Det hände i mars i Skinnskatteberg

1892 Glimtar från grevens konkurs

Den 14 mars 1892 kungjorde konkursförvaltningen i greven Carl Fredrik von Hermanssons konkurs att det skulle bli exekutiv auktion på landskansliet i Västerås av ett antal fastigheter som tillhörde konkursboet. Det handlade om fastigheter bl a i Bjursjön, Knäppmora, Väster Flena, Norr Naddebo, Bysala och Björkviken. Samma fastigheter hade i december 1891 annonserats ut för försäljning vid en offentlig auktion i Gunnilbo Gästgifvaregård den 27 januari 1892.

Von Hermanssons mausoleum

Till konkursförvaltare hade utsetts häradshövdingen Ernst Geijer, Örebro, sysslomannen marindirektör J I Frykholm, borgmästare C V Lundberg, direktör K G Regberg, direktör G Beckman och den inte obekanta vice häradshövdingen Markus Wallenberg. Von Hermansson var tydligen missbelåten med hur de skötte konkursförvaltningen. Det var menade han dålig redovisning och kanske skodde de sig själva. Han stämde därför hela konkursförvaltningen våren 1893. Förhandlingarna vid Skinnskattebergs häradsrätt gick trögt och man var tvungen att fortsätta på nästa års vårting. Inte heller då blev målet klart.

Hur det gick finns inte rapporterat i Dagens Nyheter. Men 1906 var det så dags för greven att krypa in i det mausoleum han låtit uppföra åt sig på Färna herrgård.

Läs mer här om grevarna von Hermansson på Färna.

1914 Kandidatlistorna. De frisinnades kandidater.

I Västmanlands läns västra valkrets ha uppsatts: Riksdagsman A. Jansson, Bråten, f. riksdagsmannen G. Lindgren, Islingby, nämndeman K. A. Axfeldt, Fliken, Norberg, direktör Arvid Hamrin, Kungsör och nämndeman E. A. Eriksson, Godkärra, Skinnskatteberg. (DN 17/3 1914)

1918 Skinnskattebergs bruk i nya händer

Samtliga aktier i Skinnskattebergs bruks aktiebolag ha till icke bekantgjort pris inköpts av grosshandlare E. Wiklund, Stockholm, med konsortium.

Bolaget, som existerar sedan 1907, och har ett aktiekapital av 1.000.000 kr., idkar skogshantering samt bergs- och jordbruk vid Skinnskatteberg i Västmanland. (DN 9/3 1918)

1920 Spanska sjukan

Av spanska sjukan ha under senare hälften av februari månad inom Västmanlands län förekommit 90 fall, därav 10 i Köping, samt inom landsdistriktet 21 fall i Heby, 17 i Skinnskatteberg, 7 i Västanfors, 2 i Västerås, 4 i Östervåla och 29 i Kolsva. Av scharlakansfeber ha under samma tid förekommit 15 fall och av difteri 82, fördelade på hela länet. (DN 5/3 1920)

1933 Telefonsamtal i brottmålsutredning

Landsfiskalen i Skinnskatteberg får hos telegrafstyrelsen begära det upplysningar han önskar om ett telefonsamtal som intresserar honom i samband med utredningen av ett mål. I fredagens konselj meddelades nämligen telegrafstyrelsen tillstånd att lämna upplysningarna. (DN 18/3 1933)

1933 Familjedrama på Uttersbergs herrgård

Från Dagens Nyheters korrespondent.

KÖPING, fredag.

Ett fruktansvärt drama har i natt utspelats på Uttersbergs gamla herrgård i Bergslagen. Herrgården har i många år varit inredd som pensionat, vilket sedan 1924 föreståtts av hr C. A. Larsson.

Vid 7-tiden på morgonen upptäckte en bland tjänstefolket hr Larsson hängande död i en spiraltrappa i huset. I fru Larssons sovrum — makarna hade var sitt – låg hustrun död i sin säng, och i ett kök på nedre botten låg makarnas 12-åriga fosterdotter Inga illa tilltygad av ett flertal hugg och slag i ansiktet och halsen. (DN 20/3 1933)

Flickan fördes till Köpings lasarett och kunde senare lämna upplysningar om ”den rysliga natt hon genomlevat”. Fadern hade kommit in i hennes rum och ropat ”Mor är död!”. Han försökte därefter strypa flickan, men när hon försvarade sig sprang han ut i köket och hämtade en köttyxa och högg henne i huvudet och på halsen. Hon räddade sig genom att krypa ihop och spela död.

Nu kopplades landsfiskal Nohre och provinsialläkaren Nilsson in. Efter läkarens undersökning av den döda pensionatsfrun konstaterade landsfiskalen att ”man är berättigad anta att fru Larsson ljutit en naturlig död genom hjärtslag”. Landsfiskalen har därför i en skrivelse till länsstyrelsen ”hemställt att makarna Larsson måtte få begravas utan att fullständig obduktion verkställes.”

1940 Kokslovet

Under marslovet ordnar Stockholms stads idrotts- och friluftsstyrelse olika aktiviteter för skollovslediga. För de större handlar det om träning i stadens vinteranläggningar medan det för småbarnen blir ordnad lek i parker. Det ordnas också ett skogshuggarläger:

Skogshuggning förekommer således på programmet för scouter och skolpojkar som fyllt 17 år, vartill anmälningar mottas även på fredagen i Scoutcentrum. Förläggningen ligger utanför Skinnskatteberg och det blir samma förläggning som användes av kolarskolorna för blivande jägmästare och skogvaktare. (DN 1/3 1940)

Anm: Kokslovet infördes 1940 av Bränslekommissionen för att spara in på uppvärmningen av skolorna. Först på 1950-talet började det kallas ”sportlov”.

Det var då det

I Dagens Nyheters arkiv finns tidningar från december 1864 till och med december 1992. Jag har botaniserat i materialet för att se vad som skrivs om Skinnskatteberg. I serien ”Det var då det” publicerar jag inlägg som bygger på detta unika material.

För länkar till tidigare inlägg klicka här.