Nej, omställningsstödet
är inte ett avtal
”Omställningsstödet är ett avtal som tecknats i
Skinnskatteberg och övriga kommuner och regioner i Sverige för at möjliggöra
för heltidspolitiker att återgå till arbetslivet.” Så säger förra kommunalrådet
Lena Lovén Rolén (S) i Fagersta Nyheter den 31 mars.
Nej Lena. Det är inget avtal. Ett avtal förutsätter minst
två parter. Den ena parten är kommunen. Vilken skulle den andra parten vara?
Förtroendevalda är inte anställda och dom företräds därför inte av något
fack som skulle kunna vara motpart.
Bestämmelserna finns i ett förslag från Sveriges Kommuner
och Regioner (SKR) med den lite kryptiska akronymen OPF-KL. Varje kommun måste
fatta beslut om reglerna, som kan vara andra än OPF-KL. Inte heller sådana
lokala bestämmelser är något avtal. Det är vilseledande att påstå att OPF-KL
skulle vara ett avtal.
Nej, Fredrik Skog
har inte varit med och beslutat om fallskärmen
”Det [”avtalet”] har tagits i fullmäktige där alla närvarande inklusive
Fredrik Skog biföll” fortsätter Lena Lovén Rolén. Dom lokala riktlinjerna för
OPF-KL antogs av fullmäktige 2020. Alla var överens, inklusive Vänsterpartiet.
Så längt är det rätt. Därmed har inte alla ansvar för att Lena Lovén
Rolén fått omställningsstöd 2023 i den omfattning och på det sätt det
beslutades.
Vem ska
enligt reglerna besluta om omställningsstöd?
I SKR:s förslag ska det bestämmas vad som är kommunens ”pensionsmyndighet”.
I dom lokala föreskrifterna i Skinnskattebergs kommun är det kommunstyrelsen som
ska vara ”pensionsmyndighet”. Det betyder att om inget annat är bestämt är det kommunstyrelsen
som ska fatta beslut om vem som ska få omställninggstöd, under hur lång tid och
med hur mycket.
Det finns två slags omställningsstöd. Det är dels ”ekonomiskt
omställningsstöd”, d v s det som populärt kallas ”fallskärm”, dels ”aktiva
omställningsåtgärder”. Aktiva åtgärder kan enligt dom lokala reglerna vara exempelvis
”rådgivning och vägledning, kompletterande studiestöd, kostnader för kortare
utbildning eller praktik, finansiering av kurslitteratur, hjälp med att starta
eget.” Beslut om aktiva omställningsåtgärder ska enligt reglerna beslutas av
fullmäktige.
När det gäller det ekonomiska stödet säger regelverket inget om
vem som ska fatta beslut. Då gäller att det är ”pensionsmyndigheten”, d v s
kommunstyrelsen som beslutar, om inte kommunstyrelsen har delegerat rätten att
fatta beslut till någon annan. Det skulle kunna vara t ex personalutskottet
eller personalchefen (”HR-chefen”). Det finns en lista över sådana delegerade
beslut i personalärenden. Ingenstans finns där något om att beslut om omställningsstöd
är delegerat.
Vem har
fattat beslut om omställningsstöd?
Det finns ett beslut daterat den 10 november 2022 av HR-chefen
Anna Charlier om att det ska utbetalas ekonomiskt omställningsstöd med 51 298
kronor per månad under 12 månader 2023. Något beslut om aktiva
omställningsåtgärder har aldrig tagits i fullmäktige. Trots detta har det
betalats ut sammanlagt 4 155 kronor i kostnadsersättningar (resor med egen
bil, parkeringsavgifter och kurslitteratur) som väl får antas utgöra ersättning
för aktiva omställningsåtgärder.
Det ser med andra ord ut som om inga beslut har fattats av
dom som har rätt att fatta beslut (alltså fullmäktige samt pensionsmyndigheten
= kommunstyrelsen ).
Varför
sökte Lena Lovén Rolén stöd för ”aktiva omställningsåtgärder”?
Det finns en ansökan från Lena Lovén Rolén daterad den 27 oktober
2022 om omställningsstöd. Hon ansöker där dels om ekonomiskt omställningsstöd,
dels om aktiva omställningsinsatser. I ansökan skriver hon om dom aktiva
insatserna ”Ansökan avser studier i syfte att ställa om till nytt yrke som
lärare.”
Lena Lovén Rolén driver tillsammans med sin man ett företag som
arbetar med fysioterapi (Lovén Rolén sjukgymnastik och hälsoutveckling AB) som
har avtal med Region Västmanland och som 2022 omsatte 934 000 kronor.
Varför skulle hon vilja skola om sig till lärare?
Svaret är att aktiva omställningsåtgärder är ett villkor för att
få ekonomiskt omställningsstöd. Enligt dom av fullmäktige beslutade
föreskrifterna krävs det för att man ska få ut fallskärmen att man antingen (1)
är inskriven på arbetsförmedlingen, (2) bedriver studier, (3) har nytt arbete
eller (4) har förtroendeuppdrag hos en annan huvudman. Alltså: inga studier
inga fallskärmspengar.
Har hon
under året inlett lärarutbildning?
Kurslitteratur som hon fått ersättning för har direkt anknytning
till hennes tidigare yrkesverksamhet som sjukgymnast. Enligt uppgifter som nu
kontrolleras har hon gått distanskurser på Karolinska institutet,
Linnéuniversitetet och Umeå universitet. Det är inte uppenbart att detta avser
lärarutbildning. Uppgifterna i ansökan tycks därmed inte ha varit
korrekta.
Enligt tillämpningsanvisningarna ska den sökande ”I samband med
ansökan om förmån … intyga att hen kommer att uppfylla kravet på egen aktivitet”.
Något sådant intyg har inte redovisats.
Är ansökan
och beslut efterkonstruktioner?
Det har av dom punkter jag har diskuterat här framgått att det
finns oklarheter om vem som fattat beslut, om beslut har fattats av någon behörig
och om hur frågan om ”aktiva omställningsåtgärder” har hanterats. Ansökan och
beslut har också begärts ut som offentliga handlingar. Det har därför säkert
funnits ett starkt upplevt behov att redovisa sådana handlingar. Dom handlingar
som lämnats ut har varit daterade vid rimliga tidpunkter. Men inga handlingar
är införda i kommunens diarium. Där ska alla ut- och inkommande handlingar registreras.
Om handlingarna är införda i diariet råder det ingen tvekan om när dom är
upprättade. Om dom inte har registrerats är det öppet för misstankar om
manipulation, d v s att man för att ge ett intryck av att alla regler har
följts har efterkonstruerat ansökan och beslut.
Politiska
och etiska synpunkter
Kommunalt förtroendevalda ska ha ersättning för det arbete dom
utan att vara anställda lägger ned. Den principen är etablerad sedan det
demokratiska genombrottet för hundra år sedan. Det är också rimligt att den som
åtar sig uppdrag som kräver att avsevärt mycket mer än fritiden går åt och
tvingas göra ett avbrott i sitt ordinarie yrke ska ha hjälp, även ekonomiskt,
att ställa om från uppdraget som politiker till yrkeslivet. Det är viktigt att
peka på att den kritik som riktats mot Lena Lovén Roléns omställningsstöd inte
är en kritik mot sådana principer. En sådan kritik vore rent populistisk.
Men, samtidigt ska man vara medveten om att kommunens ekonomi är
pressad. Det handlar om ganska mycket pengar, och det är viktigt att det går
rätt till och att omställningsstöd inte beviljas på lösa boliner, att bekostas
av skattebetalarna i en kommun på ekonomisk dekis.
Det finns också en traditionell ärlighetsmoral i arbetarrörelsen,
som det kan vara värt att påminna om. Historieprofessorn Dick Harrison skriver:
”Sanningen är att Aina [Tage Erlanders fru] vid minst två tillfällen
överlämnade buntar med pennor till folk som arbetade i kansliet … Maken hade
tagit hem dem i bröstfickan efter att ha gjort anteckningar.” Det är en moral
som förpliktigar!
Vi har i kommunen under den tid som gått sedan 2022 års val också
sett hur ett minoritetsstyre under SD:s ledning etablerats i kommunen. Alla
försök att åstadkomma en majoritetskoalition med Socialdemokraterna, Vänstern
och Moderaterna har misslyckats. För alla som varit nära dom processerna har
det stått klart att Lena Lovén Rolén och en liten krets i ledningen för den
lokala socialdemokratin varit bromsklotsar för ett sådant maktskifte. Det är en
obehaglig tanke som lätt får fäste att det skett ett utbyte där den SD-ledda
minoriteten fått stöd av socialdemokraterna i utbyte mot personliga fördelar
för Lena Lovén Rolén. Inte minst förstärks sådana misstankar av dom försök som
kommunalrådet Ewa Olsson Bergstedt (SD) och fullmäktiges ordförande Lennart
Lydqvist (L) senast gjort att lägga locket på kritik mot fallskärmsaffären.
Klarhet i alla dom avseenden jag har diskuterat här borde vara
till nytta för alla som har ärliga avsikter med sitt lokalpolitiska engagemang.