Narkotikaproblemet i Skinnskatteberg: Vad gör socialnämnden?

Sedan 2017 har antalet anmälda narkotikabrott (överlåtelse, innehav, eget bruk, framställning) i Skinnskatteberg fördubblats. Detta enligt BRÅ:s statistik. Uppgifterna redovisas för jämförbarhetens skull i antal brott per 100 000 invånare. Det innebär att för Skinnskatteberg med kring 4 000 invånare multipliceras det absoluta antalet brott med cirka 25. 

En uppfattning om huruvida detta är mycket eller lite kan man få genom att jämföra med dom övriga nio kommunerna i länet. Skinnskatteberg hamnar då med 1 485 brott per 100 000 invånare på fjärde plats efter Sala (2 415), Norberg (1 787) och Västerås (1 485). Som man kan se av kurvan här ovanför är ökningen från 2023 till 2024 särskilt brant . Det gäller också i ett länsperspektiv.

Här kommer Skinnskatteberg på andra plats efter Kungsör. I fem kommuner minskar antalet anmälningar. Särskilt positiv ser utvecklingen ut i Hallstahammar, Surahammar och Arboga. Det finns också preliminära data för första halvåret 2025. Här delar Skinnskatteberg och Norberg på 5:e och 6:e plats med 679 anmälda brott per 100 000 invånare. Allt tyder alltså på att knarkbrottsligheten kommer att ligga kvar på 2024 års höga nivå även 2025.

Det är förstås väl känt att antal begångna brott är större än antalet anmälda brott. Skillnaden är det som brukar kallas mörkertalet. Mörkertalet kan bero på anmälningsbenägenheten, polisens och rättsväsendets prioriteringar, kort sagt upptäcktsrisken. Om sådana faktorer varierar över tid eller mellan kommuner, så kan det stöka till jämförbarheten. Men jag tycker att dom olika indikatorerna är så pass entydiga, att man nog kan säga att data hyggligt avspeglar brottsutvecklingen.

Om det nu är så, att siffrorna för Skinnskatteberg ger en bild av knarkproblemets utveckling, så finns det anledning att oroa sig: Fyra av länets kommuner 2024, tvåa i ökningen mellan 2023 och 2024 och en delad 5:e och 6:e plats för första halvåret i år. Enligt den nya socialtjänstlagen ska socialnämnden arbeta för att ”förebygga och motverka skadligt bruk och beroende av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel samt spel om pengar” (kap 6 § 6). Socialnämnden har också ett brottsförebyggande ansvar. Socialnämnden ska arbeta ”för att förebygga och motverka brottslighet” (kap 6 § 8).

Den nya lagen gäller från den 1 juli i år. Mot bakgrund av ansvaret för att förebygga missbruk och brottslighet, måste man ställa frågan till socialnämnden och dess ”liberala” ordförande Elisabeth Åberg vad socialnämnden gör för att förebygga och motverka den ökande narkotikabrottsligheten i kommunen. Till hela den SD-ledda kommunledningen kan man fråga sig hur socialnämnden ska klara av sitt förebyggande ansvar när anslaget till nämnden i reala termer minskar med cirka 4 miljoner kronor i budgetförslaget för 2026. Nominellt ökas anslaget med ungefär en miljon, men eftersom Sveriges kommuner och landsting räknar med tre procents prisökning från 2025 till 2026 blir det i kronor och ören en rejäl minskning.

Frågan som måste ställas till Jonny Emtin (SD), Elisabeth Åberg (L) och Bo Öberg (M) är därför: Hur ska socialnämnden klara av att förebygga narkotikamissbruk och brottslighet med minskande resurser?