Midsummer in Dalecarlia

 

Midsommarafton. På den övre bilden smörjer Linnea och Ingrid kråset på Tolvsbo Värdshus i Söderbärke (i Dalarna som sig bör på midsommar). Undre bilden är emellertid från Västanhed.

Rubriken har jag hämtat från den klassiska View-Masterskivan "Midsummer in Dalecarlia" som jag kommer ihåg från 1955. View-Master var, kan man säga en analog version av VR-glasögon för stillbilder, men dock tredimensionella.

Här satsas det på chefer, handläggare och administratörer

”Vård, skola och omsorg” är ett mantra som politiker från alla möjliga partier brukar upprepa titt som tätt. Det är det som det är viktigast att satsa på. Skinnskattebergs kommun är inget undantag. Men när man tittar på vilka summor som satsas i budgeten framträder en annorlunda bild. Under åren 2019 – 2022 har de pengar som tilldelats vård- och omsorgssektorn minskat med mångmiljonbelopp varje år. Ännu mer märkligt är att sektorn varje år har överskridit sin budget och gjort av med mer pengar än de fått sig tilldelade i budgeten. Förra året uppgick underskottet till rekordbeloppet nästan 15 miljoner kronor. Det verkar som om de politiker som har makten inte riktigt vill ta till sig att ”Vård, skola, omsorg” är dyrbart, och att de trots budgetunderskotten tilldelar verksamheten allt mindre med pengar.

Hur man tänker framstår som obegripligt. Kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) gjorde ett försök när kommunfullmäktige behandlade bokslutet för 2021. Hon påstod där att rekordunderskottet berodde på pandemin. Kommunrevisionen har låtit göra en granskning av den ekonomiska styrningen av vård och omsorg. På ett par punkter uppger intervjupersoner som fått försöka förklara underskotten att pandemin var orsaken. Det krävdes mer personal i äldreomsorgen för vaccineringsverksamheten och det blev också extrakostnader för skyddsutrustning. Men de allra flesta av de verksamheter som räknas till vård och omsorg har inte nämnt något om pandemikostnader.

När budgeten för 2021 skulle antas menade SD-führern Ewa Olsson Bergstedt att det fanns överkapacitet i äldreomsorgen. Pengar var inte allt. Man kunde arbeta effektivare. Springa fortare kan man förmoda. Grattis alla som jobbar i äldreomsorgen.

Alltså beror budgetöverskridandet 2021 enligt kommunalrådet på pandemin. Vad budgetöverskridandena tidigare år kan bero på finns ingen förklaring till. Kommunrevisionens granskning visar åtminstone att vård- och omsorgssektorn i Skinnskatteberg inte är dyrare än i andra jämförbara kommuner. Den enda förklaring som getts är Ewa Olsson Bergstedts: De anställda är ineffektiva.

Det är uppenbart att kommunen år efter år har anslagit på tok för lite pengar till vård och omsorg (trots parollen om att det är detta som det ska satsas på). I budgeten skapas på det sättet ett utrymme för annat. När sen vård och omsorg av omständigheterna tvingas göra av med mer pengar skapas ett underskott som jagar på chefer och personal att göra besparingar och nedskärningar, eller som SD skulle ha sagt, att springa fortare.

Vart tar då pengarna vägen? Om man tittar på kommunens olika verksamheter över tid, är det uppenbart att det finns en sak som ständigt växer. Det är byråkratin. Nya chefstjänster inrättas, gamla utvidgas. Nu senast rekryterat man, utan politiska beslut, en kanslichef, som enligt jobbannonsen tycks ha samma uppgifter som de två kommunsekreterare man redan har.

Figuren kommer från kommundatabasen Kolada och visar antal månadsavlönade i administrativt arbete under åren 2008 – 2021 för Skinnskattebergs kommun och för alla småkommuner (färre än 5 000 invånare). 

Den blå kurvan som visar utvecklingen i Skinnskatteberg lutar stadigt uppåt. Under de 14 åren ökar antalet administrativ personal med inte mindre än 94 procent, d v s antalet nästan fördubblas. I jämförelsegruppen av småkommuner är ökningen mer måttliga 14 procent. Från 2014, d v s det år då de borgerliga tillsammans med Sverigedemokraterna tog över styret i kommunen går Skinnskatteberg om jämförelsekommunerna. Sen har det fortsatt av bara farten.

Om man går in undergrupper under ”administrativt arbete” finns det ännu häftigare siffror. Antalet handläggare har t ex under de här åren ökat med 300 procent. Ledningsarbete, d v s chefer, har ökat med 69 %.

Om man har lust kan man jämföra med utvecklingen i några yrken inom de ”prioriterade” verksamheterna vård, skola och omsorg. Så har antalet sjuksköterskor minskat med 8 procent, antal grundskollärare minskar med 18 procent och antal förskollärare med inte mindre än 41 procent.

Så går det till: Genom minskade anslag och sparbeting till vård, skola och omsorg blir det utrymme för fler administratörer, handläggare och chefer. Allt ackompanjerat av det bedövande stridsropet ”Vård, skola, omsorg!”

 

Om solidaritet och vindkraft, logik och etik

Många har undrat över begreppet ”solidaritet” som jag har använt i den upphetsade diskussionen om vindkraft. Det är framförallt vindkraftmotståndarna som inte förstår sig på vad jag menar med solidaritet.

Här ett typiskt citat från de många kommentarer jag har fått:

”Du och din stålskogsindoktrinerade klan av anhängare förstår uppenbarligen inte vidden av om vi på andra sidan badplatsen i Västanhed skulle få den vackra och tysta utsikten helt förstörd och utbytt av 25 st Eiffeltornshöga stålmonster som blinkar och bullrar dygnet runt … Du pratar om solidaritet. Ok. Så fint. Om du nu menar allvar med det så borde du förstå att påtvingad stålskog på landsbygden mot lokalbefolkningens vilja är raka motsatsen mot solidaritet. Men det är klart, det här med logiskt tänkande har aldrig varit Vänsterpartiets paradgren direkt.”

Så här är mitt resonemang:

1. Det råder en global klimatkris. Om detta råder en i det närmaste total enighet i forskningen, men även i politiken. Den politiska enigheten är till och med global. Det finns förvisso de som förnekar den globala uppvärmningen, framförallt i högerradikala grupper. Bland vindkraftmotståndare är det vanligare med sådan förnekelse, även om det inte kom fram sådana åsikter på det skandalösa vindkraftmötet som Skinnskattebergs kommun ordnade härom veckan.
2. Den globala uppvärmningen leder (redan idag) till att extrema väderhändelser blir vanligare. Det handlar om värmeböljor och störtregn. Detta har redan idag allvarliga konsekvenser som omfattande skogsbränder, torkkatastrofer, överdödlighet bland äldre, översvämningar. På sikt räknar man med att höjda havsnivåer blir ett än större problem. Hela önationer hotas av att helt enkelt försvinna.
3. Uppvärmningen beror på olika växthusgaser i atmosfären. Fokus har varit på koldioxid orsakade av förbränning av fossila bränslen. För att hejda ökningen av koldioxid i atmosfären måste vi minska förbränningen av fossila bränslen som kol, olja, bensin och naturgas.
4. Betydelsefulla källor till utsläpp av koldioxid är transporter och viss industri. Dessa måste övergå till andra energikällor än förbränning av fossila bränslen. För närvarande är elektrifiering med elektricitet producerad utan förbränning av fossila bränslen den lösning som finns tillgänglig och som utvecklas.
5. Alternativa sätt att producera elektricitet är t ex sol-, vind- och vattenkraft, men även kärnkraft. Kärnkraften har emellertid andra omfattande nackdelar. Även om det är sällan kärnkraftsolyckor inträffar (jfr Tage Danielsson: ”Om sannolikhet”) så är skadeverkningarna desto större. Tänk på Three Mile Island, Tjernobyl och Fukushima. Dessutom är det ett problem med avfall som är giftigt i osannolika 100 000 år.
6. Vindkraft svarar idag för omkring 20 procent av Sveriges elbehov, och är den enda energikälla som snabbt kan byggas ut och ge ett stort bidrag till elbalansen. Det finns förvisso nackdelar i detta avseende. Det handlar om svårplanerbarheten på grund av väderförhållanden, men metoder att lagra el utvecklas, och framförallt från industrin framhålls att vindkraft är den enda lösning som finns tillgänglig.
7. Vindkraftmotståndarna framhåller lokala konsekvenser av utbyggnaden. Det kan handla om vad som upplevs som förfulning. Det pekas också på buller och ljusstörningar. Detta menar man påverkar människors hälsa och ekonomi (minskande fastighetsvärden). Det finns också en påverkan på naturen. Insekter, fåglar och fladdermöss hotas. Särskilt i den lokala diskussionen har det framhållits att slitage av vingarna sprider skadliga mikroplaster, även om uppskattningarna av hur mycket detta handlar om varierar speciellt mycket.

Man kan ha vilken åsikt som helst om de olika lokala skadeverkningarnas omfattning och farlighet. Men både förespråkare och motståndare kan enas om att det finns sådana lokala ”kostnader” kopplade till utbyggnad av storskalig vindkraft. Problemet är att om bekämpandet av den globala uppvärmningen kräver en utbyggnad av vindkraften, så innebär ett lokalt generellt nej att problemet och uppoffringarna överlåts åt alla andra kommuner och orter. Det är med andra ord ett klassiskt fall av social fälla. Den som inte medverkar blir en fripassagerare.

I den argumentation som bedrivs nationellt mot vindkraft (t ex av Föreningen Svenskt landskapsskydd, Föreningen Motvind, Klimatrealisterna m fl) förekommer att man vänder sig mot de första tre punkterna i min sammanställning, d v s man förnekar klimatkrisen, dess orsaker och konsekvenser. I den lokala debatten har sådana argument varit sällsynta. I stället har fokus lagts på framförallt den sjunde punkten, d v s de lokala negativa konsekvenserna av utbyggnaden.

Det finns med andra ord olika grupper här vars intressen delvis står i motsättning till varandra:

1. Hela världens befolkning, av vilka stora grupper utsätts för ett rent existentiellt hot av klimatkrisen.
2. Befolkningen i andra svenska kommuner än nejsägarkommunen, som får ta på sig alla uppoffringar och lokala negativa konsekvenser av utbyggnaden av vindkraften.
3. Lokal befolkning i Skinnskattebergs kommun, som vill slippa de lokala konsekvenserna som förfulning, minskade fastighetsvärden och oro för hälsoeffekter.

När man låter handlandet vägledas av solidaritet kan det med andra ord vara en fråga om att välja. Rimliga kriterier för valet tycker jag är dels hur många som påverkas och allvarligheten i skadorna som de riskerar att utsättas för. Detta är inte, som kommentatorn tycks tro en fråga om logik. Det är en fråga om etik och moral. Jag gör bedömningen att fler påverkas på ett allvarligare sätt av klimatkrisen, och av att tvingas bära de lokala uppoffringarna än lokalbefolkning som förfasar sig över förfulning, sänkta fastighetsvärden och hälsoeffekter som det saknas entydig evidens för.

När jag talar om solidaritet i det här sammanhanget är det alltså en internationell och nationell solidaritet som går utöver upplevd förfulning och sänkta fastighetsvärden för lokala grupper.

 

Nytt rekord för tidningstjuven 30,5 procent

Tre tidningar (lördag, söndag, måndag) stulna idag. Därmed friseras det tidigare bottenrekordet något. Av årets hittills 164 dagar har DN legat i lådan 50 dagar. Det motsvarar 30,5 procent. Det tidigare rekordet var 30,8.

Utdelningsstatistik för DN år 2022 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	6	3,7
- ej postutdelning, tidningen kom nästa dag	89	54,3
- ej postutdelning, tidningen kom aldrig	10	6,1
- vardagar med utdelning men utebliven tidning	9	5,5
Dagar med tidning på rätt dag	50	30,5

 

Se SVT:s bilder från Skinnskattebergs vindkraftmöte

Foto: Audrey Erath/SVT

Klicka här för att se SVT Nyheter Västmanlands bilder från Skinnskattebergs kommuns möte om vindkraft, som togs över av vindkraftmotståndare och där Moderaternas Bo Öberg kallar Fredrik Skog (V) "Jävla idiot."

Skinnskattebergs kommun anordnar anti-vindkraftsmöte

Just hemkommen från en av Skinnskattebergs kommun anordnad ”medborgardialog” om vindkraft, kan jag inte undgå att fundera över vad jag har varit med om. Lokalen var riggad med en anskrämlig modell som påstods föreställa ett vindkraftverk som stod där vid podiet och blinkade. Ur högtalaranläggningen strömmade ett ljudligt brus, som omöjliggjorde samtal i vanlig ton.

Lokalen var i huvudsak fylld med personer som tycktes känna varandra och som applåderade varje inlägg mot vindkraft. Jag försökte tala för solidaritet med andra kommuner i Sverige som måste ta det eventuella obehaget med vindkraft, och solidaritet med de människor som kommer att drabbas av klimatförändringarna.

En av de ivrigaste motståndarna spände då ögonen i mig och meddelade på ett sätt som var avsett att få mig att känna mig skyldig att det dör ett barn var 40:e sekund. Ett annat snille, tyvärr liksom jag från Västanhed menade att hans hus skulle sjunka i värde eftersom det bara var 1,5 kilometer därifrån till en tidigare planerad vindpark i Köpings kommun. Att vi bor 7 km norr om kommungränsen imponerade inte, utan han vidhöll att det bara var 1,5 km. Dessutom var det inte alls fastighetsvärdet det handlade om.

Det har sen framkommit att vindkraftmotståndarna mobiliserats dit via ett par facebookgrupper för sådana. Ett inlägg tycker att det är ”viktigt att vi blir många på mötet som säger ifrån … Kom dit och gör din röst hörd”. På en annan sida utropar Kommunfullmäktiges andre vide ordförande Elisabeth Åberg (L): ”Ni är såååå välkomna torsdag kl 18.00 på allaktivitetshuset Sture” ackompanjerat av tre tummen upp som hon tycks ha satt dit själv.

Vem som har ansvaret för att lokalen riggats på ett propagandistiskt sätt var inte möjligt att få svar på. Både kommunalrådet som var där och miljöchefen som ledde mötet svor sig fria. De pekade på en gubbe i publiken. Men han kan ju inte ansvara för utsmyckningen. Någon måste ha tillåtit det. Ett allvarligt övertramp.

 

Grälsjuk politiker startar tjafs om brandstationen

När Skinnskattebergs fullmäktige i maj diskuterade Folkinitiativet mot 55-miljonersbrandstationen sa den socialdemokratiska ledamoten Helena Nykänen från talarstolen, att nu skulle hon minsann tala om vad Folkinitiativet hade kostat skattebetalarna. Inte mindre än 3,5 miljoner hade det kostat. Så Folkinitiativet var minsann inte gratis.

Nu har det utbrutit ett tjafs på Facebook-gruppen ”Värt att veta i Skinnskatteberg” med deltagande av såväl socialdemokratiska som vänsterpartistiska kandidater.

Var Nykänen påstående verkligen sant? Jag förmodar att hon menade, att när 55-miljonersprojektet stoppats och man beslutat att börja på ny kula, så var diverse planerings- och projekteringskostnader förgäves. Men varför blev det så? Var det verkligen Folkinitiativets fel?

Så här var historien:

Steg 1: Den borgerliga oppositionen (inklusive förstås Sverigedemokraterna) drev på beslutet om 55-milleprojektet trots att de väl visste att minst 14 av fullmäktiges ledamöter var emot. Drivande var högerledaren Bo Öberg ivrigt påhejad av den utköpta kommundirektören Marie Tollefsen Markström (M).

Steg 2: Beslut fattades i januari i år av fullmäktiges borgerligt-sverigedemokratiska majoritet. Beslutet hade allvarliga brister. Bland annat sas inget om hur projektet skulle finansieras. Ansvariga var förstås även nu Öberg och Tollefsen Markström.

Steg 3: Eftersom beslutet inte var fattat i laga ordning bestämde sig företrädare för Folkinitiativet, men även Socialdemokraterna att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten.

Steg 4: Förvaltningsrätten upphävde det olagliga beslutet. I och med att det inkomna anbudet inte längre var giltigt så var 55-milleprojektets öde beseglat.

Steg 5: Fullmäktige i måndags beslöt enhälligt att börja på ny kula med en ny utredning enligt Folkinitiativets linje. Någon folkomröstning var därför inte längre aktuell.

Nå, vem var det nu som slängde 3,5 miljoner i sjön. Om orsaken till stoppet för projektet var steg 1 eller två, så får väl fullmäktiges borgerliga och sverigedemokratiska ledamöter ta på sig ansvaret.

Om man istället anser att det var på steg 3 som projektet gick i stöpet, så får de överklagande ta på sig ansvaret, d v s Folkinitiativet och Socialdemokraterna, d v s Nykänens eget parti.

Om man tror att det avgörande för att stoppa byggprojektet var i steg 4, så är det väl närmast Förvaltningsrätten i Uppsala som får ta på sig skulden för de 3,5 miljonerna.

Slutligen i steg 5 där fullmäktige beslutar om ny utredning. Här är det hela kommunfullmäktige som får ta på sig ansvaret.

Det är förstås en smaksak vilket man väljer. Men faktum är ju, att ju tidigare i berättelsen som det hade gjorts annorlunda, desto rimligare är det att lägga ansvaret dit. Som jag ser det är det de båda förta stegen som är avgörande. Här styr borgerligheten och Sverigedemokraterna anförda av Öberg (M) och påhejade av Tollefsen Markström (M) in på en väg som leder till 55-millebrandstationens ändalykt.

Nykänens uttalande kan bara ha ett syfte: Att grälsjukt sätta igång ett tjafs där Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ställs emot varandra. Det försvårar förstås bildandet av ett nytt styre i kommunen efter valet. De som framförallt tjänar på det är de borgerliga och Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna borde ta tydligt avstånd från Nykänen och hennes agerande uppenbart i tjänst hos Öberg (M) och Tollefsen Markström (M).