Dom stora vinnarna i kommunvalet i Skinnskatteberg var
Vänstern och Oberoende för Framtid i Skinnskatteberg (VOFF) som ökade sin andel
av rösterna med 7,3 procentenheter och Sverigedemokraterna som fick 6,3 procent
fler röster än i valet 2022. Dom båda partierna befinner sig i varsin ände av
vänster-högerskalan. Eftersom dom tillsammans vann nästan 14 procent, så
säckade partierna i mitten av skalan ihop: Liberalerna förlorade 7
procentenheter. Med Centern som inte ens ställde upp i 2026 års val försvann
ytterligare 4 procent och Socialdemokraterna backade med 3 procent.
När det som i den mer vulgära politiska diskussionen brukar
kallas ”ytterkantspartier” på det här sättet ökar på bekostnad av ”den breda
mitten” talar man om polarisering. Motsättningarna i samhället ökar. Om man
ordnar partierna från vänster till höger V, MP, S, C, L, KD, M, SD kan man
illustrera med den här kurvan:
Diagrammet visar ökning eller minskning av rösterna
(procentenheter) sedan förra valet för dom olika partierna ordnade från vänster
till höger. Den röda kurvan visar en anpassad trendlinje där vinst/förlust för
dom olika partierna relateras till den kvadrerade skillnaden mellan partiets
position på vänster-högerdimensionen.
Ett mått på passformen mellan den röda trendkurvan och det
faktiska utfallet är korrelationen mellan dom två kurvorna. Om korrelationen är
+1 är passformen exakt, om den är 0 finns det ingen överensstämmelse alls och
om den är -1 är sambandet omvänt, d v s det är inte mitten som säckar ihop,
utan tvärtom stärks den.
I just Skinnskattebergs fall blir korrelationen +0,97,
vilket nog är det närmaste man kan komma +1 i praktiken. Ett bättre exempel på
ett polariserat valresultat är nog i det närmaste omöjligt att hitta i verkliga
livet.
I det här inlägget ska jag se hur det blev i dom andra nio
kommunerna i Västmanlands län. Fanns där samma tendens till polarisering?
Svaret är ja och nej. I stapeldiagrammet nedan har jag
ordnat kommunerna efter korrelationen med U-kurvan, som jag använder som mått
på väljarkårens polarisering.
[i] Det
handlar om att skatta koefficienterna A, B och C i ekvationen y=A+Bx+Cx2
där y för varje parti är den skattade förändringen av väljarandelen och x
är position på vänster-högerskalan uttryckt som partiets rangtal minus skalans
mittpunkt.
Det är tydligt hur avvikande Skinnskatteberg är. Det finns
spår av polarisering, men betydligt svagare i Norberg, Kungsör, Arboga, Sala
och Hallstahammar. I Norberg som får polariseringsvärdet 0,54 är det
framförallt genomklappningen för dom lokala partierna Demokraterna i Norberg
(DiN) och Partiet för Norbergs Framtid (PNF) och stora framgångar för högern,
Moderaterna och SD som producerar det U-formade mönstret.
Kungsör är en annan kommun med medelstark polarisering
(0,48). Här svarar S och KD för svackan i mitten och V, M och SD för märlans
uppåtvända spetsar. I såväl i Arboga (0,34) som i Sala (0,31) och Hallstahammar
(0,24) är bakslagen för S betydelsefulla för U:ets botten. Ytterkantsframgångar
uppvisas av V i Arboga och Hallstahammar och av M i Hallstahammar.
Däremot blir svaret på frågan om polariseringstendensen är
skönjbar nej i Köping, Surahammar, Västerås och Fagersta. Dom tre första
kommunerna har polariseringsvärden mellan 0,03 och minus 0,17, och ligger
därmed nära noll. Ingen polarisering kommer till uttryck i valresultatet 2026.
Fagersta däremot, utmärker sig genom ett ganska högt
negativt värde (-0,63) vilket innebär att U:et är omvänt – högt i mitten av
skalan och lågt i ytterkanterna. Det resultatet produceras framförallt av
Vänsterns och Sverigedemokraternas väljarförluster och Moderaternas ganska
svaga framgång. Det som lyfter mitten är framförallt Socialdemokraternas
valframgång.
När man på det här sättet betraktar kommunalvalet i tio
kommuner kan man hitta olika mönster: Extrem polarisering, skönjbar
polarisering, inget samband med position på den politiska skalan och ett omvänt
mönster där det går bra för mitten och dåligt i ytterkanterna. Det tycks med
andra ord inte finnas något gemensamt mönster för 2026 års
kommunfullmäktigeval.
Det väcker förstås frågan om varför det uppstår extrem
polarisering i väljarkåren. Ett uttömmande svar kan jag inte ge, men jag tror
att om vi ser på det mest polariserade fallet, Skinnskatteberg, och hur
utvecklingen har sett ut över tid, kan vi närma oss ett svar.
Kurvan i figuren här nedan visar hur vårt polariseringsmått
utvecklats i Skinnskatteberg under 2000-talet. Det börjar i valen 2002, 2006
och 2010 på en låg nivå. Men sen har det bara gått uppåt.
Vad hände under åren 2010 till 2026 i den kommunala
politiken. Under mandatperioden 2006 – 2010 hade det för första gången i
mannaminne blivit ett borgerligt styre med stöd av ett lokalt parti som hade sin
bakgrund i splittring i socialdemokratin. Under perioden bytte det partiet sida
och efter en stökig process blev det istället ett S+V-styre. Detta vänsterstyre
fick förnyat förtroende i 2010 års val. Nu tilltog polariseringen. Säkert var
borgerligt sinnade väljare förbittrade över vad dom betraktade som att
vänsterpartierna hade kuppat sig till makten. I ett inlägg
2010 citerade jag några inspel i den diskussionen. Bland annat kunde man på
Folkpartiets lokala hemsida läsa: ”Vi trodde väl aldrig att vi inom politiken i
Skinnskatteberg skulle få uppleva efterkrigstidens Östeuropa.” I 2010 års val dök också SD upp på arenan, men
med en blygsam representation i fullmäktige, och med ett än blygsammare
agerande. Dom höll huvudsakligen truten.
Valet 2014 blev det nyordning. Borgerligt styre med stöd av
dom än så länge ganska blyga Sverigedemokraterna. Polariseringen ökade från
0,61 till 0,68. Valperioden 2018 – 2022 var märklig. Det hade börjat bli
besvärande för framförallt Liberalerna att bli beskyllda för att samarbeta med
ett SD vars kam växte. Det gjordes därför en uppgörelse om att
Socialdemokraterna skulle få styra kommunen i minoritet. Dom borgerliga hade
tillsammans med SD majoritet och S led förnedrande voteringsnederlag i
styrelsen och fullmäktige. S hade för att uppnå denna tvivelaktiga ställning
måst lova att Vänsterpartiet skulle hållas borta från allt inflytande. Ett
slags förnedringsklausul med andra ord. Polariseringen tog ett skutt från 0,68
till 0,82.
Valet 2022 blev en definitiv game changer. Nu hade SD
blivit största parti på högerkanten. Efter uppslitande interna konflikter på
högersidan tog SD över den ledande rollen. Efter en farsartad avsättning av det
sverigedemokratiska kommunalrådet anslöt sig även M till den styrande
koalitionen av SD, L och C. Händelseutvecklingen under denna senaste
mandatperiod, vilken också hade inslag av korruptionsbeskyllningar och andra
skandaler gjorde att lokalsamhället effektivt sprack i två närmast
antagonistiska halvor. Det var nu som polariseringen nådde sin höjdpunkt.
En tolkning av den här utvecklingen är att ett allt mer
dysfunktionellt politiskt system, där ledande politiker i första hand sett till
sina egna maktpositioner, och till och med till det egna pekuniära utfallet och
där det politiska samtalet har blivit allt mer grälsjukt lett till en
uppsplittring av lokalsamhället. Sverigedemokraternas tillväxt och marsch mot
makten har förmodligen haft betydelse för denna ödesdigra utveckling.
En teknikalitet: Skalan
Ett centralt begrepp i den här analysen är
vänster-högerskalan. Det har från tid till annan lanserats idéer om åtminstone
en andra dimension i svensk politik. Särskild uppmärksamhet har den så kallade
GAL-TAN-skalan fått. GAL står för Grön, Alternativ, Libertär och TAN för Traditionell,
Auktoritär och Nationalistisk. Denna och andra tänkbara andradimensioner är
tvivelsutan relevanta, men dom flesta bedömare är nog av den uppfattningen att vänster-höger
dominerar i att strukturera svensk politik.
Valforskningsprogrammet (2020) ordnar baserat på
surveyundersökningar väljarnas placering av partierna från vänster till höger
så här: V MP S C L KD M SD.
Det kan förvisso se olika ut i olika kommuner. Där kan också
finnas viktiga andradimensioner. Något underlag för att undersöka detta har jag
inte haft, utan jag har för enkelhets skull tillämpat just den här
rangordningen.
Ett särskilt problem är hur lokala partier ska placeras in
på vänster-högerskalan. I dom tio kommunerna finns fyra sådana partier: Vanligt
Folk i Köping, Demokraterna i Norberg, Salas Bästa och Surahammars Kommunparti.
Eftersom analyserna handlar om förändringar i väljarbeteendet sedan valet 2022
måste man också ta med Partiet för Norbergs Framtid som var med då, men som
lagts ned 2026.
I en del fall har det varit möjligt att genom att jämföra
respektive lokalt partis svar på SVT:s lokala valkompass med övriga partiers
svar avgöra vilket eller vilka partier som det lokala partiets politik är mest
lika. Så här har det gått:
|
Parti
|
Placering
|
Källa
|
|
Vanligt Folk
|
Mellan M och SD
|
Valkompassen
|
|
Demokraterna
|
Mellan C och
L
|
Valkompassen
|
|
Salas Bästa
|
Mellan S och C
|
Valkompassen
|
|
Sura kommunparti
|
Mellan MP och
S
|
Gissning
|
|
Norbergs Framtid
|
Mellan C och L
|
Gissning
|
