Väljarnas betyg på partiernas kommunpolitik för fyra år sen

Trots den gemensamma valdagen blir det ofta skillnader mellan utfallet av kommunfullmäktige- och riksdagsvalen. Om ett parti får mer röster i kommunvalet än i riksdagsvalet (av väljarna i samma kommun) kan man tolka det som att väljarna särskilt gillar partiets agerande i kommunpolitiken. Här ska vi se på hur det gick med den betygssättningen för dom åtta riksdagspartierna i dom tio Västmanlandskommunerna i det förra valet.

A

Vänsterpartiet bäst i klassen

På första plats i rangordningen hamnar Vänsterpartiet. I alla länets tio kommuner gör V ett bättre kommunvals- än riksdagsresultat. I topp kommer V i Fagersta med inte mindre än 18,8 procentenheters skillnad mellan dom båda valen. Skinnskattebergs vänsterpartister är tvåa med 5,2 procentenheters skillnad. Fagerstavänsterns väldigt höga siffra påverkar förstås medelvärdet. Valen 1998 – 2010 var partiets gyllene år i Fagerstas kommunalpolitik under ledning av Stig Henriksson. Även om röstandelen och därmed också skillnaden mellan kommun- och riksdagsval har dalat sedan dess, så har återgången till en mer ”normal” nivå bromsats. Under guldåren byggde man upp kunskaper och en organisation med medlemmar som kunde driva kommunalpolitik. Även om väljarstödet har minskat, så har det bromsats upp. Ett liknande fenomen kan man se i grannkommunen Skinnskatteberg, men där handlade det om Folkpartiet/Liberalerna under Carina Sándors ledarskap.

Skillnad mellan Vänsterpartiets röstandel i kommunalvalet 2022 och riksdagsvalet i samma kommun

 

C

Medelmåttigt godkänt för Centern och Liberalerna

 

Liberalernas och Centerns kommunpolitiker får positiva resultat i flera kommuner, men det finns också kommuner med negativa skillnader – alltså sämre kommunala än nationella resultat. Men i båda fallen är det fler plus än minus. För Liberalerna dras medelvärdet kraftig uppåt av resultatet i Skinnskatteberg, liksom var fallet för Vänsterpartiet och kommunalvalsresultatet i Fagersta. Den genomsnittliga skillnaden mellan kommun- och riksdagsval är för Liberalerna 2,2 procentenheter, men bara 0,6 procent om man inte räknar med Skinnskatteberg.

Skinnskattebergsliberalernas betygsutveckling kan illustreras med den här grafen:

Skillnad mellan kommun- och riksdagsval för Folkpartiet/Liberalerna i Skinnskatteberg i valen 2002 – 2022

Skillnaden mellan kommun- och riksdagsval har minskat från toppåret 2014 med nästan tio procentenheter, men effekten av Carina Sándors guldår 2010 – 2014 lever kvar i minnet med hela 14,9 procents skillnad i 2022 års val. Utvecklingen för Vänstern i Fagersta visar liknande drag: Från Stig Henrikssons tid med toppresultat 2002 – 2010 (48,9 procents skillnad kommun-riksdag 2006) har ”betyget” dalat till ”bara” 18,8 procentenheter 2022. 

E

Nätt och jämt godkänt för Socialdemokraterna och Moderaterna

Socialdemokraternas kommunalpolitik visar positiva värden i sex kommuner och negativa i fyra. Medelvärdet över dom tio kommunerna är fortfarande positivt, men med blygsamma 0,5 procentenheter. Moderaterna uppvisar liknande siffror. Positiva skillnader i sex kommuner och negativa i fyra och ett genomsnitt på bara +0,3 procentenheter.

Vi kan illustrera med Moderaternas utfall:

Skillnad mellan Moderaternas röstandel i kommunalvalet 2022 och riksdagsvalet i samma kommun

Två kommuner sticker ut i bedömningen av M:s kommunala politik. Åt det positiva hållet är det Surahammar, där en segdragen konstitueringsprocess efter 2022 års val ledde till att det goda valresultatet i kommunen kunde växlas in i en M-ledd blocköverskridande styrande koalition. I denna reducerades kommunens största parti, Socialdemokraterna, som dominerat politiken sedan urminnes tid till junior partner. Detta bidrog till en allvarlig spricka i S-partiet, som säkert får konsekvenser i 2026 års val.

Den andra kommunen som sticker ut är Skinnskatteberg, där M under ledning av den koleriske Bo Öberg sveks av nästan var tredje M-väljare partiet i kommunalvalet. Öberg har utöver sin koleriska läggning och dåliga impulskontroll gjort sig känd för sitt rödglödgade hat mot ”såssar” och ”kommunister” samt sina historiska vanföreställningar. Han har bland annat påstått att andra världskriget startades av att Sovjetunionen överföll Polen, att nazisterna i själva verket var socialister och att Vänsterpartiet, vars anhängare är dom minst antisemitiska i själva verket hatar judar.

 

F

Underkänt för Kristdemokraterna

KD är bara representerat i sex av dom tio kommunerna. Det är positiva kommunvalsbetyg i tre och negativa i tre, och medelvärdet hamnar på -0,3 procentenheter.

 

-

Sverigedemokraterna sämst i klassen. Det blir streck i betyget

SD får negativa betyg i samtliga kommuner där dom är representerade. SD:s dåliga betyg i kommunalpolitiken är uppseendeväckande stora. SD kan stoltsera med i genomsnitt 6,3 procent sämre kommunalvalsresultat än vad dom fick i riksdagsvalet. Särskilt märkligt är underbetyget i Skinnskatteberg (minus 7,6 procent). Det handlar trots allt om den enda kommun i länet som efter valet kom att styras av Sverigedemokraterna. Det var knappast väljarna som gav SD det mandatet, utan det handlade snarare om att de borgerliga, M, L och C var dom som förde SD till makten i kommunen.

SD:s öde delas också av Miljöpartiet, som bara är representerat i fyra kommuner. I alla fyra är betyget negativt, men medelvärdet -0,8 procentenheter är blygsammare än vad SD lyckas prestera. MP är i Västmanlandskommunerna framförallt ett parti som inte imponerat i kommunalpolitiken.

Skillnad mellan Sverigedemokraternas röstandel i kommunalvalet 2022 och riksdagsvalet i samma kommun

Sammanfattningsvis

• Vänsterpartiets kommunalpolitik uppskattades 2022 av väljarna i samtliga kommuner. Fagersta kom i topp, men det kan delvis tolkas som en kvardröjande effekt av dom gyllene åren 1998 – 2010. Som god tvåa kommer Skinnskattebergs vänsterpartister.
• Liberalerna och Centern har både kommuner med positiva och negativa betyg för partiernas kommunalpolitik men med en övervikt för dom positiva resultaten. Skinnskattebergs liberaler har en svagt nedåtgående utveckling liknande Fagerstas vänsterpartister.
• Också S och M redovisar både positiva och negativa betyg på sin kommunalpolitik, men liksom för L och C överväger dom positiva resultaten, fast på en betydligt lägre nivå.
• Kristdemokraterna har också positiva och negativa betyg men dom negativa är fler än dom positiva.
• Riktigt dåligt går det för MP och Sverigedemokraterna. I samtliga kommuner där dom är representerade får dom färre röster i kommunalvalet än i riksdagsvalet. SD:s betyg är uppseendeväckande låga. Det är tydligt att väljarnas förtroende för SD:arna som kommunpolitiker 2022 var i botten.

Ingen ajournering ens till jul

Inte alldeles oväntat är det den lokala politiken i Skinnskattebergs kommun som har tilldragit sig läsekretsens intresse även i december. Nio av tio-i-topplistans platser handlar om dessa förfärligheter. Bara den verkliga klassikern ”Vad är det för skillnad mellan län och landskap” biter sig fast och till och med flyttar upp på listan. Allra högst hamnar ett litet kort inlägg som handlar om märkliga personförändringar i kommunledningen. Under månaden har också SCB:s medborgarundersökning för 2024 presenterats. Det är ingen vacker bild som framkommer. Både politiken (inlägg nummer 4) och verksamheten (nummer 10) får underbetyg. Fler analyser kommer!

Antal sidvisningar var i december 6 025 (6 653 i november). Flest besökare kom från Sverige, USA, Singapore, Hongkong, Mexiko, Tyskland, Ryssland, Irland och Frankrike. Ströbesökare kom från Danmark, Finland, Indien, Israel, Nederländerna, Norge, Schweiz, Spanien, Storbritannien och Österrike.

Dom tio mest visade inläggen i december: 

1	Råttorna lämnar skeppet (ny)
2	Skinnskattebergs fullmäktige: Ondska och enfald (ny)
3	Vad är det för skillnad mellan län och landskap? (7:a)
4	Katastrofbetyg för Skinnskattebergs kommunalpolitiker (ny)
5	Kommunalrådet (SD) har tänkt – det gick sisådär (ny)
6	Skinnskatteberg: Förvaltningsrättens bästa kund? (ny)
7	Skinnskattebergs kommunalråd (SD) tar upp kampen mot korruption (ny)
8	Tomma L-stolar på Skinnskattebergs fullmäktigemöte (ny)
9	Skinnskatteberg tog budget för 2025 under öronbedövande tystnad (1:a)
10	Dåliga betyg också till Skinnskattebergs verksamhet (ny)

 

Landskapen fortsätter att förbrylla

Förbryllningen över Sveriges indelning i län och landskap fortsätter. För att ytterligare komplicera bilden har ett inlägg om landsting och regioner tagit sig in på listan (nummer 7). Annars domineras det hela förstås av den hemska kommunalpolitiska situationen i min hemkommun, Skinnskatteberg. Nu så här sju månader in på året saknas en av fullmäktige fastställd budget. Och sedan två månader tillbaka saknas också politisk ledning sedan kommunalrådet avsattes i början av maj. Men nu lovas det bättring vid ett extra fullmäktigemöte den 19 augusti. Men jag säger som Rellingen.

Antal sidvisningar var i juli 11 470 (10 278 i juni). Flest besökare kom från Sverige, Hongkong, Singapore, USA, Tyskland, Israel, Finland. Indonesien, Irland och Kina. Ströbesökarna var från Danmark, Frankrike, Japan, Nederländerna, Norge, Ryssland, Spanien, Storbritannien och Österrike.

Dom tio mest visade inläggen i juli: 

1	Vad är det för skillnad mellan län och landskap? (1:a)
2	Fri information är demokratins livsluft (ny)
3	Brandkårsfrågan: Samarbete ja, men det får inte bli för billigt (ny)
4	En liten mellansvensk bruksorts uppgång och fall (ny)
5	Om dom valda misslyckas med att låsa upp politiskt baklås får man välja nya (ny)
6	SD+L-styrda Skinnskatteberg snubblar vidare (ny)
7	Rikets indelningar: Hardcore om landsting och regioner (ny)
8	Krisens Skinnskatteberg: Kommunen utan politisk ledning på obestämd tid (2:a)
9	Skinnskatteberg utan budget efter dom i Förvaltningsrätten (3:a)
10	Ingrid på jakt efter sina rötter i djupaste Sörmland (ny)

 

 

Underbetyg åt högerns kommunalpolitik i Skinnskatteberg

För det mesta röstar folk på samma parti i kommunalvalet som i riksdagsvalet. Det finns undantag från regeln. Ett av det mest uppmärksammade är från grannkommunen Fagersta, när under Stig Henrikssons tid som kommunalråd Vänsterpartiet tidvis kunde mönstra en egen majoritet i fullmäktige.

Också i Skinnskatteberg har vi haft en sådan period. Sedan 2006 har Folkpartiet (”Liberalerna”) fått mer röster kommunalt än i riksdagsvalet. Höjdpunkten var 2014 – 2018 när de fick nästan 25 procentenheter mer i kommunvalet än i riksdagsvalet. Men se har det börjat dala. 2018 var skillnaden nere i 16,6 procentenheter och i årets val (preliminärt resultat) i 15,5.

Utvecklingen är inte lätt att tolka. En tolkning är att socialdemokratin i Skinnskatteberg var särskilt dålig på att hantera raset som följde på sammanbrottet av den socialdemokratiska hegemonin i de mellansvenska bruksorterna framförallt under 1990-talet. Tillfälligheter avgjorde resultatet: I Fagersta en Stig Henriksson, i Norberg en ”regnbågskoalition”, i Skinnskatteberg partisplittring. När utbrytarpartiet föll samman var Folkpartiet där och fångade upp deras väljare. Folkpartiet tog en roll som lokalt missnöjesparti. Det är en roll som sedermera Sverigedemokraterna har trätt in i.

Skillnaden mellan Liberalernas kommun- och riksdagsresultat får man kanske närmast se som historiskt betingat, som ett slags fantomkänsla, som klingar av från val till val. För de övriga partierna kan man se skillnaden som ett uttryck för väljarnas värdering av partiets politik och verksamhet på det lokala planet. En positiv skillnad är ett gott betyg för partiets kommunalpolitik medan en stor negativ skillnad är ett underbetyg.

Så här ser betygssättningen av partiernas kommunala politik i Skinnskatteberg efter det preliminära valkvällsresultatet i söndags:

Utöver Liberalernas historiskt betingade kommunala överskott är det framförallt Vänsterpartiet som väljarna belönar i kommunalvalet. Jag tror att det är ställningstagandena i brandstationsfrågan, om klimat och vindkraft, mot det av den utköpta kommunchefen orkestrerade försöket till maktövertagande och stödet till omvandling av huset på Klockarbergsvägen 8 till seniorboende som har haft betydelse. Socialdemokraterna har också ett litet överskott av kommunala röster, men det är bara en dryg procentenhet.

Alla de borgerliga partierna (utom L förstås) får underbetyg. Centerns underskott är obetydligt, men de genuina högerpartierna, Kristdemokraterna (som inte varit representerade i fullmäktige), Moderaterna och Sverigedemokraterna får kraftigt underkänt. Det gäller särskilt SD som får 7,5 procentenheter lägre kommunalt än riksdagsresultat. För M och SD kan man nästan vända på vad som gynnat Vänstern: De har slagits för att bygga en brandstation för 55 miljoner, 25 miljoner mer än budgeterat, de har fanatiskt understött den klimatförnekande anti-vindkraftsopinionen, den utköpta kommunchefen är andranamn på den moderata valsedeln och Moderaterna har bekämpat planerna på seniorboende, och tillfälligtvis lyckats stoppa omvandlingen. SD har trots sin höga svansföring inte gjort mycket väsen av sig i kommunalpolitiken utan har bara fallit in i det borgerliga ledet.

Summan av kardemumman är underbetyg år högern och överbetyg åt vänstern. Den tragiska paradoxen är då att det preliminära valresultatet pekar på att det är den inkompetenta högern med sin impopulära politik som tycks ta makten i kommunen.