Återbesök i Ängelsbergs skulpturpark

 

"Filosofiska bänken" av Sture Collin

"Som om världen låg där och vänta" av Jonas Welin

"Hopp om fred i världen" av Ann-Britt Hasselgren

Åparti

Ingrid. Smygtagen bild.

Skulpturerna vid Snytenån

Dagens utflykt gick till skulpturparken i Ängelsberg. Vi hade bespetsat oss på att först äta lunch på Nya Serveringen, som dock visade sig vara fullsatt. Det fick då bli en liten omväg till Norberg och Värdshuset Engelbrekt som bjöd på fläskfilé med en något översaltad ädelostsås och pommes chateau samt marängswiss och cheesecake med rårörda bär respektive. Mätta och belåtna fortsatte vi över brandområdet mot Ängelsberg. Andra fick njuta av den inte särskilt goda friterade ansjovisen. På det stora brandområdet på Snytens södra strand har på nio år vuxit upp en hel del, men det är bara björksly. Inga barrträd så långt ögat kan se.

Engelbrekt Engelbrektsson

Engelbrekt betraktas i Norberg som ortens son. Även om hans pappa bodde i Norberg 1367 är det oklart var och när lille Engelbrekt föddes. Engelbrekt Engelbrektsson växte upp och blev så småningom upprorsmakare och krigsherre och anförde med sin privatarmé på 1430-talet ett väpnat uppror mot unionskungen (Kalmarunionen) Erik av Pommern. 1436 mördades han av Måns Bengtsson Natt och Dag, en annan krigsherre på en holme i Hjälmaren. I den nationalistiska mytologin har Engelbrekt kommit att framstå som de fattigas beskyddare, motståndare till Kalmarunionens ”utländska styre” och en föregångare till Vasa.

Så kom vi mätta till Ängelsberg (som en del tror också är uppkallat efter Engelbrekt) och skulpturparken. Det var ovanligt mycket folk i parken. Ofta har man varit ganska ensam där. Nu var det svårt att hitta parkering och på gångstigarna uppstod ibland trafikkaos. Är det månne så, att en lite sval och regnig semesterperiod boostar det kulturella intresset? Årets utställning uppvisade ett något tunnare utbud än tidigare år. Vi blev mest fästa vid Mats Lodéns "Gaians begravning." Gaian uppges vara Moder Jord, och det görs kopplingar till mänsklighetens utmaningar, inte minst klimatkrisen.

Gaians begravning

 

Peter Tillbergs "Trattgubbar"

Ingrid på tänkarbänken

Det fanns också väldigt snygga bestånd av älggräs. Eftersom jag någonstans i litteraturen har sett berömmande ord om älggräskryddat brännvin, nappade jag åt mig ett par kvistar. Vi får väl se vad det smakar. 

Hem sen via väg 233 från Ramnäs till Gunnilbo. När man ställt in autopiloten och sjunkit ned i fåtöljen dåsar på den annars rätt tråkiga vägen genom skogslåglandet både förare och passagerare till. Som genom ett herrans under kom vi i alla fall hem.

Älggräs på flaska

Skulpturparken i Ängelsberg 2022

 

Räven och i vattnet Bäckahästen

Forsparti 1

Forsparti 2 med i natt bäverfälld asp

Spade

Bebis

Gubben som i vanliga fall står framför Börsen i Göteborg

Mor krokodil

Och efteråt blev det trerätterslunch på Nya Serveringen. Smaskens.

Karantänsläpp firas med fiskafänge och utflykt till Ängselsberg m o

 

Åmänningenparti

Från Nya Serveringens terrass

På Grävlingsberget

Hälleskogsbrännans besökscentrum

Grävlingsbergets utsiktstorn

På andra sidan ån vid Skulpturparken

Nyfångad abborre i Västanhed (kastades tillbaka)

Idag var vi i Ängelsberg

Skulpturparken: "Äppelpojkar" av Paul "Pålle" Elgström

Skulpturparken: "Servicetornet Livslögnen" av guess who

Skulturparken: Åparti och "Sargassohavet" av Uta Jacobs

Ett världsarv

 

Skulpturparken: "Vi gav oss av i gryningen" av Tobbe Malm

Skulpturparken: "Skogsro" av Jonas Welin

Brandturism

Idag har vi varit på utflykt till Hälleskogsbrännan - det tilltänkta naturvårdsområdet i skogsbrandområdet mellan Virsbo och Hörnsjöfors. För att stärka oss inför de straka upplevelserna började vi resan i Ängelsberg och lunch på Nya Serveringen.

Pyramid i Ängelsbergs skulpturpark

Åmotiv Ängelsberg

Fyra grisar till Nya Serveringen i Ängelsberg

Jag tog in den stekta strömmingen med friterad ansjovis och crème fraiche. Det var en trevlig bekantskap. Den friterade ansjovisen skänkte ett slags julbordskryddning åt strömmingen. Det var en ganska väl tilltagen portion och hyggligt snyggt presenterad.

Ingrid var lite mer kritisk. Hon åt en perfekt stekt entrecote med rostad potatis. Hon tyckte att det var något som fattades i smaken i potatisen, och hon var heller inte helt nöjd med presentationen. Som efterrätt tog hon in hallonpanacotta med lakritskaramell. Själv gillar jag inte lakrits, men Ingrid tyckte att det var en fin smakbrytning mot hallonen. Däremot var panacottan lite för fast i konsistensen. Jag var nöjd med min blåbärsmousse med vispgrädde. Inget speciellt men helt okej.

Det som så småningom får betyget att tippa över mot en fyra var trevlig och snabb betjäning, trots att det satt en busslast pensionärer i stora salen. Och sen den speciella miljön och utsikten över Åmänningen.

Ingrid vid entrecoten. I bakgrunden Oljeön

Hallonpanacotta

Den stekta strömmingen

Tidigare recensioner
Fyra grisar Högsjö wärdshus
Tre grisar Vinöns wärdshus, Wärdshuset Engelbrekt
Två grisar Wanbo herrgård
Två grisar Brasseri Stadsparken, Västerås

Nu till den svarta skogen

Den brända jorden

Livets återkomst

Grävlingsberget

Vid Snyten

Stenöken

Praeterea censeo

Fascistkramare borde skämmas. Och avgå.