söndag 15 november 2026

Politiker med skulder: Att svälja kameler

 


I diskussionen om den personvalde V-riksdagsledamoten Mohamed Abdukardir Ali från Borlänge är en av dom omständigheter som hållits emot honom hans skulder hos kronofogden. Men han är sannerligen inte ensam om att ha sådana.

TV4:s Kalla Fakta har kartlagt 21 854 valda till riksdag, regioner och kommuner och hittat 387 politiker med skulder hos fogden. TV4 publicerar bland annat en "tioitopplista" med dom politiker (alla i kommunerna och regionerna) som har störst skulder. Så här ser den ut när man lägger samman dom partivis. Siffrorna inom parentes efter partibeteckningen är hur många personer det rör sig om i respektive parti:


Tre centerpartistiska kommunpolitiker går i en klass för sig med tillsammans nästan 20 miljoner i skulder. Man kan också försöka sig på en summering partivis. Jag har bearbetat dom av TV4 publicerade data och multiplicerat antal valda med det genomsnittliga skuldbeloppet per politiker. Det visar sig då att dom 387 tillsammans är skyldiga närapå 140 miljoner. Av denna totalsumma svarar sverigedemokratiska politiker för över 30 miljoner (ungefär en fjärdedel).



Jag känner inte Mohamed Abdukardir Ali och jag vet inte vad som ligger bakom kritiken mot honom. Men det har nog mer än antytts att han borde ha rensats ut från valsedeln bl a på grund av sitt skuldberg. En googling på "Mohamed Abdukardir Alis skulder" ger i runda slängar 10 000 träffar.

Motsvarande sökning på TV4:s listetta (C, skyldig 9,6 mkr) ger 396 träffar, tvåan (C, skyldig 6,8 mkr) 253 träffar och listtrean (SD, 3,1 mkr) 414 träffar. Det är annat än Ali (V, 160 000 kr) med sina 10 000 träffar!

TV4:s granskning visar att det nog borde ha rykt ett antal andra kandidater, inte minst sverigedemokrater och centerpartister av samma skäl. Jag tror att det förhållande att Ali är skyldig fogden 160 000 kronor framförallt har använts som tillhygge mot Vänsterpartiet. När man satt upp honom på valsedeln hade man så dålig koll, att V absolut inte kan vara med i regeringen.

Att Centern inte skulle vara regeringsduglig för att man har tre valda politiker som är skyldiga fogden 2,7, 6,8 och 9,6 miljoner har i varje fall jag inte hört ett pillekvitt om. Inte heller diskas SD trots att man har två politiker som är skyldiga 2 respektive 3,1 miljoner. Vad var det nu det står i Bibeln "sila mygg och svälja kameler" (Matteus 23:24)?


fredag 13 november 2026

Tåg i Bergslagen: Orwellianskt nyspråk

George Orwell skrev 1948 sin dystopiska framtidsroman 1984. Bland hemskheterna i Storebrors diktatur fanns nyspråket (Newspeak). Välkända exempel på nyspråk är:

Krig är fred

Frihet är slaveri

Okunnighet är styrka

Idag är det den 13 december. Idag byter tåg och bussar i hela Europa tidtabell. Så ock i Bergslagen. I Fagersta Nyheter såg jag den glädjande rubriken:

Jag tittade in på TiB:s hemsida där tidtabellerna finns publicerade. Så här såg det ut för sträckan Skinnskatteberg – Örebro C före och efter det stora tidtabellsskiftet:

 

Före 13 december

Efter 13 december

Må 0645

Fr 1407

Ti 0645

Lö 1011

On 0645

Lö 1809

To 0645

Sö 1211

Fr 0645

Sö 1809

Lö 1013

 

Lö 1759

 

Sö 1213

 

Sö 1759

 

 

Sermanpå: Nio avgångar per vecka har blivit fem. Nyspråket har sannerligen slagit igenom. Färre är fler!

Man får rikta ett grattis till TiB:s kommunikatör som fått sådant genomslag.

 


torsdag 12 november 2026

Brandstationsblåsningen del 4: Nu fylls det svarta hålet med pengar

Runt den avskogade och tillplattade tilltänkta brandstationstomten i Skinnskatteberg har det kommit upp ett dyrbart staket. Staketet har kommunen hyrt. Folk som förstår sig på sånt räknar med att det kostar minst en miljon kanske halvannan i hyra. Om man istället hade köpt ett staket skulle det, sägs det, ha kostat en tiondel av den summan. Vem får in summan som hyrstaketet kostar? Det visar sig väl så småningom att åtminstone någon rännil av pengarna letar sig tillbaka till korrupta politiker.


Nu börjar det bli en hel del pengar i det svarta hålet. Först en fem-sex miljoner till konsulter. Sen avverkning och tillplattning av marken. Ja, och så det gyllene staketet förstås.

Men uppmjukade ryggar halverade böterna

Sickan: "Jag har en plan". Vanheden: "Lysande Sickan." Jag har skrivit om den tajmade och lysande planen: (1) Brandmännen säger upp sig, (2) stollarna mobiliserar skräck på Facebook, (3) Fullmäktige luras besluta bygga ny brandstation, (4) Bråttom, bråttom, skogen fälls och marken plattas till, (5) brandmännen tar tillbaka massuppsägningen, (6) kommunalrådet Emtin (SD), även gift med en grävmaskinsfirma, utnämns till hjälte och vinner valet.

Men så bråttom får man inte ha. Miljö- och byggnadskontoret skrev ett förslag till nämnden att kommunen skulle betala nästan 200 000 kronor i böter (sanktionsavgift). Jag undrade i mitt tidigare inlägg hur det var med ryggraden hos Miljö- och byggnadsnämndens ledamöter som skulle besluta. Nu vet vi: Nämnden halverade böterna till 95 000 kronor. Ledamöterna med uppmjukad ryggrad var "liberalen" Eric Zillén och Emtins partikompis Nicklas Heleander (SD). 

Ur Miljö- och byggnadsnämndens protokoll:

Eric Zillén yrkar att fastställa avgiften till hälften (95 096 kr) då sanktionsavgiften inte står i rimlig proportion till överträdelsen då en viss rättelse har skett.

Nicklas Heleander (SD) yrkar bifall till Eric Zilléns yrkande.

[…]

Miljö- och byggnadsnämnden beslutar

att med stöd av Plan- och bygglag (2010:900) 10kap, 3§ förelägga Skinnskattebergs kommun, organisationsnummer 212000-2023 med en sanktionsavgift på 95 096 kronor för att påbörjat en lovpliktig åtgärd utan startbesked.

Sermanpå. Det går att göra besparingar om man vill.

Postscriptum

Om kostnaderna hittills: Det finns två fakturor till kommunen som handlar om arbeten på den aktuella tomten. Den ena är på 330 207 kr och den andra på 677 723 kr, alltså sammanlagt ganska precis en miljon. Fakturorna kommer från den sedan tidigare kända firman M Ek AB, som i andra sammanhang brukar använda T & J Service AB som underentreprenör. T & J Service AB är Therese Emtins bolag, där maken Jonny, som också är kommunalråd (SD) sitter i styrelsen.

PS2

Glömde kostnaden för dom avgrävda kablarna också


 

onsdag 11 november 2026

Centern rasar i väljaropinionen

Kattrakandet mellan dom valvinnande rödgröna partierna om vem som ska få plats i regeringen uppskattas inte av väljarna. Om man jämför valresultatet med det genomsnittliga opinionsstödet i dom opinionsmätningar som publicerats i oktober, så har stödet för dom fyra partierna sammanlagt minskat med nästan 4 procentenheter. Men det är rätt så stora skillnader mellan partierna: S tappar 1,9 procentenheter, C 1,3 och MP 0,6 . Det enda parti som får fler sympatisörer ju längre processen pågår är Vänsterpartiet som sammanlagt sedan valet har ökat i opinionen med netto 0,1 procent. I relativa tal är förlusterna störst för Centern, som sedan valet har förlorat var femte väljare.


För den 27 september redovisas resultatet av Ipsos mätning som var den enda som publicerades i september efter valdagen. För den 11 oktober redovisas medelvärdet av Verians och Novus mätningar och för den 27 oktober medelvärdet av mätningarna från Ipsos och Indikator Opinion. För den 8 november kommer data från Verians mätning.



måndag 9 november 2026

Opinionen belönar inte alltid partier i regeringen eller samarbetspartier

Det är i genomsnitt lönsamt att sitta med i regeringen. Det gäller särskilt för S. För småpartierna gäller att det är förödande att samregera med S. För samregering med M är erfarenheterna blandade, negativt för L, jämnt skägg för C och positivt för KD.

Att vara stödparti är i genomsnitt opinionsskadligt. Enda undantaget är C i rollen som stödparti till S, och kanske för V där det är hugget som stucket. Särskilt illa har det gått för SD som stöd till M-regeringen och för L som stöd till S-regeringen.

Belönar opinionen partier som sitter i regeringen?

En aktuell fråga när alla och inget parti tycks vilja sitta i regeringen är om det är bra för väljarstödet att delta i regeringen eller om man tappar presumtiva väljare om man sätter sig i Rosenbad?

Jag ska med hjälp av opinionsdata från 2000-talet försöka ge svar på frågan. Sverige har under det här århundradet hittills haft åtta regeringar. Sju av dom har varit minoritetsregeringar. En lösning på minoritetsregerandets dilemma har under fem perioder varit att ha formella stödpartier. I fyra av dessa fall har det handlat om stödpartier till S-regeringar och i ett fall till en M-ledd regering. Regeringen Persson (S) hade 1998-2006 stöd av V och MP. Regeringen Löfven stöddes 2014-2019 av V och 2019-2021 av C och L. Stödparti till Kristerssons (M) regering 2022-2026 var SD.

För var och en av dom åtta olika regeringsperioderna har jag hämtat opinionsdata från sajten val.digital för den månad regeringen tillträdde och dess sista månad på taburetterna. Det blir alltså 16 olika månadsmedelvärden för alla partier det handlar om. Eftersom det finns sju partier i riksdagen till september 2010 och därefter åtta, finns det 69 datapunkter. Eftersom opinionsdata inte är publicerade före 2000 låter jag Göran Perssons regering starta i januari 2000 istället för i oktober 1998.

Nå, hur gick det då. Lönade det sig opinionsmässigt att sitta i regeringen?


Svaret är att i genomsnitt var det lönsamt. I genomsnitt vann partier som satt i regeringen drygt en procentenhet i opinionsstöd jämfört med om dom hade varit i opposition. Särskilt gynnsamt var det faktiskt för Socialdemokraterna, som hade en utveckling av opinionsstödet som var hela tre procentenheter bättre i regeringsställning än i opposition.

Andra partier som tjänade på att regera var förstås Moderaterna (1,2 procent), men också Kristdemokraterna (1,5 procent). För Centern kunde det vara hugget som stucket, men Liberalerna förlorade 1,3 procent i opinionen och för Miljöpartiet var deras regeringsmedverkan i S-regeringar 2014-2021 direkt förödande. Jämfört med dom perioder då partiet varit ett oppositionsparti, så tappade man tre procent av väljaropinionen. Att regera och titt som tätt bli överkörd av dom regeringsvana sossarna kan inte ha varit för roligt.

Hur är det att vara stödparti då?

Hur är det då med mellanläget mellan att vara opposition och regeringsparti – det formella stödpartiet. En nackdel med att vara med i regeringen är ju det kollektiva beslutsfattandet. För att inte spräcka regeringen måste man ju ibland gå med på smärtsamma kompromisser. Det gäller särskilt dom mindre partierna i en koalition, och tycks det, särskilt om det större partiet är S. Stödpartiet är ju inte tvunget att ställa upp på hela regeringsprogrammet, utan bara på valda delar.


Dom partier som har erfarenhet av stödpartipositionen är V, MP, C och L som stödpartier åt S-regeringar och SD som stödparti åt den M-ledda Kristerssonregeringen. Lite överraskande tycks opinionskonsekvenserna överlag vara negativa. I genomsnitt tappar stödpartierna 1,2 procent jämfört med då dom var i opposition. Alla partier utom Centern, som faktiskt tjänat 1,7 procent på stödet till S, och för V där det går jämnt upp, har alla förlorat på sin stödpartiperiod. Allra störst tycks förlusten faktiskt vara för SD som tappar nästan 3 procent i jämförelse med då partiet varit i oppositionsställning.

Vilka slutsatser går det att dra av det här då?

  • En uppenbar slutsats är att det är av vitalt intresse för Socialdemokraterna att regera, men det är inte heller dåligt för Moderaterna.
  • Småpartier i koalition med något av dom stora, S och M lever farligt. Det tycks särskilt gälla för den som ger sig i lag med Socialdemokraterna. För M:s mindre koalitionspartners har det varit mer blandad konfekt: positivt för KD, jämnt skägg för C och förlust för L.
  • Att vara formellt stödparti har i genomsnitt och för dom flesta partier som varit i den positionen inte inneburit några opinionsmässiga framgångar. Bara C har kunnat skörda framgångar av sitt samarbete med Socialdemokraterna.

 


söndag 8 november 2026

Koalitionsmatematiken: Och sen var det ingen kvar

Det finns i Sveriges riksdag efter valet den 13 september 26 vinnande koalitioner som är "minimala", d v s dom innehåller inget överflödigt parti. Elva av dessa faller på V:s och C:s röda linjer, som gör att dom inte kan sitta i samma regering.

Så var det bara 15 kvar.

Av dessa 15 är åtta rätt så otänkbara eftersom dom kombinerar S och/eller V med SD i samma regering.

Så var det bara 7 kvar.

Jag har uppfattat att MP inte vill vara med i samma lag som KD, SD och L. Det gäller i två fall. Så var det bara fem kvar.

 

Coalition details

seats

surplus

1

Minimal winning coalition S, M, L

188

+13

2

Minimal winning coalition S, M, KD

191

+16

3

Minimal winning coalition S, M, MP

191

+16

4

Minimal winning coalition S, M, C

194

+19

5

Minimal winning coalition S, M, V

199

+24

 

Alla dessa har det gemensamt att dom är "storkoalitioner" i den meningen att dom två största partierna S och M ingår tillsammans med ett tredje parti. Jag föreställer mig att V och MP inte är så särskilt roade av att vara tredje parti. I så fall trillar nummer 3 och 5 i listan bort.

Så var det bara tre kvar.

 

Coalition details

seats

surplus

1

Minimal winning coalition S, M, L

188

+13

2

Minimal winning coalition S, M, KD

191

+16

4

Minimal winning coalition S, M, C

194

+19

 

Jag tror nog att L, KD eller C skulle kunna luras att ställa upp som tredje parti. Frågan är väl bara om S och M är beredda att kampera ihop.

Båda partierna är avvisande, men inget av dom har gjort uttalanden där dom kategoriskt tar avstånd från en "storkoalition".

Detta är alltså läget just nu. Uttalade eller underförstådda röda linjer utesluter alltså 23 av dom 26 matematiskt möjliga majoritetskoalitionerna. Om inga av dom röda linjerna suddas ut, finns det bara tre möjliga lösningar kvar. Alla tre innebär att S och M slår sina påsar ihop. Men det krävs ett tredje parti dessutom. Jag tror att dom borgerliga småpartierna KD, L och C skulle kunna intresseras för en sådan roll.

Så var det ingen kvar.

Ja, då var det ingen kvar. Alternativet är förstås extraval. Om man ser till opinionens utveckling under regeringskrisen skulle i så fall Tidö-partierna få majoritet. Framförallt skulle M öka med 10 mandat i förhållande till valresultatet den 13 september (enligt beräkning på val.se). Det gör förstås M mindre intresserade av en "storkoalition".

Slutsatser

Bara om V släpper sitt krav på regeringsmedverkan och/eller C ger upp sitt motstånd mot att V ska ingå i regeringen blir det möjligt med en rödgrön regering

Annars finns förmodligen bara en "storkoalition" mellan S och M med ett tredje borgerligt parti kvar som matematiskt och politiskt möjliga alternativ

Om det inte faller S och M på läppen blir det extraval. Det skulle förmodligen gynna M, vilket gör deras aptit på en storkoalition mindre. Tidöregeringen gör då comeback.

 

lördag 7 november 2026

Vänsterseger i Nya Zeeland, men tyvärr inte tillräckligt

Idag har det varit parlamentsval i Nya Zeeland. Tack vare tidsskillnaden är det preliminära valresultatet redan klart. Valet blev en stor framgång för oppositionspartierna till vänster som ökade sin röstandel med 5,4 procentenheter.

Tyvärr räcker det troligen inte för ett regimskifte. Oppositionen ser ut att få 64 mandat i parlamentet och regeringskoalitionen 67. Oppositionen består av arbetarpartiet (Labour) som ökar med 2,4 procent, dom Gröna (+1,7 procent), mittenpartiet Opportunity (+3,8 procent) och det vänsterorienterade maoripartiet Te Pāti Māori (-2,5 procent).

Regeringskoalitionen bildas av högerpartierna New Zealand National Party (-8,8 procent), ACT New Zealand Party (+2,3 procent) och det högerpopulistiska New Zealand First (+3,7 procent).

Nya Zeeland har ett valsystem, som delvis liknar det tyska valsystemet. Väljarna har två röster. Den ena används i 71 enmansvalkretsar där enkel majoritet (first-past-the-post) avgör. Resterande mandat upp till 120 fördelas på partilistor. Om det visar sig att slutresultatet inte är proportionellt till andrarösternas fördelning läggs det till utjämningsmandat (overhang seats). Detta medför att parlamentets kan bli större än 120 platser. I det nyvalda parlamentet finns det totalt 131 mandat.