Statens stöd till Skinnskattebergs självständighet minskar med nära 2 mkr

Det är ett nytt utjämningsystem mellan kommunerna på gång. Genom utjämningsystemet får kommuner med besvärliga strukturella förhållanden, som kommunen inte själv kan påverka, ekonomiskt stöd. Men regeringen anser inte att litenhet är opåverkbart. Om man slår samman små kommuner, blir resultatet ju större kommuner. Till tidningen ”Dagens Samhälle” (11/11) säger civilministern Erik Slottner (KD) att regeringens förslag kan kopplas till hans önskemål om färre kommuner.

Däremot är det mycket svårare för glesbefolkade kommuner att öka befolkningen genom sammanslagning. Gles befolkning är svårare för kommunen att påverka än litenhet. Regeringen vill därför prioritera gleshet före litenhet i utjämningssystemet. ”Nu har vi möjlighet att göra en åtgärd för att skapa ökade incitament för att gå samman” säger ministern till tidningen.

Organisationen Sveriges Kommuner och Regioner har beräknat hur omprioriteringen skulle slå för alla landets kommuner. Framförallt är det ju småkommunerna som berörs. Staplarna i diagrammet visar hur effekten av uppgraderingen av gleshetsfaktorn blir för kommunerna med under 5 000 invånare.

Upptill i figuren finns dom som tjänar på omfördelningen. Dom sju kommunerna längst upp får 7 – 15 miljoner mer per år. Dom sju längst ned får upp till 3 miljoner mer. Två kommuner är till och med förlorare och får sänkta bidrag. Bland dom som får minst – och som alltså får ett litet ekonomiskt stöd för att bevara sin självständighet finns Skinnskatteberg med en bidragsökning med bara 2,44 miljoner kronor eller 551 kronor per invånare.

Självständighetsbidraget minskar

Siffrorna som jag använt här kommer från den beräkning som Sveriges Kommuner och Regioners ekonomer gjort av konsekvenserna av omprioriteringen av litenhet och gleshet. Dessa publicerades i tidningen Dagens Samhälle den 22/10.

Ett annat sätt att se på samma sak är att man betraktar litenhetsbidraget som en kompensation för att små kommuner tvingas ha en oproportionerligt stor administration. Minskar man eller tar man bort detta "administrationsbidrag" rycker man undan mattan under fötterna på små kommuner. Dom som är glest befolkade får en kompensation genom "gleshetsfaktorn".

Minskningen av administrations- eller självständighetsbidraget redovisas för samtliga kommuner i en promemoria från finansdepartementen (Regeringens promemoria 02025/02010). Skinnskattebergs kommun förlorar enligt denna 1 760 000 kronor. Om kommunen ska överleva måste man alltså utöver allt annat elände spara in ytterligare inemot 2 miljoner på t ex minskade kostnader för administrationen och på besparingar genom samarbete med andra kommuner. Annars är det kört.

I alla fall pekar neddragningen på att åtminstone regeringen anser att Skinnskattebergs fortlevnad som egen kommun inte är värd särskilt mycket.

Rädda Skinnskattebergs kommun: Vänsterpartiet öppnar sin valsedel

Skinnskattebergs kommun är i kris. Ekonomin är i fritt fall. Politiken präglas av olika slags korrupt beteende. Dom styrande försöker lägga locket på för att information inte ska komma ut. I den situationen vill Vänsterpartiet gräva ned stridsyxan. Alla goda krafter måste samlas för att kommunen ska överleva.

Partiet öppnar för samarbete med alla partier och politiker, utom förstås Sverigedemokraterna och dom som samarbetat med SD i att köra kommunen i botten.

Partiet erbjuder plats på valsedeln inför valet 2026 även för dom som inte är medlemmar av partiet, men som vill vara med och jobba för att få rätsida på ekonomin, korruptionen och försöken till mörkläggning. Den fullmäktigegrupp av vänsterpartister och andra som kan bildas efter valet diskuterar självständigt sina ståndpunkter i olika frågor.

Det medborgerliga engagemang som kommer till uttryck i olika nätverk och på sociala medier ska stärkas. Ett första offentligt möte ordnas den 9 december.

Läs hela Vänsterns inbjudan här.

Snart val:

                        290 dagar kvar

Moderaterna vill ha färre folkvalda i Skinnskatteberg

Moderaterna kräver färre folkvalda i Skinnskatteberg. Bo Öberg (M) har lämnat ett initiativ till kommunstyrelsen i Skinnskatteberg att fullmäktige borde minskas från 25 till 21 ledamöter. Frågan har varit på tapeten tidigare. Det föreslogs redan 2022 av Sverigedemokraterna. Dom fick inte sin vilja igenom. Det blev en kompromiss där antalet valda minskades från 31 till 25. SD hade mot allt förnuft fått för sig att fler partier skulle kunna bli representerade om det var färre som skulle väljas. Jag skrev då ett inlägg här där jag visade att det var tvärtom. Ju färre valda, desto färre partier. Det förstod vi ju alla ändå, att om man så att säga höjer spärren, så spärras flera ut.

Dom som skulle ha blivit invalda på dom sista mandaten är också dom som står längre ned på partiernas valsedlar. Det finns en risk, att dom som placeras långt ned på valsedeln också tillhör grupper som redan tidigare är underrepresenterade. Jag visade i samma blogginlägg att en minskning av antal valda gick ut över representationen för invandrare, och i viss mån också kvinnorepresentationen. Generellt innebär alltså en minskning av antalet valda sämre representation för olika åsikter och redan tidigare underrepresenterade grupper.

Till detta kan man lägga, att det blir fler väljare per vald. Sannolikheten att man ska ha en fullmäktigeledamot i sin närhet eller bekantskapskrets minskar och därmed ökar avståndet mellan väljare och valda. Hade vi hållit fast vid 31 valda, hade det gått 116 väljare per vald. När det nu blev 25 valda ökade antalet väljare per vald till 144. Med M-förslaget om ytterligare minskning går det 174 väljare per vald fullmäktigeledamot; en ökning med nästan 50 procent sedan 2022.

Hur skulle Öbergs minskning av antal valda slå på valresultatet från september 2022? Jo, Socialdemokraterna skulle förlora två mandat (Pentti Lahtinen och Per-Olof Östlund), Liberalerna skulle tappa ett mandat (Lennart Lydqvist; inget fel i det) och Sverigedemokraterna också en plats (Stefan Pistol). Centern, som bara har en plats i fullmäktige är också i riskzonen. Om C skulle tappa ungefär 25 röster skulle dom åka ur fullmäktige.

Som vanligt när det gäller Öbergs förslag finns det praktiskt taget inga argument eller motiveringar. Han skriver bara att ”kostymen är för stor”, och antyder att det blir en besparing med minskningen av fullmäktige. Man kan beräkna att besparingen handlar om sisådär 15 – 20 tusen kronor per år i minskade sammanträdesarvoden. Om man dessutom tillämpar dagens regler om kommunalt partistöd blir det en ytterligare minskning av kostnaderna med 16 000 kronor. Det handlar med andra ord om en sammanlagd besparing på omkring 30 000 kronor per år. I jämförelse med kommunens mångmiljonunderskott är det som en piss i Atlanten.

En pikant detalj i sammanhanget är att Öbergs partikompisar i Norberg, som ställs inför ett liknande förslag, den här gången från fullmäktiges socialdemokratiska ordförande, tycker alldeles tvärtom. Så här skriver Moderaterna i Norberg i en insändare i Fagersta-Posten:

Vi ser ett stort värde i ett kommunfullmäktige, där flera förtroendevalda tillsammans kan läsa in sig på handlingar, byta argument och vara lyhörda för kommuninvånarnas synpunkter […] Att minska fullmäktige med en tredjedel innebär färre öron mot marken, mindre representation och ett sämre underlag för demokratiska beslut. Det är inget framsteg det är ett demokratiskt avbräck.

Tänk så olika det kan vara med inställningen till demokratin när man sitter vid makten eller om man befinner sig i opposition!

Sanna berättelser från kommunfullmäktige: Tungfotat om samarbete med andra kommuner

Små, krympande kommuner i ekonomisk och politisk kris lever farligt. Om dom inte söker samarbete med andra kommuner, driver dom på kraven om en ny kommunreform. Kriskommunerna är då dom som står i första raden inför nedläggningshot. Det här har jag skrivit om flera gånger här på bloggen och nu senast i en ledarkrönika i Fagersta-Posten m fl av Västmanlands tidningar.

Inför budgetarbetet 2024 beräknades kommunen kunna spara in 7 miljoner kronor årligen på utökat samarbete med andra kommuner. Det eftersläpande budgetunderskottet skulle faktiskt utraderas. Men här rör det sig långsamt. Fullmäktige den 24 november kunde uppvisa en liten glad nyhet och en dystrare.

Ett litet smil för överförmynderiet

Man ska väl alltid börja med det glada. Äntligen, efter åratals förhalning finns det nu ett beslut om att börja samarbeta om överförmyndarens verksamhet. Överförmyndarverksamheten i kommunen bedrivs i egen regi under en särskild överförmyndarnämnd. Detta är mycket sällsynt i Kommunsverige, och har medfört att verksamheten är dyrast per ärende i hela landet. Det sega motståndet mot en förändring kan inte förklaras på annat sätt än att nämndens ordförande Elisabeth Åberg (L) velat försvara sin välbetalda ställning (sisådär 40 000 kronor om året).

Men nu har man tvingats att överlåta själva verksamheten till Västra Mälardalens överförmyndarnämnd, vilket under nästa år beräknas kosta 700 000 kronor. Överförmyndarnämnden och dess dyra ordförande blir vi dock inte av med under 2026. På grund av juridiska finesser går det inte att lägga ned nämnden under löpande mandatperiod. Våra nya samarbetspartners ställer dock som villkor för samarbetet under 2026 att vi lägger ned nämnden från den 1 januari 2027 och istället går in i den gemensamma nämnden. I budgeten för 2026 anslås 1 094 000 till överförmyndarnämnden och dess verksamhet. Den politiska verksamheten (nämnden och dess ordförande) får vi bekosta själva, men en liten besparing på åtminstone en 200 – 300 tusen kronor innebär i alla fall samarbetsavtalet med Västra Mälardalens överförmyndarnämnd. Och lite mer blir det som sagt 2027 och framåt när vi slipper betala Elisabeth Åberg.

Mot förslaget röstade bara ”Liberalerna” och Sverige”demokraterna”.

Men hur blir det med brandkåren?

Besparingen på överförmynderiet handlar kanske om 2 – 3 procent av samarbetets besparingspotential. Räddningstjänsten går i en helt annan klass. Om vi skulle bli medlemmar i Mälardalens Räddningstjänstförbund, skulle man enligt samma beräkningar kunna spara upp till 4 miljoner per år (mer än hälften av besparingspotentialen). Här har det suttit hårt åt. En extern utredning rekommenderade i augusti i fjol att Skinnskatteberg skulle gå med i Nerikes Brandkår. Besparingen skulle då bli betydligt mindre än medlemskap i Mälardalens Räddningstjänstförbund. Varför utredningen ändå föreslog detta är höljt i dunkel. Kommunalrådet Jonny Emtin (SD) försökte lite taffligt motivera förslaget med att ”järnvägen går till Örebro”.

Men, det uppdrogs i september åt Emtin och den ökände vice ordföranden i kommunstyrelsen Bo Öberg (M) att inleda kontakter med Nerikes Brandkår. Nu ställer Arne Hjorth (S) för andra gången en interpellation i fullmäktige till kommunalrådet om hur det går med förhandlingarna. Förra gången han ställde frågan var i februari i år. Han fick då svaret att Emtin hade skickat ett mejl till ordföranden i Nerikes Brandkår. I övrigt intet.

Nu frågar Hjorth igen, alltså mer än ett år sedan parhästarna Emtin och Öberg fått uppdraget vad som hänt. Hjorths gissning är ”att ingen verksamhet i ärendet pågår.” Så visar SD och M handlingskraft.

Vad svarar Emtin?

Jo, det visar sig att Hjorths förmodan är riktig. Några diskussioner med Nerikes Brandkår pågår inte. Alltså mer än ett år efter att Emtin och Öberg fick uppdraget. Däremot påstår Emtin att alla tänkbara samarbetspartners kräver att vi har samma goda arbetsmiljö innan vi går in i ett samarbete. Hur han nu kan veta det eftersom det inte varit några kontakter med Nerikes Brandkår. Vilka kontakter som varit med andra tänkbara samarbetspartners (t ex Mälardalens Räddningstjänstförbund eller Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund) redovisar han inte heller.

Dessutom ställs hela saken på huvudet. Det råder enighet om att vi behöver en ny brandstation (eventuellt genom ombyggnad av den gamla). Men hur stor den behöver vara blir ju beroende av vilka samarbeten vi kan etablera. Nu antyder Emtin att vi först måste bygga nytt för att sen söka samarbete. Kärran framför hästen alltså.

Nej, Emtins linje är nu att saken utreds (ska utredas?) och att utredningen ska komma med ett förslag. Att det är komplicerat illustrerade han i fullmäktige genom att visa lådan med alla handlingar. Det var många. Och tacka fan för det eftersom saken har stötts och blötts i elva år. Ebba blev berömd genom att vifta med en falukorv i radion Jonnys variant är att vifta med en låda papper i fullmäktige. Tekniska Utskottet utnämner han till utredningens referensgrupp. Men hans ”bestämda uppfattning” är att ”referensgruppen” inte ska få ta ställning förrän frågan har utretts noggrant. Vad är det för jävla referensgrupp som inte fortlöpande får ta del av projektarbetet?

Sanningen är förstås den vanliga. Ingenting händer. Varken när det gäller bättre arbetsmiljö för brandkåren eller om samarbete med andra. Pratet om vad som påstås pågå sammanfattades träffande av Fredrik Skog (V) som ”snömos”.

Det hela påminner inte så lite om sagan om Mäster Skräddare: ”Vad bidde det så?”. ”Det bidde ingenting.”

Så det mest spännande av allt

I spänd förväntan under uppropet av ledamöterna väntade vi på om Rasse-Oscar (SD) lyckats masa sig iväg till uppdraget som folkvald i Skinnskattebergs kommun. Men ack. Inte. Han har nu skolkat från 14 av 23 fullmäktigemöten sedan valet. Och yttrat sig två gånger; den ena gången om att kommunen inte borde flagga på sin officiella flaggstång med regnbågsflaggan under Prideveckan. Orsaken skulle vara att RFSL hade hånat Jimmie Åkesson. Se det är en kommunalpolitiker som tar sitt uppdrag på allvar. Det pratas om politikerförakt, men jag undrar om det inte vore rimligare att prata om vissa politikers folkförakt.

Elitserien i kommundirektörsbowling

Efter skandalen med jatack till samarbete med SD-regeringens samordnare för etnisk rensning (”frivillig återvandring”) fick vi veta att Skinnskattebergs kommunchef Thomas Lindberg säger upp sig. Skolchefen Malin Sigmundsson börjar som vikarie i januari. Därmed har Skinnskatteberg haft inte mindre än fyra ordinarie eller vikarierande kommunchefer sedan valet 2022.

Tidningen Dagens Samhälle har kartlagt hur snabbt kommundirektörskarusellen snurrar i Sveriges 290 kommuner. 133 kommuner har bytt kommunchef minst en gång. I elitserien med 2 – 5 byten listar tidningen 68 kommuner. Skinnskatteberg är en av dom, med tre kommunchefer under dom senaste tre åren. I och med Lindbergs avhopp avancerar Skinnskatteberg till fyra. Om man lyckas rekrytera en ny chef innan året är slut kommer man upp i topp – fem kommundirektörer på fyra år. Det blir i så fall en delad förstaplats med Nordmaling som har topplaceringen i tidningens serietabell.

Faller som käglor

Maktskiftet i Arboga: ”Seger för humana värderingar” eller ”Surt sa räven”

Maktskiftet i Arboga har förstås rört upp känslorna. Framförallt handlar det om vad folk tycker om Centerns agerande. Det är ju Centerns sidbyte som utlöser bytet av styre i kommunen, från en M-ledd koalition under medverkan av Sverigedemokraterna, till en S-ledd koalition med V och MP. När man läser kommentarer på Arboga Tidning, P4 Västmanland och SVT Nyheters sidor väger det rent antalsmässigt jämnt mellan positiva och negativa kommentarer.

Men innehållsmässigt är det stor skillnad. Dom som tycker att skiftet från höger- till vänsterstyre är positivt och som ger lovord till Centern trycker på hur bra det är att man markerar mot SD och, främlingsfientligheten. Det är ju också det skäl som Centern själva pekar på. Det handlar om utvecklingen när det gäller invandring och integration och människors lika värde. Flera som kommenterar pekar också på vad dom menar är en dålig utveckling i kommunen.

Bland dom som är negativa mot maktskiftet och Centerns agerande är mindre sakliga. I deras kommentarer dominerar ord som är nedsättande gentemot Centern. Man reagerar känslomässigt, och det är hat och kränkningar som dominerar dessa känslor.

En seger för solidariteten

Jag ska ta några exempel ur kommentarskörden. Bland dom positiva kommentarerna kan man citera ”Bra av Centern att stå upp för kärnvärdena”, Centern ”vågar följa sin moraliska kompass” och reagerar mot den ”den inhumana inställningen till allas lika värde” och det är bra ”att det finns lite solidaritet”.

Det finns också positiva kommentarer som mer direkt framhåller nyttan för den lokala utvecklingen: Det blir nu ”en majoritet som präglas av samarbete och framtidstro”. Man borde nu ”se över hur dåligt den lokala demokratin fungerar” och Centern har nu ”insett åt vilket håll den brunblå sörjan kört totalt ner i diket.” ”Bra för Arboga” nöjer sig någon att konstatera. Det finns också kommentarer som vidgar sig till ett riksperspektiv: Centern i Arboga har ”står upp mot den sociala och ekonomiska politiken som håller på att föra Sverige mot avgrunden med Sverigedemokraterna som motor.”

Också bland dom positiva finns mer kortfattade och emotionella kommentarer: ”Helt rätt agerat”, ”det bästa som kunde hända”, ”äntligen”, ”bravoooo”, ”klokt”.

Magsura och oartikulerade reaktioner från höger

Dom negativa kommentarerna präglas i mycket större utsträckning av känslomässiga reaktioner. Det är vanligt med nedsättande och kränkande ord: ”Lekstuga” och ”sandlåda”, Centern tar lokalpolitiken till en ”pinsam nivå”. Det är ”bara larvigt”. Centern har bara drivit ”löjliga symbolfrågor som Pride.” Partiet är ”aningslöst”, ”sjukt”, ”sorgligt”, ”fegt”, ”pajaser”, går inte att lita på, ”ryggradslöst” och deras argument är ”skitprat”.

Flera negativa kommentatorer menar också att Centern nu blir ”helt styrda av S, V, MP” när dom ”sätter sig i knät på vänstern”. Nickedockor, ledband och dörrmatta är några vanliga uttryck.

 

SD kastas ut ur styret i Arboga. Bara Skinnskatteberg kvar med SD-styre

I två kommuner i Västmanlands län kom Sverigedemokraterna med i styret efter valet 2022. I Arboga kom SD att ingå i en M-ledd fyrpartikoalition tillsammans med Liberalerna och Kristdemokraterna. Centern ingick inte i koalitionen men gav den sitt röststöd. Den andra kommunen var Skinnskatteberg där det bildades en SD-ledd minoritetskoalition med SD, L och C. Så småningom anslöt sig också Moderaterna till styret som då fick majoritet.

Nu har Centern i Arboga bytt sida och ger sina röster till en S-ledd koalition bestående av S, V och MP. Ordföranden i Centerns kretsorganisation motiverar sidbytet med att mycket har gått åt fel håll i Arboga, bl a integration och värdegrund.

P4 Västmanland rapporterar idag om hur vänstersidan nu tar makten i Arboga.

Nu är det bara i Skinnskatteberg som SD är kvar i styret i tätt samarbete med L, M och C. I Norberg styr S och V. I dom övriga åtta kommunerna är det blocköverskridande styren ledda av Socialdemokraterna utom Surahammar där det är M som leder koalitionen.

Så var det bara Emtin kvar. Dom borgerliga i Skinnskatteberg får skämmas.

Sveriges dyraste kommunledning?

Har Skinnskattebergs kommun Sveriges dyraste kommunledning? Många har känt på sig att det är så, men frågan är svår att besvara, kanske omöjlig utan att genomföra ett stort och kostsamt forskningsprojekt. Men en sak framgår tydligt. När det gäller dom pengar som kommunen spenderar på löner till kommunledningens chefer, är Skinnskatteberg dyrast bland landets småkommuner, även när man tagit hänsyn till skillnaderna i kommunstorlek. Jag ska här visa att skillnaden mellan vad man borde förvänta sig av en kommun med drygt 4 000 invånare och vad som faktiskt läggs ut på chefslöner i kommunledningen är ungefär 1,5 miljoner kronor per år, eller ungefär 350 kronor per invånare, spädbarn inkluderade.

Men låt oss börja med frågan om vad kommunledningen kostar totalt, alltså inte bara chefslönerna. Kommunstyrelsen ansvarar för all kommunal verksamhet utom socialtjänsten, miljö- och byggnadskontoret, överförmyndaren och valnämnden. Dessa sorterar under egna politiska nämnder. Men skolan, tekniska kontoret, kultur och fritid och räddningstjänst ingår i kommunstyrelsens portfölj. Skolan och den tekniska sektorn sorterar under egna utskott i kommunstyrelsen.

Under det särskilda ledningsutskottet i kommunstyrelsen finns kommunchefen, kommungemensamma verksamheter (framförallt den politiska verksamheten), kultur- och fritid, personalchefen, kanslichefen, IT, räddningstjänsten och ekonomikontoret. Detta kan vara en avgränsning av ”kommunledningen”. Totalt kostar ledningsutskottets verksamheter ungefär 53 miljoner. Det är en avsevärd summa, men en del av detta tycker jag trots allt inte ska räknas till kommunledningen.

Om man räknar bort den politiska verksamheten, kultur- och fritid, IT, räddningstjänst och en del andra mindre poster blir det ungefär 18 miljoner kvar som man kan se som kostnaden för kommunledningen, det som mer direkt handlar om ledning och styrning av den kommunala organisationen och inte om dom tjänster som samma organisation producerar. Är 18 miljoner mycket eller lite?

För att få svar på den frågan måste man ha något att jämföra med. Hur är det i andra kommuner? Här har i alla fall jag gått bet. För det första finns det inte några publicerade data om vad kommunledningen kostar, varken i SCB:s statistikdatabas, som bygger på det årliga räkenskapssammandraget från kommunerna, eller i kommun- och landstingsdatabasen Kolada. För det andra finns det inte någon gemensam standard för vad som ingår i kommunledningen. Kommunerna organiserar sig olika och bokför sina kostnader olika. På dagens ståndpunkt går det inte att besvara frågan om 18 miljoner är mycket (för mycket, för lite).

Fokus på chefslöner

En del av frågan kan dock besvaras, nämligen hur mycket som satsas på löner för kommunledningens chefstjänstemän. I Skinnskattebergs kommun kan man med min egen avgränsning av vad som ingår i kommunledningen räkna följande chefer: Kommunchef, HR-chef (personalchef), ekonomichef, näringslivschef, och kanslichef. Dessa kostar tillsammans med påslag för sociala avgifter mm ungefär 6 miljoner om året, alltså i runda slängar en tredjedel av kostnaderna för kommunledningen.

Nu kan frågan omformuleras: Är det i jämförelse med andra kommuner mycket eller lite pengar som satsas på löner till kommunledningens chefer? Här finns ett rikstäckande underlag i översikter som tidningen Dagens Samhälle har publicerat där tidningen har samlat in uppgifter från landets alla kommuner.

Men, med vilka ska man jämföra. Kommunerna varierar i storlek från Dorotea i Lappland med 2 264 invånare till Stockholms stad med 998 335 invånare. Jag har tyckt att det är lämpligast att jämföra Skinnskatteberg med andra småkommuner. En orsak kan vara att kostnader för en viss verksamhet (t ex kommunledning) inte är direkt proportionell mot kommunens storlek. En bestämd verksamhet i en liten kommun kommer alltid att vara dyrare per invånare än i en stor kommun. Orsaken är förstås att det oavsett kommunens storlek alltid måste finnas något slags basorganisation. Jag ska senare i det här inlägget redovisa hur sambandet mellan lönesumman för kommunledningens chefer och kommunstorlek ser ut för kommuner med färre än 5 000 invånare. Det ska då visa sig att lönesumman ökar med ökande folkmängd, men den börjar inte på noll för en kommun utan invånare (om man nu kan föreställa sig en sådan). Kostnaden börjar istället på 214 000 kronor i månaden eller ungefär 2,5 miljoner årligen. Det kan ses som kostnaden för en liten kommuns basorganisation för kommunledning.

Jag bestämmer mig därför för att jämföra med dom 16 andra kommuner som har färre än 5 000 invånare. Skinnskattebergs kommun är med sina drygt 4 000 invånare faktiskt näst störst av dessa småkommuner.

Nu till nästa tekniska problem. Dagens Samhälle har inte lyckats få svar från alla 17 kommuner om lönen för dom fem chefstjänster som jag räknat till kommunledningen. Svarsbortfallet ser lite olika ut: För kommunchef, personalchef och ekonomichef finns svar från 15-16 kommuner, medan när det gäller näringslivschef och kanslichef bara finns svar från 6-8 av dom 17 kommunerna. Jag har antagit att när det gäller kommun-, personal- och ekonomichef, så är det tjänster som finns i alla kommunerna (kommunchef är faktiskt obligatoriskt), men av någon anledning har det inte gått att få fram löneuppgifter. En vanlig teknik vid få fall av saknade data är att man antar att man kan fylla på med medelvärdet för dom kategorier som har sådana luckor. Så har jag gjort för dom fem chefslönerna (av totalt 51) som saknades.

Annorlunda är det med kansli- och näringslivschef där uppgift saknas för 20 av 34 celler i matrisen. Jag har i dom fallen tolkat bristen på uppgifter så, att kommunen faktiskt inte håller sig med kansli- och/eller näringslivschef. Om dom uppgifter som dessa chefer antas sköta, faktiskt tas om hand, så ligger det på någon annans ansvar. I dessa 20 fall har jag då antagit att kostnaden är noll kronor.

Vad blir nu resultatet av allt detta. Vi ska börja med den totala kostnaden för kommunledningens chefspersoners löner inklusive påslag för sociala avgifter m m. Så här ser bilden ut. Kostnaden (staplarnas höjd) är månadskostnad i tusental kronor:

Här framstår saken som klar. Med sin månadskostnad på en halv miljon är Skinnskattebergs ledningskostnad rätt så omfattande. Det är med andra ord dyrt. Men, som jag nyss nämnde är ju Skinnskatteberg näst störst av småkommunerna. Det kanske är så, att den dyrbara ledningen av Skinnskattebergs kommun beror på kommunens storlek. Men å andra sidan kunde jag ju konstatera att minst av alla landets 290 kommuner är Dorotea, som inte har den minsta kostnaden utan befinner sig någonstans i mitten av småkommunligan.

Jag ska därför nu se lite närmare på sambandet mellan kommunstorlek och chefslöner. Det sambandet kan illustreras med ett prickdiagram i ett koordinatsystem med lönesumman på den vertikala axeln och invånarantalet på den horisontella. Varje kommun blir då en prick på den tvådimensionella ytan.

Den svagt sluttande linjen är en regressionslinje som bäst beskriver punktsvärmen. Här kan man avläsa vilket värde på lönesumman till kommunledningens chefer man borde vänta sig för en kommun med en viss storlek. Skillnaden mellan denna förväntade lönesumma och den faktiska (som framgår av hur högt kommunens prick befinner sig på den vertikala axeln) kallas residual. Om pricken ligger över linjen är residualen positiv, d v s kommunen spenderar mer än förväntat. Om pricken däremot är under linjen är residualen negativ; kommunen spenderar mindre än väntat. Som det framgår av figuren befinner sig Skinnskattebergs kommun högt över det förväntade värdet. I stapeldiagrammet här nedan har jag beräknat residualerna för alla dom 17 småkommunerna.

Hoppsan! Nu hamnar Skinnskattebergs kommun i topp. Här spenderar man ungefär 1,5 miljon kronor mer i löner till kommunledningens chefer än vad man skulle ha förväntat sig utifrån kommunens storlek. Här tycks man kosta på sig chefer i kommunledningen som kostar ungefär 30 procent mer än vad som kunde förväntas med tanke på kommunens storlek.

Varför så dyrt?

Vad kan nu detta bero på? En förklaring kan förstås vara att den politiska ledningen tycker att det är viktigt att kommunen har en bra tjänstemannaledning. Det är något man prioriterar, och då får man satsa mer resurser. Att kommunen behöver en stark ledning är uppenbart. Problemen är tydliga: mångmiljonunderskott år efter år, en budget som inte fungerar som styrmedel, en dysfunktionell politisk ledning, beslut fattas och genomförs på lagvidrigt sätt samtidigt som fullmäktigebeslut nonchaleras och förhalas. Man kan förstå att det behövs en tjänstemannaledning med dom skarpaste hjärnorna. Och det kostar. Eller som det legendariska M-kommunalrådet Göran Holm i Vellinge drastiskt uttryckte det: ”Om man betalar med nötter så får man apor”.

Problemet är väl bara att kommunens politiska och ekonomiska bekymmer inte är nya, och inte heller prioriteringen av den administrativa kommunledningen. Och det har tydligen inte hjälpt. Den rationella förklaringen att politikerna i ljuset av den ständigt pågående krisen velat satsa på en stark, kompetent och dyr administrativ kommunledning kan kanske dras i tvivelsmål.

Kan det finnas andra förklaringar till varför det blir så dyrt? Ekonomer laborerar ibland med begreppet X-ineffektivitet. Begreppet lanserades av Harvardprofessorn Harvey Leibenstein redan 1966. X-ineffektivitet skiljer sig från andra effektivitetsbegrepp som ofta handlar om förhållandet mellan det värde en process ger i förhållande till dom insatta resurserna.

X-ineffektivitet fokuserar på organisationens inre styrning och leder till högre kostnader för att man inte producerar så effektivt som det vore möjligt med dom tillgängliga resurserna. Orsaker kan vara brist på motivation, dålig styrning och organisatorisk slapphet. I X-ineffektivitet kan ingå slösaktighet, som att man bibehåller alltför stor kapacitet, lyxiga fördelar för chefer och politiska påtryckningar.

En X-ineffektiv organisation låter så att säga bara pengar rinna mellan fingrarna, utan att någon riktigt vet vart dom tagit vägen. Man kommer osökt att tänka på serien om systrarna Spara och Slösa i Sparbankens barntidning Lyckoslanten 1926 - 1963. Slösa gör av med alla sina pengar på onödigheter utan att riktigt kunna redogöra för hur det har gått till, medan den mer ocoola Spara håller igen och spar för att få ekonomin att gå ihop och få till det hon verkligen vill ha.

I en undersökning av X-ineffektivitet i dom nederländska kommunerna (Bikker & van der Linde, 2016) kom det fram att mest drabbade av X-ineffektivitet, Slösa-syndromet, var små kommuner (under 9 800 invånare). Kanske kan en förklaring vara att dom små kommunerna har svårt att hävda sig i konkurrensen om dom skarpaste hjärnorna och att hänga med i utvecklingen av nya tekniker.

Ansvaret för att ledningen av kommunen inte fungerar optimalt har förstås politikerna. Jag säger inte att det är dom tjänstemän som rekryterats med hjälp av pengar istället för med nötter som är grunden till dysfunktionaliteten. Politikerna får helt enkelt rycka upp sig. Klarar dom inte det, så får man byta ut dom. Det är finessen med demokratin att den möjligheten finns.

                            296 dagar kvar

 

Lindberg lämnar skeppet efter ja till etnisk rensning (”återvandring”)

Skinnskattebergs kommunchef Thomas Lindberg lämnar sin tjänst vid årsskiftet. Detta meddelade Magazin24, Fagersta Nyheter och Fagersta-Posten i onsdags. Lindberg har fått mycket kritik för sitt ensidiga beslut att tacka ja till inbjudan till ett möte med SD-regeringens nationella samordnare för frivillig återvandring. I ett inlägg här i bloggen riktade jag kritik mot honom för att han med sitt svar till samordnaren gick emot det av fullmäktige beslutade målet att öka kommunens invånarantal. Syftet med återvandringsprojektet är ju att förmå kommuninvånare att lämna inte bara kommunen utan landet. Vidare tyder Lindbergs agerande på en allvarlig brist på integritet (ryggradslöshet).

Liknande kritiska synpunkter kom fram i en rad insändare i lokalpressen. Jan Kallberg (10/11) skriver bland annat: ”Detta är ett större beslut för kommunen eftersom det innebär ett politiskt ställningstagande i en fråga som nationellt fått uppmärksamhet. Detta är bortom din behörighet.” Socialdemokraterna i kommunstyrelsen skriver (6/11): ”Vi ifrågasätter en politik som signalerar att vissa människor inte är önskade”. Den socialdemokratiska kommunstyrelsegruppen skrev också ett öppet brev med liknande synpunkter. Vänsterns kommunstyrelsegrupp har sedermera anslutit sig till Socialdemokraternas skrivelse.

Signaturen ”Inte i mitt namn” skriver (4/11): ”Du Thomas, har personligen gjort att jag som svenskfödd skäms för att bo här och på allvar funderar på att flytta härifrån till någon kommun som har en känsla av att man som kommun är en gemenskap och inte ett vi och ett dem”. På Facebookgruppen ”Skinnskattebergs kommun – tvärpolitiskt samtal om framtiden” med idag 627 medlemmar har diskussionen varit intensiv. Här några typiska citat:

… sitt eget agerande har han ansvar för. Finns ingen ursäkt för att göra fel utifrån ett eventuellt och hemligt uppdrag från Emtin.

Vi behöver ingen hjälp när det gäller avfolkning. Det gör vi så bra själva.

… ett förhållningssätt där man inte visar tillräcklig respekt för den demokratiska processen och kommunfullmäktiges gemensamma roll … anmärkningsvärt

… ska verkligen våra kommuner haka på den här häxjakten dessutom utan politiskt beslut?

Det är en skam. Kommunen ska inte delta i den organiserade invandrarjakten.

Kommunerna ska inte sköta statens smutsgöra, det får staten själv göra.

Det är bra att kommunchefen nu tar konsekvenserna av att förtroendet alldeles uppenbart är förbrukat och slutar. Ack om ändå Emtin (SD) och Öberg (M) drog samma slutsats.

 

Vänstern tar makten i Köpenhamn!

Det gick som väntat i det danska kommunalvalet igår. Sett över hela landet blev det ett katastrofval för Socialdemokraterna som bara fick 23,2 procent, en tillbakagång med 5,2 procent. Nästan var femte S-väljare övergav partiet. Vinnare var framförallt Socialistisk Folkeparti med 11,1 procent, en ökning med 3,5 procentenheter. SF nästan fördubblade därigenom sina röster.

I Köpenhamns kommun blev, trots att dom tappade röster, Enhedslisten största parti med 22 procent, tätt följt av SF med 18 procent. SF ökade med inte mindre än 7 procentenheter. Det tredje vänsterorienterade partiet, Alternativet, lyckades också öka med 2 procentenheter till 5 procent. Dom tre vänsterpartierna samlade därigenom inte mindre än 45 procent av dom köpenhamnska väljarna.

Dom tre vänsterpartierna får därigenom 25 av dom 55 platserna i Borgerrepræsentationen (fullmäktige). Socialdemokraterna förlorar därigenom posten som överborgmästare som dom haft dom senaste hundra åren. I stället blir det nu SF:s Sisse Marie Welling som (åtminstone symboliskt) får kränga på sig borgmästarkedjan.

Anmärkning: Alla siffror är preliminära resultat hämtade från DR

För två veckor sen New York. Idag Köpenhamn?

en 4 november valde New York socialisten Zohran Mamdani till borgmästare. Idag går Danmark till kommunalval. I Köpenhamns kommun förväntas vänstern bestående av Socialistisk Folkeparti och Enhedslisten sopa banan. Enligt Epinions stora opinionsundersökning i landets alla kommuner får SF i hela landet 13 procent och Enhedslisten 8 procent. Men i Köpenhamn är Enhedslisten störst med ett opinionsstöd på hela 27 procent och SF med 21,5 procent, alltså sammanlagt 48,5 procent. Också i fem andra kommuner har dom båda vänsterpartierna stöd av 30 procent eller mer av respondenterna. Fyra av dessa (Albertslund, Hvidovre, Gladsaxe och Frederiksberg) ligger i huvudstadsregionen. Dessutom har vänstern starkt stöd i Århus på Jylland.

Även andra opinionsmätningar pekar på en vänsterseger med lite varierande siffror. Valet i Köpenhamn ser ut att bli en katastrof för Socialdemokraterna, som dominerat stadens politik i hundra år. I den stora opinionsmätningen får dom bara 10 procent. En orsak är säkert Socialdemokraternas högerorientering. Dom bildar i valet ett valförbund med två mittenpartier (Moderaterna och Radikale Venstre).

Köpenhamns nästa
överborgmästare

Enligt Danske Spill som ordnar vadslagning är SF:s ”Sisse Marie Welling på ekspresstog mod borgmesterkontoret”. Oddset för Welling är idag 1,70.

Welling är 39 år och utbildad historiker från Köpenhamns Universitet och har suttit i Borgerrepræsentationen (fullmäktige) sedan 2009. Sedan 2017 är hon Sundheds- og omsorgsborgmester. När hon själv presenterar sitt politiska projekt säger hon att bostadskrisen måste stoppas, att skapa en storstad där alla har råd att bo. En barnstad där barn och föräldrar kan känna sig trygga. En stad som ger plats åt träd och gröna parker. Ett Köpenhamn som verkligen tillhör oss alla. Hennes parti är också emot den restriktiva danska flyktingpolitiken. Detsamma gäller förstås också Enhedslisten. En företrädare för partiet säger att ”Dansk invandringspolitik är som att pissa på folk och klaga på lukten.”

Än är Danmark inte förlorat!

Läs mer om val i storstäder

• Borgmästarvalet i New York
• Stortingsvalet i Oslo
• Förbundsdagsvalet i Berlin
• Kommunalvalet i Helsingfors

Ledande C-politiker i kommunerna mot samarbete med SD

I samband med Centerns byte av partiledare har tidningen Dagens Samhälle frågat några ledande centerpartistiska kommunalpolitiker om ”den röda linjen” mot Sverigedemokraterna. Här några citat:

Gunilla Druve Jansson, kommunstyrelsens ordförande i Skara: ”den röda linjen mot SD ska stå fast.” I den styrande koalitionen i Skara ingår bl a V: ”att samarbeta med V har fungerat bra.”

Effie Kourlos, kommunalråd i Östersund, förespråkar en röd linje mot SD.

Anto Sauer, gruppledare i Malmö, tycker att den röda linjen mot SD står fast: ”Vi står så diametralt långt från Sverigedemokraterna att jag ser inte hur vi skulle kunna få igenom vår progressiva företagarpolitik ihop med dem och samtidigt respektera människovärdet.”

Anna-Britta Åkerlind, kommunstyrelsens ordförande i Örnsköldsvik, svarar på tidningens fråga om den röda linjen mot SD ska ligga kvar: ”Absolut.”

Jonas Naddebo, gruppledare i Stockholm: ”Den röda linjen ska ligga fast. Som kommunpolitiker skulle jag välja Vänsterpartiet framför Sverigedemokraterna varje dag.”

Dom två C-politikerna i Skinnskatteberg, Sonja Råberg (fullmäktige, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsutskottet) och Ulf Kjellin (ersättare i fullmäktige) som sedan 2022 samarbetat med SD är inte tillfrågade. Men det kan kanske vara dags att fråga dom nu. Hur ser ni på samarbete med Sverigedemokraterna?

Som vägledning kan det kanske vara bra att påminna om vad Centerpartiets riksorganisation svarade i ett mejl den 1 september 2022:

Från: Centerpartiet <centerpartiet@centerpartiet.se>
Datum: 1 september 2022 14:20:37 CEST
Till: Ingrid I                                           

Ämne: SV: Centerpartiet Skinnskatteberg

 

Hej Ingrid,

Tack för ditt mejl! 

Samarbetet med SD i Skinnskatteberg är något som Centerpartiet på nationell nivå bestämt tar avstånd ifrån, vilket också har förts fram i samtal med lokalavdelningen. SD är ett parti som inte delar våra grundläggande värderingar. Därför har vi tydliga riktlinjer i partiet som säger att vi inte ska samarbeta med SD, varken på nationell, regional eller kommunal nivå.

Vänliga hälsningar,

Lina

Centerpartiets riksorganisation | www.centerpartiet.se

Med jordnära visioner skapar Centerpartiet en grön och trygg vardag där vi ger kraft åt varje människa.

 

Gärdsgårdsserien i småföretagarindex

Småföretagarnas riksförbund har publicerat sin undersökning av förutsättningarna för småföretag i landets alla 290 kommuner. Det sammanfattande måttet är kommunens ranking. Det visar sig att Skinnskattebergs kommun hamnar på plats 277, alltså plats nummer 14 från botten. Så här placerar sig dom tio kommunerna i Västmanlands län. Högst är Kungsör på plats 210, sämst är Skinnskatteberg, Fagersta och Norberg. Författarna drar slutsatsen att förutsättningarna för småföretagare i Skinnskatteberg är svåra.

Indexet bygger på ett antal dimensioner, varav flera inte kan påverkas av kommunen. På flera av dom dimensioner som kommunen kan påverka är Skinnskattebergs kommuns prestationer sämre än rikssnittet. Det gäller trygghet, välfärdsåtagandet och den kommunala näringspolitiken.

I figuren nedan visar jag resultaten för den kommunala näringspolitiken för Västmanlands läns kommuner som sammanfattande poäng.

Olagligt använda kommunalt partistöd till trollfabriker, EU-val och kyrkoval

Sedan 1969 har det varit möjligt för kommunerna att ge bidrag till dom politiska partier som är representerade i fullmäktige. Syftet var att stärka partiernas ställning i den lokala demokratin. Partistödet kopplades samman med dom stora kommunsammanslagningarna under 1960- och 1970-talen. Antalet förtroendevalda minskade kraftigt i samband med kommunsammanslagningarna. I valet 1962 valdes drygt 32 000 fullmäktige i kommunerna, vilket motsvarade ungefär 230 invånare per vald fullmäktig. Efter alla sammanslagningar, i valet 1976, valdes bara 13 247 fullmäktigeledamöter, eller 630 invånare per vald. Sannolikheten att någonstans i bekantskapskretsen ha en politiker att kontakta minskade alltså med över 60 procent. Något borde göras för att främja andra kontakter mellan medborgarna och kommunen och dess politiker. Partistödet innebar att man satsade på att partiorganisationerna skulle fylla tomrummet.

Kärnan i motiven för det kommunala partistödet är alltså relationen mellan partierna och medborgarna – den utåtriktade verksamheten. Men partierna måste förstås också ha medlemmar och en organiserad verksamhet för och med dessa. Så även det mer introverta har en roll att spela i demokratidramat.

Däremot har ett par andra slag av kostnader av och till betraktats med viss misstro. Det ena gäller dels pengar som lokala partiorganisationer får från sin kommun och som dom skickar vidare uppåt i hierarkin för att bidra till regionala och centrala partiinstansers verksamhet. För det andra handlar det om att man med lokala pengar finansierar sådan verksamhet som inte har särskilt mycket med kommunens verksamhet att göra. Det kan t ex gälla att man betalar kampanjmaterial för riksdags- eller numera också EU-val. Båda dom här invändningarna har att göra med det som kallas ”lokaliseringsprincipen”, d v s att kommuner inte får bedriva verksamhet som inte kommer kommunens egna invånare och det lokala territoriet till nytta och glädje.

I första hand kommer alltså kontakterna med medborgarna, och lagstiftarna är mer tveksamma till verksamheter utanför kommunen, som bidrag till högre partiinstanser eller verksamhet som i liten eller ingen del påverkar kommunen och dess invånare.

Hur ska nu detta kontrolleras? Redan från början underströks att någon statlig kontroll inte skulle får förekomma. Senare infördes en regel att partierna till fullmäktige årligen måste rapportera vad dom använt pengarna till. Till redovisningen skulle också fogas en granskning, vanligen utförd av partiorganisationens egen revisor. Men någon speciell mall för hur redovisningen skulle göras, vilka kostnadsslag som skulle tas med, om det skulle finnas belopp o s v finns inte. Enda kravet var att redovisningen skulle lämnas. Om inte riskerade partiet att inte få något partistöd.

För att illustrera ska jag ta dom redovisningar som partierna i Skinnskattebergs fullmäktige lämnat för år 2024 och som ligger till grund för utbetalning av stöd för 2026. Först kan det vara av intresse att se hur mycket pengar det rör sig om:

Socialdemokraterna	56 000 kr
Sverigedemokraterna	44 000 kr
Liberalerna	40 000 kr
Vänsterpartiet	28 000 kr
Moderaterna	28 000 kr
Totalt	196 000 kr

 

Jag har efter bästa förmåga försökt dela in dom kostnader som partierna har redovisat för 2024.

Introvert verksamhet

• S : lokalhyra och förtäring
• SD: medlemsvård, medlemsvärvning och lokalhyra
• L: lokalhyra, möten
• V: medlemsmöten, medlemsvård
• M: hyra möteslokal, medlemsmöten, medlemsvård
• C: aktiviteter för medlemmarna, medlemsmöten

I förhållande till medborgarna

• S: annonsering, medborgarkontakter omnämns även i interna aktiviteter
• SD: pengar sparade för 2026 års kommunalval. Man får förmoda att man spar för propagandamaterial och annat riktat till väljarna
• L: annonser, polistillstånd (får man anta avser något offentligt event)
• V: utåtriktad verksamhet
• M: inget
• C: adventsfika i Heds kyrka

Administration

• S: reseersättning till ytterområdena
• SD: kontorsmaterial
• V: material

Överfört till regional och central nivå i partiet

• L: Länsförbundet

Ej kommunala angelägenheter

• SD: representerat vid regionala och centrala event i partiet, kampanjmaterial för EU-valet, valfondering för kyrkovalet, regionvalet och riksdagsvalet

Några kommentarer till redovisningen. Alla partier redovisar interna aktiviteter som i första hand involverar medlemmarna. ”Medlemsvård” nämns av flera. Min erfarenhet är att med detta uttryck avses fester, vars vårdande syfte kan diskuteras.

I förhållande till medborgarna/väljarna är det betydligt magrare. Det kan tyckas lite märkligt eftersom åtminstone jag tolkar det ursprungliga syftet med partistödet var att engagera medborgarna i den lokala demokratin. Moderaterna sticker ut med inget utåtriktat att redovisa. Man kan kanske också sätta ett frågetecken för det politiska innehållet i Centerns adventskaffe i Heds kyrka.

Överfört till regional och central nivå inom partiet. Bara Liberalerna redovisar avgift till länsförbundet. Jag tror inte att det är riktigt sant. Enligt en undersökning 2008 förekom sådana överföringar inom samtliga partier. SD reglerar det till och med i sina stadgar §17 mom 1c enligt vilken kommunförening ska leverera in 25 procent av partistödet efter avdrag för 50 000 kronor till riksnivån. För SD i Skinnskatteberg innebär det en visserligen liten summa (1 500 kronor per år). I t ex Norrtälje kommun där beloppen var större ledde upptäckten till att Liberalerna spräckte högerstyret då dom insåg att SD i kommunen var med och finansierade SD:s trollfabriker med kommunala pengar.

Ej kommunala uppgifter. Här utmärker sig SD genom att betala kampanjmaterial för EU-valet och att spara pengar för kommande val som inte har med kommunen att göra (det nyligen genomförda kyrkovalet, region- och riksdagsvalen 2026). Vidare har man betalat för att delta i regionala och centrala partievent.

Sammanfattningsvis

Partierna använder inte det kommunala partistödet fullt ut som det var tänkt. Interna aktiviteter för medlemmarna dominerar. Moderaterna lyckas inte redovisa någon utåtriktad aktivitet alls, och man kan nog sätta ett stort frågetecken för Centerns adventskaffe. Det utåtriktade arbetet gentemot medborgarna/väljarna var nog det mest prioriterade för dom som skapade det kommunala partistödet.

Tveksammare är det med överföringar till partiets läns- och riksnivåer. Bara Liberalerna uppger sig betala sådana avgifter, men det är nog inte sant. Inte minst är SD bundna av sina egna stadgar att avstå en del av det kommunala partistödet till Stockholm. Dom skriftlärda har motvilligt accepterat sådana överföringar, men bara om dom kommer med något slags motprestation från distrikts- och riksorganisationerna.

Riktigt dubiöst är det med kostnader som är direkt inriktade på att stödja partiets nationella politik och hjälpa till att sprida partiets åsikter och ståndpunkter eller agerande i forum som man måste vara väldigt böjlig i sin tolkning för att få till som kommunala angelägenheter. Kyrkoval och EU-politik är tydliga exempel. Det här kan knappast anses vara lagligt eftersom kommunen därigenom indirekt finansierar sådant som inte ligger inom kommunens kompetens.

Det är illustrativt, att SD utmärker sig här. Dom lokala SD:arna kan ju framstå som tama, ja rent av hövliga och laglydiga. Men genom att med kommunala medel vara med och finansiera trollfabriker och SD:s agerande i helt andra fora än det kommunala, markerar dom sin tillhörighet till ett obehagligt parti med ett nazistiskt förflutet, som än idag då och då bubblar upp till ytan.

 

Jonny Emtin (SD) körde för fort

Kommunalrådet Jonny Emtin (SD) i Skinnskatteberg har fastnat i en hastighetskontroll. På hemväg från Arlanda gick det i i 141 km/h. Lappen rök och man får väl förmoda att det blev en rejäl bot att betala. Det har utbrutit en omfattande diskussion om vi behöver veta detta eller ej. Jag avstår från att ha någon synpunkt. Däremot vill jag gärna berätta en historia om en annan liknande händelse.

Skånepartiets (ett främlingsfientligt parti i Skåne, som föregick SD) partiledare Carl P Herslow hade varit med frun på Limhamnsfärjan och ätit julbord med tillbehör. På väg hem blev paret stoppade av Sopo (Herslows beteckning; förkortning av Sossepolisen). Blixtsnabbt bytte dom plats och frun hamnade bakom ratten. "Det var lite vingligt detdär" sa en av sossepoliserna. Herslow svarade då att han hade så ont i huvudet att han bett frun att undvika att köra på brunnslocken. Den gubben gick inte.

Partiet hade i sina stadgar att man skulle uteslutas om man var dömd för brott. Paragrafen ströks inför nästa möte.

Kan Emtin (SD) sitta kvar när både L och dom egna sviktar?

”Kan du sitta kvar?” frågade SVT:s reporter kommunalrådet Jonny Emtin i Skinnskatteberg när KPMG:s kritiska rapport om budgetprocessen presenterades. ”Klart jag kan” svarade Emtin självsäkert.

Bild från SVT Nyheter Västmanland

Men frågan om revisionsrapporten är inte klar med det. Vid kommunstyrelsens möte i förra veckan skulle styrelsen yttra sig över rapporten. Arne Hjorth (S) föreslog då att kommunstyrelsen skulle ansluta sig till revisionens slutsatser.

Det kan kanske vara av intresse att repetera vad KPMG kom fram till:

• Den övergripande budgetprocessen är bara delvis ändamålsenlig
• Verksamhetsmål och ekonomiska mål kopplas bara delvis samman
• Det finns ingen resursfördelningsmodell
• Det finns ingen modell för revidering av budgeten mellan åren
• Budgeten fungerar inte som styrinstrument
• Budgetavvikelser analyseras och hanteras inte

Så här utföll omröstningen:

Parti	NEJ till Hjorths yrkande	JA till Hjorths yrkande
S		Arne Hjorth Pentti Lahtinen Ann-Christine Andersson Kristiina Pousar
SD	Jonny Emtin	Therese Emtin Ewa Olsson Bergstedt
L	Eric Zillén	Tobias Jarstorp
V		Fredrik Skog
M	Bo Öberg
Antal röster	3	8

 

Det blev en brakförlust med 3 – 8 för kommunalrådet. Hans båda SD-partivänner (varav den ena hans fru; hur har dom det hemma vid köksbordet?) röstade emot honom och ”Liberalerna” sprack mitt itu.

Också ett annat ärende som väckt stor upprördhet på senaste tid är frågan om kommunen ska medverka och samarbeta med regeringen med etnisk rensning (”frivilligt återvändande”). Någon politisk behandling har det aldrig varit fråga om. Istället har kommunchefen egenmäktigt svarat att vi är intresserade. Förmodligen har han väl uppfattat att han har kommunalrådet bakom sig. I en insändare idag försvarar han sig med att det var hans skyldighet som kommunchef att svara på regeringens invit. Men brevet var ställt till kommunen och önskade ett möte med kommunledningen och förvaltningschefer. Och kommunchefen är inte kommunledningen. Kommunledningen är kommunstyrelsen. Så, där har kommunchefen tagit sig friheter.

Men i en annan insändare häromdagen fick frågan om medverkan i den etniska rensningen en politisk dimension. Insändaren, som tycker att det var rätt att svara ja på inviterna var undertecknad av tre politiker: Kommunalrådet Jonny Emtin (SD), kommunstyrelsens vice ordförande Bo Öberg (M) och suppleanten i fullmäktige Ulf Kjellin (C). Trots att den styrande koalitionen i kommunen, som kom till under farsartade former på sensommaren 2024, också består av ”Liberalerna”, hade ingen liberal företrädare skrivit under insändaren.

Öberg är väl mest känd som fullmäktiges pajas och Kjellin för sina svindlande fastighetsaffärer med kommunen, men även som bulvan för kommunala uppdrag till makarna Emtins firma. Emtins, Öbergs och Kjellins insändare var mest snömos, och jag har i en debattartikel bemött deras rudimentära resonemang. Men det intressanta var att koalitionen återigen sprack. Liberalerna hade inte tyckt att dom borde skriva under. Det går med andra ord att åter ta upp frågan i kommunstyrelsen, och då finns det inte någon majoritet för kommunens ja-svar.

Oftast är det tungfotat i Skinnskattebergs kommun. Frågan om om- eller nybyggnad av brandstation har stått på dagordningen i elva år. Ombyggnaden av dom nedgångna hyreshusen på Klockarbergsvägen 8 till seniorboende stod på agendan i sju år innan något hände på marken. Men när det gäller det partipolitiska spelet kan det som vi sett dom senaste dagarna gå fort, nästan lika fort som på motorvägen från Arlanda.

Allt tyder nu på att Jonny Emtin är på väg ut. Både hans eget parti sviktar i stödet och ”Liberalerna” ser också ut att vara delade. Frågan om han kan sitta kvar har nog inte ett lika självklart svar. Den borde nog snarare besvaras ”klart jag inte kan”.

Om inte annat, så är det snart val.

                            311 dagar kvar