En folkhemsresa

Elena Ferrantes romansvit ”Neapelkvartetten” utkom på svenska 2016 – 2017. Det var ett väldigt liv bland tanterna i Skinnskatteberg. Någon hade hört rykten om när nästa del skulle komma, och den som lyckats komma över ett exemplar av senast utkomna av de fyra böckerna cirkulerade. Nu har sviten blivit teater på Stockholms Stadsteater.

Vi får följa de två väninnorna Lenù och Lila från barndomen till vuxenlivet i en tid som, som Kristina Sandberg skriver i programbladet präglas av mångfalden av maktordningar: klass, kön, språk och avstånd till maktens centrum. Men samhällsomvandlingen under den andra hälften av förra århundradet innebär också förändring där maktordningarna utmanas. När det gäller könsmaktsordningen är det 1950-talets könsmaktsordning som utmanas av den kvinnliga frigörelsen, en gryende ny feminism.

Maja Rung och Ruth Vega Fernandez i "Min fantastiska väninna" (Fotograf Sören Vilks)

Jag hade inte läst de fyra böckerna, men Ingrid som gjort det tyckte att pjäsen mer än böckerna fokuserade på motsättningen mellan den patriarkala könsmaktsordningen och den kvinnliga, inte minst sexuella emancipationen.

På så sätt kommer det mer italienska i kontexten att tonas ned. Camorran finns förvisso där men fram träder istället eroderingen och nedbrytningen av hemmafrukontraktet. På så sätt etableras en koppling mellan det napolitanska sammanhanget och det svenska folkhemmet med dess tonvikt på just hemmafrukontraktet. Hur långt avståndet mellan Neapels 50- och 60-tal och folkhemmet än kan tyckas vara.

På grund av Stadsteaterns renovering är föreställningen utlokaliserad till Årsta Folkets Hus. Inget kunde vara mer talande än förflyttningen till denna folkhemsförort. Denna förort blev klar 1953 och ansågs ha en djärv arkitektur med sina fasadmålningar vid Årsta torg, mittemot centrums teaterlokal. Årsta Centrum betraktas som ett riksintresse och får inte ändras.

Årsta torg (Foto Ingrid Johansson, bild från Stockholmskällan)

Efter fyra timmars teater i en intim men okomfortabel salong ville vi ha en bit mat. Det fanns nära en dansk restaurang med det förpliktigande namnet ”Två små svin”, men de hade avstått från att slå mynt av att förorten invaderats av kulturtanter och –knuttar från innerstan och stängde redan kl 22. Så där slapp de undan med bara knorren svedd. Istället blev det förortskvarterskrogen ”Hjälmaren” som inte såg ut att stänga någonsin, där TV:n malde en ishockeymatch och där ett lagom antal ortsbor diskuterade fotbollsmatcher över sina stora starka.

Tre grisar

Men maten var faktiskt inte alls oäven. Jag tog in en biff Rydberg och Ingrid en filé Oscar. Det ska ju egentligen vara kalvfilé, men det var nog något annat djur. Det är inte bara i förortscentras kvarterskrogar som en kalvfilé inte står att uppbringa i detta land. Men den obestämda filén var god och vällagad. Och Rydberg var inte heller något att klaga på. Inte minst var det mycket, och den serverades med alla tillbehör som det ska vara. Och löken var mjuk. För ostekt lök är ett vanligt fel när enklare matställen ska servera t ex biff med lök, löksås eller varför inte Biff Rydberg. Kanske någon blir överraskad, men de små grisarna som fått följa med utdelade tre grisar till restaurang Hjälmaren.

Tidigare matrecensioner

Fem grisar Matkonsulatet 

Fyra grisar Högsjö wärdshus, Nya serveringen, Ängelsberg, Klostergatans vin och delikatess, Lund, Kungsörstorp, Kohlswa herrgård, Djäknebergets restaurang, Grythyttans gästgivargård, Wärdshuset Gaggeska gården,  Bryggans Bar och Café, Västerås, Pressklubben, Gripsholms Värdshus, Ulvsby herrgård, Sunne, Konserthusterrassen, Västerås, La Cantina, Södertälje, Zorbas taverna, Kolsva, Söders Hjärta, Lake Lodge, Karlskoga, Nya Hattfabriken, Färna herrgård, Tolvsbo bergsmansgård

Tre grisar Vinöns wärdshus, Wärdshuset Engelbrekt, Kolbäcks Gästgivargård, Bjerreds Saltsjöbads kallbadhus, Blå Kök och Bar, Karlstad, Pinchos, Göteborg, Brasserie Elverket

Två grisar Wanbo herrgård, Brasseri Stadsparken, Västerås, Hotell Scheele, Köping, Hyttans café, Säfsen

Det hände i Skinnskatteberg i maj

1921 Baggå ångsågs konkursauktion

Den 25/5 1921 annonserade landsfiskalen Pontus Nohre om två olika offentliga auktioner på den konkursade Baggå Ångsågs tillgångar. Vid den ena auktionen som skulle hållas på landsfiskalskontoret i Skinnskatteberg försåldes konkursboets aktieinnehav. Vid den andra auktionen såldes kvarvarande lager av ”sågade trävaror (export) samt ved”.

Att sågen skulle gå i konkurs stod klart redan i december året innan när det meddelades att betalningarna inställts.

Aktiebolaget Baggå ångsåg har i dagarna inställt sina betalningar och torde inom den närmaste tiden komma att gå i konkurs. Bolaget har ett eget kapital av 800,000 kr. Bland bolagets tillgångar märkas samtliga aktier i Skinnskattebergs bruks a.-b., vars ekonomiska ställning däremot är mycket god. Anledningen till obeståndet torde vara arr bolaget, förutom egna trävaruaffärer, även delvis drivit den industriella rörelsen vid Skinnskattebergs bruk och däri nedlagt och bundit alltför stora kapital i nyanläggningar, såsom kolugn, torkanläggning, lådfabrik m.m. Styrelsen utgöres av disponenten H.V. Hanson, K. Karlsson och A. Th. Asmundsson. (DN 17/12 1920)

1928 En månads fängelse för djurplågeri

Västmanlands västra domsagas häradsrätt har på torsdagen avkunnat utslag i målet rörande djurplågeri vid Fagersta gård i Skinnskatteberg. Svarandena, bröderna Karl Albin och Axel Gerhard Andersson dömdes till en månads fängelse vardera. (DN 4/5 1928)

1933 Doktor Nilsson: Kvacksalvarnas skräck

Ett svårt fall av kvacksalveri har bringats till medicinalstyrelsens kännedom av provinsialläkaren Nils Nilsson i Skinnskatteberg. En lantbrukare i Karmansbo har under ett par års tid låtit behandla sin treåriga dotter av en s.k. klok gumma i Bergs socken för sannolikt engelska sjukan. Flickan skulle smörjas tre kvällar i tre månader i tre år och varje kväll ha tio droppar av Thielmans droppar. Vidare skulle den sjuka icke tvättas under de tre åren. Vid konsultation hos d:r Nilsson befanns barnet misskött i betänklig grad: en oren hud samt rakitiska böjningar i både vertikala och sagittala planen å underbenen, vilka benförändringar gjorde flickan till en krympling som knappt kunde gå. (DN 24/5 1933).

Några år senare hade doktor Nilsson anledning att också ta itu med en ladugårdskarl från Arboga som praktiserade som homeopat.

En homeopat från Arboga har blivit anmäld hos medicinalstyrelsen av provinsialläkaren Nils Nilsson i Skinnskattebergs distrikt för att han behandlat en tuberkulös patient. Enligt intyg från lasarettet skall den sjuke ha blivit sämre på grund av homeopatens läkarvård. D:r Nilsson omtalar att det vid polisförhör med kvacksalvaren bl.a. framgått att denne för två år sedan gått direkt från ladugården till utövandet av homeopati…Vid ett besök hos en familj i Riddarhyttan hade homeopaten frågat om någon var sjuk. Ja, det fanns sjuka, upplystes det, men sjukdomarna skötte provinsialläkaren om. Homeopaten hade då begärt att få se medicinen. Sedan han hade fått medicinflaskan i hand hade han ”låtsat” läsa receptet, varpå han utlät sig: ”Medicinen är bra, men blott för tillfället, den ger ingen varaktig bot, men det gör min medicin. (DN 6/6 1937)

Doktor Nilsson med dubbelbössa (bild från Bygdeband)

I en intervju efter ytterligare ett par år sa doktor Nilsson att ”den här trakten är väl känd bland de friskaste vi ha i Sverige, med dess många sjöar och barrskogar.” Icke desto mindre finns det ”gamla sjuka gummor och gubbar som gärna vända sig till kvacksalvare.” Doktorn berättar om den kloka gumman i Bergs socken som ”stöpte i bly” och lagade salvor. ”En pojke som varit under henns behandling måste senare föras till vanföreanstalt”. Om ladugårdskarlen/homeopaten berättar han att han ”brukar åka omkring och titta folk i ögat genom en glasbit samt ordinera skäligen ofarliga sockerpiller”. Men doktorn är starkt kritisk till att Folkets park i Riddarhyttan ”som bl.a. har en känd folkbildare i styrelsen, lånar ut sina lokaler som mottagning åt kringresande homeopater.” (DN 28/7 1940)

1947 Tre brandkårer stoppade skogsbrand

VÄSTERÅS, söndag. TT. En häftig skogsbrand mellan Krampens och Näverkärrets stationer avbrände på lördagseftermiddagen ett skogsområde på omkring 3 kilometers längd och ett par hundra meters bredd. Brandkårerna från Skinnskatteberg, Kolsva och Köping samt frivilligt släckningsmanskap från trakten omkring lyckades efter hårt arbete hejda eldens framfart. Orsaken till skogsbranden var gnistbildning från ett passerande elloks bromsklossar. (DN 19/5 1947)

1956 Gravar öppnas efter förväxling

En makaber situation har uppstått i Skinnskatteberg, där en del gravar blivit förväxlade. Det skedde i vinter under ordinarie vaktmästarens sjukledighet. Inom ett område med ett 20-tal gravar har man hittills konstaterat att namnet på en som är begravd där inte återfinns på gravbeteckningen. Det är möjligt att man måste öppna samtliga gravar inom området för att få klarhet i saken. (DN 12/5 1956)

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här. 

Bristande it-säkerhet i Skinnskattebergs kommun

P4 Västmanland rapporterar att kommunrevisionen i sin granskning av den kommunstyrelse som satt 2018 gjort en granskning av it-säkerheten i kommunen. Stora brister har framkommit vad gäller skyddet mot skadlig kod, säkerhetskopiering och återställning samt it-avdelningens bemanning. Dessutom saknas ett ledningssystem för informationssäkerhet och kvalitet. Klicka här för P4 Västmanlands rapportering.

Ännu en kraschlandning för Fp+Sd i Skinnskatteberg

Lärarnas riksförbund har jämfört grundskolan i kommunerna. Kriterierna för jämförelsen har varit undervisningskostnader per elev, lärarlöner, behöriga lärare och elevresultat. För vart och ett av kriterierna har man tagit hänsyn till olika faktorer som man vet har samband med respektive kriterium. På så sätt menar man att man har tagit hänsyn till de olika förutsättningar som kommunerna har.

Skinnskattebergs kommun får tyvärr ett dåligt resultat och hamnar på plats 266 av 290. När man tittar på kommunerna i Västmanlands län kommer Skinnskatteberg näst sist. Sist kommer kanske något oväntat Västerås, som presterar sämre än förväntat. Särskilt dåliga är Skinnskattebergs kommun när det gäller undervisningskostnader (plats 274) och behöriga lärare (282).

Det ska kanske läggas till att uppgifterna för undersökningen samlades in 2017 och 2018. Det var alltså under den tid när koalitionen mellan Folkpartiet och Sverigedemokraterna hade ansvaret för kommunens ledning. Listan över Fp+Sd-koalitionens bottenskrap är lång.

Kommuner i Västmanlands län efter Lärarnas riksförbunds grundskolerankning

Kommun	Rang
Surahammar	4
Fagersta	36
Arboga	71
Sala	142
Köping	182
Kungsör	186
Hallstahammar	199
Norberg	239
Skinnskatteberg	266
Västerås	271

Doris hälsar på

I mormors ateljé

Löst hela 15-spelet nästan utan hjälp

Kryddblandning till Chicken Tikka

Nya kulörta lampor på verandan tänds vid läggdags

Framgångsrikt firande av Första Maj på Djäkneberget

Snackisen i norra Västmanland de senaste dagarna har varit att polisen mot allt förnuft gett tillstånd till nazister att demonstrera i Fagersta på första maj. Vad kunde antifascisterna möta upp med för motstånd? Vänsterpartiet planerade ingen manifestation mot fascisterna. Socialdemokraterna deklarerade sturskt att de inte lät nazister påverka deras planering. Som planerat avsåg man att fira första maj med en familjedag på Brinelltorget. Nazisterna skulle med andra ord bekämpas med grillad korv. Inte ens från AFA knystades om någon motaktion.

Vi hade övat upp att ropa "INGA FASCISTER PÅ VÅRA GATOR!" och Ingrid prövade svingen med handväskan. Men förgäves. När till och med nazisterna backade ur var problemet så att säga ur världen. Kanske tyckte de att vädret var för opålitligt. Risk för regnskurar. Man kan inte kräva alltför mycket av den vita rasens avantgarde.

Själva åkte vi, som vi gjort de senaste åren, för att delta i första maj-manifestationen på Djäkneberget i Västerås. Demonstrera orkar vi inte längre riktigt med. Särskilt som demonstrationståget i Västerås går uppför de mer än hundra trappstegen upp på berget.

Men mötet deltog vi i tillsammans med hundratals kamrater och sympatisörer. Det var ett bra möte med tal av riksdagsledamoten Christina Høj Larsen. Fantastisk musik av världens radikalaste swingband "Cats and Dinosaurs". "International Solidarity" och "Internationalen" fick en speciell innebörd just idag med tanke på det pågående statskuppsförsöket i Venezuela.

Många läser om Fp+Sd:s njugghet mot minoriteter

De här kommunerna har något gemensamt: Borlänge, Borås, Botkyrka, Degerfors, Gällivare, Gävle, Göteborg, Hörby, Karlskrona, Karlstad, Krokom, Lerum, Linköping, Lund, Nordmaling, Pajala, Sigtuna, Solna, Sundsvall, Södertälje, Umeå, Vallentuna, Vingåker, Växjö och Åtvidaberg. De flaggar alla på kommunens officiella flaggstänger på de nationella minoriteternas högtidsdagar. Många kommuner flaggar också med regnbågsflaggan under t ex prideveckan. Skinnskattebergs kommun tillhör inte någon av dessa kategorier. Det flaggas på sverigefinnarnas högtidsdag, men samer, tornedalingar, romer och hbtq-personer tycker inte kommunen förtjänar ett sådant uttryck för respekt.

Beslutet fattades i juni i fjol. Det var alltså den dåvarande styrande koalitionen i kommunen (Folkpartiet under ledning av Carina Sándor tillsammans med Sverigedemokraterna) som stod bakom beslutet. Då fanns inte ens flaggning med den sverigefinska minoritetens flagg med. I vintras när kommunen bytt till ett socialdemokratiskt styre beslutades det på förslag från Socialdemokraterna att man också skulle flagga med sverigefinnarnas flagga på deras högtidsdag.

Men inte heller det gick alldeles smärtfritt. Moderaternas ökända gruppledare Bo Öberg yrkade avslag och reserverade sig mot beslutet.

Återigen är det stort intresse i läsekretsen för detta Fp+Sd-ställningstagande mot nationella minoriteter och hbtq-personer. Inlägget från förra sommaren är i topp på mest-lästa-listan i april-

Antal besökare var i april 324 (376 i nars). Av dessa var 166 (221) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,52 (1,51) och genomsnittlig tid per besök var 72 (71) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, USA, Danmark, Finland och Nirge. Ströbesökare var från Brasilien, Schweiz och Spanien Schweiz.

De tio mest visade inläggen i april:

1	Sverigedemokraterna och Folkpartiet säger nej till... (7:a)
2	Strövtåg: Draken i Ströbohög (ny)
3	Skinnskattebergs 42 fossilbilar (ny)
4	Mot evigheten del 10 (ny)
5	Påsklunch på Tolvsbo bergsmansgård (ny)
6	Strövtåg: Kolsvas röda grus (ny)
7	Dags för en folkrörelse mot populismen (ny)
8	Skinnskatteberg har dålig koll på kommunens bilar (5:a)
9	I solskenet vid Lienshytte masugn (ny)
10	Stopp för olaglig fastighetsförsäljning i marstopp.. (ny)