Centern i Skinnskatteberg arm i arm med Sverigedemokraterna

Rolf "Sillbo" Andersson (C)
Foto Ingrid Wisell, Fagersta-
Posten

Vid P4 Västmanlands utfrågning av partiernas gruppledare i Skinnskatteberg idag kom märkliga uttalanden av Rolf ”Sillbo” Andersson (C). På frågan om vilka man kunde tänka sig att samarbeta med gav han två svar. Dels var det viktigt att det blir ett styre som har majoritet. Det nuvarande socialdemokratiska minoritetsstyret hade lett till kaos. Dels svarade han att om det kommer fram förslag som är bra för Skinnskatteberg så är Centern beredda att stödja dem, oavsett vilket parti förslagen kom ifrån.

>Det där låter ju klokt och trevligt. Men man bör då komma ihåg att det var just Centern som var ansvariga för lösningen med minoritetsstyre. Efter valet 2018 var det långt gångna förhandlingar mellan S, C och V om en majoritetskoalition. Mitt i förhandlingarna, efter att C:s dåvarande gruppledare lunchat med Liberalernas ledare Carina Sándor, hoppade C av från förhandlingarna.

Vidare handlar det inte som Rolf Andersson påstår om att stödja enskilda sakfrågor från andra partier. Det handlar om att bilda ett styre i kommunen bestående av M, C, L och SD. Det handlar då i första hand om att välja ett kommunalråd. Detta har de fyra partierna deklarerat klart och tydligt i en insändare i Fagersta-Posten den 4 juli. Den 21 augusti genomförde de en gemensam bussturné i kommunen. På SD:s Facebooksida skrev man ”M, L, C och SD, ett härligt gäng!”

Det kan finnas anledning att påminna om C:s partisekreterare Michael Arthurssons uttalande i Dagens Samhälle om C:s samarbete med SD i grannkommunen Surahammar: ”Samarbetet med SD i Surahammar är beklagligt och något som Centerpartiet på nationell nivå bestämt tar avstånd ifrån.”

Inte minst tycker man att Skinnskattebergscentern borde dra öronen åt sig sedan partiledaren Annie Lööf mordhotats av en högerextremist. I åratal har det i högerextremistiska och SD-anknutna nätforum bedrivits en hatkampanj mot Annie Lööf. Hon har kallats ”landsförrädare” och ”mytoman”. Grova hot som ”Hoppas du blir utskjuten, ditt lögnaktiga patrask” och ”Du är en vidrig människa. Folk önskar livet ur dig.” har lagt grunden för våldsbejakande högerterrorister.

Valet mellan pest och kolera

Kandidat nummer två på Moderaternas fullmäktigelista i Skinnskatteberg Marie Tollefsen Markström har startat en personvalskampanj för att peta ettan Bo Öberg. Med oförändrat valresultat får Moderaterna ett mandat i fullmäktige. Tollefsen Markström satsar nu på att det ska bli hon och inte Moderaternas mångåriga gruppledare Bosse Öberg. Det sprids nu moderata valsedlar med hennes namn redan på förhand förkryssat. Så går det när man försöker rida på tigern.

Vem ska styra i Skinnskatteberg efter valet?

De lokala partierna har i SvT:s valkompass besvarat 14 frågor om sina ståndpunkter i kommunalpolitiken. Svaren är en bra källa om man vill jämföra partierna. Vilka partier är överens i vilka sakfrågor? Vilka är starkt oense och i vilka frågor? Svaren på dessa frågor kan ge fingervisningar om vilka styrande koalitioner som kan bildas i kommunerna efter valet.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet överens om flera viktiga frågor

I Skinnskatteberg är S och V överens om att kommunerna inte själva ska få bestämma hur många flyktingar som ska tas emot. Moderaterna och SD är förstås för ett sådant förslag. De båda partierna till vänster är också överens om att säga nej till privatisering av äldreomsorgen, något som Moderaterna och Liberalerna är positiva till. Båda partierna är också överens om att även friskolor ska vara skyldiga att ta emot nyanlända. S och V vill också satsa på billiga hyreslägenheter. Också där är L och M starkt emot. Kommunalskatten ska vara oförändrad enligt S och V medan L, M och SD vill sänka skatten.

Socialdemokraterna och Vänstern är alltså överens i en rad viktiga politiska frågor. Men det finns förstås också skillnader. Vänstern är positiv till sex timmars arbetsdag med bibehållen lön i äldreomsorgen. Vänstern vill till skillnad från Socialdemokraterna inte heller ha något språktest som villkor för att anställas i äldreomsorgen. Subventionering av företag genom rabatter på t ex mark och VA-anslutningar är en annan punkt där de båda partierna skiljer sig åt. Vänstern vill inte ha någon särbehandling av företagen. Slutligen tycker inte V att fler elever ska gå i privata skolor.

När det gäller viktiga frågor som flyktingpolitiken, bostadsbyggandet, oförändrad kommunalskatt och nej till privatisering av äldreomsorgen borde man vänta sig handling av en S+V-majoritet. När det gäller de områden där S och V inte är överens som sextimmarsdag och språktest i äldreomsorgen, företagssubventioner och inställningen till privata skolor, är det sånt man får förhandla om. Vänsterns möjligheter att få igenom sin linje är då förstås beroende bland annat av hur många som valt att rösta på partiet.

Liberalerna emot att bygga hyreslägenheter och vill privatisera i äldreomsorgen

Ett alternativ som emellanåt stuckit upp trynet är en koalition mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. När vi ser till svaren i SvT:s valkompass är S och L överens i sina svar på fem frågor: Med en S+L-koalition skulle vi få subventioner av företag, språktest för jobb i äldreomsorgen, mer elever i privata skolor mer byggande på strandskyddade områden och mindre anslag till kulturen i kommunen. Några frågor visar stora skillnader: Liberalerna skulle slåss mot hyreshusbyggande och för privatisering i äldreomsorgen. Det skulle med andra ord bli en annorlunda inriktning på kommunens politik.

Men viktigare är kanske de erfarenheter man har av relationerna mellan partierna under den gångna valperioden. Det var Liberalerna som var drivande i att ”släppa fram” det socialdemokratiska minoritetsstyret, som i praktiken gjorde S helt beroende av L för att få igenom sina förslag i fullmäktige. Den situationen har Liberalerna utnyttjat till max. De har tillsammans med M, C och SD motarbetat förslaget att omvandla huset på Klockarbergsvägen 8 till seniorboende. Först efter långt och segt motstånd ändrade sig L och röstade igenom förslaget tillsammans med S och V.

Liberalerna har under den gångna mandatperioden med all önskvärdhet demonstrerar sin opålitlighet som samarbetspartner

Under den årslånga konflikten då den förra kommundirektören politiserade för att avsätta S-styret spelade Liberalerna en avgörande roll i att heja på kommunchefen, som numera uppträder som moderat politiker. Konflikten lamslog kommunförvaltningen och kostade mångmiljonbelopp i utredningskostnader och en saftig fallskärm. Vänstern stöttade under hela förloppet Socialdemokraterna. Liberalerna drev också det olycksaliga brandstationsprojektet som till sist stoppades genom Folkinitiativets krav på folkomröstning och genom domstolsbeslut. Det är ingen hemlighet att vänsterpartister spelade en central roll i både namninsamlingen och den rättsliga processen.

Liberalerna har med andra ord, till skillnad från Vänsterpartiet, med all önskvärd tydlighet demonstrerat sin opålitlighet som samarbetspartner.

Hur gick det till när C bestämde sig för att samarbeta med SD?

Det tredje alternativet till styre är förstås, om de borgerliga skulle få majoritet tillsammans med SD och bildar en koalition med M, L och SD. Om Centern kommer in är fortfarande oklart. De har bara lyckats skrapa ihop fyra kandidater på sin valsedel sedan den tidigare gruppledaren hoppat av. Centern har heller inte klarat av att besvara frågorna i valkompassen. Den ”nya” gruppledaren Rolf Andersson ”Sillbo” har dessutom gjort uttalanden om sin heta önskan att samarbeta med SD, något som C centralt starkt tar avstånd ifrån. Det är också oklart om Sillbo har förankrat sin SD-vänlighet i Centerns lokalavdelning, och man kan förstå om det uppstått gny i centerleden.

När vi ser till hur L, M och SD svarat på valkompassens frågor råder egentligen inte någon större enighet mellan alla tre partierna. Motstånd mot kommunala bolag och minskade kulturanslag är några sådana frågor. Däremot är M och SD, som troligen blir dominerande i en sådan koalition överens i flera frågor: Det gäller t ex i flyktingpolitiken, frågan om ”företagsrabatter” och strandskyddet.

En socialdemokratisk-vänsterpartistisk majoritet i valet är realistisk

Vilken av de här styrande koalitionerna som kan komma att bildas är förstås också beroende av valresultatet. Från och med i år har kommunfullmäktige i Skinnskatteberg 25 platser. Antalet har minskats från 31. Om man fördelar de 25 platserna efter resultatet i förra valet blir det så här:

• Socialdemokraterna: 11 mandat
• Liberalerna: 6 mandat
• Sverigedemokraterna: 5 mandat
• Vänsterpartiet: 1 mandat
• Centerpartiet: 1 mandat
• Moderaterna: 1 mandat

För att få majoritet krävs det minst 13 mandat. Av de tre tänkbara styrande koalitioner som jag har diskuterat kan två (L+SD+C+M respektive S+L) få majoritet. Vänsterkoalitionen S+V får bara 12 mandat, vilket är ett för lite. Men det krävs bara att väljarna den 11 september ger S eller V ytterligare ett mandat, så tippar majoriteten över. Med 25 platser att fördela så fordras det i princip en tjugofemtedel, alltså 4 procent av rösterna för att det ska ske. De partier som blev representerade i fullmäktige fick tillsammans i förra valet 2 904 röster. Fyra procent motsvarade då 116 röster.

I ett tidigare inlägg har jag visat att Vänsterpartiet redan kunnat räkna in en hel del av de nödvändiga 116 rösterna för att ta ytterligare ett mandat. Det krävdes bara 25 nya vänsterröster för att svänga majoriteten till S och V:s fördel.

Det är förstås inte lätt att så här på förhand bedöma sannolikheten för att 25 väljare ska byta sida. En fingervisning kan man få om man jämför det nationella valresultatet 2018 med SCB:s stora väljarsympatiundersökning i maj 2022. Den bild av den nationella valvinden som framträder är att förlorarpartierna är Centern, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Framförallt Socialdemokraterna har valvinden i ryggen. Övriga partier, d v s Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänstern hamnar rätt nära sina valresultat från 2018. Om det lokala valresultatet i Skinnskatteberg 2022 helt skulle följa den nationella valvinden, uppskattad som jag har gjort här, skulle saken vara biff. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet skulle tillsammans sopa hem inte mindre än 14 av de 25 platserna i fullmäktige och få majoritet.

Slutsatsen är, att det är både vad gäller möjligheterna att komma överens i politiska sakfrågor och hur troligt det är att väljarstödet blir tillräckligt, så är det fullt realistiskt med ett S+V-styre i Skinnskattebergs kommun för mandatperioden 2022-2026.

 

Rösta inte på Rasse-Oscar

289 kandidater som ställer upp i höstens val har en nazistisk eller rasistisk bakgrund. Av dessa är 214 eller tre av fyra sverigedemokrater. Det framgår av en färsk rapport från Acta Publica. Att partiet grundades av rasister och nazister visste vi sedan tidigare. Det framgår senast av den första delen av partiets vitbok. Av 22 grundare när partiet bildades 1988 hade 18 en bakgrund i rasistorganisationen Bevara Sverige Svenskt. Flera hade också tidigare varit med i nazistiska organisationer som Nationalsocialistiska Nordiska Rikspartiet och Nysvenskas rörelsen. Det fanns också rena fullblodsnazister som soldaten i Waffen-SS Gustaf Ekström som var med vid partibildandet och som valdes in i partistyrelsen 1989.

Sen dess har det snackats mycket om nolltolerans mot nazism och rasism. Icke desto mindre kryllar det som Acta Publica konstaterar av nazister och rasister på SD:s valsedlar.

Även Skinnskatteberg har fått sin beskärda del. I fullmäktige sitter sedan valet 2018 Oscar Sjöstedt, partiets ekonomisk-politiska talesperson, och han vill nu bli omvald. Sjöstedt står på andra plats på SD:s valsedel i årets val.

Här några axplock ur hans meritlista:

• Han började sin karriär som skinhead, och kallades vanligen för Rasse-Oscar.
• När han var ordförande i Sverigedemokraternas ungdomsförbund gick han 2005 på en konsert anordnad av organisationen Gula korset, en stödförening för fängslade nazister. Konserten var endast öppen för personer i vit-maktmiljön. ”Jag var full” har Sjöstedt senare försvarat sig. In vino veritas (i vinet sanningen) som de gamla romarna sa.
• 2016 publicerades en film där Sjöstedt berättar om när han arbetade på ett slakteri och hade fyra tyska kollegor som var nazister. Skrattande säger han: ”När de var fulla gick de runt och heilade”. Han skrattar sedan högt när han berättar hur tyskarna hanterade får på slakteriet. De sparkade på fåren och låtsades att de var judar. På filmen visar han hur och måttar en spark samtidigt som han skrattar högt och säger ”Die Juden”.
• I en riksdagsdebatt 2020 om en lätt förståndshandikappad man från Afghanistan som fått uppehållstillstånd sa han: ”Vad säger ni om att istället för att föra en migrationspolitik där vi attraherar människor med lågt intellekt, så för vi en politik där vi attraherar människor med högt intellekt?”

Den här juvelen vill alltså representera Skinnskattebergsborna. Enda sättet att undvika det är att inte rösta på SD den 11 september.

Rasse-Oscar

25 nya vänsterröster skiftar majoriteten i Skinnskatteberg

Skinnskattebergs kommunfullmäktige har 31 platser. Efter ett beslut i vintras minskar det till 25. Det är alltså 25 ledamöter som ska väljas den 11 september. Om valet skulle gå precis som det gjorde 2018 skulle de borgerliga partierna (Liberalerna, Moderaterna och Centern) tillsammans med Sverigedemokraterna få 13 av de 25 platserna, och alltså få majoritet. Socialdemokraterna skulle få 11 mandat och Vänstern 1.

Platserna fördelas mellan partierna med den ”jämkade uddatalsmetoden” som är ganska komplicerad. Först divideras alla partiers antal röster med 1,2 för att få ett jämförelsetal. Det parti som har högst jämförelsetal får det första mandatet. Det partiets antal röster divideras så med 3 och jämförs med de övrigas, som fortfarande är dividerade med 1,2. Det parti som nu har högst jämförelsetal får det andra mandatet som fördelas. Så där fortsätter det och allteftersom ett parti får fler mandat divideras rösterna för det partiet med 5, 7, 9 och så vidare.

Det allra sista mandatet som fördelas är intressant, eftersom det parti som det går till också är det parti som riskerar att förlora ett mandat om något annat parti går framåt och får fler röster. Det parti som har fått det sista mandatet är också det som måste öka mest av alla för att få ännu ett mandat.

En komplicerad manick: En väljare försöker förstå d'Hondts metod, en nära släkting till uddatalsmetoden

I Skinnskattebergs fullmäktige och med 2018 års valresultat var det Liberalerna som fick det sista mandatet. Om man vill påverka balansen mellan blocken är det med andra ord en dålig idé att rösta på Liberalerna.

Den som helst vill se en vänsterbetonad majoritet i kommunen ska rösta så att S eller V får åtminstone ett mandat till. För att Vänsterpartiet ska få det sista mandatet i fördelningsproceduren istället för Liberalerna krävs det minst 25 nya röster på Vänsterpartiet. Om istället Socialdemokraterna ska sopa hem det sista mandatet måste ytterligare 112 väljare lägga sin röst på dem. De 25 röster som behövs för ett nytt V-mandat motsvarar bara 0,8 procent av de röstande, medan de 112 röster som S behöver utgör nästan fyra procent (3,8).

För den som önskar sig att vänsterpartierna får majoritet i kommunen och kan bilda ett stabilt majoritetsstyre är det med andra ord effektivast att lägga sin röst på Vänsterpartiet. Då är sannolikheten att ens röst ska vara avgörande mycket större än om man lägger sin röst på Socialdemokraterna.

 

Lögnpartiet Moderaterna leder bondfångeriet om skolskjuts till Kolsva

Jag hade i mitt förra inlägg tyvärr missat att det är Moderaterna som leder bondfångeriet när det gäller att ställa ut ogenomförbara löften om skolskjuts till Malmaskolan i Kolsva. De går till skillnad från Liberalerna, som slingrar sig med att de ska "titta på saken", ut med ett tydligt löfte. Detta är ingenting annat än lögn.

Skollagen förhindrar kommunen att anordna skolskjuts. Om Bo Öberg vet det är oklart. Man ska vara försiktig med att säga att politiska motståndare är korkade, men när det gäller Bo Öberg är han faktiskt så dum att klockorna stannar. Vad gäller andranamnet på moderatlistan Marie Tollefsen Markström, vet jag inte hur dum hon är. Men däremot gjorde hon sig under den årslånga konflikten med den politiska kommunledningen känd som den mest lögnaktiga kanalje som Skinnskattebergs kommun någonsin skådat.

Oblygt försök av Liberalerna att lova väljarna ordna ogenomförbar skolskjuts

Barn från Skinnskattebergs kommun som valt att gå i skola i Kolsva i Köpings kommun får ingen skolskjuts. Detta är förstås en källa till missnöje från deras röstberättigade föräldrar. Dåvarande Folkpartiet gjorde redan 2010 ett oblygt försök att utnyttja detta missnöje. I valrörelsen 2010 lovade Folkpartiets Carina Sándor, som var oppositionsledare, att hon skulle fixa skolskjuts. Den som var emot utmålades som byråkratiskt stelbent och satte den kommunala organisationen före barns och föräldrars bästa.

Det tog skruv. Folkpartiet gjorde sitt bästa val i landet i Skinnskatteberg och gick från fyra till tio mandat i fullmäktige. Tricket upprepades fyra år senare. 2014 utlovades skolskjuts till Kolsvaeleverna. Och nu gick det hem. Tillsammans med Sverigedemokraterna blev det borgerligt styre i kommunen med Sándor som kommunalråd. Men inte blev det någon skolskjuts!

Orsaken är skollagen (10 kap 32 §), där det står att rätten till skolskjuts inte gäller ”elever som … går i en annan kommuns grundskola … I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall.”

Knuten är att det inte får bli dyrare och krångligare än om barnet hade gått i kommunens egen skola. Detta blev också den nya borgerliga kommunledningen varse, och det togs aldrig några initiativ för att det skulle bli någon skolskjuts för Kolsva-eleverna. Inte heller under perioden 2018 – 2022 när de borgerliga och SD haft majoritet i fullmäktige har några sådana initiativ tagits.

Detta hindrar inte Liberalerna från att börja antyda att man nog ska fixa saken om de får föräldrarnas röster. Tongångarna från 2010 och 2014 börjar gå igen. På Liberalernas Facebook-sida kan vi läsa följande replikväxling:

Fråga: ”Hur ställer ni er till att skinnskattebergsbarnen som går i Kolsvaskolan inte har rätt till skolskjuts? Hoppas ni kan ställa upp för oss!”

Svar: ”Vi är fullt medvetna om att detta är och har varit ett problem, framför allt regelmässigt och inte minst för barnen. Vi har tittat på det tidigare. Vi kommer givetvis titta på detta igen.”

Frågeställaren: ”Toppen!! Jag hoppas ni kommer att stå bakom att stödja oss i skolskjutsfrågan.”

Ja, det gick ju bra förra gången, så varför inte försöka en gång till. Antingen var och är de liberala politikerna dumma i huvet och förstår inte vad det står i lagen, eller så tänkte och tänker de att det väl inte spelar så stor roll om man lurar väljarna. Kanske gäller båda tolkningarna samtidigt.