Brandstationsblåsningen del 2: Brandmannakrisen

Frågan om en ny brandstation i Skinnskatteberg har stått på agendan rekordlänge utan att det varit möjligt att komma till ett beslut som kunnat verkställas. I ett tidigare inlägg har jag dragit upp tidslinjen sedan brandstationsfrågan först kom upp på den politiska dagordningen 2014.

Nu finns ett beslut om att bygga en ny brandstation som ska stå färdig 2028. Vad var det som hände? Hur kunde det komma till något som ser ut som ett avslut?

Berättelsen om slutfasen kan delas in i olika skeden. I maj hotar nästan alla deltidsbrandmän att säga upp sig. Efter massuppsägningsbeskedet utbryter stor oro i opinionen som kommer till uttryck både på sociala media och i  ”gammelmedia”. Strax efter midsommar tar fullmäktige beslut om byggande av den nya brandstationen. Valet i september innebär visserligen en framgång för Sverigedemokraterna, men en tillbakagång för dom partier som stött byggbeslutet. Några dagar efter valet meddelas att brandmännen tar tillbaka sitt uppsägningshot.

Brandmännen säger upp sig för att påverka politikerna

I protest mot den dåliga arbetsmiljön på brandstationen och i protest mot att kommunens politiker inte efter tolv år lyckats fatta ett beslut om en ny brandstation meddelas att nästan samtliga deltidsbrandmän säger upp sig från den första september. Med tre månaders uppsägningstid innebär det att kommunen kommer att stå utan brandmän och därmed i praktiken utan räddningstjänst från den sista november.

Det är en uppenbarligen samordnad aktion. Alla uppsägningar är undertecknade samma datum. Brandchefen uttrycker förståelse för aktionen. Han delar uppfattningen att arbetsmiljön är dålig och frustrationen över den rekordsega politiska processen.

Bland deltagarna i protestaktionen finns bl a kommunens säkerhetsskyddschef och beredskapssamordnare, båda med brandchefen som närmaste chef. Här märks också den tidigare liberala politikern Gabriel Andersson som inför valet 2022 var den samlade högerns kommunalrådskandidat.

Brandchefens roll är svårtolkad. När SVT i maj 2026 ställer frågan: Du som chef har ju ett arbetsmiljöansvar – har du anmält dina anställdas dåliga arbetsmiljö till Arbetsmiljöverket? Blir svaret: ”Ja, flera gånger. Men det händer inget och jag vet inte varför”. Om det är sant eller ej att han gjort anmälningar till arbetsmiljöverket vet vi inte. Däremot vet vi att det i myndighetens diarium för perioden juli 2002 till april 2026 finns 94 ärenden som handlade om Skinnskattebergs kommun. Inget av dessa hade räddningstjänsten som arbetsställe. Om brandchefen talar sanning om sina anmälningar måste det betyda att myndigheten slarvar med diarieföringen.

Det är svårt att undvika slutsatsen att massuppsägningen är avsedd att vara en påtryckning på kommunens beslutsfattare. Den samordnade uppsägningen och den roll som brandchefen, hans underchefer och en politiker med förflutet som ledande liberalpartist är tydliga tecken.

 

Vad säger lagen om politiska stridsåtgärder?

I en dom från 2018 har Arbetsdomstolen slagit fast att det är en stridsåtgärd ”om en grupp arbetstagare efter tyst eller uttrycklig överenskommelse säger upp sig i syfte att t ex framtvinga högre lön”.

Samordnade protestaktioner som bryter mot fredsplikten är inte tillåtna och parterna är enligt lag skyldiga att vidta åtgärder för att se till att de upphör. När kollektivavtal gäller råder fredsplikt. Då är det förbjudet att vidta stridsåtgärder för att påverka eller förändra gällande avtalsvillkor. Detta är en grundläggande princip för den svenska modellen.

Enligt lagen om offentlig anställning är stridsåtgärder i syfte att påverka politiska förhållanden alltid otillåtna för arbetstagare inom den offentliga sektorn.

Förening som är bunden av kollektivavtal är enligt kollektivavtalslagen skyldig att söka hindra sina medlemmar att vidta olovlig stridsåtgärd eller att om sådan redan vidtagits söka förmå dem att häva den.

Stor oro utbryter i samhället

Efter massuppsägningen flammar oroliga inlägg upp på sociala medier. Att massuppsägningen innebär att kommunen blir utan räddningstjänst tycks vara den allmänna utgångspunkten. Här är några belysande citat: ”Vi måste sluta tjafsa annars så har vi ingen räddningstjänst”, ”De är viktigt att vi har en brandstation” och ”Vad vore Skbg utan en Brandkår???” Även ledande politiker är med på noterna. Kommunalrådet Jonny Emtin säger i en tidningsintervju att det blir svårt att driva en kommun utan räddningstjänst.

Riktigt upprörda känslor kommer till uttryck med farhågorna om hur det ska bli utan räddningstjänst: ”att veta att vi inte har våra brandmän kvar”. ”Dom åker på bränder. Drar upp oss ur vattnet. Startar och håller igång våra hjärtan i väntan på ambulans”, ”beredd att betala om någon får ett hjärtstopp för att ha våra brandmän kvar!” ”Skinnskatteberg utan brandkåren...vill politikerna ha det så o låta Skinnskatteberg brinna??”, ”det handlar ju ändå om att rädda liv”, ”Jag vill inte gärna att mitt hus ska brinna ner om det sker en olycka.”

Förra kommunchefen, senare M-politikern Marie Tollefsen Markström skriver: ”Om någon av oss får ett hjärtstopp, vem tror ni kommer ut och ser till att vi överlever, inte är det en ambulans från, i bästa fall, Fagersta. Nej, det är våra deltidsbrandmän, IVPA, i väntan på ambulans. Om vi har ett drunkningstillbud, inte är det väntan på en ambulans, utan våra deltidsbrandmän som kommer vara först på plats och starta livräddande insatser.”

Några objektiva mått på hur opinionen ser ut finns inte. I SCB:s medborgarundersökning där kommunen deltog 2022 och 2024 ställdes frågan om hur bra man anser att räddningstjänsten fungerar. Andelen som menade att den fungerar mycket bra sjönk från 58 procent till 48. Men det var ju innan det krisade till sig våren 2026.

Kan kommunen vara utan räddningstjänst?

Nej, det kan man ju inte. Räddningstjänsten är liksom t ex grundskolan och socialtjänsten en obligatorisk uppgift för kommunen. Det är en skyldighet för kommunen som regleras i Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Liksom med andra obligatoriska uppgifter finns det en statlig myndighet som ska se till att lagen följs. Exempel på sådana myndigheter är Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Skolinspektionen. För räddningstjänsten är det Myndigheten för civilt försvar.

Om myndigheten kommer fram till att kommunen inte följer lagen (och det vore konstigt om dom säger att en kommun som saknar räddningstjänst följer lagen) kan myndigheten utfärda ett föreläggande som kommunen är skyldig att följa. Lagstiftaren har förutsatt att kommunen följer dom förelägganden som kommer från myndigheten, så något särskilt straff finns inte.

Men om kommunen inte klarar av sina obligatoriska uppgifter är det förstås ett hot mot dess fortsatta existens. Enligt indelningslagen kan regeringen på egen hand ta initiativ till förändringar av den kommunala indelningen, d v s att lägga ned en kommun, dela den eller slå samman den med någon annan kommun.

Brandmannakrisens politiska konsekvenser

I den upprörda diskussion som flammade upp efter massuppsägningarna har det också funnits inslag av partipolitik. Berättelsen som fått ett visst fäste innebär att det är högerpartierna Liberalerna, Moderaterna och Centern, men framförallt Sverigedemokraterna som är the good guys, men att dom kämpat i en motvind från Vänstern och Socialdemokraterna. Någon lustigkurre menade att ” Vänsterextremisterna tycker det är rasism att bygga brandstation.”

Att långbänken skulle bero på motståndet från ”vänsterextremisterna” i Vänsterpartiet och Socialdemokraterna (!?) är väl lite hårdraget eftersom högerpartierna har haft majoritet i kommunfullmäktige sedan 2014, alltså under hela den tid när vänsterkrafterna beskylls för att ha förhalat frågan.

Kommunalrådet Emtin (SD) tror att det är namninsamlingar och överklaganden som underförstått vänsterkrafter ligger bakom, som har fördröjt det hela. Det han tänker på är förmodligen händelserna 2021-2022 när ett folkinitiativ krävde en folkomröstning i frågan och när fullmäktige fattade ett beslut som överklagades och upphävdes. Det blev ingen folkomröstning eftersom alla partier slöt upp bakom folkinitiativets krav, vilka man sen helt struntade i, och det upphävda beslutet hade man lätt kunnat göra om på rätt sätt.

Mer stolliga inlägg har menat att dom pengar som ett forskningsråd satsat på ett program varav en mycket liten del gått till ett delprojekt i Riddarhyttan gott skulle ha räckt till en ny brandstation. Samma stolle tror att hanteringen av överklaganden också kostat mångmiljonbelopp som om dom istället använts på rätt sätt med råge skulle räcka till att bygga en ny brandstation. Att det är vänsterkrafter som ligger bakom är tydligt. Att det skulle innebära att forskningsrådet och förvaltningsrätten skulle ha gett alla sina pengar till Skinnskatteberg för att bygga en ny brandstation säger stollen inget om.

Men en tolkning av valresultatet kan dock vara att högerpolitiker, sociala mediekrigare och stollar fått ett genomslag i valresultatet i september 2026. Det skulle i så fall framförallt handla om SD:s framgång. Tvärtemot den nationella trenden gick SD fram i kommunalvalet i Skinnskatteberg med hela 6,4 procentenheter och två nya fullmäktigemandat. Att M också ökade sin väljarandel med blygsammare 1,7 procentenheter och inga nya mandat följde däremot väl den nationella trenden. Ett mått på uppskattningen av moderaternas agerande i kommunen är också att skillnaden mellan kommunalvalsresultatet och utfallet av riksdagsvalet i samma kommun är hela 4,4 procent. Ett rejält underbetyg från dom egna väljarna alltså. Liberalerna backade också med hela 7 procent och tappade två mandat. Centern som dragit sig ur valet gjorde att ytterligare ett mandat i fullmäktige försvann.

Bilden är alltså splittrad. Dom något mer anständiga högerpartierna backar medan SD firar segrar. Om det nu är brandmannakrisen eller något annat som ligger bakom denna framgång vet vi ju förstås inte. Men alldeles osannolikt är det inte.

Det parlamentariska slutresultatet blir att högermajoriteten som ligger bakom brandstationsbeslutet blir kvar, men försvagad. Övervikten över V och S blir bara ett mandat, vilket bäddar för osäkerhet om vilka beslut som kommer att tas i olika frågor framöver. Eftersom det inte finns något kvittningssystem och eftersom det finns åtminstone ett parti som inte lyckats fylla sina ersättarplatser kan frånvaro från fullmäktigemöten på ett nästan slumpmässigt sätt få omkastade majoritetsförhållanden.