Helgens val i Brasilien, Lettland och Bosnien

Brasilien: Högersväng, men hoppet är inte ute

Det har varit superval i Brasilien: Första omgången i presidentvalet, val till deputeradekammaren, val till del av senaten och guvernörsval. Det är en tydlig högervridning. Fascisten Jair Bolsonaros son Flavio Bolsonaro fick flest röster i presidentvalet (47,5 procent) mot den sittande vänsterpresidenten Lula da Silva (44,7 procent). Eftersom ingen fick mer än 50 procent av rösterna kommer det att bli en andra valomgång.

I valet till deputeradekammaren finns än så länge bara preliminära resultat. Även här går bolosonaristernas ”Liberala” fram kraftigt med 22 mandat. Delvis uppvägs det av att diverse andra högerpartier har lidit förluster. Netto är högerns framgångar med andra ord blygsammare. Nettovinsten kan uppskattas till ungefär 8 mandat.

Även Lulas valkartell med arbetarpartiet, kommunisterna och dom gröna ökar med sju mandat. Andra vänsterpartier har både framgångar och förluster, och nettoförlusten kan uppskattas till ungefär 2 mandat.

Med tanke på att deputeradekammaren totalt har 513 mandat är en högersväng på kanske 10 mandat blygsammare än vad Bolsonaro-partiets kraftiga ökning med 22 platser kan ge vid handen.

Och hoppet är inte ute för Lula med en skillnad på 2 procentenheter i presidentvalets första omgång.

Lettland: Socialdemokraterna håller ställningarna

Liksom i många andra länder som lämnade realsocialismen på 90-talet domineras politiken i Lettland av högerpartier av olika schatteringar. Valet till det lettiska parlamentet (saeima) blev en stor framgång för en proeuropeisk valallians (Apvienotais saraksts) som ökade med 26 mandat och närmar sig egen majoritet med 41 av 100 ledamöter. Andra högerpartier minskade, vilket gjorde segern något mindre imponerande. Det progressiva socialdemokratiska partiet behöll sina tio mandat och samlade 8 procent av rösterna.

Dom Progressiva gick också bättre i Rigas valkrets där dom fick 6 av 38 mandat (16 procent) medan den segrande högeralliansen erövrade 13 mandat (34 procent, att jämföra med 41 procent totalt i parlamentet). Som i andra val jorden runt bekräftar Riga dom större städernas relativa vänstertendens.

Bosnien: Vänsterpartier håller ungefär en fjärdedel av parlamentet

Också i Bosnien och Hercegovina, som före detta socialistiskt land, dominerar högerpartier av olika schatteringar. I det nyvalda underhuset i parlamentet har två vänsterorienterade partier säkrat tillsammans 11 av de 42 mandaten (26 procent). Detta är oförändrat sedan förra mandatperioden. Högerdominansen är alltså inte lika kompakt som i Lettland. Många partier i Bosnien är organiserade efter etniska linjer. Av 16 partier som blivit representerade efter årets val är sju uttalat etniska, dom flesta serbiska. Dom etniska partierna har 17 platser (41 procent) vilket är 2 mandat fler än tidigare.

Om man korsar dom båda dimensionerna kan partierna ordnas i en fyrhörning:

	Inte uttalat etniska	Uttalat etniska
Höger	8 partier 20 mandat (48 %) Minus ett mandat	6 partier 11 mandat (26 %) Plus två mandat
Vänster	1 parti 5 mandat (12 %) Oförändrat	1 parti 6 mandat (14 %) Oförändrat

 

Valet har med andra ord medfört mycket små förändringar av det bosniska representanthusets sammansättning.