Tidningstjuv slog till

Efter åtta dagars uppehåll slog tidningstjuven till igen. Dagens Nyheter för idag var försvunnen ur vår postlåda. Träffprocenten (procent av dagarna i år när DN funnits i lådan på utgivningsdagen) är därmed 62,4 procent.

Det hände i mars i Skinnskatteberg

1892 Glimtar från grevens konkurs

Den 14 mars 1892 kungjorde konkursförvaltningen i greven Carl Fredrik von Hermanssons konkurs att det skulle bli exekutiv auktion på landskansliet i Västerås av ett antal fastigheter som tillhörde konkursboet. Det handlade om fastigheter bl a i Bjursjön, Knäppmora, Väster Flena, Norr Naddebo, Bysala och Björkviken. Samma fastigheter hade i december 1891 annonserats ut för försäljning vid en offentlig auktion i Gunnilbo Gästgifvaregård den 27 januari 1892.

Von Hermanssons mausoleum

Till konkursförvaltare hade utsetts häradshövdingen Ernst Geijer, Örebro, sysslomannen marindirektör J I Frykholm, borgmästare C V Lundberg, direktör K G Regberg, direktör G Beckman och den inte obekanta vice häradshövdingen Markus Wallenberg. Von Hermansson var tydligen missbelåten med hur de skötte konkursförvaltningen. Det var menade han dålig redovisning och kanske skodde de sig själva. Han stämde därför hela konkursförvaltningen våren 1893. Förhandlingarna vid Skinnskattebergs häradsrätt gick trögt och man var tvungen att fortsätta på nästa års vårting. Inte heller då blev målet klart.

Hur det gick finns inte rapporterat i Dagens Nyheter. Men 1906 var det så dags för greven att krypa in i det mausoleum han låtit uppföra åt sig på Färna herrgård.

Läs mer här om grevarna von Hermansson på Färna.

1914 Kandidatlistorna. De frisinnades kandidater.

I Västmanlands läns västra valkrets ha uppsatts: Riksdagsman A. Jansson, Bråten, f. riksdagsmannen G. Lindgren, Islingby, nämndeman K. A. Axfeldt, Fliken, Norberg, direktör Arvid Hamrin, Kungsör och nämndeman E. A. Eriksson, Godkärra, Skinnskatteberg. (DN 17/3 1914)

1918 Skinnskattebergs bruk i nya händer

Samtliga aktier i Skinnskattebergs bruks aktiebolag ha till icke bekantgjort pris inköpts av grosshandlare E. Wiklund, Stockholm, med konsortium.

Bolaget, som existerar sedan 1907, och har ett aktiekapital av 1.000.000 kr., idkar skogshantering samt bergs- och jordbruk vid Skinnskatteberg i Västmanland. (DN 9/3 1918)

1920 Spanska sjukan

Av spanska sjukan ha under senare hälften av februari månad inom Västmanlands län förekommit 90 fall, därav 10 i Köping, samt inom landsdistriktet 21 fall i Heby, 17 i Skinnskatteberg, 7 i Västanfors, 2 i Västerås, 4 i Östervåla och 29 i Kolsva. Av scharlakansfeber ha under samma tid förekommit 15 fall och av difteri 82, fördelade på hela länet. (DN 5/3 1920)

1933 Telefonsamtal i brottmålsutredning

Landsfiskalen i Skinnskatteberg får hos telegrafstyrelsen begära det upplysningar han önskar om ett telefonsamtal som intresserar honom i samband med utredningen av ett mål. I fredagens konselj meddelades nämligen telegrafstyrelsen tillstånd att lämna upplysningarna. (DN 18/3 1933)

1933 Familjedrama på Uttersbergs herrgård

Från Dagens Nyheters korrespondent.

KÖPING, fredag.

Ett fruktansvärt drama har i natt utspelats på Uttersbergs gamla herrgård i Bergslagen. Herrgården har i många år varit inredd som pensionat, vilket sedan 1924 föreståtts av hr C. A. Larsson.

Vid 7-tiden på morgonen upptäckte en bland tjänstefolket hr Larsson hängande död i en spiraltrappa i huset. I fru Larssons sovrum — makarna hade var sitt – låg hustrun död i sin säng, och i ett kök på nedre botten låg makarnas 12-åriga fosterdotter Inga illa tilltygad av ett flertal hugg och slag i ansiktet och halsen. (DN 20/3 1933)

Flickan fördes till Köpings lasarett och kunde senare lämna upplysningar om ”den rysliga natt hon genomlevat”. Fadern hade kommit in i hennes rum och ropat ”Mor är död!”. Han försökte därefter strypa flickan, men när hon försvarade sig sprang han ut i köket och hämtade en köttyxa och högg henne i huvudet och på halsen. Hon räddade sig genom att krypa ihop och spela död.

Nu kopplades landsfiskal Nohre och provinsialläkaren Nilsson in. Efter läkarens undersökning av den döda pensionatsfrun konstaterade landsfiskalen att ”man är berättigad anta att fru Larsson ljutit en naturlig död genom hjärtslag”. Landsfiskalen har därför i en skrivelse till länsstyrelsen ”hemställt att makarna Larsson måtte få begravas utan att fullständig obduktion verkställes.”

1940 Kokslovet

Under marslovet ordnar Stockholms stads idrotts- och friluftsstyrelse olika aktiviteter för skollovslediga. För de större handlar det om träning i stadens vinteranläggningar medan det för småbarnen blir ordnad lek i parker. Det ordnas också ett skogshuggarläger:

Skogshuggning förekommer således på programmet för scouter och skolpojkar som fyllt 17 år, vartill anmälningar mottas även på fredagen i Scoutcentrum. Förläggningen ligger utanför Skinnskatteberg och det blir samma förläggning som användes av kolarskolorna för blivande jägmästare och skogvaktare. (DN 1/3 1940)

Anm: Kokslovet infördes 1940 av Bränslekommissionen för att spara in på uppvärmningen av skolorna. Först på 1950-talet började det kallas ”sportlov”.

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här. 

Skinnskatteberg säger nej till klimatpolitik

Häromdagen såg jag på TV en debatt mellan en sverigedemokrat och inrikesministern. Sverigedemokraten ville avskaffa kravet på tillstånd för att man ska få ordna offentliga danstillställningar (danstillstånd). Ministern var märkbart irriterad. Det borde finnas att som var viktigare att syssla med i denna smittans tid. Det kan man väl hålla med om.

Men det finns trots allt det som fortfarande är viktigt. Dit hör nog inte frågan om danstillstånd. Men om planeten går under på grund av klimatkrisen, spelar det inte så stor roll om vi har klarat av att bemästra coronasmittan eller ej.

Ledningsutskottet i kommunstyrelsen i Skinnskatteberg behandlade häromdagen elva av de 16 klimatmotioner som Vänsterpartiet lagt fram. Det gick inget vidare. En av de elva motionerna bifölls: Kommunen ska informera kommuninvånarna om växthuseffekten. Det är ju jättebra.

Däremot blev det blankt avslag på förslagen om att utarbeta en koldioxidbudget, att ordna en kommunal solpark och att förbättra de lokala busslinjerna. Det kunde ledningsutskottet (tre sossar, en moderat och en folkpartist) inte tänka sig.

Övriga sju motioner föreslog man skulle ”anses besvarade”. Så brukar man skriva när man inte tänker göra något, men att det känns för taskigt att bara säga nej. Här försvann förslag om digitalisering av möteshandlingar, klimatsmarta resor, regional busstrafik, minskade utsläpp från samhällsbetalda transporter, fossilfria kommunbilar, klimatsamarbete med näringslivet, video- och telefonmöten.

Här gick det undan. Skinnskattebergs kommuns ambitioner att bedriva en aktiv klimatpolitik framstår som blygsamma.

Fem motioner behandlades inte nu. Man får förmoda att de kommer senare och vi får väl hoppas att det går bättre då: Det handlar om förslag om en handlingsplan för minskade utsläpp, palnerings för mer vindkraft, solceller på kommunens byggnader, en livsmedelsstrategi och uppföljning av måltiders klimatpåverkan.

Riktigt klart är det inte heller med de elva behandlade motionerna. Ledningsutskottet (sossarna Lena, Helena och Roger, folkpartisten Elisabeth och moderaten Bosse) är trots allt inte de som till syvende och sist bestämmer. Närmast går deras förslag till kommunstyrelsen som träffas nästa gång den 7 april och sen till slutligt beslut i kommunfullmäktige. Både kommunstyrelsens och fullmäktiges möten är offentliga. Gå gärna dit och se om de törs rösta ned kraven på en lokal klimatpolitik när medborgarna är på plats.

Tidning snodd idag igen

Också idag var Dagens Nyheter försvunnen ur brevlådan. Träffprocenten (procent av året 2020 hittills som tidningen legat i lådan på utgivningsdagen) sjunker därmed till 61,8 procent. Inte bra.

Moderatpolitiker i Fagersta: Bedragare eller morsgris?

Fagersta kommun styrs av en koalition mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. En av de ledande moderaterna i kommunen var fram till den 6 februari Dick Helsing. Dick satt i kommunfullmäktige där han också var andre vice ordförande. Dessutom satt han i kommunstyrelsen och socialnämnden. I början av februari flyttade Dick till Sala kommun. Eftersom han då bodde i en annan kommun kunde han inte ha kvar sina uppdrag i Fagersta. För att man ska vara valbar till kommunala uppdrag måste man bo i den kommun där man har sina uppdrag.

Dick Helsing
(Foto: Fagersta Nyheter)

Det har i diskussionen kommit fram en del tveksamheter vad gäller var Dick egentligen bodde under förra året. Det här är fakta:

Dick är gift med Pia. Den 2 maj 2018 sålde Dick och Pia sitt hus i Fagersta. Om man ska tro folkbokföringen flyttade samma dag Dick och Pia till olika adresser. Pia flyttade till ett hus i Västerfärnebo, som ligger i Sala kommun, medan Dick flyttade till en ny adress i Fagersta, samma adress som hans mamma bor på.

Den 6 februari i år flyttade de (enligt folkbokföringen) ihop igen när Dick flyttade till samma adress i Sala kommun där Pia bodde sedan 2018.

I den diskussion som har varit om Dicks boende har det påståtts att han hela tiden har bott i Västerfärnebo i Sala kommun, och att detdär med att skriva sig hos sin mamma i Fagersta bara var ett trick för att kunna ha kvar de kommunala uppdragen i Fagersta.

Jag vet förstås inte om det var så som var fallet. Alternativt skulle ju Dick kunna vara en morsgris som föredragit att bo ihop med mamma. Vem vet. Och det är inte på något sätt olagligt att vara en morsgris.

Däremot är det olagligt att vara skriven på en annan adress än där man bor. Det kallas folkbokföringsbrott och i folkbokföringslagens paragraf 42 finns stadgat vad straffet är för den som lämnar falska uppgifter till folkbokföringen. För folkbokföringsbrott av normalgraden ska det dömas till böter eller fängelse i högst sex månader, och för grovt brott till fängelse i högst två år.

Juristsajten Lawline skriver: ”sammantaget finns det stor sannolikhet att personen kan bli ansvarig för folkbokföringsbrott om denna medvetet registrerat felaktiga uppgifter och det faktiskt finns en konkret fara för att dessa felaktiga uppgifter registreras i folkbokföringen.

En annan sida av saken är den ekonomiska. I Fagersta kommun får politiker sammanträdesersättning med 313 kronor för första timmen och därefter 85 kronor för varje påbörjad halvtimmes möte. När jag har gått igenom protokollen från fullmäktige, kommunstyrelsen och socialnämnden i Fagersta så skulle det sammanlagda arvodet under 2019 bli drygt 17 000 kronor. Tillsammans med det fasta arvodet till fullmäktiges andre vice ordförande kan Dick under 2019 ha fått ut nära 22 000 kronor.

Om han nu i själva verket, och inte bara på pappret, har bott i Sala och alltså inte varit valbar, så har han på oriktiga grunder fått ut ungefär 22 000 kronor i arvoden. För ett juridiskt otränat öra låter det som bedrägeri, som inte heller är lagligt. Om så är fallet borde Fagersta kommun kräva tillbaka de felaktiga arvodena. Men om det är bedrägeri eller inte, det får förstås polis och åklagare ta ställning till. Och det är inte olagligt att vara morsgris.

M+SD i Skinnskatteberg: Polishundar i grundskolan

Häromdagen skrev jag om Moderaternas och Sverigedemokraternas gemensamma motion i Skinnskattebergs kommunfullmäktige där de krävde kameraövervakning av Allaktivitetshuset Sture, som fungerar som ungdomsgård. Jag missade då att det såta paret skrivit en motion till där de kräver knarkhundar i kommunens grundskola, Klockarbergsskolan. Nu väntar vi bara på att de ska kräva att armén sätts in mot ungdomarna.

Dagens Nyheter stulen idag

Idag hade någon stulit Dagens Nyheter ur vår brevlåda. Av 2020 har det nu gått 72 dagar. Av dessa har vi haft Dagens Nyheter i lådan på rätt utgivningsdag i 46 dagar vilket motsvarar 63,9 procent.

Utdelningsstatistik för DN år 2020 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	2	2,8
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen	20	27,8
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen	1	1,4
- vardagar, utebliven tidning	3	4,2
Dagar med tidning på rätt dag	46	63,9

Masken faller: Nu är Bosse hemma

Vid Skinnskattebergs kommunfullmäktige i går kväll la Moderaterna och Sverigedemokraterna fram en gemensam motion. Kameraövervakning av allaktivitetshuset Sture i Skinnskatteberg var deras krav. Moderaterna och framförallt deras gruppledare Bo Öberg har länge visat fascistoida drag. Nu är han hemma när Moderaterna börjar att intimt samarbeta med det rasistiska partiet SD. Där faller masken.

Rebel girl

Idag lyssnar vi på Joe Hills fina "Rebel girl"

Internationella kvinnodagen - Kampen går vidare

Insändare i Fagersta-Posten idag fredag den 6 mars 2020

Är 8 mars relevant i Sverige i dag? frågar författaren. FOTO: TT

Kampen går vidare

8 mars är internationella kvinnorörelsens kampdag världen över. Dagen sätter fokus på och synliggör den kamp som pågår varje minut, varje timme, varje dag året runt mot det systematiska underordnandet av kvinnor i världen och den kamp kvinnor driver för att fullt ut vara människor och medborgare med egen röst och rätt. I en debattartikel från UD 10 november 2019 framgår en djup oro över att kvinnors rätt att fatta beslut om den egna kroppen är hotad och omstridd i många länder. 200 miljoner kvinnor saknar tillgång till moderna preventivmedel och riskerar därmed att bli oplanerat gravida. Är 8 mars relevant i Sverige idag? Vi har tillgång till kostnadsfri skolgång, preventivmedel, säkra och lagliga aborter, offentlig barnomsorg som är en förutsättning för att vara en självständig medborgare. Att vi är där i dag har inte gått av sig självt utan den oförtrutna kamp som förts av olika kvinnoorganisationer. Men om man tar en titt på statistiken har vi saker kvar att kämpa för innan vi uppnår en fullkomlig jämlikhet. Här kommer några exempel:

• Under 2019 anmäldes 28 000 brott där kvinnor misshandlats av närstående.
• 22 kvinnor dödades 2018 av män som de hade eller hade haft en parrelation med.
• Kvinnors löner är 89,3 % av männens.
• Kvinnor har en genomsnittlig pension på 14 700 kr onor i månaden. Män har ett genomsnitt på 19 900 kronor.
• I börsbolagens ledningsgrupper är 24 procent kvinnor.

Det som ger hopp är att det är 46,1 procent kvinnor i riksdagen. En bra bit på väg! Även i kommunfullmäktige ser det lovande ut med 43,3 procent. Men även där är det är stora variationer. I en fjärdedel av kommunerna är det under 40 procent kvinnlig representation.

Rösträttsrörelsen för hundra år sedan, 1970-talets kvinnorörelse, metoorörelsen har alla drivit fram förbättringar. Men än är det inte klart. Inte ens i Sverige.

Kampen går vidare i och utanför Sverige!

Ingrid Sköldin

Ordförande Vänsterpartiet Skinnskatteberg

Striden i Skövde mellan barn- och ungdomsnämndens ordförande och chefen för skolsektorn

För en tid sen blev jag uppringd av en reporter på Skövde Nyheter. I staden hade sedan en tid en konflikt rasat mellan barn- och utbildningsnämndens ordförande och chefen för utbildningssektorn. Konflikten hade successivt trappats upp och spridit sig i den kommunala organisationen. Till slut ställdes nämndordföranden inför ultimativa krav från kommunalrådet som tillhörde samma parti (M). När nämndordföranden inte ansåg sig kunna gå med på kraven beslöt hon sig för att avgå. I en intervju i tidningen kommenterade jag händelseutvecklingen. Den aktuella konflikten i Skövde är emellertid inte unik. Relationen mellan kommunalråd och kommundirektör respektive mellan nämndordförande och förvaltningschef är viktiga för att hålla ihop den kommunala organisationen och konflikter blossar titt som tätt upp. Jag har därför skrivit en promemoria om Skövde-fallet där jag analyserar det i lite mer allmängiltiga termer.

Ladda ned analysen av konflikten i Skövde

Klicka här för att hämta analysen av händelserna i Skövde

Politisk och administrativ organisation i kommunerna

Låt mig dock först ge lite bakgrund om sådana här parvisa relationer i kommunerna. Likt guden Janus visar den kommunala organisationen två ansikten. Det ena är den politiska organisationen. Den politiska organisationen är uppbyggd med bas i det folkvalda fullmäktige som beskrivs som ”det beslutande organet”. Beredning av ärenden för fullmäktige och verkställighet av fullmäktiges beslut tillkommer en struktur av nämnder valda av fullmäktige. Finast av nämnderna är kommunstyrelsen som bland annat har kontroll över budgetprocessen och som måste yttra sig över alla frågor som ska beslutas i fullmäktige. En del mindre kommuner har inga nämnder utöver kommunstyrelsen, som då svarar för beredning och verkställighet inom alla olika verksamheter.

Kommunens andra ansikte utgörs av förvaltningen med anställd personal. Det kan handla om chefer och andra administratörer, lärare, socialarbetare, tekniker, parkarbetare o s v. Detta är en stor organisation. I en genomsnittskommun står ungefär 10 procent av befolkningen på kommunens lönelista. De är de som gör jobbet när det gäller att verkställa de politiska besluten.

Variationen i hur förvaltningen är uppbyggd är större än skillnaderna mellan olika kommuner när det gäller den politiska organisationen. De huvudsakliga byggstenarna brukar vara ”förvaltningar”, t ex skolförvaltningen, socialförvaltningen, den tekniska förvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen. Varje förvaltning har en förvaltningschef i spetsen. Högsta hönset är kommundirektören. 

Kommundirektören är ofta bara chef för kommunstyrelsens egen förvaltning, men i många kommuner har förvaltningarna slagits ihop till en med kommundirektören som förvaltningschef. Det är vanligt att man då kallar de sammanslagna förvaltningarna ”sektorer”, var och en med sin sektorchef.

Kommunal tango

Indelningen i förvaltningar eller sektorer efter olika slags verksamhet brukar vara parallell med den politiska organisationens indelning i olika nämnder. Den kanske viktigaste länken mellan de båda janusansiktena kommer då att utgöras av de par som bildas av de högsta hönsen på respektive sida: nämndordföranden och förvaltningschefen. Om de här länkarna inte fungerar blir det problem i hela systemet. Den ene får inte vara alltför påträngande och det gäller att inte trampa varandra på tårna.

Ekonomiforskaren Rolf Solli har beskrivit det hela som en tango. Jag har i tidigare inlägg diskuterat förhållandet mellan kommunalråd och kommundirektör i dessa ”tangotermer”.

Det är inte ovanligt att dansen trasslar till sig; att det blir konflikter mellan ordförande och chef. Om det inte går att trassla upp härvan får den ena parten lämna dansbanan, och det är nästan alltid den anställda chefen. I så måtto är Skövde-fallet lite annorlunda eftersom det här var utskottsordföranden som fick kasta in handduken.

Vilketdera utfallet nu än blir, d v s vem av danspartnerna som måste lämna banan, kan det bli ytterligare konsekvenser. Konflikten lämnar ofta en dålig eftersmak. Det har varit upprorsstämning i förvaltningen, partiet har kanske tvingats ta avstånd från en av sina egna, det har blivit besvärande uppmärksamhet i lokala media. Det har hänt att det som ett slags efterbörd till den ursprungliga konflikten uppstått nya motsättningar som till slut gått ut över kommunalrådet, som detroniserats.

Partiledningen måste lyckas på flera arenor samtidigt

För att förstå en sådan händelseutveckling kan den amerikanske statsvetaren Anthony Downs 1950-talsbok "An economic theory of democracy” vara till hjälp. Ett parti (eller en partiledning) opererar enligt Downs på tre arenor: Väljararenan med målet att maximera röstandelen, den interna partiarenan med målet att hålla ihop partiet och den parlamentariska arenan med målet att till exempel genom att bilda koalitioner maximera det parlamentariska inflytandet. Den svenske statsvetaren Axel Hadenius kompletterar arenaresonemanget med ”implementeringsarenan” där partiet har som mål att styre den offentliga förvaltningen så att partiet kan genomföra sin politik i praktiken.

Uppnåendet av målen på de olika arenorna stöder varandra. God partisammanhållning bidrar till bra resultat på väljararenan. Detsamma gäller om förmågan att genomföra sin politik genom effektivt agerande på den parlamentariska arenan och genom förmåga att effektivt styra förvaltningen. Den som kan genomföra sin politik ökar sina chanser på väljararenan.

Ett problem kan som en annan svensk statsvetare, Gunnar Sjöblom, har påpekat vara att målen på de olika arenorna kan vara motstridiga. Ett parlamentariskt agerande som ger de bästa positionerna kan gå stick i stäv med vad som är bäst för partisammanhållning och röstmaximering (jämför Januariavtalet). Helst borde man kunna isolera arenorna från varandra, så att aktörerna på en arena inte vet vad som sker på de andra arenorna. Bland de aktörer som är mest betydelsefulla för att bryta isoleringen är massmedia.

Om en konflikt till exempel genom mediabevakningen blir allmänt känd, bryts isoleringen mellan arenorna. Ett försök att tillfredsställa kraven från implementeringsarenan (förvaltningen) kan då leda till svårigheter att göra bra ifrån sig inom partiet eller bland väljarna. Partiledningen kan då i sista vändan tvingas bort.

Litteratur

Downs Anthony (1957) An economic theory of democracy New York: Harper & Row

Hadenius Axel (1979) ”Politiska aktörers preferenser” Statsvetenskaplig Tidskrift Vol 82 Nr 3

Sjöblom Gunnar (1968) Party strategies in a multiparty system Lund: Studentlitteratur

Solli Rolf & Anna Cregård (2008) Tango på toppen – om chefsomsättning Göteborg: Kommunforskning i Västsverige

Flaggskammen fortsätter: Ingen sameflagga den 6 februari

Skinnskattebergs kommuns ihärdiga vägran att (likt det SD-styrda Sölvesborg) uppmärksamma de nationella minoriteternas och hbtq-personernas högtidsdagar genom att flagga på kommunens flaggstång fortsätter att dra till sig läsarnas intresse. Saken har aktualiserats under februari av samernas nationaldag den 6 februari. Ingen samisk flagga på kommunens flaggstång då inte.

Antal besökare var i februari 302 (310 i januari). Av dessa var 175 (194) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,73 (1,54) och genomsnittlig tid per besök var 100 (63) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, USA, Tyskland och Finland. Ströbesökare var från. Danmark, Egypten, Japan, Kanada, Nederländerna och Thailand.

De tio mest visade inläggen i februari:

1	Sverigedemokraterna och Folkpartiet säger nej till... (1:a)
2	Wallboardfabriken: Ett drama i två akter (6:a)
3	Strövtåg: De galna grevarna (7:a)
4	Vadå - jag dyster? (ny)
5	Med Frans Klasson Garneij till mörkrets hjärta (ny)
6	Tyska kyrkan i Gunnilbo (ny)
7	Mot evigheten del 17: Konsums självskadebeteende t... (ny)
8	Reflektioner om EU-migranter, funktionshindrade oc... (ny)
9	Skinnskattebergs flaggskam i topp (ny)
10	Konstlördag i rumpmasarnas land (ny)