Strövtåg: Draken i Ströbohög

I förra avsnittet tog vi vår utgångspunkt i Ekebybro där den medeltida eriksgatan korsar Hedströmmen. 2,5 km västerut längs eriksgatan hittade vi den fantasieggande Skunkhällen där en gång den mystiska Skunkträdsfrun huserade. I det här avsnittet ska vi istället fara 3,5 km österut från bron till Köpings landmärke nummer ett – den sägenomspunna Ströbohög.

Såhär beskriver en artonhundratalskälla högen:

Ströbohög, näst Balunda- (”Anunda”) högen den största i Westmanland och ett af de skönaste minnesmärken i landet samt har, jemte det icke långt derifrån belägna Nyckelberget, ådragit sig äfven sednare forskares uppmärksamhet genom en dervid fästad sägen (Se Dybecks Runa, sid. 10 2:dra häft.) Inberäknadt åsen, på hvilken den är belägen, har den omkring 70 alnars sluttningshöjd och en omkrets vid roten af 243 alnar.

 

Den respektingivande högen

Jojomensan. Det där låter väl spännande. Vi får vända oss direkt till referensen Rikard Dybeck (jo, det är han som skrev ”Du gamla du fria”). Såhär skriver Dybeck:

Den förste, som anför den hithörande sägnen, …, är Hallman. Han berättar, att, i Ströbohög, ”Oden förvarat mycket gods och penningar, öfver hvilka han förordnat en draka till vecktare, och således, om både draken och godset igenläst högen, och nycklarna till thensamma undangiömt uti ett inte långt therifrån belägit berg, hvilket theraf odens nyckelberg skal vara kallat; såsom thet ock än i dag Nyckelberget heter. På samma berg (fortfar han) står en lund, af hvilken gamla och skuggerika trä ingen fördristar sig något thet ringaste röra, svarandes om man orsaken thertill efterfrågar, att af gammal tid har i thetta berget varit ett starkt rådande, som med ondt vedergäller them, som thenna lunden något förolämpar … Och är i Ströbohög någon dråpelig Konung eller hielte begrafven, then ther med sina tappra bedrifter väl gjort sig värdig att till sin ihågkomst förvaras af de vaksamma nordiska drakar…

Nyckelberget är idag ett bostadsområde i Köping. Det framgår dock av denhär flygbilden av Nyckelberget att det mitt i finns bevarad en träddunge. Månne det är den av Dybeck omnämnda lunden, som man av skräck för att drabbas av skogsråets onda vedergällning lämnat kvar. Är det där som nyckeln finns?

Nyckelberget

Draken

Det där med Oden förhåller sig Dybeck lite kallsinnig till. Dybeck refererar till kyrkoherden i Köping Nicolaus Jonæ Salanus som var den förste att (1667) nedteckna sägnen om Ströbohög. Dybeck skriver: ”

Hallmans uppgift att berget fordom hetat Odens Nyckelberg finnes icke styrkt, hvarföre den är att lemna i sitt värde, destoheldre, som N.Salanus … vet intet af Oden. Hans ord äro dessa: ”Ströö – Är en stoor hög, kallas Strööbohögh, … Sägs att där skal een Jättestuga inne aff Eek byghd vara; nyckeln skal finnas i Nyckelberget, som ligger ett stycke derifrå. I denna högh synes lius brinna.” ”Jemmertuna – är Nyckleberget, hvar ljus synas bripna; dee hafva och sett draken komma ifrå Strööbohög dijt flygande”.

 Jämmertuna socken var Köpings gamla landsförsamling och det synes ha varit ett i övrigt ganska ointressant område. Dybeck skriver ” En föga märkvärdig trakt”. Och Wilhelm Erik Svedelius som faktiskt var statsvetare och professor Skytteanus skriver om Jämmertuna (1894) ”Nära Köping fans ett ej för naturskönhet berömdt, men för nyttans skull berömvärdt ställe, som kallades Jämmertuna brunn. Der fans en helsobrunn, som begagnades med mycken fördel af ortens folk. Brunnen vårdades med utmärkt omsorg af ortens läkare, professoren Ringenson, hvilken härmed verkligen blef stadens och ortens välgörare. Stället kallas nu Johannisdal.” Ja, det var ju alltid något.

Bestigning av Högen. I rollen som bergsbestigare ser vi Ingrid.

Här ligger Ströbohög

Strövtåg i Hedströmsdalen. Tidigare avsnitt i serien:

Skunträdsfrun