Visar inlägg med etikett spårvagn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett spårvagn. Visa alla inlägg

fredag 12 juli 2024

Ingrid på jakt efter sina rötter i djupaste Sörmland

Ingrid heter ju Sköldin i efternamn. Vi har fått för oss att söka hennes rötter i den svenska myllan, och här ska vi gå vetenskapligt till väga. Första frågan är hur många som delar efternamn med henne. Det tycks vara ett hundratal (barn och folk med skyddad identitet undantagna). SCB redovisar dom hundra vanligaste efternamnen. Där finns inga Sköldin med. Vanligast är dom drygt 220 000 Andersönerna och på hundrade plats kommer 8 431 Holmqvistar.  Vi vänder oss då till några sajter på nätet. Eniro får ihop 96 personer och hitta.se 90. Flest återfinns på Bithday.se som räknar upp 120 stycken Sköldinare.

Nå, var i riket bor nu dessa 120 personer?

Antal bärare av efternamnet "Sköldin" per län

De flesta tycks finnas i två län – Södermanlands och Stockholms län – som tillsammans svarar för 95 av dom 120 Sköldinarna. Leder gör Södermanlands län med inte mindre än 55 stycken. Relativt många (11 stycken) finns i Västmanlands län (Ja, Ingrid själv är en av dessa). Ströexemplar återfinns i Östergötland, Kalmar län, Gotland, Blekinge, Skåne och Västra Götaland. I hela elva län finns inte en enda Sköldinare. Man brukade säga att ekar och adelsmän inte gick norr om Dalälven. Detta utökades sedermera med slott, kräftor och fästingar. Till dessa sällsyntheter kan vi nu alltså också foga Sköldinarna. Med tanke på Sörmlands topposition riktar vi sökarljuset ditåt. I länet finns det nio kommuner.

Sköldinare i Södermanlands läns kommuner

Sköldinarna finns bara i fyra av dessa. I topp finns Eskilstuna med 37 stycken åtföljt av Katrineholm med 16 personer. Spridda exemplar återfinns i Flen och Oxelösund. Med tanke på att Eskilstuna är tre gånger så stort som Katrineholm slår den relativa förekomsten i Katrineholm gott och väl den i Eskilstuna (0,46 av tusen Katrineholmare mot 0,34 per tusen Eskilstunabor). Vi zoomar därför in på Katrineholms kommun.

I kommunen finns det fem postorter. Katrineholms postort är störst med över 30 000 invånare. Av dessa heter tolv Sköldin, vilket motsvarar 0,4 per tusen. I Valla och Sköldinge, dom två kommuner som 1952 slogs samman till Sköldinge landskommun, med idag 3 000 invånare är den relativa förekomsten av Sköldinare en per tusen invånare.


Sköldinare i Katrineholms kommun per postort

Vi har nu snävat in ursprunget, epicentrum om man så vill, till Sköldinge f d landskommun:

Sverige

0,01 per tusen

Södermanlands län

0,18 per tusen

Katrineholms kommun

0,46 per tusen

Sköldinge f d landskommun

1,00 per tusen

Se där, namnet kommer förstås av det gamla sockennamnet. Vi beger oss till Sköldinge för att se om det finns några spår. Eller om det åtminstone ligger något i luften.

Inte ett spår

I Sköldinge gick vi över hela kyrkogården. Där fanns inte ett spår vare sig av Sköldin eller torparen Olof Olsson (Ingrids farfars farfar 1807 - 1863). Vi for då vidare till den närbelägna Fridhems kaffestuga för en räkmacka, som nog hade fått torparen Olof Olsson att undra vad det var för något.

Vid Sköldinge kyrka
Räkmackan


Spår fanns i grannbyn

Efter att snabbt ha inspekterat byn for vi till Malmköping. Där åkte vi spårvagn. Så nog fanns det spår där.

Linje 15, Sundbybergslinjen

Interiör

Linje 21, Södra Lidingöbanan



lördag 12 december 2015

De försvunna städerna: Staden med en flytande spårvagn

Marstrand ligger på de två öarna Marstrandsön och Koön i Bohusläns skärgård. Koön har broförbindelse med fastlandet men inte Marstrandsön där stadens centrum ligger. En bil- och personfärja förbinder de båda öarna. Men ända fram till 1985 kunde man åka med en elektrisk färja som populärt gick under namnet ”Spårvagnen”.

Det officella namnet på Spårvagnen är ”Hamnfärjan II”. Den avlöste 1948 ”Hamnfärjan I” som hade varit i drift sedan 1913. Båda var eldrivna. Hamnfärjan II drevs av en 8 hk elmotor som fick ström från 20 batterier på 2 volt var. När färjan låg stilla vid endera färjeläget laddades batterierna. Spårvagnen finns fortfarande kvar, men går inte längre i reguljär trafik.

Spårvagnen antogs länge vara den enda eldrivna färjan i världen. Och så var det nog också ganska länge. Eldrift var långt före sin tid. Men i dessa miljötider kommer det fler. Det ska finnas en i Sognefjorden i Norge och en på linjen Nybroplan – Djurgården – Saltsjökvarn i Stockholm.
Men en sak är säker: När det svenska företaget Green City Ferries som utvecklar snabbladdade elfärjor deklarerar att de har ”The world’s first electric ferry” är det inte sant. I alla fall var August Svenningson på Marstrands Mekaniska Werkstad före.

Den moderna dieselfärjan heter ”Lasse-Maja”. Den är förstås döpt efter mästertjuven Lars Molin Lasse-Maja som tillbringade 26 år i fängsligt förvar på Karlstens fästning i Marstrand. Marstrand är därmed en av de ganska många orter som berömmer sig av att ha en koppling till Lasse-Maja. Han föddes i Ramsberg i Lindesbergs kommun. Vid Ramsbergs kyrka finns en minnessten. Han slutade sina dagar i Arboga och begravdes där vid Heliga Trefaldighetskyrkan. På minnesstenen i Ramsberg kan läsas:

I Ramsberg hans vagga
I Arboga hans grav
I rättsprotokollet hans minne

Också Järfälla utanför Stockholm gör vissa anspråk. Lasse-Maja dömdes 1812 i tingshuset i Barkarby för en stöld i Järfälla kyrka. Han dömdes till 80 par spöstraff på Barkarby torg. Till minne finns nu en restaurang på platsen med namnet ”Lasse-Maja”. Det är säkert fler kommuner och orter än Marstrand, Ramsberg, Lindesberg, Arboga, Barkarby och Järfälla som kan göra anspråk på Lasse-Maja, kanske lika många som gör anspråk på att ha uppfunnit världens första elektriska färja.

Det var unionskungen Kristofer av Bayern som utfärdade Marstrands första stadsprivilegier 1442. Kristofer var kung i såväl Danmark och Norge men eftersom Marstrand låg i Norge var det i egenskap av norsk kung som han utfärdade privilegiebrevet. Freden i Roskilde 1658 gjorde Bohuslän svenskt och Gustav III utfärdade 1775 frihamnsprivilegier. Det innebar religionsfrihet, frihet från skråtvång och fri invandring. Också brottslingar som anmälde sig till stadens myndigheter kunde få en fristad. Religionsfriheten innebar också en stor invandring av judar. 1780 inrättades Skandinaviens första synagoga.


1971 var Marstrands saga som självständig stad slut när staden inkorporerades av Kungälvs kommun. Staden har knappt 1 500 invånare vilket inte blir mer än sisådär tre procent av Kungälvs befolkning.

Rådhuset

Spårvagnen
Tidigare inlägg i serien ”Försvunna städer”


Praeterea censeo
Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.