Rött ljus för Skinnskatteberg i korruptionsmätning

I SCB:s medborgarundersökning ställs frågan om man anser att kommunens verksamhet är fri från korruption. Av dom svarande i Skinnskatteberg anser 17,3 procent att kommunen är fri från korruption. Omvänt gäller då förstås att 82,7 procent anser att det förekommer korruption.

Alla kommuner deltar inte i medborgarundersökningen. I 2024 års undersökning deltog 128 av landets kommuner. Av dessa hade Skinnskatteberg dom näst sämsta värdena. I Västmanlands län deltog fem av tio kommuner. Här är dom ordnade efter hur många som uppfattade att kommunen var fri från korruption:

1. 60,3 procent Kungsör
2. 48,5 procent Hallstahammar
3. 40,8 procent Norberg
4. 31,3 procent Köping
5. 17,3 procent Skinnskatteberg

Så här fördelade sig alla dom deltagande 128 kommunerna:

Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), som den här bilden är hämtad ifrån, delar in dom deltagande kommunerna i tre grupper: Rött ljus får dom kommuner där färre än 37,5 procent anser att kommunen är korruptionsfri. Det är i den här gruppen som Skinnskatteberg hamnar näst sist med sina 17,3 procent. Allra sist kommer Ystad med 15,4 procent. Grönt ljus får dom kommuner där 50,5 procent eller mer anser att kommunen är fri från korruption. I topp hamnar Smedjebacken med 67 procent. Kommunerna mellan den röda och den gröna gruppen får gult ljus.

Vilken betydelse har Sverige”demokraternas” maktposition?

Allt som oftast kopplas diverse ekonomiska oegentligheter i kommunerna ihop med sverige”demokratiska” politiker. Det kan som i ett aktuellt fall, där en SD-politiker i Västerås står under åtal för grovt bedrägeri, handla om att man försökt skoja till sig för stora arvoden och ersättningar. Eller så kan det, som i Skinnskatteberg handla om att SD-kommunalrådet med hjälp av olika bulvaner berikat sig själv och sin firma med kommunala uppdrag.

Det är därför befogat med en särskild undersökning om vilken roll SD:s maktställning i kommunerna påverkar medborgarnas upplevelse av att kommunen är korrumperad. Jag ska begränsa analysen till dom 66 kommuner som i Koladas redovisning fått grönt (relativt korruptionsfria) eller rött ljus (relativt få anser att kommunen är korruptionsfri). Med hjälp av fyra olika indikatorer på SD:s maktställning ska vi se om sannolikheten att kommunen ska få rött ljus påverkas av om SD har en stark maktposition.

Dom fyra indikatorerna är:

• Partiets storlek i fullmäktige: Är partiet störst, näst störst, tredje största o s v. Flest kommuner faller i den grupp där SD är tredje största parti. Det är fallet i 36 av dom 66 kommunerna.
• Har partiet en vipp-position: Detta mått mäter om den partipolitiska konstellationen i fullmäktige är sådan att SD:s röster kan avgöra majoritetsförhållandena när dom borgerliga partierna står mot dom rödgröna partierna. Så är det i 35 av dom 66 kommunerna-
• Deltar SD i den politiska ledningen i kommunen, d v s ingår partiet i den styrande koalitionen. Så är det i elva av dom här studerade kommunerna.
• Är det en SD:are som är kommunstyrelsens ordförande? Detta inträffar bara i tre av kommunerna.

Slutligen ska jag summera dom fyra indikatorerna till ett samlat mått på SD:s maktposition. Detta mått varierar mellan 0 och 4, och har för dom studerade 66 kommunerna ett medelvärde på strax över ett.

För vart och ett av dom fem måtten ska jag se vad sannolikheten är att kommunen av medborgarna ska bedömas som korrumperad, d v s den har fått rött ljus i Koladas redovisning. Eftersom dom röda och gröna grupperna är lika stora, så betyder en sannolikhet på 50 procent att korruptionsbedömningen är oberoende av SD:s maktställning.

Först ska jag visa sannolikheterna för ”rött ljus” för de fyra enskilda indikatorerna:

För var och en av indikatorerna är sannolikheten för att kommunen ska bedömas vara korrumperad över 50 procent. För dom två första måtten är effekten måttlig. 65 procent av dom kommuner där SD är största eller näst största parti får rött ljus. Men sen smäller det till. Om man tar med SD i styret är det 91 procents sannolikhet att det blir rött ljus. Och dom tre kommuner som har en sverige”demokratisk” KSO anses alla vara korrupta.

När det gäller det samlade måttet på SD:s maktställning, så ökar sannolikheten kontinuerligt från bara 32 procent när inget av dom fyra kriterierna är uppfyllda till hundra procent när tre eller fyra kriterier fylls. Alltså: Ju mer makt åt Sverige”demokraterna”, desto mer korruption i kommunen.

SD framstår sannerligen som dom smutsiga händernas parti.