Vad fan betyder Färna?

Det händer att man blir fundersam över ortsnamn. Ett ortsnamn som förbryllat oss är den tredje större tätorten (numera bara småort) i vår egen kommun – Färna. Vad kan ett sådant ord betyda? Om man söker på t ex Google på Färna, så är det nästan bara en fisk som dyker upp. Det är ett slags karpfisk. Den är ganska sällsynt men påstås förekomma i den närbelägna Kolbäcksån. Enligt fiskbasen.se har den också påträffats i den mer närbelägna Hedströmmen (Färna ingår i Gisslarboåns vattensystem. Gisslarboån är ett biflöde till Hedströmmen). I Svanensjöarna i samma vattensystem uppges det finnas en annan karpfisk med det snarlika namnet Faren. Både Färna och Faren är i stort sett oätliga. Fiskbasen.se lägger till ”Endast i Sovjetunionen [salig i åminnelse] utnyttjas faren som matfisk.” Det verkar ändå, trots allt osannolikt att sällsynta oätliga fiskar har gett namn åt orten.

En liten avstickare i ortsnamnens värld

Det finns ju en hel vetenskap som sysslar med att tolka ortsnamn. I mycket handlar det om efterledet i sammansatta ortnamn. Efterleden kan i huvudsak delas in i naturnamn och kulturnamn. När jag tittar på dom uppgifter som finns om ortsnamnen i Skinnskattebergs kommun dominerar kulturnamnen. Institutet för språk och kulturminnen håller ett ortnamnsregister. Där tycker jag mig hitta knappt ett hundratal namn som är sammansatta (och alltså har ett efterled) och som förefaller begripliga. Av dessa är 67 kulturnamn och 21 naturnamn. Kulturnamnen skulle i sin tur kunna kopplas ihop antingen med bergsbruk och järnhantering eller med jordbruk.

Den första gruppen består t ex av hytta, hammar, gruva samt fors och berg. Dom båda sistnämnda skulle förstås också kunna ses som naturnamn, men när det gäller berg används det i Bergslagen oftast för att beteckna gruvor och bergverk. Det är väl inte orimligt att det finns en sådan koppling mellan fors och hytta eller hammar eftersom forsarna levereade kraft till just dom industrianläggningarna.

Viktigast i jordbruksgruppen är bo och torp. Vanliga naturnamn har ofta en anknytning till vatten, som viken, sjö(n), näs, mora (sumpig granskog), kärra, myra och tjärn.

Lantmäteriet har kartor och listor där man kan se förekomsten av olika ortnamnselement. Jag hittar i Skinnskattebergs kommun följande antal efterled med anknytning till järnhanteringen: Gruva 36, fors 17, hammar 14, berg 13 och hytta 11. Summa summarum 91 stycken. Dom mer jordbruksanknutna bo (inklusive varianten boda) är 64 stycken och torp 53 stycken. Summa 117. Även om det inte har med (det ej sammansatta) Färna att göra, vill jag inte undanhålla läsaren den allra vanligaste efterleden, alltså bo:

Alldeles i vår närhet, i Heds socken, kommer t ex Brickebo, Enebo, Bubbarsbo, Jönsarbo, Karmansbo, Lermansbo, Nibbarsbo, Stenbo, Svansbo, Tomasbo och Trunsbo. Inte illa!

Åter till Färna

Men låt oss nu återvända till Färna. Det är ju inte ett sammansatt namn. På lantmäteriet kan man får en uppfattning om spridningen av ortnamn där elementet färn ingår i hela Sverige. Det blir ett imponerande antal om 142 stycken med en viss koncentration till östra Mellansverige:

På vissa håll i landet är det ganska vanligt med ortsnamn som innehåller ”färn”: Inte mindre än 37 platser i Dalarna tätt följt av Gästrikland med 31 och Västmanland med 29 träffar. Andra län med 10 eller fler fall är Uppsala, Värmland och Västernorrland. Helt färnlösa är Sörmland, Jönköpings län, Skåne och Norrbotten.

Så tolkningsproblemet måste alltså finnas även på andra håll än i ”vårt” Färna. På projekt Runeberg hittar man Elof Hellquists (1903-06) Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia”. Han har en lång utläggning om Färna i sjö- och bebyggelsenamn. Slutsatsen synes vara att han vill koppla det samman med ”fara”. Inte i betydelsen farligheter utan snarare i betydelsen att åka. Hellquist lutar åt att det kan handla om färjelägen. Mot detta talar dock Västerfärnebo, där ingen sjö att fara på eller över fanns. Han tröstar oss dock med att kyrkan i Västerfärnebo ligger nära Vagnsån.

Fiskteorin avfärdas. Den skulle hänga ihop med det grekiska ordet περκνός (perknos) som betyder mörkfärgad eller brokig. Vilket fisken skulle vara.

En annan tolkning finns om det värmländska Färnebo, både en socken och ett härad utanför Filipstad. Det finns en teori om just det värmländska Färnebo. Det skulle vara en beteckning på dom som bodde vid Färnsjön, som i sin tur fått sitt namn av den kryptogama växten färne som numera kallas fräken och som växer i den närbelägna Färnsjön. Tolkningen delas av Västerfärnebo hembygdsförening i Västmanland. Utredningen (1934) om dom värmländska ortsnamnen nöjer sig med att namnet kommer av Färnsjön. Inga ytterligare utvikningar om fräken. Hellquist berör över huvud taget inte fräken-tolkningen, utan menar att färn i Färnsjön har samma ursprung som andra sjönamn innehållande ”färn”.

Slutligen ska vi uppehålla oss vid ytterligare en tolkning som bl a återges på Ferna Herrgårds hemsida: ”Det äldsta belägget för ortnamnet är från 1467 (Fegernæ). Det kan vara värt ytterligare en återkomst till Hellquist. Det visar sig att det på gränsen mellan Småland och Västergötland finns en sjö som heter Fegern, alltså rätt snarlikt Fegernæ. Hellquist diskuterar ingående innebörden i Fegern, som han härleder till det fornnordiska fegher med innebörden ”dödsinvigd”, ”av någon andemakt bestämt att årligen en eller annan människa skulle omkomma i strömmen”. Det skulle också kunna betyda ”de dödsdömdas sjö” och ”att i densamma människor kastats som offer”, vilket i sin tur kunde föranleda att sjön betraktades som ”helig”.

Det är nu dags att summera dom olika förslagen på vad namnet ”Färna” betyder. Här är dom alternativa tolkningarna:

• En eller annan fisk som bara äts av ryssar.
• Där man kan åka med båt.
• Där det växer mycket av en särskild sumpväxt.
• Dom dödsdömdas sjö.

Säg inte annat än att den här genomgången har lett till en högre nivå av icke-vetande!