Tittigate-rättegången: Säkerhetsklassning används för att bli av med misshagliga medarbetare

 

Den tidigare VA- & fastighetschefen Titti de Verdier har som bekant stämt kommunen för olaga avsked. Efter drygt tre år har nu målet nått rättssalen på Västmanlands tingsrätt i Västerås. Sex dagar är avsatta. 

Än så länge är det svårt att se några klara tendenser mer än att kommunens ombud, vilket redan tidigare utmärkt sig magplaskande i arbetsrättsmål (tidningen Arbetaren mot Kajsa Ekis Ekman), genom ett extremt aggressivt och störande agerande rört till förhandlingarna. 

Dock har det redan nu, trots att det enda som hittills hunnits med är parternas sakframställningar och förhör med den berörda Titti de Verdier samt ett första av den mängd planerade vittnesförhör, framträtt ett tydligt mönster om hur kommunens högre tjänstemän gör aktivt bruk av det man kallar säkerhetsskydd för att utöva makt i alla möjliga frågor.

Det är nämligen så att de underliggande instrumenten, säkerhetsklassning och säkerhetsprövning är saker som några av kommunens tjänstemän (kommunchef och säkerhetschef) har exklusiv bestämmanderätt över. 

All information om vilka verksamheter, tjänster eller anläggningar som anses säkerhetsklassade är hemlig, det har dessa tjänstemän bestämt. Den politiska ledningen, som enligt både kommunallag och sans och förnuft är ansvarig för den kommunala verksamheten, står helt utanför och nekas såväl information som styrning av denna gökunge.

Var och en av kommunens anställda eller politiker som kommer i kontakt med något som av dessa två tjänstemän betraktas som säkerhetsklassad verksamhet eller information (vilka verksamheter det är frågan om är naturligtvis hemligt) får genomgå en mycket omfattande säkerhetsskyddsprövning, vilket omfattar allt från släktförhållande, nationell härstamning, ekonomi, släktingars ekonomi, personliga åsikter - även politiska sådana, organisationstillhörighet (även historiskt) och, har det visat sig, ens inställning till just denna säkerhetsskyddsverksamhet. 

Det har vid flera tillfällen, bland annat vid dragning av systemet i kommunstyrelsen, framkommit att det faktum att en enskild riktat kritik mot systemets uppbyggnad i sig innebär att vederbörande inte kan godkännas i en säkerhetsprövning. 

Det godtycklighet systemet innebär medför naturligtvis att det är ett perfekt instrument för maktutövning. 

Den anställde som riktar kritik mot hur arbetet organiseras riskerar i högsta grad att plötsligt, utan att skäl redovisas, få sitt säkerhetsgodkännande indraget. 

Motiv är ju alltid hemliga i sig. 

Har man en säkerhetsklassad tjänst innebär detta i princip automatiskt att man förlorar sitt arbete. Eftersom även det faktum att man varit säkerhetsklassad är hemligt innebär klagomål på behandlingen inför andra än kommunchef eller säkerhetschef i sig ett brott mot säkerhetsreglerna. 

Detta gäller naturligtvis också om man kopplar in ens fackliga organisation.

Enbart under inledningen av rättegången har det tydligt framkommit hur detta svarta hål flitigt har utnyttjats, i dessa fall av den tidigare tekniska chefen. På hans begäran har säkerhetsgodkännandet dragits tillbaka för två verksamhetschefer som han kommit på kant med. Det gäller den tidigare VA-chefen och naturligtvis den VA-och fastighetschef denna rättegång handlar om.

Vi ser alltså här konsekvenserna av att säkerhetsfrågorna gjorts till något slags självständig verksamhet - en insyns- och kontrollbefriad ficka i den kommunala verksamheten. 

Vi ser också hur oansvariga tjänstemän utnyttjar denna gökunge till verksamhet i egna syften utan att agerandet kan granskas eller rättas till.