Gå ost för ost

Dags för en tredje provianteringsresa i fredags. Vi har varit söderut och västerut, så dagens resa gick i österled. Första stopp var Måns-Ols utvärdshus i Sala. Uppkallat efter en dammvaktare på 1700-talet ligger värdshuset vid sjön med det inadekvata namnet ”Storforsen”. Däremot var det inget fel på maten. Vi åt från lunchbuffén lågtempererad nötstek med potatis- och blomkålsmos och portvinsssås. Vår bedömning är att käket var värt en fyra.

Fyra grisar

Uteserveringen var något utsatt för getingattacker, så man fick värja sig hela tiden. En geting dräpte jag med gaffeln. En flaska halvdrucken gul läsk på bordet lättade upp genom att fungera som dödsfälla.

Kråset smörjs

Värdshus

Så fortsatte resan till Heby kommun, enkannerligen till Ingbo källor, som redan på Västmanlandstiden räknades som en av länets förnämsta sevärdheter. Som ni alla minns ligger Heby sedan urminnes tider i Uppland. Detta till trots har kommunens område hört till Västmanlands län (läs om län och landskap här). Efter en kampanj under 1990-talet beslöts att kommunen skulle byta län från Västmanlands till Uppsala län. Kampanjen anfördes av miljardären Anders Wall och hans hustru friherrinnan Charlotte Wall, som också var partiledare för Länsbytarpartiet. Där ser man.

Lovorden har haglat över Ingbo källor. Länsstyrelsen i Uppsala län skriver:

Som kristallklara ögon ligger Ingbokällorna i den mörka. Fuktiga skogen. I en aldrig sinande ström tränger vatten upp från underjorden. Bubblorna bildar ett skådespel i färg och form som pågår dygnet runt, året om…Ta dig gärna en törstsläckande klunk. Vem vet, kanske lämnar du Ingbokällorna som en ny människa!

På Visit Västmanlands (!) webbplats kan man läsa:

Som kristallklara laguner ligger Ingbokällorna i den mystiska, fuktiga och gröna skogen … en färgprakt av olika form.

Och Heby kommun:

Grundvattnet från Ingboåsen tränger upp genom den mystiska botten för att sedan se hur de tre källorna mynnar ut i en gemensam bäckfåra. Miljän är vacker, färgglad och ger ett sagolika intryck.

Åjovars. Visst var det fint där. Man kunde dock i atmosfären ana närheten till nedre Dalälvens berömda mygghål. Och trots den av Länsstyrelsen rekommenderade klunken lämnade jag källorna ungefär som den 76-åriga gubbe jag var innan dess. Ett intressant besöksmål, men kanske något lite överreklamerat.

Källpartier

Så till provianteringen. Den ägde rum i Wallers Rökeri i Furuhäll, som väl närmast kan beskrivas som en förort till Heby. Här vankades det rökt ost. Vi kom hem med rökt Gouda, rökt brie med och utan dillkryddning. Det blev ostbricka till kvällen.

Hemresan blev äventyrlig. Vi bestämde oss för att variera oss och köra från Sala via Salbohed och Fläckebo till Ramnäs. Svartådalen kring Fläckebo hade efter ovädret Hans och den nederbördsrika juli gett begreppet ”våtmark” ett ansikte. Det är förstås inget emot Bangladesh, men mycket vatten är det. Och bron över Norrbybäcken strax efter Fläckebo var avstängd. Det fick bli en omväg via Västerfärnebo. Men hem kom vi. Till ostbrickan.

Tidigare matrecensioner

Fem grisar Matkonsulatet, Wanås Restaurang och Konst, Hallmans matbar

Fyra grisar Högsjö wärdshus, Nya serveringen, Ängelsberg, Klostergatans vin och delikatess, Lund, Kungsörstorp, Kohlswa herrgård, Djäknebergets restaurang, Grythyttans gästgivargård, Wärdshuset Gaggeska gården,  Bryggans Bar och Café, Västerås, Pressklubben, Gripsholms Värdshus, Ulvsby herrgård, Sunne, Konserthusterrassen, Västerås, La Cantina, Södertälje, Zorbas taverna, Kolsva, Söders Hjärta, Lake Lodge, Karlskoga, Nya Hattfabriken, Färna herrgård, Tolvsbo bergsmansgård, Vatten, Skärhamn, Kajplats 9, Västerås

Tre grisar Vinöns wärdshus, Wärdshuset Engelbrekt, Kolbäcks Gästgivargård, Bjerreds Saltsjöbads kallbadhus, Blå Kök och Bar, Karlstad, Pinchos, Göteborg, Brasserie Elverket, Hjälmaren, Årsta, Agrill, Västerås, Laxmi, Västerås, Värdshuset Stopet, Grängesberg

Två grisar Wanbo herrgård, Brasseri Stadsparken, Västerås, Hotell Scheele, Köping, Hyttans café, Säfsen