måndag 14 december 2015

Huvuden rullar när politiker roffar åt sig för höga arvoden

Det förekommer då och då att kommunalpolitiker faller för frestelsen att fiffla med arvoden och ersättningar. Det är allvarligt eftersom det skadar förtroendet för det demokratiska systemet. Därför kan man förstå att huvuden rullar när fiffel avslöjas.

I två landsting har under senare år omfattande arvodesskandaler rullats upp. I Sörmland slutade de ledande politikerna att hålla sig till det arvodesreglemente som fullmäktige hade beslutat om 2007. Tre år senare avslöjades bluffen. Utan att bry sig om fullmäktiges beslut fördelade man pengarna sinsemellan. I centrum stod landstingsstyrelsens ordförande Jörgen Danielsson. Han beskylldes för att ha roffat åt sig ett högre arvode på de andra politikernas bekostnad och för att ha låtit fler personer bli landstingsråd än vad fullmäktige beslutat. Jörgensson åtalades misstänkt för trolöshet mot huvudman. Enligt åklagaren hade detta kostat landstinget 1,5 miljon kronor. Danielsson slapp undan med bara svansen svedd: Tingsrätten friade honom. Han ansågs inte ha haft ont uppsåt och inte förstått att han bröt mot bestämmelserna. Däremot var karriären som landstingsråd slut.

I Västernorrland prickade revisorerna landstingsstyrelsens ordförande och fullmäktiges arvodeskommitté för att de medverkat till att arvoden utbetalats utan föregående beslut av fullmäktige. Fullmäktige höll med och riktade anmärkning mot landstingsrådet och arvodeskommittén.

Revisionskontoret skriver:

Vår sammantagna bedömning är att landstingsstyrelsens ordförande och arvodeskommitténs ledamöter på ett ytterst allvarligt sätt har brustit i sitt ansvar genom att medverka till att beslut, enligt lag förbehållna landstingsfullmäktige, i praktiken har tagits och verkställts på annat sätt. Felaktigt utbetalade ersättningar,som saknar stöd i beslut av fullmäktige, riskerar att undergräva allmänhetens förtroende för landstinget.

Det är ord och inga visor.

Enskilda förtroendevalda i kommunerna har ibland kunnat beslås med att ha fått för höga arvoden och ersättningar genom att lämna felaktiga uppgifter. De har vederbörligen hudflängts och vanligen tvingats avgå. I en del fall har det inträffat att för höga arvoden har utbetalats på grund av brister i kommunens lönehantering. De politiker som upptäckt att de fått ut för mycket har oftast ilat som oljade blixtar till banken för att betala tillbaka för att inte bli beskyllda för att ha lurat till sig pengarna.

Praeterea censeo
Det finns politiker och partier som samarbetar med Sverigedemokraterna. De har köpt SD:s röster för att få egna maktpositioner. I utbyte har SD fått positioner som de annars inte skulle ha fått. Sådana politiker och partier (fascistkramare) bidrar till att få rasisterna att se ut som vore de rumsrena. Fascistkramarna borde skämmas. Och avgå.


lördag 12 december 2015

De försvunna städerna: Staden med en flytande spårvagn

Marstrand ligger på de två öarna Marstrandsön och Koön i Bohusläns skärgård. Koön har broförbindelse med fastlandet men inte Marstrandsön där stadens centrum ligger. En bil- och personfärja förbinder de båda öarna. Men ända fram till 1985 kunde man åka med en elektrisk färja som populärt gick under namnet ”Spårvagnen”.

Det officella namnet på Spårvagnen är ”Hamnfärjan II”. Den avlöste 1948 ”Hamnfärjan I” som hade varit i drift sedan 1913. Båda var eldrivna. Hamnfärjan II drevs av en 8 hk elmotor som fick ström från 20 batterier på 2 volt var. När färjan låg stilla vid endera färjeläget laddades batterierna. Spårvagnen finns fortfarande kvar, men går inte längre i reguljär trafik.

Spårvagnen antogs länge vara den enda eldrivna färjan i världen. Och så var det nog också ganska länge. Eldrift var långt före sin tid. Men i dessa miljötider kommer det fler. Det ska finnas en i Sognefjorden i Norge och en på linjen Nybroplan – Djurgården – Saltsjökvarn i Stockholm.
Men en sak är säker: När det svenska företaget Green City Ferries som utvecklar snabbladdade elfärjor deklarerar att de har ”The world’s first electric ferry” är det inte sant. I alla fall var August Svenningson på Marstrands Mekaniska Werkstad före.

Den moderna dieselfärjan heter ”Lasse-Maja”. Den är förstås döpt efter mästertjuven Lars Molin Lasse-Maja som tillbringade 26 år i fängsligt förvar på Karlstens fästning i Marstrand. Marstrand är därmed en av de ganska många orter som berömmer sig av att ha en koppling till Lasse-Maja. Han föddes i Ramsberg i Lindesbergs kommun. Vid Ramsbergs kyrka finns en minnessten. Han slutade sina dagar i Arboga och begravdes där vid Heliga Trefaldighetskyrkan. På minnesstenen i Ramsberg kan läsas:

I Ramsberg hans vagga
I Arboga hans grav
I rättsprotokollet hans minne

Också Järfälla utanför Stockholm gör vissa anspråk. Lasse-Maja dömdes 1812 i tingshuset i Barkarby för en stöld i Järfälla kyrka. Han dömdes till 80 par spöstraff på Barkarby torg. Till minne finns nu en restaurang på platsen med namnet ”Lasse-Maja”. Det är säkert fler kommuner och orter än Marstrand, Ramsberg, Lindesberg, Arboga, Barkarby och Järfälla som kan göra anspråk på Lasse-Maja, kanske lika många som gör anspråk på att ha uppfunnit världens första elektriska färja.

Det var unionskungen Kristofer av Bayern som utfärdade Marstrands första stadsprivilegier 1442. Kristofer var kung i såväl Danmark och Norge men eftersom Marstrand låg i Norge var det i egenskap av norsk kung som han utfärdade privilegiebrevet. Freden i Roskilde 1658 gjorde Bohuslän svenskt och Gustav III utfärdade 1775 frihamnsprivilegier. Det innebar religionsfrihet, frihet från skråtvång och fri invandring. Också brottslingar som anmälde sig till stadens myndigheter kunde få en fristad. Religionsfriheten innebar också en stor invandring av judar. 1780 inrättades Skandinaviens första synagoga.


1971 var Marstrands saga som självständig stad slut när staden inkorporerades av Kungälvs kommun. Staden har knappt 1 500 invånare vilket inte blir mer än sisådär tre procent av Kungälvs befolkning.

Rådhuset

Spårvagnen
Tidigare inlägg i serien ”Försvunna städer”


Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.

söndag 6 december 2015

Taistojen tiellä

Dagen till ära hör vi Arja Saijonmaa i Taistojen tiellä.



Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.


torsdag 3 december 2015

Makt- och penningkåta politiker på så många stolar som möjligt

Det förekommer att riksdagsledamöter också har uppdrag i sin hemkommun. Förr var det ännu vanligare. 1969 hade 78 procent av riksdagsledamöterna något kommunalt uppdrag. Nästan 40 år senare – år 2007 var motsvarande andel bara hälften så stor – 37 procent. Andelen riksdagsledamöter med uppdrag i den tunga kommunstyrelsen minskade under samma tid från 24 till 3 procent. Bakom minskningen ligger förstås att kommunala uppdrag under den här tiden har blivit allt mer betungande. Man har helt enkelt inte tid att sköta uppdrag på två olika nivåer.


Figur: Andel (procent) av riksdagsledamöterna som har kommunala uppdrag


Så här är det inte i alla länder. I en undersökning av borgmästare i olika europeiska länder (i Sverige kommunstyrelseordförande) visade det sig att borgmästare i ungerska (24 procent), franska (16 procent) och Belgiska (14 procent) samtidigt var parlamentsledamöter. I Sverige hittade vi inte en enda kommunstyrelseordförande som satt i riksdagen.

I Frankrike där den här sortens överlappande uppdrag är vanliga finns t o m en särskild term för fenomenet: Cumul des mandats. Men företeelsen är inte okontroversiell. Till fördelarna har det pekats på att kumuleringen är bra för parlamentarikernas förankring. Men det finns också nackdelar: risk för frånvaro och intressekonflikter är exempel på sådana nackdelar.

I en svensk doktorsavhandling om förhållandena just i slutet av 1960-talet framhålls de överlappande mandaten som en kanal för lokalt och regionalt inflytande i rikspolitiken. Det handlar med andra ord om hur förbindelserna ser ut mellan nivåerna i en flernivådemokrati.

Det franska kommunsystemet är utomordentligt fragmenterat. Det finns mer än 30 000 kommuner. På nivåerna över kommunen finns departement och över departementen regioner. För att klara olika uppgifter har kommuner slutit sig samman i en komplicerad struktur av kommunalförbund. Det svenska systemet av idag är betydligt mindre komplext, men det finns trots det behov att integrera de olika nivåerna.

En mekanism för denna integration är partiväsendet. Politiker på lokal och central nivå tillhör samma partier och partierna erbjuder mötesplatser, beroenden och lojaliteter. En annan mekanism är de överlappande uppdragen som skapar kanaler för påverkan i båda riktningarna.

I vår undersökning av stadsdelsnämnderna i Stockholm fann vi ett liknande fenomen. Det fanns en grupp politiker med uppdrag både i stadsdelen och i stadshuset. Det visade sig vara den grupp av politiker som var mest aktiva och intresserade och som fick det lite krångliga decentraliserade systemet att fungera.

Lokalradion (P4 Västmanland) har gått igenom närvaron i fullmäktige i länets kommuner för de riksdagsledamöter som samtidigt sitter i kommunfullmäktige. Resultatet basuneras indignerat ut som ”politikerskolk”. För att understryka tesen intervjuas statsvetaren Jenny Madestam. Hon håller med i den allmänna indignationen. Att inte vara med på alla möten i uppdrag man valts till är respektlöst mot demokratin. Och dessutom är det ett HOT MOT DEMOKRATIN eftersom man som dubbelpolitiker inte tid att följa med i de lokala frågorna. Det leder till ökat byråkratvälde på den kommunala nivån.

Bland de skolkande politikerna fanns t ex Stig Henriksson (fast han var den minst skolkande med 80 procent närvaro på Fagerstas fullmäktigemöten). Dumreporten undrade om det var lämpligt att han hade ett jobb i Stockholm och ett i Fagersta. Att han tror att det är ett ”jobb” att sitta i kommunfullmäktige i en ganska liten svensk kommun är avslöjande. Reportern ville förmodligen förmedla bilden av makt- och penninghungriga politiker; skurkar med andra ord.

Att en politiker som Stig Henriksson dessutom skulle ha särskilt svårt att sätta sig in i och följa med den lokala politiken är med tanke på hans bakgrund som mångårig KS-ordförande i kommunen enfaldigt. Det finns förmodligen en hel drös fullmäktigeledamöter i Fagersta (och alla andra kommuner för den delen) som inte följer med och som inte sätter sig in i kommunalpolitikens alla frågor. Fullmäktigeledamoten som öppnar kuvertet med sammanträdeshandlingar när hen kommer till mötet är en realitet.

Ingen, varken statsvetaren eller reportern, tycktes dessutom ha hört talas som problemet med integration i ett flernivåsystem. Ibland hjälper det inte att man har disputerat i statsvetenskap.

Och lärdomen är: Vet man inte vad man pratar om ska man avstå.

Lite att läsa:
Martin Brothén (2005) Riksdagsledamöternas arbetsvecka – arbetet i och utanför riksdagen,Stockholm: Riksdagskommittén, Sveriges riksdag.

Henry Bäck (2010) “Partiväsendet i stat och kommun: Från integration till dualism” i Folke Johansson (red) Kommunalvalet 2006 – Väljare och partier i den lokala demokratin Göteborg: CEFOS

Henry Bäck, Hubert Heinelt & Annick Magnier (red) (2006) The European Mayor. Political Leaders in the Changing Context of Local Democracy Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften

Henry Bäck, Folke Johansson, Ernst Jonsson & Lars Samuelsson (2001) Stadsdelsnämnder i Stockholm – Demokrati och effektivitet Stockholm: IKE

Andrew Knapp (1991)  ˮThe cumul des mandats, local power and political partiesˮ West European Politics 14:1 p 18-40

Per-Anders Roth (1996) Riket, valkretsen och hemkommunen: lokal och regional representation i den svenska riksdagens sista andra kammare Göteborg: Göteborgs Universitet, Göteborg studies in politics 36

Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.


tisdag 1 december 2015

Nollorna i novembertopp

Den politiska utvecklingen i Skinnskattebergs kommun fortsätter att väcka intresse. I novembertoppen hamnar ytterligare ett inlägg om ”nollorna”. De i majoritetskoalitionen ingående rasistiska Sverigedemokraterna som på ett år inte sagt ett ord i fullmäktige har nu slutat gå på mötena. Därigenom hotas det populistiska folkpartistiska kommunalrådet Carina Sándors ställning när majoriteten förångas.

Antal besökare var i november 565 (497 i oktober) Av dessa var 343 (333) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,37 (1,43) och genomsnittlig tid per besök var 88 (103) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, Ryssland, USA, Nederländerna, Tyskland, Finland, Vitryssland, Spanien och Ukraina. Ströbesökarna var från Brasilien, Bulgarien, Frankrike, Irland, Kanada, Kina, Norge, Storbritannien och Thailand.

De tio mest visade inläggen i november:

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10


Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.



måndag 30 november 2015

Riksbarnvakten på nytt uppdrag

Förskolor och skolor i residensstaden var stängda idag. För Linneas del ersattes detta av morfar under halva dagen. Linnea hann under denna korta tid bland annat uppträda både som popstjärna och drake.



Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.


lördag 28 november 2015

Go South young man

Har tillbringat ett par dar i Lund m o. I torsdags var det hektiskt. Våra goda vänner T. och B. bjöd på lunch. Sen tillbringade jag hela eftermiddagen med att tillsammans med B. dra upp riktlinjerna för hur monarkin ska störtas i Sverige. Vi grovplanerade t o m den första presidentinstallationen. Sen bar det av till fritids för att hämta Emi och vidare till Max hamburgeria. Där hade vi stämt träff med Emis kompis R. och hennes mamma R. Tillsammans tog vi oss sedan till danslektionen, där Hanna väntade, just influgen från ett möte med någon kunglig kommitté i huvudstaden. Det blev en chans att pusta ut i danssalens kafferum före nästa drag. Nu anslöt Emma just anländ med tåg från Göteborg. Till Furulund. Där hade det bakats pepparkakor. Ruben som lekte järnvägsbom med en lång papprulle mumsade i sig en pepparkaka formad som ett lokomotiv medan Julian tränade för kommande Minecraftparty i skolan. Se det var en riktig Lundatorsdag det.


På kompisbänken
Dansösen
Om kakan; "Det är ett lok!"
Julians värld
Världskonstruktören

Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.