Ack, Värmeland du sköna...

I helgen gick färden till Värmland, om än bara till det allra östligast belägna Filipstads Bergslag. Målet var Saxå Herrgård, där vi tillbringade veckoslutet i lyx, överdåd och frid. Det började med fransk champagne i vardagsrummet till den tvårumssvit som vi disponerade.

Skål!

Hyttan

Starstruck

Efter lunch och kaffekalas på Restaurang Kolhuset och en promenad i den tiogradiga sommarkylan var det dags för kvällsmat på Restaurang Kolhuset. Lunchen bestod av frityrstekt abborre med potatispuré och skirat smör. Det var en alldeles utmärkt rätt. Mycket goda smaker, dock kanske inte på själva den lilla fisken, som åtminstone i mitt tycke var ganska menlös. Det var ganska mycket frityr och fisken var kanske på gränsen till överkokt. Jag är inte helt övertygad om att fisk ska tillredas så här. Senare på kvällen förekom också en torsk tillredd på samma sätt och med liknande resultat. Ett litet minus för dom i övrigt vällagade och –smakande rätter som serverades.

Temat för kvällen var ”spansk afton”. Det innebar att det serverades tapas i fyra omgångar. Det var ett ganska traditionellt utbud men välgjort av köket. Kanske med det lilla minuset för fisken. Men det var inte heller i övrigt alldeles invändningsfritt: Ingrid tyckte att patatas bravas var tillredda med alltför mycket tomat, och man kunde kanske påpeka att chimichurri som serverades till secreto iberoco lär vara vanligare i Argentina än i Spanien. Men invändningarna till trots var det en mycket tillfredsställande måltid väl värd fyra grisar.

Personalen förtjänar också ett plus för uppmärksamhet, vänlighet och hjälpsamhet.

Men, och det är ett stort men. Konceptet, själva idén bakom den spanska aftonen, var inte bra. Det hade dukats med två långbord och rätterna portionerades ut över dessa med säkert ett hundratal gäster. Det uppstod flera situationer där det var oklart hur det skulle delas, och vid något tillfälle blev gäster utan. Det är förstås inte bra. Och vi hade nog gärna sett en måltid där vi hade ett eget bord. Det är inte riktigt meningsfullt att behöva dela bord med främlingar på ett sätt som tycks ha varit inspirerat av den tidiga charter-erans grisfester. Viljan från restaurangen var nog god, och man hade en idé, som omsatt i praktiken inte riktigt fungerade.

Måltiden är inte bara mat, utan även en social händelse, en samvaro. Och om det ena inte funkar dras resultatet ner. Vi enades därför sorgesamt nog om att det inte kunde bli mer än tre grisar för Restaurang Kolhuset vid Saxå Bruk.

 

Tidigare matrecensioner

Fem grisar Matkonsulatet, Wanås Restaurang och Konst, Hallmans matbar

Fyra grisar Högsjö wärdshus, Nya serveringen, Ängelsberg, Klostergatans vin och delikatess, Lund, Kungsörstorp, Kohlswa herrgård, Djäknebergets restaurang, Grythyttans gästgivargård, Wärdshuset Gaggeska gården,  Bryggans Bar och Café, Västerås, Pressklubben, Gripsholms Värdshus, Ulvsby herrgård, Sunne, Konserthusterrassen, Västerås, La Cantina, Södertälje, Zorbas taverna, Kolsva, Söders Hjärta, Lake Lodge, Karlskoga, Nya Hattfabriken, Färna herrgård, Tolvsbo bergsmansgård, Vatten, Skärhamn, Kajplats 9, Västerås, Gyllene Uttern, Gambrinus Grand Hotel Lund, Greens hotell, Tällberg, Västerås Officersmäss, O’Learys, Köping, Flädie Mat- och Vingård, Abrahamsgården, Norberg, Café Voyage, Köping

Tre grisar Vinöns wärdshus, Wärdshuset Engelbrekt, Kolbäcks Gästgivargård, Bjerreds Saltsjöbads kallbadhus, Blå Kök och Bar, Karlstad, Pinchos, Göteborg, Brasserie Elverket, Hjälmaren, Årsta, Agrill, Västerås, Laxmi, Västerås, Värdshuset Stopet, Grängesberg, Sätra Brunn, Kosta Lodge, Bowling & Krog, Skinnskatteberg

Två grisar Wanbo herrgård, Brasseri Stadsparken, Västerås, Hotell Scheele, Köping, Hyttans café, Säfsen, Bierkeller, Västerås, Aiden by Best Western Skavsta Airport

Hemresa med bokbonanza, ost och järnmalmssmycken

Det blev bara en snutt i Värmland. På söndagen återvände vi till Västmanland, till Grythytte och Hällefors Bergslag. Första stopp var det fantastiska Bergslagens Bokloppis i Södra Hyttan någon mil söder om Hjulsjö. Det sägs bara Skandinaviens största, hur man nu kan veta det. Men en imponerande och spännande upplevelse. Vi kom därifrån bland annat i sällskap med Per Olov Enquist, Lars Görling, Alf Henriksson, Torgny Lindgren, Ulf Lundell och Bunny Ragnerstam. Allt till det facila priset av 140 spänn.

Next stop var det bekanta Bredsjö Mjölkfår. Där det var lunch på Ostacafét med nygräddad ostpaj. Därifrån fick vi sällskap med ett halvt kilo ett årig Bredsjö Blå. Det var dyrare än böckerna.

Allra sist, bara kilometer hemifrån i Skinnskattebergs Bergslag gjorde vi ett kort uppehåll vid Oxbrons banvaktsstuga där Jan Dahlberg ställer ut silversmide med bearbetade stenar av framförallt blodstensmalm och magnetit.

Sen hade vi som min farfar Edvin Bäck brukade säga, ringat in en klavhage.