Det har varit kommunalval i Tjeckien fredag och lördag. Det tjeckiska kommunsystemet är komplicerat. Det finns 14 regioner som bl a sysslar med gymnasier, sjukvård och vägar. På den primärkommunala nivån finns inte mindre än 6 254 kommuner. Många är förstås små. En dryg femtedel har färre än 200 invånare och nästan 90 procent har färre än 5 000 invånare. Den genomsnittliga storleken är ungefär 1 700 invånare. Det finns olika kategorier av kommuner: städer (mĕsto), städer med lagstadgad status (statutarni mĕsto), köpingar (mĕstys). I städerna kan det inrättas en subkommunal nivå med eget fullmäktige och borgmästare.
Kommunernas kompetens är asymmetrisk. Det finns 205 kommuner
med utsträckt kompetens som delegerats administrativa statliga uppgifter. 338
kommuner är kommuner med en ”auktoriserad kommunal myndighet.” Mindre kommuner
kan överlämna uppgifter till kommuner högre upp i hierarkin. Mellankommunalt
samarbete är också vanligt förekommande.
Fullmäktigeförsamlingarna domineras av partipolitiskt
oberoende. Andelen oberoende ökade mellan 2010 och 2022 från 64 procent till 77
procent. I dom större städerna är däremot dom flesta valda på partilistor (Mikešová
m fl 2025).
Städernas fullmäktigeförsamlingar är starkt
partifragmenterade. Största enskilda parti i dom fyra största städerna (Prag,
Brno, Plzen och Ostrava) är det högerpopulistiska ANO med omkring 20 – 30
procent. ANO är för närvarande också regeringsparti med miljardären Andrej Babiš
som premiärminister. Hans parti är euroskeptiskt och mot stödet till Ukraina.
Kommunalvalet och det samtidiga valet till en del av senaten har betraktats som
ett test av ANO:s politiska riktning.
Dom flesta av partierna är som i många andra central- och
östeuropeiska länder högerpartier av lite olika schatteringar. Speciellt för
Tjeckien är hur Piratpartiet har överlevt och utvecklats. Partiet är
representerat i alla dom större städernas fullmäktige. I Prag har dom 13 av 65
platser. I konventionella klassificeringar brukar partiet klassas som
”liberalt”, och ser man till väljarnas attityder är dom mest sympatiskt
inställda till andra mer liberalt orienterade partier (Pink & Folvarčný,
2020).
Till vänsterpartierna kan man i första hand räkna det
socialdemokratiska partiet (ČSSD)
och det kommunistiska partiet i Böhmen och Mähren (KSČM). Se GAL-TAN-diagrammet
från Wikpedia:
Jag skulle nog också räkna dom Gröna (Zelení) som av någon anledning inte finns med i GAL-TAN-figuren, till
vänstern.
Dessutom finns sedan i våras också det Nya
Socialdemokratiska partiet, som bildats efter Socialdemokraternas katastrofval
till parlamentet i valet 2021 när partiet inte nådde femprocentspärren och
förlorade alla sina platser.
Vänsterpartierna har en mycket blygsam representation i
kommunerna. Socialdemokraterna har efter valet 2022 2,5 procent av alla valda i
kommunerna. I Brno gick dom lite mot strömmen och fick 6,3 procent av rösterna
och 5 mandat i fullmäktige; en ökning med 3.
Dom Gröna hade 0,3 procent av alla valda fullmäktige, varav 3
platser med 6 procent av väljarna bakom sig i Brno.
Kommunisterna besatte1,9 procent av alla valda fullmäktige
och har 3 mandat, representerande 5,4 procent av rösterna i Ostrava.
Tillsammans hade alltså dom tre vänsterorienterade partierna
4,7 procent av alla valda fullmäktige. Dessa dystra siffror blir väl lite mer
uppmuntrande om vi betänker att bara drygt 20 procent av alla landets
fullmäktige är valda på partilistor. Dom tre vänsterpartiernas valda motsvarar
då omkring 20 procent av alla som valts på partilistor.
Enligt preliminära resultat när 96,8 procent av vallokalerna
räknats hade Andrej Babiš’s ANO förlorat röster. ANO hade 13,5 procent av rösterna
i hela landet, vilket kan jämföras med 16,6 procent för fyra år sen.
Förlusterna är tydligast där ANO lett kommunerna. I Prag får ANO 15,4 procent
(tidigare 19,3) och i Brno 18,2 procent (tidigare 20,5).
Några framgångar för vänsterpartierna har ännu inte
rapporterats. Det kan dock noteras att i Prag blev valet en framgång för
valalliansen Praha sobě där dom Gröna ingår tillsammans med
kristdemokraterna och oberoende kandidater. Alliansen ökade sin andel av
rösterna med tre procentenheter, från 14,7 till 17,9 procent. Därmed blir den
tredje största parti med 13 fullmäktigemandat, en ökning med två platser sedan
det förra valet.




