VOFF: Skinnskatteberg behöver en aktiv klimatpolitik

Läs VOFF:s insändare i Fagersta-Posten om klimatpolitiken.  Artikeln finns också på websidan voff.info. Klicka här! På voff.info kan du läsa Voff:s lokala valbroschyr, lista över fullmäktigekandidaterna samt artiklar om äldreomsorgen, socialtjänsten, kulturpolitiken, demokrati och ekonomi samt klimatpolitiken.

 

18 dagar kvar

SVT: Jonny Emtins (SD) familjeföretag utförde jobb för 1,5 miljoner i Skinnskatteberg

 Se SVT Nyheter Västmanlands inslag om kommunalrådets affärer med kommunen.

Skinnskattebergs brandkår: Ett spel med höga insatser

Skinnskattebergs brandstation från 50-talet har brister. Det gäller hanteringen av kontaminerade arbetskläder, särskilda omklädningsrum för kvinnlig personal, var utrustning förvaras och trånga portar för fordonen. Sedan mer 14 år har frågan om en om- eller nybyggnad kommit och gått på den kommunala dagordningen. På ett tidigt skede fördes det fram förslag om nybyggnation av en 1 700 kvadratmeter stor brandstation till en kostnad på 50 – 60 miljoner. Den stora kostnaden ledde till reaktioner bl a ett folkinitiativ om en folkomröstning 2022. Initiativet avsåg en folkomröstning där olika alternativ skulle utredas. Däribland om- och tillbyggnad av den befintliga brandstationen och en mindre nybyggnation.

När fullmäktige skulle behandla frågan om en folkomröstning anslöt sig samtliga partier till folkinitiativets krav. Därigenom var det inte aktuellt med någon folkomröstning. Däremot verkställdes aldrig beslutet om utredning av alternativen. Den tjänsteman som ansåg sig ha uppdraget av kommunchefen och som genomförde en preliminär utredning fick sparken. Samtidigt fortsatte kommunens administrativa och politiska ledning att driva på för maximalalternativet. Mångmiljonbelopp plöjdes ned i utredningar som avsåg att förbereda projektet.

I slutet av våren 2026 meddelades att nästan samtliga deltidsbrandmän sagt upp sig på grund av att arbetsmiljöproblemen inte blivit lösta på 14 år. Deras sista arbetsdag skulle bli den sista november. Uppsägningen var uppenbart en samordnad aktion med syfte att påverka det politiska beslutsfattandet. Aktionen ackompanjerades på sociala medier av skräckvisioner av bränder som inte skulle bekämpas och människor som inte skulle få någon undsättning och dö. En stor oro spreds i samhället.

Det som utspelade sig var med andra ord en samordnad politisk aktion. Vem eller vilka som orkestrerat denna är inte känt, men bland dom som framträdde offentligt fanns politiker på högerkanten, brandchefen och högljudda och inte alltid helt sansade skribenter på sociala medier.

Det har nu fattats beslut om den stora investeringen i 1 700-kvadratsstationen. Därmed har opinionen lagt sig. Högerpolitikerna slår sig för bröstet, brandchefen drar en lättnadens suck och dom tappra socialmediamatadorerna har hittat på något annat att förfasa sig över. Lugnet kan dock vara bedrägligt. Det är på inget sätt säkert att frågan har fått en lösning – att en ny stor brandstation står där 2028.

Fullmäktigebeslutet är överklagat på den grunden att inget belopp har anvisats för projektet. Förr eller senare måste ett sådant beslut dock tas, vare sig överklagandet bifalls eller ej. Det kan då visa sig att den totala kostnaden för projektet kan slinka iväg mot 100 miljoner kronor, vilket är ungefär en tredjedel av kommunens omsättning. Första fullmäktigemöte är i oktober, efter valet. Det är ovisst hur det nyvalda fullmäktige kommer att ställa sig, och likaså dom skattebetalare som för fyra år sen skrev under folkinitiativet.

Det finns alternativ. Dom som förespråkat ett mindre nybyggnadsprojekt har pekat på samarbete med andra kommuner i form av kommunalförbund eller gemensam nämnd. Detta skulle med all sannolikhet innebära lägre årliga kostnader och samtidigt ett behov av ett mindre nybygge.

Det är med andra ord osannolikt att den 1 700 kvm stora brandstationen kommer att stå färdig om två år. När detta uppenbaras är frågan vad dom brandmän som förletts att såga upp sig gör då? Låt oss leka med tanken att dom istadigt håller fast vid sitt hot. Kommunen kommer då i praktiken att sakna räddningstjänst den 1 december i år. Skräckvisionerna från vårens och sommarens politiserade kampanj blir då verklighet. Hus brinner ned till grunden och folk dör. Kan man ha det så?

Nej, det kan man ju inte. Räddningstjänsten är liksom t ex grundskolan och socialtjänsten en obligatorisk uppgift för kommunen. Det är en skyldighet för kommunen som regleras i Lagen om skydd mot olyckor (LSO):

3:7 §   En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen

Ansvaret för att se till att kommunerna följer lagen har Myndigheten för civilt försvar:

5:1 a §   Myndigheten för civilt försvar ska ha tillsyn över att kommunerna följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Om myndigheten kommer fram till att kommunen inte följer lagen (och det vore konstigt om dom säger att en kommun som saknar räddningstjänst följer lagen) kan myndigheten utfärda ett föreläggande som kommunen är skyldig att följa:

5:2 a §  2:a stycket Om en kommun inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, får Myndigheten för civilt försvar förelägga kommunen att åtgärda bristerna. 

Lagstiftaren har förutsatt att kommunen följer dom förelägganden som kommer från myndigheten, så något särskilt straff finns inte. Men det finns faktiskt en möjlighet som lagen erbjuder för staten att ta över ansvaret från kommunen:

4:10 §   Regeringen får föreskriva eller i särskilda fall besluta att en läns-styrelse eller en annan statlig myndighet får ta över ansvaret för räddningstjänsten i en eller flera kommuner som berörs av en räddningsinsats, om insatsen är särskilt omfattande eller det finns andra synnerliga skäl. Om en myndighet har tagit över ansvaret utses räddningsledaren av myndigheten.

Den här bestämmelsen handlar i första hand vid en särskild händelse, som av olika skäl inte kan hanteras av kommunens räddningstjänst. Det inträffade som den minnesgoda kommer ihåg så småningom vid den stora skogsbranden i länet 2014. Men, som jag har markerat kan det finnas andra ”synnerliga skäl” för ett statligt övertagande. Ingen vet om det förhållandet att kommunen uppenbart inte klarar av det obligatoriska uppdraget skulle kunna vara ett sådant ”synnerligt skäl.” Det har nog aldrig prövats i praktiken.

Rent teoretiskt skulle det kunna gå ännu längre än så. Regeringen skulle kunna kunna utfärda en dödsdom för hela kommunen, inte bara brandkåren alltså. I en av dom första paragraferna i indelningslagen står det:

1:1 §   Regeringen får besluta om ändring i rikets indelning i kommuner, om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun eller andra fördelar från allmän synpunkt.

Och lite längre fram i samma lag, framgår det att regeringen alldeles på egen hand kan ta initiativ till en sådan ändring:

1:20 §   En fråga om ändring i den kommunala indelningen kan väckas av en kommun eller medlem av en kommun, som skulle beröras av ändringen.
Ansökningen om en sådan ändring skall inges till kammarkollegiet.

Regeringen, kammarkollegiet och länsstyrelsen kan ta upp en fråga om indelningsändring på eget initiativ

Spel med höga insatser

Är massuppsägningen en olaglig stridsåtgärd?

Brandmännens kollektiva uppsägning har till syfte att påverka politiska beslut i kommunen. Frågan är om man får göra så. Massuppsägningar brukar betraktas som en stridsåtgärd på arbetsmarknaden. Och stridsåtgärder får man inte ta till om det finns ett fällande kollektivavtal. Annars är det en ”vild” åtgärd, och dom som deltar kan bli tvungna att betala skadestånd. Facket är enligt Kollektivavtalslagen skyldigt att försöka hindra stridsåtgärden.

Arbetsrättsexperten Tommy Iseskog säger i tidningen Dagens Samhälle (15/11 2021): ”I en dom från 2018 har Arbetsdomstolen slagit fast att det är en stridsåtgärd ’om en grupp arbetstagare efter tyst eller uttrycklig överenskommelse säger upp sig i syfte att framtvinga högre lön.’”

I lagen om offentlig anställning finns ett uttryckligt förbud mot politiska stridsåtgärder: ”Även i andra arbeten än som avses i första stycket [myndighetsutövning] i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden otillåtna inom lagens tillämpningsområde” (LOA § 23 tredje stycket).

Man kan tycka olika om huruvida anställda borde ha en rätt att påverka politiska beslut genom stridsåtgärder, som t ex massuppsägning. Men faktum är att enligt nuvarande lagstiftning är det inte tillåtet, och både deltagarna i aktionen och deras fackliga organisation bryter mot lagen.

Svaret på frågan om man får göra så här är nog tydligt: Nej, det får man inte.

För att sammanfatta:

• Det kommer under hösten att bli uppenbart att projektet att bygga en ny 1 700 kvm stor brandstation som ska stå klar 2028 inte kan genomföras.
• Om brandmännen står fast vid sitt hot att sluta den sista november kommer kommunen i praktiken att sakna räddningstjänst från den 1 december.
• Civilförsvarsmyndigheten kan då med ett juridiskt bindande föreläggande beordra kommunen att se till att det finns räddningstjänst.
• Om kommunen inte på ett godtagbart sätt löser den uppgiften uppstår frågan om det är ett sådant ”synnerligt” skäl för att staten skulle kunna överta ansvaret.
• Det är också möjligt att regeringen tar initiativ enligt indelningslagen och lägger ned kommunen och slår ihop den med någon annan kommun.
• Massuppsägningen med politiskt syfte är olaglig och både deltagarna och facket kan enligt gällande lag ställas till svars.

Skinnskatteberg minskar mest i Västmanlands län

Befolkningen i Skinnskattebergs kommun minskade andra kvartalet 2026 med 6,5 promille. Det är största minskningen bland Västmanlands läns tio kommuner. Kommunens mål som beslutats av fullmäktige är:

En attraktiv hållbar framtidskommun med tillväxt av invånare, näringsliv och ekonomi

Malörten skördad

Det här är malört, på latin Artemisia absinthia, odlad på vår förstubro. Det är en användbar rackare till växt. Den kan användas för att behandla diverse åkommor, ofta med anknytning till matsmältningen. Och känt sedan gammalt. Bengt Sjögren berättar i sin bok om brännvinskryddor (1997) att den till och med omnämns i en papyrusrulle som hittats mellan benen (?) på en egyptisk mumie från 1500-talet före vår tideräkning. Här fanns malörten omnämnd som ”ingrediens i avföringsmedel och andra matsmältningsbefordrande mediciner samt i medel mot inälvsmask, blodsjukdomar, inflammationer, huvudvärk och mycket annat.”

Malörten är det som ger den bittra smaken åt Bäska Droppar, Gammel Dansk, men också den berömda absinten och vermut. Men den kan också, utöver alkoholen förstås som den smaksätter, ha sina andra faror. Den innehåller nämligen det giftiga ämnet thujon. Sjögren igen om absint, som på franska kallades la Princesse verte (den gröna prinsessan):

Absint blev ett svårt problem eftersom den vållade ren narkomani, ”absintism”, med sådana symtom på hjärnskador som svindel, stark darrning i händerna och tungan samt epilepsiliknande krampanfall. Redan vid ett tillfälligt rus kan rörelseförmågan bli svårt nedsatt och efter långvarigt bruk inträder sinnesrubbning.

Framställningen av absint förbjöds i Frankrike 1915 och thujon-halten i spritdrycker är strängt reglerad i ett EU-direktiv från 1988.

Också Bibeln varnar för malörten. I femte Moseboken 29:18 påbjuds att ”Hos er får det inte finnas […] någon rot som frambringar gift och malört.” Och i Uppenbarelseboken 8:10-11 kan vi läsa:

Den tredje ängeln blåste i sin basun. Då föll en stor stjärna från himlen, brinnande som en fackla, och den föll på en tredjedel av floderna och på vattenkällorna. Och stjärnans namn är Malört. En tredjedel av vattendragen blev till malört, och många människor dog av vattnet, därför att det hade blivit bittert.

Janina Seubert, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI säger (DN 6/7) ”beska är en smak som vi lär oss tycka om, inga nyfödda uppskattar den smaken.” Beskt är en signal att något är giftigt eller farligt. Thujon var nog inte känt för bibelförfattarna, så det lär vara den beska smaken som gjorde att dom varnade för malörten.

Ska skördas på Bartolomeinatten

Det sägs att Bondepraktikan föreskriver att malörten ska skördas på Bartolomeinatten. Bartolomeus har namnsdag den 24 augusti och det är en av Bondepraktikans så kallade märkesdagar. Det finns dom som hävdar att det till och med ska ske i månsken. Jag har inte lyckats hitta någon originaltext, men Bartolomeinatten, natten till den 24 augusti är i Bondepraktikan en startpunkt för hösten, och det är olika grödor som ska vara skördade då. Enligt ett ofta citerat Västgötskt ordspråk gällde det särskilt ärtor och bönor (!) : ”Bartla hur du bartla vill så ska ja la ha min ärter in.” Så det är nog inget särskilt med malörten egentligen även om en evenemangsanordnare på Österlen hävdar att malörten då ”är mest fylld av magi och trolldom” samt att ”kraften i plantan då är som störst.”

En annan lite ruggigare händelse på Bartolomeinatten var det stora blodbadet på franska hugenotter natten till den 24 augusti 1572 då det sägs att 10 000 människor slogs ihjäl. Det här har jag skrivit om på en annan plats och i ett annat sammanhang. Det påstås här på bygden att tyska trosfränder till hugenotterna skulle ha kommit till Gunnilbo som flyktingar och hukat med sina gudstjänster under det stora klippblock som kallas ”Tyska kyrkan.” Jag har inte lyckats hitta något belägg för att det skulle vara sant. Uppgiften återkommer i olika sammanhang, men alla olika återgivningar uttrycker sig så lika att dom inte kan vara oberoende av varandra.

Hur ska den tillredas?

Det finns en uppsjö med recept. Gunnar Syrén förespråkar i sin skrift om hur man kryddar brännvin (1995) att man bara använder blommorna. Den tidigare citerade Bengt Sjögren föredrar att man helt enkelt sticker ned hela kvistar i brännvinet. Svensk brännvinskryddnings grand old man Albert Sandklef återger i sin bok ”30 sorter kryddat brännvin” (1961) olika recept. Flera förespråkar att kvistarna först ska torkas några dar. Det sägs att detta skulle minska mängden thujon. Ett förslag är att man sen lägger blommorna på ett fat, häller på brännvin, tänder på och låter brinna ett par minuter. Sen slår man av vätskan. Det gick också enligt vissa beskrivningar bra att använda växten färsk, alltså inte torkad. Om man inte är så noga med den gula färgen, går det bra att använda alla blad och fina stjälkar.

Ja, man får tydligen göra lite hur man vill. Smakstarkast lär den glödgade besken vara, medan den som gjorts på färska blad - Jungfrubesken – är mildast.

Giftet då?

Tja, lite risker får man väl ta. Och ärligt talat är ju alkoholen också ett gift. Jag läste för något år sen Torgny Lindgrens ”Norrlands Akvavit” (2007). Han talar sig där varm för sprit som kryddats med älggräs:

Det var älggräsbrännvin, det sällsyntaste av alla destillat. Det doftade av bittermandel och honung, och det gav ett svalt och långvarigt rus som inte fördunklade förståndet utan snarare skärpte det, så att man såg allt i ett klarare och sannare ljus.

Det lät så lockande, så vi samlade på oss älggräs och drack till maten på fredagskvällarna. Först efter att ha smakat tog jag mig för att googla på älggräs, vilket gav ett förskräckande resultat. Eftersom älggräs naturligen innehåller salicylsyra förstärker det effekten av blodförtunnande mediciner (som jag knaprar) så var det strängt förbjudet att förtära älggräs. Med skräckblandad förtjusning fortsatte jag ta älggrässnapsen, som nu kallades dödsdroppar, tills det var slut i flaskan. Och överlevde.

Lite risker får man ta. Både med älggräset och thujonet.

 

Resan till Södermalm

 

Utflykt till Stockholm, enkannerligen till Södermalm i helgen. Främsta anledningen var att vi ville besöka Hallmans bar och restaurang, som nyligen nyöppnat i helt nya lokaler. Restaurangen låg tidigare i en mycket liten lokal i kvarteret Dykärret på Timmermansgatan. Huset där restaurangen var inrymd var byggt 1906 och ritat av Stockholms legendariske stadsarkitekt Per Olof Hallman. Därav namnet. Nu har man flyttat en bra bit upp på Timmermansgatan till ett mer centralt läge helt nära Hornsgatan till ett ståtligt jugendhus uppfört 1889-90. Huset ritades av arkitekten och byggmästaren Carl Cederström. Men Hallman fick följa med även hit nu till kvarteret Mullvaden Första. Hoppsan kvartersnamnet låter bekant, det ska jag återkomma till. Men först några ord om restaurangen, s a s Hallman 2.0. Lokalerna är mycket större än vad dom var i Dykärret. Dom båda kvällar vi var där var det fullt med folk. Vi har tidigare recenserat Hallmans. Det blev fem grisar den gången. Det har inte blivit sämre. Tvärtom. Verkligen läckert. Flera av oss uppskattade särskilt bläckfisken. Men vi har inte mer än fem fgrisar att dela ut. Så där får det stå kvar.

En speciell grej väl värd att nämna är, att lite här och var i lokalen, samt i ett särskilt ”gallerirum” finns för närvarande en utställning med Jon Jonna Lindströms märkvärdiga skåp. Vi stötte senast på Jonna och hans skåp på vernissage på Stenhuset i Surahammar den 30 maj. Men han har många skåp. Och på Hallmans var det andra än i Sura.

Mullvaden då?

Det som får klockorna att ringa när det gäller kvarteret Mullvaden är förstås den årslånga husockupationen 1977 – 78 när fyra rivningshotade hus i kvarteret ockuperades av aktivister. Det var en protest mot rivningsvågen i Stockholm, men också mot bostadssituationen. Mullvadsockupationen är en händelse i stadsmiljöaktivismens historia i Stockholm i klass med slaget om almarna i Kungsträdgården 1971. Mullvadsockupationen bröts dock upp av ett massivt och ganska brutalt polisingripande med bland annat polisrytteri.

Bild TT

Och den heliga treenigheten

En annan berömdhet i kvarteret var Emmanuel Swedenborg som bodde i en malmgård i kvarteret 1742 – 1772. Swedenborg hade många strängar på sin lyra. Inte minst gällde det hans teologiska insatser. Jag läser just nu Alf Henrikssons ”Byzantinsk historia år 326 till år 1453” (1988). Där har jag fått lära mig att kristenhetens största stridsämne under dessa århundraden var frågan om treenigheten (fadern, sonen och den heliga ande). Särskilt gällde det förhållandet mellan fadern och sonen. Jesus var ju människa, men var han inte samtidigt gud? Eller var han först människa och blev sen gud? Och var Gud och Jesus samma eller två olika?

Kombinationerna var oändliga och ledde till ständigt nya sekter som flitigt bekrigade varandra. Tortyr, massmord och krig tillhörde den teologiska vardagen. I detta getingbo begav sig Swedenborg in med egna tolkningar.

Marschen till Nytorget

På lördagen gick vi till Nytorget för att delta i Vänsterpartiets stort reklamerade festival. Där skulle man fylla ”Skånegatan med fest, framtidstro och en fet lineup. Ta med alla du känner och kom och fira ett Sverige utan Tidö!”. Där skulle också partiledaren Nooshi Dadgostar hålla sitt sommartal. Men nu blev det just inte mer än ett partytält där kamrater delade ut lite trycksaker. Orsaken var att Noshi Dadgostar likt flera andra partiledare (Inte Jimmie Åkesson) tillfälligt avblåst valrörelsen för att åka till Fagersta med anledning av det förfärliga dådet på Brinellskolan.

Men vi fick en rejäl promenad. Och på återvägen tog vi buss 66, som fick motorhaveri vid Södra Station. Fram med apostlahästarna igen.

Avslutning vid Mariatorget

Resan avslutades med gemensam frukost på ett hotell vid Mariatorget alias Adolf Fredriks Torg som det hette till 1959. Redan 1923 hade namnberedningen föreslagit en namnändring av torget som fått namn efter kungen Adolf Fredrik på villkor att han inte skulle använda torget som avrättningsplats.  Men det röjde alltså 36 år innan namnbytet blev av. Adolf Fredrik är annars känd för att ha desavouerats av ständerna som lät tillverka en stämpel med kungens namnteckning så han inte skulle kunna lägga sig i lagstiftningen. Vidare trivdes han bäst med att svarva snusdosor i sin snickarbod på Drottningholm, samt att han dog efter att ha förätit sig på semlor.

Folklivet på Södermalm

Till sist några reflektioner efter observationer av folklivet på Södermalm en fredag-lördag i augusti 2026. Det är mycket folk i rörelse. Dom flesta tycks vara i åldern 30 – 45 år, och dom som inte är det försöker efter bästa förmåga att se ut som om dom vore i detta åldersspann. Många tycks, när dom strövar på gatorna, sitter på dom många krogarna, eller susar fram på sina sparkcyklar se uttänkt avslappnade och kreativa ut. Förmodligen tillhör inte alla dom kreativa yrkesgrupperna, men dom gör sitt bästa för att ge det intrycket. Namn på restauranger, reklamskyltar och affischer är företrädesvis på engelska. Mitt emot Hallmans kunde man se någon inrättning som gjorde reklam för sig, och där det enda ord som inte var på engelska var cuisine.

Krogar och andra inrättningar med utskänkningstillstånd ligger tätt, och alkoholen flödar i en strid ström. Så här var det nog på Bellmans tid.

För en man från landet som storögt betraktar detta spektakel var det en upplevelse.

 

Politiska skandaler i Skinnskatteberg

På FB-sidan ”Skinnskattebergs kommun – tvärpolitiskt samtal om framtiden” finns en intressant lista över nio politiska skandaler under mandatperioden 2022 – 2026. Klicka här för att se listan.

 

23 dagar kvar