Skinnskatteberg har en dyr räddningstjänst. I databasen Kolada redovisas nettokostnad per invånare för år 2024. Skinnskattebergs räddningstjänst kostade då 1 986 kronor per invånare. Därmed kom kommunen på plats 273 av landets 290 kommuner.
I Västmanlands län finns 10 kommuner. Här är Skinnskatteberg
dyrast av alla räknat per invånare. Det gäller för alla olika kommunala
verksamheter, också för räddningstjänsten, att kostnaden per invånare är högre
i små kommuner än i stora. Det är helt enkelt så att i dom stora kommunerna är
det fler som ska dela på kostnaden. I figuren här nedanför har jag därför
ordnat Västmanlandskommunerna efter hur stora dom är, från Skinnskatteberg med
drygt 4 000 invånare till Västerås med 161 000.
Det är två kommuner (röda staplar) som sticker ut med
särskilt höga kostnader per person: Den minsta, Skinnskatteberg och den tredje
största, Sala. Det som är gemensamt för dom båda är att dom driver verksamheten
i egen regi. Alla övriga ingår i kommunalförbund: Norberg och Fagersta i Södra
Dalarnas räddningstjänstförbund (blått) och dom övriga sex i Mälardalens
räddningstjänstförbund (grönt).
Fagersta är mer än dubbelt så stort som Norberg, men
kostnaderna är Fagerstas kostnad är bara två procent högre än Norbergs.
Genomsnittet för kommunerna i Mälardalens räddningstjänst (gröna på bilden) är
830 kronor per invånare, och det är praktiskt taget inget samband med
kommunstorleken.
Visst är det så att storleken spelar roll. Men det är
samtidigt tydligt att det går att göra något åt storleken. Genom att gå samman
med andra blir det ett större underlag att fördela kostnaderna på. Dom här
siffrornas visar på ett nästan övertydligt sätt värdet av samarbete.
Nu kan förstås vän av ordning invända, att det kan finnas
annat som har med kommunens struktur som har betydelse. Rådet för kommunal
analys har därför utarbetat grupper av ”liknande kommuner” som man kan jämföra
med. För räddningstjänsten är det sju kommuner som strukturellt liknar
Skinnskatteberg. Dom är alla små, men man har också tagit hänsyn till hur
tätbefolkade dom är.
Också den jämförelsen pekar på att det är särskilt dyrt i
Skinnskatteberg. Bara två av dom sju jämförelsekommunerna har högre
nettokostnad per invånare än Skinnskatteberg: Lapplandskommunerna Åsele och
Storuman.
Genom en samordnad aktion har nu 19 av dom 25
deltidsbrandmännen sagt upp sig för att genomdriva att det byggs en ny
brandstation för åtminstone 55 miljoner. Stark oro har uppstått i samhället. På
sociala medier sprids skräckvisioner om en framtid utan räddningstjänst.
Ett sådant projekt skulle förstås ytterligare öka
kostnaderna. Det har tidigare beräknats att 55-miljonersbygget (som troligen
kostar mer, kanske upp till 75 miljoner) skulle medföra ökade driftkostnader på
inemot två miljoner per år. Det motsvarar ungefär 500 kronor per invånare.
Kostnaden per person går då upp till omkring 2 500 kr.
Skinnskattebergs räddningstjänst skulle då avancera från den 273:e dyraste i
landet till den 285:e dyraste. Bara fem kommuner skulle vara dyrare. Och i
jämförelsen med ”liknande kommuner” skulle det bara vara Åsele i Lappland som
skulle vara dyrare.
Allt detta därför att det finns krafter som verkar i
kommunen som till varje pris vill förhindra ett samarbete med andra kommuner
vilket för 188 andra kommuner har sänkt och jämnat ut kostnaderna.


Räknar man på hela budgeten för samhällsskydd och beredskap blir siffrorna felaktiga i jämförelse. I ett förbund ingår inte Kris- och säkerhetsskydd som i dagsläget finns i sektor Samhällsskydd och beredskaps budget. Är dom inräknade i siffrorna?
SvaraRaderaDet kan vara svaret på min fundering. Vi skrev nog samtidigt.
RaderaKolada beskriver kostnader för följande ändamål: ”Avser insatser som görs i syfte att förebygga och åtgärda brand, olyckor, skador och andra nödsituationer. Avser samtlig regi.” Källa är SCB räkenskapssammandraget
RaderaMan blir ju nyfiken på vad kostnaden faktiskt består av. Byggnaden är som sagt gammal och borde rimligtvis inte innebära så mycket mer än uppvärmnings och driftkostnader. De tre heltidsanställda är väl sannolikt en del av kostnaden.
SvaraRaderaUtrustning och bemanning borde dessutom vara relativt likvärdig jämfört med andra brandstationer, så det vore intressant att se vad som gör att just vår station sticker ut så mycket i kostnad.