Stortingsvalet: Glädjeämnen och sorgesamt

J Fortsatt majoritet för vänstersidan

Den socialdemokratiska minoritetsregeringen som haft stöd av flera andra partier bedöms kunna fortsätta. Regeringsunderlaget får efter valet 87 mandat mot högeroppositionens 82 mandat i stortinget.

L Men…

Regeringsunderlagets övervikt är mycket liten, och har minska från 32 till 5 mandat. Regeringsunderlaget är dessutom mycket brokigt. Där ingår utöver Arbeiderpartiet, dom två vänsterpartierna Sosialistisk Venstreparti och Rødt och dessutom Senterpartiet. En koalitionsregering bedöms inte vara aktuell, men det kommer att krävas mycket förhandlande och jämkande för att hålla upp regeringsunderlaget.

J Framgångar för Rødt och Miljøpartiet de Grønne

Av ”vänstersidans” tre mer systemkritiska partier skördade Rødt och Miljøpartiet de Grønne framgångar i valet. Dom ökade med 0,7 respektive 0,6 procentenheter, vilket gav 4 respektive 1 nya mandat. Dessvärre tappade Sosialistisk Venstreparti hela 2,1 procent och 4 stortingsplatser.

L Stora framgångar för högerpopulistiska Fremskrittspartiet

Det högerpopulistiska och invandrarfientliga Fremskrittspartiet ökade sin röstandel med hela 12,3 procent, en fördubbling och även representationen fördubblades med 27 mandat. Fremskrittspartiet blir nu största borgerliga parti. Delvis kan det förklaras som borgerlig kannibalism: Høyre tappade 12 mandat och liberala Venstre 5 platser. Men många väljare måste ha gått högerut över blockgränsen. Det finns dock knappast någon anledning för svenska SD att yvas. Fremskrittspartiet vill inte likställas med SD. SvD hade för några år sen en artikel under rubriken ”Norges populister ger SD kalla handen.” Orsaken sägs vara SD:s nazistiska rötter.

J Kommunismen är inte död

Det är svårt att säga vad Socialistisk Venstrepartis kräftgång beror på. Av regeringsunderlagets partier minskade också Senterpartiet. Och ännu mer: 7,9 procent och hela 19 mandat. SV ingick i koalitionsregering med Arbeiderpartiet 2005 – 2013 och Senterpartiet hade samma roll i två omgångar. Det kan vara så att dom drabbats av samma öde som andra mindre partners i koalition med socialdemokrater regerat sönder sig.

Däremot går det bättre för Rødt. Partiet bildades 2007 genom att Rød Valgallianse och Arbeidernes Kommunistparti gick samman. Det senare brukar karaktäriseras som ”maoistiskt”. Samma år anslöt sig det trotskistiska Internasjonale Sosialister. Denna kanske osannolika partibildning har i dom senaste valen haft relativt stora framgångar. Liksom SD inte kan yvas över Fremskrittspartiets framgångar, borde det svenska Vänsterpartiet känna en viss dysterhet. Svenska V har betraktat det minskande SV som sitt norska systerparti, medan man försökt distansera sig från dom marxistiska tendenser som nu samlas i norska Rødt.

J Men det är liberalismen nästan

Liberala Venstre fick 3,7 procent av väljarna. Det är under spärrgränsen på fyra procent. Antal stortingsmandat minskade från 8 till 3. Den norska fyraprocentspärren fungerar lite annorlunda än den svenska. I Sverige får ett parti med under fyra procent av rösterna inte alls vara med i fördelningen av platser. Det finns faktiskt ett undantag från regeln: Om ett parti inte kommer över fyra procent, men om det får minst 12 procent av rösterna i en valkrets kommer det med i fördelningen av mandat i just den valkretsen. Dom svenska reglerna var skräddarsydda för att rädda kvar VPK i riksdagen. Partiet bedömdes alltid kunna få minst 12 procent i Norrbottens län. I Norge gäller istället att partier under spärrgränsen deltar i fördelningen av mandat i valkretsarna, men är uteslutna i fördelningen av dom 19 utjämningsmandaten. Därav kommer att Venstre med 3,7 procent kunde få tre mandat trots att det var under fyraprocentspärren.

Men liberala Venstre är precis som sin svenska motsvarighet utrotningshotade. Vi får hoppas att det svenska partiet som för närvarande har en partiledare som är falsk som vatten går samma öde till mötes. Från att ha varit ivrig motståndare till samröre med SD har hon svängt efter att ha fått smaka på att sitta på en ministertaburett: ”Vi har ett bra samarbete med SD.”

Det urbana söder och det arktiska nord

Systemkritiska partier till vänster tenderar ofta att få starkt stöd i storstäderna. Jämför t ex med förbundsdagsvalets resultat i Berlin. Vänsterpartiet die Linke blev största parti och tillsammans med miljöpartiet Grüne samlade dom 36,7 procent av väljarna. Eller kommunalvalet i Helsingfors där dom Gröna tillsammans med Vänsterförbundet fick 35 procent.

Denhär tendensen är också skönjbar i det norska valet. Dom valkretsar där SV gick bäst var Oslo (10,7 procent), Troms med Tromsø (7,1), Sør Trøndelag med Trondheim (6,8) och Hordaland med Bergen (5,7 procent). MDG visar ett likartat mönster: Oslo (10,3 procent), Sør Trøndelag (5,7), Akershus med flera kommuner runt Oslo (5,3) och Hordaland med Bergen (4,8).

Rødt visar dock ett annorlunda mönster. Också för rødt blev Oslo en bra valkrets med 7,2 procent av rösterna. Det gemensamma för dom övriga valkretsarna där partiet gick särskilt bra var dock att dom alla ligger i Nordnorge: Finnmark (9,8 procent), Troms (7,5) och Nordland (6,6).

Anm: * betecknar valkretsar med större städer och N betecknar dom tre nordligaste fylkena.

Detta medför att det samlade mönstret för dom tre partierna kommer att ha speciella drag. Oslo kommer fortfarande i topp med sammantaget 28 procent av rösterna. Även Sør Trøndelag med Trondheim ligger högt med 19 procent och Hordaland med Bergen med 16 procent. Men även i dom tre nordligaste fylkena samlar dom tre partierna många röster: Troms (19 procent), Finnmark (17) och Nordland (16).

Tack vare Rødts speciella röstfördelning kommer därigenom dom tre systemkritiska partierna till vänster att ge en bild av hur det urbana söder förenas med det arktiska nord. Jag vet för lite om norsk politik och politisk ekologi för att förklara detta. Men jag har lagt märke till att Rødt i sin retorik och program uttrycker ett slags norrlandssyndrom, som vi också sett exempel på i Sverige. Avkastningen av dom nordliga landsdelarnas rika naturtillgångar försvinner söderut som i ett kolonialt system. Man kan också fundera över samebefolkningens roll. Dom norska samerna drar sig inte för att engagera sig rikspolitiskt, ibland på ett nästan militant sätt (Bergh & Strømsnes, 2025).

Dom norska samerna sökte tidigt samverkan med Arbeiderpartiet (Andressen m fl 2021) som ofta haft en stark representation i Sametinget. I Karasjok och Kautokeino, båda med 80-90 procent samisktalande, blev Rødt största parti i stortingsvalet med 33,1 respektive 19, 2 procent. Även i Sverige lutar den samiska väljarkåren åt vänster. Vid 2018 års val var överrepresentationen bland samiska väljare 11 procent för Socialdemokraterna, 9 procent för Vänsterpartiet och 3,5 procent för Miljöpartiet (Nilsson m fl, 2022).

Rødt har programmatisk gett uttryck för starkt stöd till samernas och kvänernas rättigheter och rätt till självbestämmande: ” Rødt vi ha et samfunn der samiske rettigheter ivaretas och samisk kultur har rettmessig plass.”

Referenser

Andressen, Astri m fl (red) 2021 Samenes historie frq 1751 til 2010

Bergh, Johannes och Kristin Strømsnes Et levende demokrati blant manntalsførte samer: Om deltakelse i pg mellom valg 2025

Nilsson, Ragnhild m fl Den samiska väljarkåren i val till Riksdagen 2022)

Data från NRK:s hemsida https://www.nrk.no/valg/2025/