tre kommuner i Västmanland som efter årets val drabbats av olyckan att få i styret av kommunen. Det rapporterar Fagersta-Posten idag.

Åsa Eriksson (S) säger till tidningen: "Styret som tar över efter årsskiftet har bara ett mandats övervikt. Skulle det hända någonting, är vi beredda att ta ansvar för Norberg. Det är därför som vi tre nu har ingått i ett samarbete"

Vänsterpartiets ordförande Henry Lehto säger att samarbetet är naturligt utifrån partiernas gemensamma värderingar: "Vi står på en annan grund än vad styret har […] Den bygger på solidaritet."

Västmanlands miljösämsta kommun

Tidningen Aktuell Hållbarhet har publicerat sin årliga kommunranking "Årets miljöbästa kommun". Det går inte något vidare för Skinnskattebergs kommun, som hamnar på plats 263 av alla 290 kommuner. Det är en försämring från förra årets placering som var 259.

I Västmanlands län intar Skinnskattebergs kommun en ohotad sistaplats med 3,6 poäng av 33 möjliga. Särskilt uppseendeväckande är placeringen vad gäller utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser per invånare, som ökar över tid.

Brasilien och Serbien!

 

Brasiliens president, Arbetarpartiets Lula da Silva besegrade i den andra valomgången den trumpistiska motkandidaten Flavio Bolsonaro med 51,8 procent av rösterna mot 48,3.

Anti-korruptionsrörelse vann Serbiens parlamentsval

I november 2024 kollapsade taket på järnvägsstationen i serbiska Novi Sad. Sexton personer dog. Händelsen utlöste en proteströrelse mot korruption och maktfullkomlighet i landet. I går var det parlamentsval och proteströrelsen ställde upp under namnet "Studentlistan." Anti-korruptionsrörelsen vann valet. Studentlistan fick 50,8 procent av rösterna och egen majoritet i parlamentet.

Kommunalval i Slovakien: En besvikelse för populisterna

Det har varit val till kommuner och regioner i Slovakien. Som det ofta blir fallet ses lokalval som ett test av den vart den nationella opinionen går. Ofta betraktas lokala val som ett slags popularitet för den sittande regeringen i huvudstaden. Lokala val är förstås också ett sätt för regeringskonstellationen att stärka sitt grepp över landet.

I Slovakien har fokus varit på det märkliga populistpartiet SMER, ett parti som innehar regeringsmakten, och som beskrivs som en russofil trojansk häst i EU, likt den numera detroniserade Viktor Orbán med partiet Fidesz i grannlandet Ungern.

I Slovakiens åtta regioner styrde SMER före valet i två. SMER:s ambition var att öka antalet regioner med regeringstrogna guvernörer. Detta misslyckades kapitalt. Alla åtta guvernörer, alltså också dom två från SMER, blev omvalda. Det blev alltså ingen utökning av SMER:s kontroll.

Särskilt har utfallet i regionen Prešov i östra delen av landet blivit uppmärksammat. Den sittande guvernören från det kristdemokratiska partiet utmanades av en kandidat representerande det högernationalistiska partiet Republik. Partiet har beskrivits som nyfascistiskt och är enligt opinionsmätningar för närvarande landets tredje största parti. Den sittande kristdemokratiska guvernören slog ut utmanaren med 48 mot 35 procent.

Ett speciellt fokus hade också SMER riktat mot att ta över styret av huvudstaden Bratislava. Också detta misslyckades. Den sittande borgmästaren Matúš Vallo som backades upp av tre anständiga borgerliga oppositionspartier fick preliminärt 64 procent. Utmanaren Jozef Ráž Jr ställde upp som oberoende kandidat, men med stöd från SMER ,fick bara 32 procent av rösterna.

Regeringspartiet SMER kan vara värt en utvikning. Partiet Smer – sociálna demokracia, vilket översätts ”Riktning – socialdemokrati” bildades 2005 genom sammanslagning av fyra socialdemokratiska partier, varav ett var Demokratiska Vänsterpartiet, arvtagare till kommunistpartiet. SMER ingick 2006 – 2010 i en koalitionsregering med ett högerextremistiskt parti. SMER uteslöts därefter från det Europeiska Socialdemokratiska Partiet. 2023 blev partiet också utkastat ur S&D-gruppen i EU-parlamentet.

Statsvetarna Roman Hlatky och Olga Gyárfášová publicerade 2025 en studie av SMER:s ideologiska utveckling. Dom jämförde det slovakiska socialdemokratiska partiets utveckling med ett antal broderpartier i central- och östeuropeiska länder samt med tyska SPD och Österrikes SPÖ.

I studien dras slutsatsen att SMER har genomgått en drastisk ideologisk förskjutning längs GAL-TAN-skalan (där har vi den igen!). Från en måttlig GAL-position (Gtön, Alternativ, Frihetlig) position i mitten av 00-talet till en extrem TAN-position (Traditionell, Auktoritär, Nationalistisk) i mitten av 20-talet. Den resan kan jämföras med SPD, som får representera dom västeuropeiska socialdemokraterna. SPD har vid båda tidpunkterna befunnit sig närmare GAL-polen, och har till och med något förstärkt sin GAL-position.

SMER är intressant även för sin utveckling på vänster/högerdimensionen där partiet rört sig vänsterut, och är nu efter denna ekonomisk-politiska skala det mest vänsterinriktade av alla dom jämförda socialdemokratiska partierna. SPD å andra sidan har förflyttat sig något åt höger.

Fritt efter Hlatky och Gyarfasova (2025)

När det gäller SMER:s rörelse i nationalistisk och traditionalistisk riktning går det inte att undvika en jämförelse med den svenska socialdemokratin, som gått från Stefan Löfvens "mitt Europa bygger inga murar" (2015) till Magdalena Anderssons: "invandringspolitiken ska vara stram" (2026).