Kommunstyrelsen i Skinnskatteberg får underkänt. Skolinspektionen hotar med miljonböter.

Kommunstyrelsen i Skinnskatteberg sköter inte sin uppgift som huvudman för skolan. Det är i koncentrat slutsatsen av Skolinspektionens granskningsrapport som kom i januari förra året. Kritiken var okänd för kommunledningen ända fram till när åtgärder skulle redovisas. Kommunen fick då dispens i nästan ett halvår att vidta åtgärder. När tiden löpt ut visade det sig att Skolinspektionen inte var nöjd med åtgärderna. Kommunen fick då mer tid på sig – ytterligare sju månader. Om det inte blir godkänt resultat då hotar miljonböter.

Skolinspektionen är en statlig myndighet som ska se till att skolor och förskolor och deras ägare, kommuner och friskoleföretag sköter sitt uppdrag enligt lagen. Under 2015 gjorde myndigheten en inspektion av förskolan, fritidshemmet och grundskolan i Skinnskattebergs kommun. Tillsynen handlade både om hur de olika verksamheterna och kommunstyrelsen skötte sitt uppdrag. När det gällde verksamheten d v s Klockarbergsskolan och förskolan blev det inga anmärkningar. Läs beslutet om skolan här. Däremot riktades anmärkningar mot kommunstyrelsen. Skolinspektionen hittade brister i alla avseenden: grundskolan, förskolan och fritidshemmet.

Kommunstyrelsen hade ingen koll på kritiken. Första information till skolpolitikerna tre veckor innan tidsfristen gick ut. Den politiska ledningen visste inget om frågan fyra dagar innan bristerna skulle ha rättats till.

Kommunstyrelsen beordrades att rätta till alla brister till den 29 april 2016. Vid kommunfullmäktiges möte den 25 april, d v s fyra dagar innan tidsfristen skulle gå ut undrade en orolig fullmäktigeledamot hur kraven från skolinspektionen hanterades. Hon ställde en fråga till det populistiska folkpartistiska kommunalrådet Carina Sándor. Eftersom kommunalrådet inte var på plats utan var på något folkpartistiskt möte besvarades frågan av kommunstyrelsens vice ordförande centerpartisten Ulf Kjellin. Svaret var chockerande. Kjellin förklarade att han över huvud taget inte kände till frågan och summerade ”du får inget svar av mig.”

Allt tyder på att kommunstyrelsen inte hade en aning om skolinspektionens allvarliga kritik, och att inga åtgärder hade vidtagits för att rätta till bristerna. Politikerna i kommunstyrelsens barn- och utbildningsutskott hade inte informerats förrän den 5 april. Det hade då gått nästan två och en halv månad sedan skolinspektionens beslut hade kommit in till kommunen. På tre veckor skulle alltså politikerna i utskottet aktivera kommunstyrelsen att göra något åt bristerna.

Det är i det närmaste obegripligt hur det kunde gå så här. Antingen hade skolinspektionens beslut fastnat i den kommunala förvaltningen, som inte hade förstått situationens allvar. Eller så hade barn- och utbildningsutskottets ordförande informerats och inte heller han hade då förstått vad som gällde. Om kommunstyrelsen ska ställa någon till svars för brister i förvaltningen så är det kommunchefen Nima Poushin som får ta ansvaret. Om det är den politiska ledningen för barn- och utbildningsutskottet som varit proppen i systemet får det gå ut över utskottets folkpartistiska ordförande Tobias Jarstorp.

Det var förstås alldeles omöjligt att göra något åt saken med så kort varsel. Skolinspektionen gav därför kommunen extra tid till i september 2016. Den 23 september redovisade kommunstyrelsen till myndigheten vad man gjort för att rätta till bristerna. Skolinspektionen gjorde då en uppföljning. Resultatet av uppföljningen blev ännu en chock. Skolinspektionen konstaterade i sina beslut att felen inte rättats till. Så här skriver myndigheten: ”Vid uppföljning av tidigare beslut konstaterar Skolinspektionen att huvudmannen inte avhjälpt påtalade brister. Skolinspektionen förutsätter att huvudmannen skyndsamt vidtar åtgärder för att avhjälpa dessa brister.” Inte heller nu hade alltså kommunstyrelsen tagit kritiken på allvar.

Den som vill läsa skolinspektionens beslut efter uppföljningen i september kan hitta dem här: grundskolan, förskolan och fritidshem.

Kommunstyrelsen sköter inte sina uppgifter enligt skollagens krav. Bristerna avser ett antal paragrafer i skollagen. Framförallt handlar det om brister i elevhälsa, hantering av kränkningar och uppföljning av resultat.

I sak innebär skolinspektionens kritik att kommunstyrelsen som huvudman inte fullgör de uppgifter som skollagen kräver. Kommunstyrelsen bedriver alltså en verksamhet som inte uppfyller lagens krav.

Inspektionen konstaterar att det finns brister i elevhälsan och att kommunstyrelsen därigenom inte uppfyller kraven enligt skollagens andra kapitel § 25. Vidare tar man inte hand om anmälningar om kränkande behandling på ett tillräckligt sätt. Därigenom uppfyller kommunstyrelsen inte kraven enligt skollagens sjätte kapitel § 10. Det finns brister i kvalitetsarbetet, uppföljningen av resultat, beslut och genomförande av utvecklingsåtgärder. Kommunstyrelsen uppfyller därför inte kraven enligt skollagens fjärde kapitel paragraferna 3, 6 och 7. När det gäller fritidshem och förskola tillkommer ytterligare några paragrafer i skollagen där kommunstyrelsen inte sköter sitt uppdrag enligt skollagens krav.

Kommunen riskerar böter i miljonklassen om inte felen rättas till.

I de chockartade uppföljningsbesluten ger myndigheten kommunstyrelsen ytterligare tid att rätta till bristerna. Nu ska de redovisas senast den 28 april i år. I ljuset av hur det har gått hittills hotar skolinspektionen nu också med vite (böter) om inte felen rättas till dess. För var och en av skolformerna grundskola, förskola och fritidshem hotar man med böter på 300 000 kronor, alltså sammanlagt 900 000 kronor. Kommunen riskerar att få punga ut med denna summa om inte kommunstyrelsen nu i slutet av april på ett godtagbart sätt har rättat sig.

Jo, det var bättre förr. Tidigare kritik från myndigheterna har lett fram till rättelser som blivit godkända. Den här gången blev det underkänt och med böteshot om det inte blir någon rättelse.

I debatten har de som vill försvara kommunstyrelsens hantering försökt skylla på dem som haft ansvaret tidigare. Statliga myndigheter gjorde inspektioner av skolan i Skinnskatteberg både 2006 och 2010. Vid båda tillfällena fick kommunen kritik som i mycket liknade den som kommunen nu har fått. Det kan därför ligga nära till hands att skylla dagens brister på tidigare fel.

Men det finns en viktig skillnad mellan de tre granskningstillfällena. Liksom den här gången har tillsynsmyndigheten gjort uppföljningar. Men vid båda tillfällena har man vid dessa uppföljningar konstaterat att åtgärder har tagits som rättat till bristerna. Uppföljningen av tillsynen 2010 kan man läsa här. I två olika uppföljningar av tillsynen 2006 slår myndigheten fast ”att Skinnskattebergs kommun har vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med de påtalade bristerna. Enligt Skolverkets bedömning bör det därför fortsättningsvis vara möjligt för kommunen att uppnå kraven i de nationella bestämmelserna” (Skolverkets uppföljning) och ”Skinnskatteberg har redovisat åtgärder på rektorsområdesnivå och kommunnivå för att förbättra verksamheten. Av redovisningen framgår att åtgärderna lett till att verksamheterna i högre grad uppfyller de nationella kraven.” (Skolinspektionens uppföljning).

Skillnaden är uppenbar. Vid de två tidigare inspektionerna har myndigheterna godkänt kommunens åtgärder. Den här gången blev det underkänt och med hot om miljonböter. Det går inte att skylla dagens misslyckanden på andras gamla synder.

Anmärkningsvärt

Hela hanteringen är försiktigt uttryckt anmärkningsvärd.

Tidigare inlägg om skolan i Skinnskattebergs kommun

Uppryckning av skolan i Skinnskatteberg 

Nollorna del 9: Också skolan har de lyckats köra i botten 

Skolinspektionen hotar Skinnskatteberg med böter 

Skinnskattebergs skola inte sämst i landet 

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Överklagandeskolan

”Land skall med lag byggas” är ett gammalt valspråk som finns i flera av de gamla landskapslagarna. Det gäller än idag att om samhället ska fungera och om vi ska kunna leva tillsammans måste det vara en rättsstat. I rättsstaten ingår att det allmänna inte får fatta beslut godtyckligt. Staten och kommunerna måste följa lagen. Populisterna hatar rättsstaten. Inte minst kan vi se det på Förenta Staternas bisarra president som vid sidan om journalisterna ser domstolarna som sina främsta fiender. I Storbritannien kallar boulevardpressen de domare som beslöt att det inte gick att sätta igång Brexit-processen utan ett parlamentsbeslut för ”folkets fiender”.

I de svenska kommunerna finns ett skydd för rättsstatens principer i reglerna om laglighetsprövning. I dessa tider av populistiska angrepp på rättsstaten – och därmed på demokratin – är det en viktig folkbildningsuppgift att sprida kunskap om laglighetsprövningen. Sådana angrepp kan komma från såväl de högerextremistiska Sverigedemokraterna som från politiker inom de etablerade partierna. Då är det viktigt att alla vet att möjligheten att få laglighetsprövning av kommunens beslut är en rätt som tillkommer oss alla. 

Utnyttja den!

Läs hela texten genom att klicka under "Sidor" i menyn till vänster.

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Tystnaden i topp

I fokus för läsarintresset i mars var försöken att sätta munkavle på de anställda i Skinnskattebergs kommun; en fråga som vi alldeles säkert kommer att få anledning att återkomma till. Inlägg om tystnadskulturen återfinns både på förstaplats och på åttonde plats på topplistan.

Antal besökare var i mars 410 (452 i februari). Av dessa var 233 (259) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,33 (1,31) och genomsnittlig tid per besök var 61 (68) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, USA, Finland, Norge och Ryssland. Ströbesökarna var från Bosnien och Hercegovina, Brasilien, Frankrike, Israel, Kanada, Portugal, Schweiz, Tjeckien och Ukraina.

De tio mest visade inläggen i mars:

1	Viktigt meddelande till alla anställda i Skinnskat... (ny)
2	Brevvän på nätet: Ett av Europas ledande energibol...(3:a)
3	Berättelsen om vad monarkin har betytt (ny)
4	Stora stygga vargen (ny)
5	Stopp! Kom inte hit! (5:a)
6	Egenmäktigt förfarande och två fyragrisars (ny)
7	Folkpartitoppar om SD-samarbete: Inte acceptabelt (ny)
8	Fp och Sd i Skinnskatteberg lägger locket på (4:a)
9	Moderater bygger leksaksjärnväg i Kungsör (2:a)
10	Protester mot livsfarliga vägen U-596 (ny)

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Parasitskatt i Vitryssland och i Sverige

Det kokar i Vitryssland, som brukar kallas Europas sista diktatur. Protesterna har nu pågått i två månader och i helgen greps hundratals demonstranter när polisen slog ned en massaktion i Minsk. Det som utlöst protesterna är den så kallade ”parasitskatten” som införts. Den innebär att de som arbetar mindre än halvtid får betala en extra straffskatt.

I Sverige infördes successivt från 2007 det s k ”jobbskatteavdraget”. Syftet med jobbskatteavdraget var att den som försörjde sig på ”bidrag” och inte på arbete skulle betala högre skatt än den som arbetar. Som bidragstagare (parasiter skulle man ha sagt i Vitryssland) räknades pensionärer, sjuka och arbetslösa.

Parasitskatten infördes av diktatorn Aleksandr Lukasjenko. Jobbskatteavdraget infördes av Fredrik Reinfeldt (M) och Anders Borg (M). Var och en stal på sin kant de fattigas pengar. Trots flitiga löften från praktiskt taget alla partier om att avskaffa straffskatten för pensionärer fortsätter tjuverierna (det kan kanske kallas häleri).

Eftersom de flesta svenska ”parasiter” är pensionärer, blir det inte så mycket gatudemonstrationer och slagsmål med polisen. Vi börjar bli för gamla och skröpliga för sånt. Men nog skulle det behövas.

Kul smäck i alla fall

Praeterea censeo

Det finns politiker och partier som samarbetar med Sverigedemokraterna. De har köpt SD:s röster för att få egna maktpositioner. I utbyte har SD fått positioner som de annars inte skulle ha fått. Sådana politiker och partier (fascistkramare) bidrar till att få rasisterna att se ut som vore de rumsrena. Fascistkramarna borde skämmas. Och avgå. 

Hair på Göteborgsoperan: Häftig rockshow men misslyckad tidstransplantation

Det är sent 1960-tal. Claude Hooper Bukowski lämnar sitt hem i Oklahoma för att se New York innan han tar värvning. I New York kommer han i kontakt med en grupp hippies som lever som en stam i parken. I parken får han också syn på överklasstjejen Sheila. En kväll röker Claude marijuana med stammen och hittar en bortkastad tidning med en bild av den mystiska tjejen.

Tillsammans med sina nyvunna polare invaderar Claude en privat fest hos Sheilas föräldrar. Till slut fullföljer Claude sin plan, tar värvning och skickas till ett träningsläger någonstans i Västern. Claude skriver till Sheila från lägret och hippisarna beger sig i bil tillsammans med Sheila ut till träningslägret för att besöka Claude.

En av hippisarna – George – övertalar Claude att byta plats med honom så att Claude kan lämna lägret för att besöka kompisarna utanför taggtråden. Medan Claude är borta går larmet på basen och alla – inklusive George – lastas på planet för transport till Vietnam.

I slutscenen flera månader senare på Arlingtonkyrkogården ser vi Georges gravsten medan sången ”Let the sunshine in” framförs.

Detta är storyn i den klassiska rock-musikalen Hair. I fredags såg vi Göteborgsoperans nyuppsättning. Det är en fantastisk scenshow med dans och musik. Ensemblen måste få full pott. Helt enkelt jävligt bra.

Vi har sett Hair i flera olika versioner: Jag såg den redan på sent 60.tal på Stockholms stadsteater. Ingrid har sett den uppförd av parkteatern i Stockholm och samma föreställning på riksteaterturné i en regnig park i Smedjebacken. Vi såg också Stockholms stadsteaters nyuppsättning för sisådär en sex år sen. Och vi har sett Milos Formans film från 1979. I alla har det gått att följa berättelsen och det har också på olika sätt varit tidstypiskt sent 60-tal: Hippierörelsen, motståndet mot Vietnamkriget, kärlek och blommor, haschrökning och en hel del snusk (inte minst i stadsteaterns senaste uppsättning).

Nu var anslaget annorlunda. Hippiestammen hänger inte längre i en park I New York på 60-talet utan nu är det 2000-tal och ett glassigt köpcentrum. Däremot är de egendomligt nog fortfarande hippies med alla 1960-talets kännetecken. De måtte ha hängt i köpcentret i 50 år. Det blir en mycket besynnerlig omlokalisering i tiden. Tursamt nog försvinner den ganska raskt, och var vi sen befinner oss i tid och rum är ovisst. Kopplingen till den ursprungliga historien om Claude och Sheila är också ganska svag. I andra akten finns en hel del nummer som inte tycks ha något med den ursprungliga musikalen att göra.

Man måste alltså sätta stora frågetecken för vad man velat uppnå med den temporala transplantationen. Frågan är om frågetecken räcker. Månne vill man inte till och med göra tummen ner.

Men som rockkonsert är det suveränt. Synd bara med det misslyckade konstgreppet.

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Bluffuniversitet i Jönköping?

Sveriges första universitet var Uppsala Universitet, grundat år 1477. Halvtannat århundrade därefter, 1632, tillkom universitetet i Dorpat (Tartu) i Estland. Även nästa universitet – Kungliga Akademin i Åbo, som sedermera blev Helsingfors Universitet – grundlagt 1640 befann sig på andra sidan Östersjön. Strax efter annekteringen av Skåne tillkom Lunds Universitet 1666 för att utbilda funktionärer för de nyerövrade provinserna. Estland och Finland försvann som bekant, varefter det var universiteten i Uppsala och Lund som utgjorde den svenska universitetssektorn.

Två enfakultetsuniversitet tillkom på 1920-talet då Karolinska Institutet med anor från 1810 och Kungliga Tekniska Högskolan fick rätt att utfärda forskarexamen.

Först mot mitten av 1900-talet blev det en omgång nya universitet. De icke-statliga högskolorna i Göteborg och Stockholm fick universitetsstatus 1954 respektive 1960. Två helt nya universitet byggdes upp, i Umeå 1965 och i Linköping 1975. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) 1977 bildades genom sammanslagning av flera högskolor, bland annat Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg.

Nästa större utbyggnad kom under 1990-talet med Luleå Tekniska Universitet, Karlstads Universitet, Växjö Universitet (2010 sammanslaget med Högskolan i Kalmar till Linnéuniversitetet) och Örebro Universitet. Under 1990-talet byggdes också de regionala högskolorna upp. Eftersom dessa inte bedrev forskarutbildning räknas de inte som universitet.

En sista eftersläntrare blev Mittuniversitetet som bildades genom omvandling av Mitthögskolan med campus i Sundsvall och Östersund 2005. Efter det har det inte blivit några fler universitet i Sverige.

De regionala högskolorna

Utöver de 14 statliga universiteten finns det 22 statliga högskolor, varav de flesta är regionala högskolor. Några är framförallt fackhögskolor (Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan samt konstnärliga högskolor i Stockholm). Av dessa 22 har 10 fått rätt att bedriva forskarutbildning och utfärda doktorsexamen inom avgränsade vetenskapsområden. På det sättet har de närmat sig universitetsstatus.

Det råder delade meningar om fördelen med de regionala högskolorna. Det hävdas att de har stor betydelse för regional utveckling och för utvecklingen i de städer där de är lokaliserade. Vidare har de haft betydelse för vidgandet av den sociala basen för högskolestudier. Många studenter från arbetarklassen som aldrig skulle tänka sig att ”ligga i Uppsala” har kunnat få utbildning på orter som Eskilstuna, Trollhättan och Borlänge.

Å andra sidan har man varit tveksam till om kvalitén blir tillräckligt god på de små regionala högskolorna. Ett ämne som statsvetenskap kan ibland vara företrätt av en eller två lärare, vilket är en för liten miljö för forskning och för att man ska kunna följa utvecklingen inom ämnet. Det sägs att landet är för litet för 36 lärosäten.

Egentligen är det inte nog med det. Det finns också ett antal icke-statliga högskolor. Som universitet räknas där Chalmers Tekniska Högskola och Handelshögskolan i Stockholm. Chalmers Tekniska Högskolan och Högskolan i Jönköping ägs av stiftelser som bildades med pengar från de nedlagda löntagarfonderna.

Vid sidan om de två ”privata” universiteten finns det 16 icke-statliga högskolor, varav två har rätt att utfärda doktorsexamen inom begränsade vetenskapsområden (Högskolan i Jönköping och Ersta-Sköndals högskola).

En annan bluffmakare. Också i utbildningsbranschen.

Ja, det är inte lätt det här. Men enligt svensk lagstiftning är det bara de 16 universiteten (inklusive Handelshögskolan och Chalmers) som är universitet. Övriga är högskolor, vilket inte är så illa det. Av dessa har ett antal fått rätt att utfärda doktorsexamen inom begränsade ämnen. Problemet är att alla vill vara universitet, och försöker kalla sig universitet trots att de inte är det.

Högskolor vill kalla sig universitet i alla fall

Det är frågan om hur man ska översätta ”högskola” till engelska som har öppnat en port. Den officiella översättningen är ”university college”, men de flesta högskolor väljer att bara kalla sig ”university”. I bräschen har Högskolan i Jönköping gått, som 2015 beslutade sig för att byta namn och fortsättningsvis kalla sig för Jönköping University även ”på svenska”. Då blir det lätt att det t ex  i svenska media blir ”Jönköpings Universitet” och simsalabim blev högskolan universitet utan att ha gått igenom den prövning av kvalitén som görs av statliga myndigheter och beslut av regeringen. Ofoget anmäldes 2016 av språkrådet till JO, som dock tyvärr lade ned ärendet med hänvisning till att högskolan i Jönköping inte var en statlig myndighet.

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

Nu är det dags för en folkrörelse mot populismen

Dags för en folkrörelse mot populismen som hotar demokratin. De etablerade partierna och organisationerna kan inte göra det. Rörelsen måste växa nedifrån. Det är vänsterns viktigaste uppgift i den nuvarande historiska situationen. Arbetarrörelsen måste ompröva sin inställning till kontrollmekanismer och gränser för den politiska makten. Arbetarrörelsen måste ompröva den snåla invandringspolitik som etablerats efter den stora flyktinginvandringen hösten 2015.

Läs hela texten genom att klicka under "Sidor" i menyn till vänster.

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.