Reportrar utan gränser om Fagerstas kommunalråd: Som politiker måste man bli utsatt för granskning

Jag har här tidigare rapporterat om hur Fagerstas kommunalråd Marino Wallsten (S) på olika sätt försöker förhindra granskning av kommunen. Hans försök att tysta webtidningen Fagersta Nyheter har väckt uppmärksamhet. Så här säger Katarina Carlsson, verksamhetsledare vid Reportar utan gränser till P4 Västmanland: "Jag tycker att det är väldigt tråkigt och anmärkningsvärt, det som har hänt i Fagersta. Men så länge granskningen inte är trakasseri och följer en ansvarig politiker på ett dåligt vis, tror jag att man som politiker måste bli utsatt för granskning. Så är spelreglerna."

Tidning spårlöst försvunnen

 

Det var en chock att öppna brevlådan igår. Ingen Dagens Nyheter! Jag har kollat och det var varken julafton eller midsommarafton. Enda förklaringen är att någon varit inne i vår brevlåda och norpat tidningen! Inte bra. Av årets hittills gångna 286 dagar har vi haft Dagens Nyheter i lådan på utgivningsdagen i 186 dagar. Det motsvarar en träffsäkerhet på 66 procent.

 

Utdelningsstatistik för DN år 2020 hittills:

 

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	8	2,8
- lördag-söndag, tidningen kom på måndagen	67	23,8
- lördag-söndag, tidningen kom inte på måndagen	5	1,8
- vardagar, utebliven tidning	16	5,7
Dagar med tidning på rätt dag	186	66,0

 

 

Polisminister Jimmie Åkessons drömjobb

I en intervju i Dagens Nyheter den 12 september sa Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att han vill bli justitieminister i en ny borgerlig regering. Han skulle då få kontroll över både rättspolitiken och invandringspolitiken. Jimmie Åkesson gick med i Sverigedemokraterna i mitten av 90-talet. Partiet hade grundats 1988 av företrädare för rasistiska organisationer och gamla nazister. Innan Jimmie gick med i partiet hade han varit aktivt engagerad i Nationaldemokratiska Studentföreningen i Lund, kanske mest känd för att ha ordnat hyllningsmanifestationer för Karl XII på hans dödsdag.

Heinrich Himmler

Jimmie Åkesson är inte den första högerextremisten som insett att jobbet som polisminister är ett viktigt steg på vägen mot makten. Nazisten Heinrich Himmler blev 1936 tysk rikspolischef och 1943 utnämndes han till inrikesminister. Himmler kom att bli en av de främsta organisatörerna av Förintelsen.

Efter Tysklands kapitulation i maj 1945 bytte Himmler till en vanlig uniform utan bling-bling, rakade av sig mustaschen och satte en lapp för ena ögat. Han fångades in av brittiska trupper som så småningom avslöjade hans rätta identitet. När förhören med honom skulle börja tog han livet av sig genom att bita sönder en cyanidkapsel.

Där ser man.

Benito Mussolini

Ett steg på karriärvägen mot att bli Italiens diktator togs av Benito Mussolini när han 1922 – 1924 var inrikesminister.

När fascismen och nazismen började bryta ihop i början av 1945 försökte Mussolini, förklädd till tysk soldat, att komma undan till Schweiz. Den 27 april togs han till fånga av italienska partisaner. Vid en snabbrättegång förklarades han skyldig till krigsförbrytelser och arkebuserades. Tillsammans med älskarinnan och tre andra fascistkoryféer hängdes han upp i fötterna från en bensinstation i Milano.

Där ser man.

Arthur Seyss-Inquart

I början av år 1938 kallades den österrikiska diktatorn Kurt Schuhschnigg till ett möte med Hitler. Hitler krävde bland annat att nazisten Arthur Seyss-Inquart skulle utses till inrikesminister med full kontroll över polisväsendet. Så blev det förstås. Redan några månader senare hade Hitler annekterat Österrike som därmed upphörde som självständigt land.

Nu tog Seyss-Inquarts karriär riktig fart. Han gick med i det tyska nazistpartiet och utsågs till riksståthållare för Ostmark, som blev det nya namnet på Österrike. Han gick också med i SS och utnämndes till Gruppenführer. Som höjdare i SS gjorde han stora insatser för att plåga folket i både Polen och Nederländerna.

Vid rättegångarna i Nürnberg dömdes han till döden och hängdes den 16 oktober 1945.

Där ser man.

Albert Viljam Hagelin

I september 1940 utsåg den tyska rikskommissarien i Norge Josef Terboven operasångaren och nazisten Albert Viljam Hagelin till inrikesminister i Vidkun Quislings nazistiska lydregering.

Vid landssviksoppgjøret efter befrielsen av Norge dömdes han för landsförräderi till döden och sköts på Akershus fästning den 25 maj 1946.

Där ser man.

Joseph Darnand

Joseph Darnand var en tid rikspolischef i den tyska lydstaten i Frankrike, den s k Vichyregeringen. Våren 1944 utnämndes han till inrikesminister. Han hade dessförinnan svurit trohetsed till Hitler och utnämnts till Sturmbannführer i Waffen-SS.

När de allierade i slutet av sommaren nådde Paris flydde han tillsammans med hela Vichyregeringen till Tyskland där han tillfångatogs av britterna. En fransk domstol dömde honom till döden för samarbete med fienden. I oktober 1945 avrättades han.

Där ser man.

Skinnskattebergs flaggskam åter i topp

Redan sommaren 2018 beslöt den då sittande styrande koalitionen i Skinnskatteberg, bestående av Folkpartiet och Sverigedemokraterna, om flaggning på kommunens officiella flaggstång. Man bestämde att det inte skulle flaggas på högtidsdagar för romer, samer och tornedalingar. Inte heller ville man uppmärksamma prideveckan med regnbågsflaggan. Det nya socialdemokratiska minoritetsstyret efter valet 2018 har bestämt sig för att inte ändra beslutet. Det är kanske inte att undra på eftersom minoritetsstyret är helt beroende av den gamla majoriteten av folkpartister (”liberaler”) och sverigedemokrater. Att den ”sossestyrda” kommunen på det här sättet tar samma ställning som t ex det av Sverigedemokraterna styrda Sölvesborg är inte ägnat att förvåna. Flera gånger sen valet har inlägget om flaggskammen toppat mest-lästa-listan. Så också nu i september 2020.

 Antal besökare var i september 289 (250 i augusti). Av dessa var 162 (144) unika. Genomsnittligt antal visade sidor per besök var 1,42 (1,74) och genomsnittlig tid per besök var 85 (81) sekunder. Regelbundna besökare kom från Sverige, USA och Finland. Ströbesökarna kom från Danmark, Schweiz och Singapore.

 De tio mest visade inläggen i september:

1	Sverigedemokraterna och Folkpartiet säger nej till... (3:a)
2	Tyska kyrkan i Gunnilbo (1:a)
3	Strövtåg: De galna grevarna (4:a)
4	Ensamkommande flyktingbarn på Karmansbo herrgård (8:a)
5	Stopp! Kom inte hit! (ny)
6	Helvetets sjunde krets inte bara i Kärrgruvan (ny)
7	Ha tålamod! Det kommer ett tåg till (ny)
8	Strövtåg: I finnskogarna (ny)
9	Nazister i Näverkärret (ny)
10	Oseriösa hyresvärdar i topp (ny)

 

Det hände i september i Skinnskatteberg

1902 Prinsens bidrag till baptistorgeln

Att prins Eugen bland befolkningen i Skinnskattebergs bergslag lefver i tacksamt minne efter sin vistelse i Riddarhyttan, blir man allt som oftast vid besök däruppe erinrad om, skrifver B. M. Icke minst afhållen är ”den röde prinsen” inom Skinnskattebergs baptistförsamling, hvars medlemmar med förtjusning berätta att prinsen till deras nya orgel skänkt 50 kr. (DN 28/9 1992) 

Prins Eugen

1952 Staten byggde ’svart’ magasin

VÄSTERÅS, lördag.

Statens skogsindustrier i Skinnskatteberg har fastnat i den statliga byggnadsregleringens garn och dömts för svartbygge vid häradsrätten i Köping. Det statliga företaget har i två fall överträtt bestämmelserna om tillståndstvång för byggnadsarbete.

Företagets byggnadschef i Skinnskatteberg dömdes härför till 25 dagsböter, medan chefen för byggnadsfirman som utfört arbetena dömdes till 20 dagsböter.

Svartbygget bestod i att man uppfört ett magasin och renoverat en förrådsbyggnad som utgjorde en fara för brandsäkerheten. (DN 14/9 1952)

1952 ”Tefat” över Skinnskatteberg

Ett flygande tefat tror sig makarna Annie och Ture Innala i Skinnskatteberg ha sett. Det såg ut som ett snöklotformat moln, vilket rörde sig hastigt framåt och efterlämnade en bubblande rök berättar makarna. Plötsligt lösgjorde sig ett tefatliknande föremål från molnet och ändrade kurs från sydväst till sydost, varefter det försvann med en fantastisk hastighet. Hr Innala, som varit stamanställd vid flyget i tre år, säger att det är fullkomligt uteslutet att det var ett flygplan eller de typiska strimmorna efter ett reaplan. (DN 17/9 1952)

1956 Centralskolan

1950 beslutade riksdagen att det skulle införas en nioårig enhetsskola istället för den gamla sjuåriga folkskolan. Till en början skulle den nya skolan införas på försök i ett antal kommuner. I Skinnskatteberg beslöt skolstyrelsen 1954 att man skulle delta i försöket. Det uppstod därför ett behov av en ny skolbyggnad. Den nya Centralskolan byggdes i etapper till 1957 och invigdes 1958.

De första spåren i Dagens Nyheter av det nya bygget är två annonser i början av hösten 1956. I den första söker ”Särskilda skolstyrelsen i Skinnskatteberg” (”Särskild skolstyrelse” fanns i det kommuner som deltog i enhetsskoleförsöket) en ”Byggnadskontrollant för utövande av kontroll vid uppförandet av en större skolbyggnad”. Byggnaden skulle omfatta 19 500 kvadratmeter och bygget avsågs starta i november för att vara klart om två år (DN 20/9 1956).

I den andra annonsen infordrar Byggnadskommittén anbud på uppförande av skolbyggnader vid etapp 2 av centralskolan. Arbetet skulle påbörjas den 1 november (DN 1/10 1956).

Nästa nedslag var mer spektakulärt under rubriken ”Skola flyttas på rullar. Undervisning som vanligt”:

SKINNSKATTEBERG, lördag.

Hundra skolbarn i fem klasser i gamla skolan i Skinnskatteberg fick på lördagen vara med om en ovanlig flyttning. Det 36-åriga skolhuset i trä, som skall lämna plats för 26 lärosalar i ett nybygge, lyftes upp nära en meter ovan gamla stengrunden och sedan rullade skolan cirka tjugo meter utan att någonting i skolsalarna behövde flyttas. Husflyttningsfirmans mannar skötte transporten perfekt, och undervisningen pågick som om ingenting hände. (DN 11/11 1956)

Artikeln avslutas: ”Nya skolanläggningen med 26 salar går på två miljoner, men då har också Skinnskattebergs storkommun sin centralskola fullt färdig. Enhetsskola har man sedan tre år tillbaka.

1960 Svårt få en präst till det ”ogudaktigaste samhället”

RIDDARHYTTAN, torsdag.

Problemet att få en präst till gruvsamhället Riddarhyttan i Skinnskattebergs socken ser nu ut att kunna lösas. När ansökningstiden på torsdagen utgick till en komministertjänst där hade en sökande anmält sig hos domkapitlet i Västerås stift, nämligen t f kyrkoherden Arne Wessman, Hassela, Uppsala stift. Tidigare har tjänsten utannonserats vid fyra tillfällen utan att någon sökande anmält sig. Komministerbostaden i Riddarhyttan, en nyuppförd villa, har stått tom två år. (DN 16/9 1960)

Arbetarkommunens ordförande, Elis Johansson, ska enligt artikelförfattaren uttalat att man kan klara sig utan präst i Riddarhyttan: ”En präst är rena slöseriet med pengar.” En hög präst som besökt orten ska ha sagt ”att Riddarhyttan säkert hörde till vårt lands mest ogudaktiga.”

1960 Assi söker ogift hotellföreståndarinna

Till vårt brukshotell i Skinnskatteberg söker vi för tillträde i februari 1961 en kvalificerad och driftig föreståndarinna. Väl vitsordad praktik från likartad befattning erfordras och vissa språkkunskaper är önskvärda.

Platsen är avsedd för ogift person. I anställningsförmånerna ingår fri kost och fri bostad omfattande två rum. (DN 27/9 1960)

 1965 Skinnskatteberg bygger fritidsby med 5000 hus

VÄSTERÅS, onsdag.

Planerna på att inrätta ett fritidssamhälle av stort format i trakten av Skinnskatteberg o nordvästra delen av Västmanland har tagit allt fastare form. Det är ett av de större fritidsprojekt som planerats i Sverige och den 8 oktober när statens skogsmästarskola återinviger Skinnskattebergs herrgård framläggs en utredning i saken. Fritidsområdet skall rymma ca 15 000 människor och nära 5 000 fritidshus med en rad serviceanläggningar. Vad projektet kostar att genomföra vet man ännu inte men det blir fråga om investeringar i stor skala. (DN 16/9 1965)

Utredningen hade gjorts på uppdrag av Skinnskattebergs kommun av kommunalnämndens ordförande Sven Källberg och rektor Birger Arvidsson vid skogsmästarskolan. Det tänkta fritidsområdet skulle sträcka sig i tre län, Västmanlands, Örebro och Kopparbergs.

Det område som skulle bebyggas låg vid Storsjön. Här skulle man få plats med de 5 000 fritidshusen, golf- och tennisbanor, ridhus, idrotts- och bollplaner, el-ljusspår, skidlift och slalombackar, strövstigar, restaurang och utedansbana och serviceanläggningar av olika slag med bl a ”barndaghem”.

Av allt detta blev det en utredning, den så kallade ”Trelänsutredningen” som arbetade i inte mindre än tolv år och presenterade sitt slutbetänkande 1977:

Fritidsland Bergslagen kan bli Sveriges största rekreationsområde om det förslag som lades fram på torsdagen i Skinnskatteberg av den s k trelänsutredningen blir verklighet.

Av förslaget framgår att ytterligare 5 000 stugor utöver de 2 000 som redan finns skall byggas …

Man hoppas i utredningen att en utbyggnad skall påbörjas så snart som möjligt och därigenom skapa arbetstillfällen. (DN 9/12 1977)

Så blev det nu inte heller. Den statliga ”Rekreationsberedningen” (SOU 1983:43) konstaterade efter ytterligare sex år att utvecklingsprogrammet som följde på trelänsutredningen främst har ”inriktats på att föreslå åtgärder för att förbättra organisation, administration och marknadsföring.”

 1974 Ingen tandläkare

En helt ny tandläkarutrustning monteras som bäst på folktandvården i Skinnskatteberg. Någon tandläkare har man emellertid icke. (DN 21/9 1974)

 1990 Liga skjuter kungens älgar

Vem jagar på de kungliga markerna i Västmanland? En professionell liga hävdar domänverket som förvaltar de statliga skogarna.

På mindre än ett år har verkets jaktansvariga funnit sex slaktplatser. (DN 20/9 1990)

Domänverket tror att det hela är mycket välorganiserat med radiokommunikation, en omfattande transportorganisation och ”vakter” i skogen för att kunna arbeta ostört. Verket är också missnöjt med polisen som inte satsat resurser på att ta tjuvskyttarna. Polisman Kaj Stolpe i Skinnskatteberg värjer sig: ”Hade vi bara folk och pengar skulle vi givetvis patrullera längs vägarna.”

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här. 

 

 

Nazister i Näverkärret

 

Det här är ett gammalt frikyrkokapell i Näverkärret. Här har en nazistisk sekt slagit sig ned. Nazisterna köpte huset i höstas av en privatperson (Filadelfia sålde det redan på 80-talet) för 140 000 kronor.

Läs mer om nazisterna i Näverkärret på AFA eller Expo.

Det är allts inte bara i Aronsberg som skogarna mellan Västmanlands och Örebro län lockar till sig högerextremister.

Fagerstas kommunalråd försökte tysta journalist

Fagersta Nyheter är en webbaserad nyhetstjänst med 8 000 följare. Tjänsten drivs av Ola Wahlsten. Nu meddelar Fagersta-Posten att kommunalrådet Marino Wallsten (S) har tröttnat på Fagersta Nyheters granskning. Han har hos åklagarmyndigheten begärt att det ska utfärdas kontaktförbud för FN:s redaktör Ola Wahlsten.

Redan den 31 augusti gjorde kommunalrådet en polisanmälan mot redaktören för ofredande. Till anmälan hade han bifogat ett antal inlägg som publicerats av FN.

Åklagaren beslutade redan den 3 september att lägga ned förundersökningen. Enligt Fagersta-Posten skriver åklagaren Carin Lantorp i sitt beslut: ”De kontakter som Wahlsten, Ola, tagit med skyddspersonen synes vara mer av journalistisk, granskande, politiskt kritiserande karaktär. Det finns ingen misstanke om brott. Det finns inte heller någon risk för att Wahlsten Ola ska begå brott mot, förfölja eller på annat sätt trakassera skyddspersonen.”

Kommunalrådet har även tidigare gjort sig känd för att försöka hindra granskning och försökt lägga munkavle på kommunrevisionens ordförande. Läs här.