Här satsas det på chefer, handläggare och administratörer

”Vård, skola och omsorg” är ett mantra som politiker från alla möjliga partier brukar upprepa titt som tätt. Det är det som det är viktigast att satsa på. Skinnskattebergs kommun är inget undantag. Men när man tittar på vilka summor som satsas i budgeten framträder en annorlunda bild. Under åren 2019 – 2022 har de pengar som tilldelats vård- och omsorgssektorn minskat med mångmiljonbelopp varje år. Ännu mer märkligt är att sektorn varje år har överskridit sin budget och gjort av med mer pengar än de fått sig tilldelade i budgeten. Förra året uppgick underskottet till rekordbeloppet nästan 15 miljoner kronor. Det verkar som om de politiker som har makten inte riktigt vill ta till sig att ”Vård, skola, omsorg” är dyrbart, och att de trots budgetunderskotten tilldelar verksamheten allt mindre med pengar.

Hur man tänker framstår som obegripligt. Kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) gjorde ett försök när kommunfullmäktige behandlade bokslutet för 2021. Hon påstod där att rekordunderskottet berodde på pandemin. Kommunrevisionen har låtit göra en granskning av den ekonomiska styrningen av vård och omsorg. På ett par punkter uppger intervjupersoner som fått försöka förklara underskotten att pandemin var orsaken. Det krävdes mer personal i äldreomsorgen för vaccineringsverksamheten och det blev också extrakostnader för skyddsutrustning. Men de allra flesta av de verksamheter som räknas till vård och omsorg har inte nämnt något om pandemikostnader.

När budgeten för 2021 skulle antas menade SD-führern Ewa Olsson Bergstedt att det fanns överkapacitet i äldreomsorgen. Pengar var inte allt. Man kunde arbeta effektivare. Springa fortare kan man förmoda. Grattis alla som jobbar i äldreomsorgen.

Alltså beror budgetöverskridandet 2021 enligt kommunalrådet på pandemin. Vad budgetöverskridandena tidigare år kan bero på finns ingen förklaring till. Kommunrevisionens granskning visar åtminstone att vård- och omsorgssektorn i Skinnskatteberg inte är dyrare än i andra jämförbara kommuner. Den enda förklaring som getts är Ewa Olsson Bergstedts: De anställda är ineffektiva.

Det är uppenbart att kommunen år efter år har anslagit på tok för lite pengar till vård och omsorg (trots parollen om att det är detta som det ska satsas på). I budgeten skapas på det sättet ett utrymme för annat. När sen vård och omsorg av omständigheterna tvingas göra av med mer pengar skapas ett underskott som jagar på chefer och personal att göra besparingar och nedskärningar, eller som SD skulle ha sagt, att springa fortare.

Vart tar då pengarna vägen? Om man tittar på kommunens olika verksamheter över tid, är det uppenbart att det finns en sak som ständigt växer. Det är byråkratin. Nya chefstjänster inrättas, gamla utvidgas. Nu senast rekryterat man, utan politiska beslut, en kanslichef, som enligt jobbannonsen tycks ha samma uppgifter som de två kommunsekreterare man redan har.

Figuren kommer från kommundatabasen Kolada och visar antal månadsavlönade i administrativt arbete under åren 2008 – 2021 för Skinnskattebergs kommun och för alla småkommuner (färre än 5 000 invånare). 

Den blå kurvan som visar utvecklingen i Skinnskatteberg lutar stadigt uppåt. Under de 14 åren ökar antalet administrativ personal med inte mindre än 94 procent, d v s antalet nästan fördubblas. I jämförelsegruppen av småkommuner är ökningen mer måttliga 14 procent. Från 2014, d v s det år då de borgerliga tillsammans med Sverigedemokraterna tog över styret i kommunen går Skinnskatteberg om jämförelsekommunerna. Sen har det fortsatt av bara farten.

Om man går in undergrupper under ”administrativt arbete” finns det ännu häftigare siffror. Antalet handläggare har t ex under de här åren ökat med 300 procent. Ledningsarbete, d v s chefer, har ökat med 69 %.

Om man har lust kan man jämföra med utvecklingen i några yrken inom de ”prioriterade” verksamheterna vård, skola och omsorg. Så har antalet sjuksköterskor minskat med 8 procent, antal grundskollärare minskar med 18 procent och antal förskollärare med inte mindre än 41 procent.

Så går det till: Genom minskade anslag och sparbeting till vård, skola och omsorg blir det utrymme för fler administratörer, handläggare och chefer. Allt ackompanjerat av det bedövande stridsropet ”Vård, skola, omsorg!”