Många avhoppade politiker i kommunerna

Det är inte ovanligt att valda politiker i kommunerna hoppar av från sina uppdrag. Under 2000-talet har vanligen 20 – 25 procent av dom valda fullmäktigeledamöterna hoppat från sina uppdrag varje mandatperiod. Under valperioden 2018 – 2022 låg siffran på 21 procent. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om olika skäl varför man väljer att avsäga sig sitt uppdrag, Grovt taget kan man dela in orsakerna i två grupper: personliga respektive politiska skäl.

Som personliga skäl kan man räkna t ex att man tycker att uppdraget tar för mycket tid från annat här i livet, t ex familjen, arbetslivet, fritidssysslor. Om man flyttar från kommunen är man helt enkelt inte valbar och måste lämna uppdraget. Sjukdom kan vara ett ytterligare skäl.

Politiska orsaker kan vara motsättningar i det egna partiet, att man tycker att fullmäktige har för lite att säga till om eller att det egna partiet är i en sådan situation att det inte har tillräckligt inflytande.

Förr var den som ville lämna fullmäktigeuppdraget tvungen att uppge ett skäl. I 1953 års kommunallag stod det i sjunde paragrafen:

Den som uppnått sextio års ålder må avsäga sig uppdrag att vara kommunfullmäktig eller suppleant. Eljest må ej någon avsäga sig sådant uppdrag med mindre han uppgiver hinder, vilket godkännes av kommunfullmäktige.

Kravet att ”yngre” politiker (alltså under 60 år) måste uppge ett skäl, som godkänns av fullmäktige för att få sluta är sedan länge borta. I senare kommunallagar (1977, 1991 och 2017) är det fritt fram att säga upp sig utan att uppge något skäl. Ska man veta något om orsakerna till avhopp måste man göra det genom att exempelvis i enkäter fråga dom som hoppat. Det finns vitt skilda resultat av sådana undersökningar om proportionerna mellan politiska och personliga skäl. Förmodligen är dom politiska skälen underskattade. Dom handlar ju om makt och inflytande, och många är ovilliga att säga att dom är intresserade av att få makt. ”Makt” är ofta ett fult ord. En kvalificerad gissning är att det är jämnt skägg mellan personliga och politiska orsaker till avhopp.

SCB har data om avgångna ledamöter som jag har bearbetat. I landets kommuner har hittills under mandatperioden 2022 – 2026 2 144 fullmäktige lämnat sina uppdrag. Det motsvarar 17 procent. Var sjätte vald fullmäktige i landet har alltså gett upp under perioden hittills. Även om man räknar genomsnittet av avhopparfrekvensen per kommun blir det 17 procent.

Lägst är Arjeplogs kommun där faktiskt ingen hoppat av hittills. Riktigt låga siffror – 2-3 procent – uppvisar också Skurup, Årjäng och Töreboda. Högst är Arvidsjaur, Valdemarsvik och Borgholm där omkring hälften av dom 2002 valda har lagt av.

Skinnskattebergs kommun kommer med sina 28 procent också högt, långt över genomsnittet. Bara 23 kommuner (8 procent av alla) har högre avhoppsfrekvens än Skinnskatteberg.

Kommunerna fördelade efter avhoppsfrekvens i fullmäktige hittills under mandatperioden 2022 – 2026. Källa: Egen bearbetning av data från SCB.