I morgon är det första maj

Internationalens femte antimilitaristiska vers visar att vapnet mot nationalismens vansinne är internationell solidaritet, som vi idag riktar till ett fritt och demokratiskt Ukraina.

Till krigets slaktande vi dragits,

vi mejats ned  i jämna led,

För furstars lögner har vi slagits,

nu vill vi skapa evig fred.

Om de oss driver dessa kannibaler,

mot våra grannar än en gång,

vi skjuter våra generaler

och sjunger broderskapets sång.

Och så lyssnar vi på Röda Kapellet som här spelar Internationalen i Lund 2012.

Framgångsrik manifestation för Ukraina i Skinnskatteberg

Ett hundrafemtiotal Skinnskattebergsbor samlades idag vid stationen för att manifestera för fred och solidaritet med Ukraina. Det var ett arrangemang av Vänsterpartiet med Socialdemokraterna i Skinnskatteberg, Riddarhyttans Socialdemokratiska förening, Liberalerna, Svenska kyrkan, PRO i Skinnskatteberg och PRO i Riddarhyttan som medarrangörer.

Det var tal av Sheila Imamovic Skog som kandiderar för V i höstens kommunalval, riksdagsledamoten Olle Thorell (S), Gabriel Andersson, fullmäktigekandidat för L, Lars Andersson, ordförande i PRO Riddarhyttan, kassör i S-föreningen i Riddarhyttan och redaktör för tidskriften Periferi, Henry Bäck, medlem i Vänsterpartiet.

För musiken svarade "Halva mänskligheten", som beskriver sig som "rövarband och nyproggorkester" samt PRO Riddarhyttans kör "Hyttpiporna". Lokala konstnärer ställde ut och tavlor såldes där pengarna gick till olika insamlingar för Ukraina.

Manifestation vid Skinnskattebergs station (Bild Gabriel Andersson)

Hyttpiporna

Halva mänskligheten

Sheila

Folkomrösta när den representativa demokratin fungerar dåligt

Den 21 mars i fjol folkomröstade Västeråsarna om flygplatsens framtid. För ett fortsatt liv för flygplatsen röstade inemot 80 procent av de blott cirka 40 procent som valde att rösta. Den ledande partnern i stadens styrande koalition, Socialdemokraterna, deklarerade snabbt att de tänkte respektera omröstningens resultat. I koalitionen ingick också Centern, Liberalerna och Miljöpartiet. De två senare var för en nedläggning av flygplatsen. Liberalerna följde efter ett par dagar i S-fotspåren medan MP valde att svälja förtreten.

Flygplatsen hade länge varit en stridsfråga. Den åt nämligen årligen tiotals miljoner av skattebetalarnas pengar. När den styrande koalitionen bildades efter valet 2018 hade de flygplatspositiva S och C 22 mandat bakom sig mot kritikerna L och MP med 9 platser. Det var en rimlig tolkning att en utlovad nedläggning av flygplatsen var det pris S fick betala för att få L och MP med i koalitionen. Lika rimligt är det mot samma bakgrund att Socialdemokraterna kände en viss lättnad över omröstningsresultatet.

Annars är inte folkomröstningar det som ledande politiker är mest förtjusta i. Tidningen Dagens Samhälle frågade 2004 alla kommunstyrelseordförande om ett förslag att man inte skulle kunna stoppa en folkomröstning som kommit till efter folkinitiativ (minst 10 procent av väljarna kräver en omröstning). Två tredjedelar av de tillfrågade tyckte att det var ett mycket dåligt eller dåligt förslag. Bara var sjätte tyckte att det var ett bra eller mycket bra förslag.

I Skinnskatteberg har ett folkinitiativ fått nästan 20 procent av väljarna att skriva under på kravet att stoppa bygget av en överdyr brandstation. Annars kräver man en folkomröstning. Brandstationen skulle medföra ökade årliga kostnader på cirka 2 miljoner. Omräknat till ett Västerås-perspektiv motsvarar det 70 miljoner om året, medan flygplatsen har kostat sisådär 20 miljoner om året. Ledande politiker har undrat ”hur man ska kunna slippa en folkomröstning” och prövat varjehanda knep för att slippa undan.

Trots motståndet har runt 140 lokala omröstningar genomförts sedan det blev möjligt 1977. Frågor om den kommunala indelningen, trängselskatt, skolfrågor (ofta förslag om nedläggning av skolor), vägar och infrastruktur har varit stora ämnen. De svarar för mer än 60 procent av alla omröstningar. Bara drygt var tionde omröstning har gällt mer traditionella vänster-högerfrågor, d v s satsningar på välfärdssektorer och privatisering.

Den representativa partidemokratin bygger på idén att väljarna gör sitt val från partiernas program. Dessa översätts sedan till den parlamentariska agendan och slutligen i beslut. Eftersom partiväsendet i allt väsentligt bygger på höger-vänsterskalan är det talande att det är andra frågor som mest föranleder folkomröstningar. I Västerås-fallet hade koalitionsbyggandet fört med sig att den styrande koalitionen i just flygplatsfrågan hade en annan ståndpunkt än väljarflertalet. I Skinnskattebergs-fallet hade den representativa demokratin chanserat till en prestigekamp, där sakpolitik och kostnader förlorat sin relevans. Istället gällde det för partierna att så mycket som möjligt slå varann i skallen.

När den representativa partidemokratin på ett eller annat sätt blivit dysfunktionell, finns det en plats för direktdemokrati i form av folkomröstningar. Den tyske statsvetaren Karl Loewenstein menade att i Schweiz med ständigt samregerande var den representativa demokratin delvis satt ur spel. Det är svårt för väljarna att utkräva ansvar. Det får istället ske genom frekventa folkomröst­ningar på federal, kantonal och lokal nivå och direkt stämmodemokrati i huvuddelen av kommunerna.

Nooshi Dadgostar i Fagersta

 

Tal på Brinelltorget

Partiledaren serverar varmkorv

Nooshi får morsa på Ingrid som har hälsat på alla partiledare (utom Jonas) sedan CH

- Vi är väl inte överens om allting. Men det ska vi inte bråka om idag
- Du kan väl mejla mig

Fredsmanifestation för Ukraina 30 april

 

Nytt bottenrekord för Posten i maskopi med tidningstjuven

Kul påskläsning för tidningstjuven. Av fyra tidningar som borde ha legat i vår postlåda idag fanns bara en. Tidningstjuven i maskopi med Posten har nu lyckats uppnå ett aldrig tidigare skådat bottenrekord. Av 104 dagar det här året har bara var tredje tidning legat i lådan på utgivningsdagen.

Utdelningsstatistik för DN år 2022 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	4	3,9
- ej postutdelning, tidningen kom nästa dag	54	52,9
- ej postutdelning, tidningen kom aldrig	4	3,9
- vardagar med utdelning men utebliven tidning	6	5,9
Dagar med tidning på rätt dag	34	33,3

 

Färre valda - sämre representation av åsikter och grupper

Skinnskattebergs kommunfullmäktige beslöt för ett tag sen att minska antalet ledamöter i fullmäktige från 31 till 25. Initiativet kom från Sverigedemokraterna som fick med sig inte bara Moderaterna med deras högerextremistiska ledare Bo Öberg, utan också de demokratiska borgerliga partierna Centern och Folkpartiet (”Liberalerna”). Det visar sig att inte mindre än hälften av kommunerna i Västmanlands län har beslutat att minska kommunfullmäktiges storlek inför årets val.

Sverigedemokraternas snillrika gruppledare Ewa Olsson Bergstedt hade räknat ut att om man minskade fullmäktige, så skulle det bli lättare för fler småpartier att komma in och bli representerade.

Hur är det med den saken? Blir det fler partier med mindre fullmäktige? Fullmäktige i Sveriges kommuner har lägst 21 platser och högst 101. I genomsnitt är det 7,9 partier i fullmäktigeförsamlingarna. Lägst är det i de sex kommunerna med 21 mandat. Där är det i genomsnitt 5,5 partier. I de sex kommunerna med 25 mandat finns i genomsnitt 6,5 partier. I de kommuner som har 31 mandat finns det i medeltal 7,4 partier.

Men i Ewa Olsson Bergstedt värld är kanske 5 och 6 mer än 7. Länge leve den nya SD-matematiken.

En genomgång som jag gjorde efter 2006 års val visade att det fanns över 300 partigrupper i kommunerna som bara bestod av en person och som alltså var direkt hotade av en minskning av antalet valda. Alla partier utom Socialdemokraterna fanns bland dessa över 300 partigrupper, men de mest hotade var Miljöpartiet, gruppen ”Övriga partier” där bl a rent lokala partier ingick, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet.

Man kan också misstänka att om man minskar antalet valda går det ut över grupper som redan tidigare är underrepresenterade. Det är de som så att säga står längst ned på listan. Det är väl också troligt att samma grupper är underordnade och underprivilegierade i samhället. En minskning av antalet valda skulle alltså framförallt gynna medelålders vita män. Det går att undersöka hur det förhåller sig med den saken.

Ett ibland använt mått på en grupps under- eller överrepresentation kan man få fram genom att först se på skillnaden mellan gruppens andel av de valda och samma grupps andel av befolkningen. Om till exempel en grupp utgör 10 procent av de valda och 20 procent av befolkningen blir skillnaden -10. För att se den relativa storleken av underrepresentationen kan man sedan relatera skillnaden till gruppens procentandel av befolkningen. I det här fallet blir det 10 genom 20, alltså 50 procent. Gruppen har bara hälften av sin ”rättvisa” representation.

Låt oss se hur det är med de utrikesföddas underrepresentation. I diagrammet har jag räknat fram den genomsnittliga underrepresentationen för utrikesfödda i fullmäktigeförsamlingar av olika storlek:

Det visar sig att, som man kunde vänta sig, att i de minsta fullmäktigeförsamlingarna är underrepresentationen nästan total: Medelvärdet för underrepresentationen är 97,5 procent. De utrikes födda kommuninvånarna har alltså bara 2,5 procent av sin ”rättvisa” representation. Med några mindre hack sjunker sedan underrepresentationen med ökande storlek på fullmäktige. I de största fullmäktigeförsamlingarna är den ”bara” 49,9 procent.

En annan grupp vars representation har förbättrats, men som fortfarande är underrepresenterad är kvinnor. Så här ser resultaten ut för kvinnorepresentationen:

Här är bilden mindre tydlig. Sämst är kvinnorepresentationen faktiskt i de halvstora fullmäktigeförsamlingarna med 33-41 ledamöter. Där har kvinnor 18 procent mindre än sin rättmätiga representation. Men sen sjunker underrepresentationen med ökande antal platser i fullmäktige. I de största fullmäktigeförsamlingarna är underrepresentationen bara 8 procent. De har alltså 92 procent av sin rättvisa representation.

För att sammanfatta: Idén om att det skulle bli representation av fler partier i ett mindre fullmäktige är förstås helt befängd. Det är förstås tvärtom. De som framförallt gynnas skulle vara etablissemanget; Socialdemokraterna, Moderaterna och Centern. Representationen av olika åsikter skulle alltså bli sämre.

Också representationen av olika grupper i samhället skulle bli sämre. Missgynnade är sådana grupper som redan tidigare har en svagare ställning, både i samhället och politiken. Jag har illustrerat här med kvinnor och utrikesfödda. Men det är sannolikt att det också gäller flera missgynnade grupper, som t ex arbetarklassen.

Om representation av många åsikter och många intressen är ett viktigt demokratiskt värde, är det svårt att föreställa sig en mer odemokratisk reform än att minska antal valda. Det är väl inte förvånande att just Sverigedemokraterna har gått i bräschen för en sådan förändring.