Polisanmäl alla misstänkta korruptionsbrott

Kommuner ska bli skyldiga att polisanmäla alla misstankar om korruptionsbrott och andra brott i tjänsten. Det föreslår Polisen och Brottsförebyggande rådet i en ny rapport från Statskontoret. Rapporten sammanfattar förslagen från ett antal myndigheter som samverkar mot korruption.

Det är inte ovanligt att misstänkt korruption istället för att polisanmälas behandlas som personalärenden, som kan sluta med att den anställde köps ut. Sådana ärenden omgärdas ofta av en tystlåtenhet som gör att information om det misstänkta brottet inte blir känd. Den som avslutar sin anställning på det här sättet kan sedan, bakom tystnadens slöja, bli anställd någon annanstans.

Ett annat förslag kommer från Konkurrensverket som vill att man ska införa straff för dom myndigheter (inklusive kommunerna) som brister i dokumentationen av upphandlingar. Sådana brister gör det svårt att spåra oegentligheter i upphandlingen.

Dom samverkande myndigheterna konstaterar att kommunerna är utsatta för särskilt stora risker och är sårbara för korruption. Orsakerna är flera. Kommunerna bedriver särskilt utsatta verksamheter som t ex tillstånd för bygglov och utskänkning. En annan orsak till kommunernas utsatthet är att mycket verksamhet bedrivs i kommunala eller privata bolag där insynen är mer begränsad än i den rent kommunala verksamheten.

En ytterligare riskfaktor i kommunerna är dom nära relationerna mellan politiker, tjänstemän och näringsliv. Det ökar risken för jäv och otillåten påverkan.

Rekordmånga socialsekreterare slutade i Skinnskatteberg

Mellan 2023 och 2024 slutade 80 procent av socialsekreterarna i Skinnskattebergs kommun. Det rapporterar tidningen Dagens Samhälle. Genomsnittet för alla Sveriges kommuner var 23 procent. I Västmanlands län var medelvärdet över dom tio kommunerna 32 procent.

När man har svårt att få nya socialsekreterare på plats måste man anlita dyra ”konsulter”. Detta är en av anledningarna till att socialnämnden ständigt överskrider sin budget med miljonbelopp. Alla vittnesbörd om dom speciella svårigheterna att arbeta som socialsekreterare i små kommuner pekar i samma riktning: Det behövs mer av samarbete mellan kommunerna.

Det finns exempel på kommuner som slagit ihop sina socialtjänster för att stärka kompetens och få en bättre arbetsfördelning. Med mer samarbete över kommungränser är mycket vunnet. (Ledare Norrköpings Tidningar 3/6)

Socialsekreterare i små kommuner förväntas hantera allt från enkla stödinsatser för barn till exceptionellt svåra fall med gängkriminella ungdomar. (Johan Hellberg, chef för IFO i Nordmalings kommun på DN Debatt 21/5)

Drömscenariot från Akademikerförbundet SSR:s sida är att varje arbetsplats i framtiden har minst en specialistkompetens och att de kan bilda nätverk där de delar erfarenheter och inspirerar varandra. ”Men alla kommuner har inte samma förutsättningar, därför kommer det att se lite olika ut runt om i landet. Riktigt små kommuner kanske kan dela på en specialistsocionom” säger Titti Frenkel. Utvecklingschef för socialt arbete på Akademikerförbundet SSR. (Magasinet Akademikern 1/2016)

Att de befolkningsmässigt små kommunernas IFO-verksamheter har mycket att vinna på att samverka över kommungränser för att optimera sina resurser är otvetydigt […] I små kommuner med begränsat antal anställda inom socialtjänstens IFO finns det sällan utrymme för särskilda tjänster som verksamhetsutvecklare eller motsvarande. […] En hög personalomsättning har en påtagligt negativ inverkan på den samlade kompetensen, särskilt på personalmässigt små arbetsplatser- (Rapport från FoU Socialtjänst Region Västerbotten 2024)

Avtalssamverkan kan öka samordningsvinster mellan kommuner vilket kan resultera i en effektivare verksamhet […] Detta leder till förbättrad kvalitet och rättssäkerheten för invånarna stärks samtidigt som kostnader minskar och effektiviteten ökar […] Detta minskar behovet att köpa dyra tjänster från bemanningsföretag eller konsulter när det är svårt att hitta rätt kompetens, vilket kan leda till betydande kostnadsbesparingar. (SKR rapport 2023)

Receptet för bättre kvalitet, kompetens, rättssäkerhet och lägre kostnader är alltså samarbete med andra kommuner.

Vad gör Elisabeth Åberg (L), socialnämndens ordförande?

 

Om parallellsamhället och den svenska folksjälen

Sverigedemokrater och deras svans talar ganska ofta med avsmak om ”parallellsamhällen”. I det allvetande Wikipedia beskrivs ett parallellsamhälle: ”…ett eget samhälle inom ett annat, en fysisk och kulturell enklav, och syftar vanligen på marginaliserade grupper efter bostadsort som står utanför det traditionella samhället och dess norm- och rättssystem. Ordet har en inneboende negativ innebörd.”

Så här skriver Jimmie Åkesson (SD) i en debattartikel i SvD 7/7 2016: ”Vi tänker göra allt vi kan för att agera mot de parallella samhällen präglade av antisvenska värderingar och illegal rättskipning som växer fram.” I ett inlägg i sociala medier skriver SD ”framväxten av parallellsamhällen […] undergräver sammanhållningen och tryggheten i vårt land.”

I en debattartikel i Expressen 28/6 2021 skriver ett gäng ledande SD:are: ”Inte minst har många invandrartäta förorter i vårt land fyllts på genom en extrem och ansvarslös invandringspolitik, och på så sätt förvandlats till separata samhällen med egna regler och normer.” Bland dom problem som följer tar artikelförfattarna bl a upp ”stort problem för rättsväsendet” och att en grupp kan ”skilja sig från majoritetsbefolkningen och utöva värderingar som står i djup konflikt med svensk kultur.”

Den fråga som jag inte kan släppa är om inte en glänta i skogen, där svensk lag (i det här fallet utskänkningslagstiftningen) inte längre gäller är ett slags parallellsamhälle?

Parallellsamhälle? Bild från Google Maps

Den svenska kulturen och folksjälen

Vid en stor sammandragning i december 2014 med SD-politiker från hela landet höll Björn Söder (SD) ett bejublat tal där han citerade den tyske 1700.talsfilosofen Johann Gottfried Herder som med sina tankar om en ”folksjäl” varit en viktig inspiratör för SD. Söder beskrev enligt rapportering i DN 14/12 2014 ”ett varmt, omtänksamt samhälle där människorna bryr sig om varandra eftersom de har samma ursprung.”

I lönnkrogsincidentens efterföljd har SD-svansen viftat upprört på sociala medier. Många har uppfattat kritiken mot lönnkrogen som ”ren avundsjuka” från vänsterkläggets sida. Någon lägger för tydlighets skull till ”den svenska avundsjukan”. Och det är inte avsett att vara varken positivt eller omtänksamt.

Vad är nu detta? Präglas svensk folksjäl av ”avundsjuka”. Varför är den då så överlägsen andra kulturer? Det påminner mig om det tillfälle då det på Svenska Flaggans Dag för ett tiotals år sen någonstans skulle sjungas patriotiska sånger. Det delades ut textblad, men det fanns inte tillräckligt många. Mötesdeltagarna uppmanades därför i högtalare att titta tillsammans på samma papper: ”Var inte så svenska nu.”

Avundsjuka och social fobi. Det är så dessa smakprov karaktäriserar den överlägsna svenska folksjälen och kulturen. Är det inte närmast något slags tecken på någon psykiatrisk diagnos.

En julbetraktelse om den goda kommunen

 

Effektivitet, rättsstatlighet och demokrati är dom tre värden som ofta har använts för att värdera offentlig verksamhet, förändringar av offentlig verksamhet och till och med det demokratiska systemet som sådant. Dom tre värdena är ömsesidigt beroende av varandra. Samtidigt finns det inneboende tendenser i dom strukturer som bär upp respektive värde, som försämrar dom (interna perverteringar) effektiviteten blir t ex försämrad av den inneboende tendensen till monopol och karteller. Demokratin försämras av majoritetens inneboende tendens att undertrycka minoriteter.

Dom tre kan också påverka varandra i försämrande riktning (externa perverteringar). Effektivitetsvärdets marknadstänkande och inneboende egoism kan leda till rättstatlighetens förfall genom korruption. Partipolitisering av den byråkrati som bär upp rättstatligheten snedvrider denna.

I texten ”En julbetraktelse om den goda kommunen” diskuterar jag dom här problematiska förhållandena, och exemplifierar med en analys av situationen i Skinnskattebergs kommun. Hur står det till med effektiviteten? Hur står det till med rättsstatligheten? Och hur är det med den för demokratin livsavgörande öppenheten och genomskinligheten?

Texten kan kanske vara lite grand al dente, men behöver vi inte alla lite tuggmotstånd så här på julafton? Ladda ned texten här.

Nya avslöjanden om lönnkrogen

SVT Nyheter Västmanland publicerar idag ett nytt inslag om lönnkrogen vid Lerkulan i Skinnskatteberg under rubriken ”Myndigheter fick tips om misstänkta svartpuben – för ett halvår sedan.” I inslaget framgår att Länsstyrelsen kontaktades av en medborgare med detaljerad informationen för nio månader sen. Länsstyrelsens handläggare skrev direkt till kommunens alkoholhandläggare. Kommunen svarade snabbt att polisen redan hade fått informationen och att ”polisen tidigare varit på plats och gjort tillsyn, men hittade inget.”

I inslaget säger kommunpolisen ”Det finns inga indikationer historiskt på att det skett något brott där” och ”Nej, vi har inga anmälningar på just den här verksamheten.”

SVT skriver vidare att dom ”varit i kontakt med två berörda chefer på kommunen, de vill inte ställa upp på en intervju, men bekräftar att kommunen tidigare fått tips om den misstänkta svartpuben. Tips som vidarebefordrades till polisen.”

Det finns alltså källor som uppger att alkoholförsäljningen vid Lerkulan var känd för myndigheterna (en handläggare vid länsstyrelsen och kommunens alkoholhandläggare). Det finns också två chefer på kommunen som anonymt bekräftar att kommunen fått information som också lämnats till polisen.

Däremot förnekar kommunen skriftligt till länsstyrelsens handläggare att det skulle pågå något brottsligt, och hänvisar till polisen. Kommunpolisen förnekar också bestämt att det skulle finnas någon tidigare anmälan.

Varför det finns två så olika uppfattningar om vad som hänt är ovisst. Länsstyrelsens handläggare och dom anonyma cheferna är av den uppfattningen att kommunen och polisen, dom båda myndigheter som har ansvar för alkoholtillsynen långt innan SVT:s avslöjande reportage i början av december.

Kommunens alkoholhandläggare och polisen förnekar däremot både att dom skulle ha känt till förhållandena, och att något brottsligt skulle ha hänt på platsen.

Det förefaller ändå som att det ligger en hund begraven i Lerkulan. Vilken roll kommunens politiska styre (SD) kan ha haft i begravningen kan vi bara spekulera om.

”Enstaka privat fest med öl till självkostnadspris” eller lönnkrog?

Ewa Olsson Bergstedt (SD) och hennes man Tommy Olsson har med bestämdhet hävdat att det inte behövs något alkoholtillstånd för hans verksamhet i Lerkulan. Det handlar, säger dom, om privata fester med på förhand bestämda deltagare, och det behöver man inget tillstånd för.

Nu är det inte hela sanningen. I dom regler för alkoholtillstånd (i huvudsak samma som i alkohollagen 8 kap 1a § och 2 §) som bl a finns att läsa på Skinnskattebergs kommun hemsida står det:

Du behöver inte ha tillstånd för att servera alkohol om alla tre punkter nedan uppfylls. Serveringen sker:

• under ett enstaka tillfälle för i förväg bestämda personer
• utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna
• i lokaler där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker.

Det har i den bitvis upprörda diskussionen kommit fram att den här verksamheten har bedrivits under lång tid, kanske i 20 år. Man kan därför ställa sig lite frågande till om det verkligen handlar om ”ett enstaka tillfälle”.

Vidare kostnaden. Det finns i SVT:s reportage bildbevis för att man får en burk öl om man swishar 30 kronor till Tommy och skriver ”Gorbys” som är täcknamnet för öl. Vad kostar en burk öl i inköp på Systemet? Om vi tar ljus lager som exempel, så har Systemet 343 sorter på burk. Dom kostar från 9:90 till maximalt 39:90. Dom sorter som kostar mer än 30 kronor är totalt 13 stycken. Om Tommy säljer dessa, mer exklusiva sorter för 30 kronor, så gör han förlust. Det troliga är väl att det handlar om det normala prisspannet, vilket innebär att det är en vinst för honom, och ”annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna” på 10 till 20 kronor per burk.

Det verkar därför helt osannolikt att villkoren för att få servera alkohol utan tillstånd skulle vara uppfyllda. Det troliga är nog att Ewa och Tommy slirar rejält på sanningen när dom påstår det.

Hur ska man göra då, om det nu handlar om slutna sällskap, vilket också många betvivlar?

Enligt samma regelsamling finns det tre sorters ”stadigvarande tillstånd”: Tillstånd för servering till allmänheten, vilket är det normala för restauranger, tillstånd för servering till slutet sällskap och för det tredje tillstånd för den som bedriver cateringverksamhet. Närmast till hands skulle det väl i Lerkulans fall vara ett ”stadigvarande tillstånd för servering till slutet sällskap.”

Så här beskrivs villkoren för ett sådant tillstånd:

Om du har en lokal som kan bokas av slutna sällskap eller som bara är tillgänglig för medlemmar i en förening eller liknande kan du ansöka om stadigvarande tillstånd för servering till slutna sällskap.

Eftersom Ewa och Tommy menar att dom inte behöver något tillstånd alls får man väl dra slutsatsen att det inte heller finns något stadigvarande tillstånd för servering till slutna sällskap. Och villkoren för att inte behöva något tillstånd alls verkar inte heller vara uppfyllda. Utan att vara expert kan jag i alla fall tycka att det alldeles uppenbart handlar om olovlig försäljning av alkohol, vilket är brottsligt.

Och några recensioner

Slutligen några positiva recensioner, som tycks komma från campinggäster. Dom tyder på att det är och har varit möjligt att swisha till sig en bira även när det inte pågår en ”privat fest”.

Rätt god öl, men kändes lite suspekt att man behövde swisha för alkohol. Man kan ju nästan tro att de inte har alkohol tillstånd (2025)

Han [Tommy] sa att ingen står i baren. Man tar det man vill ha och swishar eller betalar kontant för det man nyttjar. Ställplats, dryck i baren eller aktiviteter. Och det funkar jättebra. (2024)

Underbar plats med grävda sjöar en Saloon som var öppen hela dagen drick vad du vill lägga bet i korgen väldigt trevlig ägare (2021)

 

Så går det upp och så går det ner

Kreditupplysningsföretaget Syna rangordnar varje år kommunerna länsvis och utser länets ”bästa tillväxtkommun.” I fjol var det klang och jubel när Skinnskatteberg hamnade på första plats i Västmanlands län. Tjoho! Det jublas inte lika mycket i år när kommunen rasar ned till plats fem av dom tio kommunerna i länet. Rangordningen bygger på hur många företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst. Sex företag i kommunen uppfyllde dom tre kriterierna i årets rangordning. Förra året var dom åtta.

Glada vinnare i fjol: Näringslivschef,
kommunalråd och kommunchef

En kväll i Lergropen

Riksdagsman Krökén
i Kröken. Bild från 
Grönköpings
Veckoblad

Det var en ljuvlig sensommareftermiddag. Riksdagsman Jonas Krökén stängde just grinden till sin lilla sommarstuga i den f d gruvbyn Simonsberg. Krökén var egentligen stockholmare, men han hade kyrkoskrivit sig i Simonsberg på grund av dess ekonomiskt fördelaktiga läge. Han tyckte inte om det judiskklingande Simonsberg, men hade fått myndigheterna att byta namn på byn till Kröken. Så nu var han riksdagsman Krökén (P) i Kröken, där (P) står för Patriotiska Partiet. Jonas Krökén var en man med makt. Det var ju han, och inte det av Högerpartiet tillsatta halvreligiösa finansministerfruntimret, som bestämde landets finanser. Han hade ju gått en kurs i nationalekonomi, och hon var ju fruntimmer. Fruntimmer kan användas till mycket, men knappast som finansminister. Men lite slug var hon, det måste han medge. Hon lär ha lyckats med ett liknande kyrkoskrivningstrick som Krökén själv.

Han var nöjd med bynamnet Kröken. För det första lät det ju som om byn numera var uppkallad efter honom själv. För det andra gjorde landsvägen en tvär sväng just utanför hans hus, och för det tredje fick ju namnet en att tänka på en av den svenska kulturens höjdpunkter.

Men nu var Krökén på väg till sina goda vänner och partikamrater Marie och Carl-Olov som hade ett trevligt ställe vid Lergropen sju kilometer bort. Där anordnades det ofta festligheter där det såldes läsk, chips och nötter, och där man riktigt kunde tumla om och leka. Några journalister ur vänsterdräggen (fruntimmer förstås) hade nyligen ”avslöjat” att Lergropen egentligen var en lönnkrog. Men det var inget som bekymrade Krökén.

Han hade bestämt sig för att promenera dom sju kilometrarna längs den i och för sig farbara skogsvägen, men han var ju ung (nåja 44 år), stark, långbent, såg enligt sig själv bra ut och mäktig. Dessutom hade han tänkt sig en helkväll i Lergropen och med så mycket läsk och chips var det kanske inte lämpligt att ta ut den gamla Volvon eller kanske t o m terränghjulingen.

Solen sken. Bäckarna porlade. Fåglarna kvittrade. Och var det inte en gök som gol? Visserligen påstås det att göken aldrig hörs efter midsommar, men Krökén tänkte belåten att en riktig svensk kan göka närsomhelst. Efter den långa vandringen kom han så fram till Lergropen. Kvällen där blev precis så lyckad som han tänkt sig. Läskedryckerna flödade och man kunde som sagt tumla om och leka i leran exakt som man tänkt sig.

Men ack, så blev det kväll. Solen sänkte sig över den dystra granskogen. Mörkret kom och nu var det dags för hemgång. Promenaden var inte riktigt lika kul som på eftermiddagen. Sanningen att säga, blev Krökén, så patriot han nu än var lite rädd. Ugglorna hoade och vargarna ylade. Och vad var det som rörde sig där? Kunde det vara vålnaden efter den judiske klädeshandlare som en gång hade klädbutik i det närbelägna samhället? Var juden ute efter hämnd? Krökén tröstade sig med att han ju alltid kunde låtsas att juden var ett dött får, som han skrattande kunde sparka på, samtidig som han ropade okvädinsord. Men lite rädd blev han och började småspringa på grusvägen.

Då hände olyckan. Han ramlade med näsan i makadamen. Och när han försiktigt lyfte upp huvudet, då stod förre förrädaren Peterzohn där. Och när Peterzohn lyfte sitt varnande kommunistiska pekfinger såg han precis ut som bolsjeviken Gorby. ”Syndens lön är döden” tyckte han att bolsjeviken sa. Usch, nu blev han hotad där han låg utslagen i gruset. Men så lyfte han försiktigt huvudet lite till och såg att han var precis vid grinden till sitt hus i Kröken. Det gick att släpa sig in, noga låsa och bomma för dörren. Så låg han äntligen i sin säng och sov den orättfärdiges oroliga sömn.

När han så småningom vaknade var det med ruelse. Vad skulle dom andra riksdagsmännen i Stockholm tänka när dom fick höra hur han rumlat om i Lergropen (som nu var känd som lönnkrog). Han måste göra något och grep snabbt efter sin telefon för att ringa Marie i Lergropen: ”Du måste kvickt lämna det patriotiska partiet, för att annars kan jag få fula fläckar på min kostym.” Marie, som var van vid att lyda, sa javisst goa herrn. Jag gör det bums och säger att någon vänstergalning har hotat mig. Förresten gör det inte så jättemycket för jag har ju varit folkpartist förut, så det kan jag bli igen.

Puh! Tänkte Krökén. Och gick och la sig igen. Nu kunde han sova ännu en stund. Den rättfärdiges goda och obefläckade sömn. Det var nog inte så dumt med fruntimmer i alla fall. I Lergropen försökte Carl-Olov lätta upp stämningen med sitt motto ”ta ett par supar och ha lite mer sex!”. Men den rätta inlevelsen ville inte infinna sig.

Drink-gate fällde SD-toppen

Ewa Olsson Bergstedt (SD) meddelar idag i Fagersta Nyheter att hon beslutat att lämna alla politiska uppdrag i Skinnskatteberg. Som skäl uppger hon att hon har utsatts för hat och hot. Att hota någon är i princip olagligt. Jag ser fram emot att hon polisanmäler hot(en) så att vi alla får se vem som hotat och med vad. Om inte, så tror jag att ”hot och hat” bara är en trollformel, och att skälen till avhoppet är andra och hänger ihop med den lönnkrog hennes man har drivit på deras gemensamma adress vid Lerkulan mitt på skogen mellan Skinnskatteberg och Riddarhyttan (drink-gate). Detta har hänt:

Den 5 december avslöjar SVT lönnkrogen: Ewa Olsson Bergstedt vill inte låta sig intervjuas, men skriver i en kommentar till SVT att hon var inbjuden som gäst, att hon inte har någon roll i företaget och att festen var privat och ”om du inte visste det så kan jag som politiker upplysa dig om att en privat lokal är just vad den heter, privat, privat och kan inte ha serveringstillstånd.”

Hennes verklighetsbeskrivning skiljer sig med andra ord fullständigt från den som framkommer i SVT. Den innehåller dessutom besynnerligheten att hon var ”inbjuden som gäst på en privat fest” på sin egen adress.

SVT:s reportage får stor spridning och rapporteras även av andra redaktioner på SVT, lokala media (Fagersta-Posten, Fagersta Nyheter). Samtliga media återger innehållet i SVT:s reportage. Magazin 24 publicerar en liknande text som kompletteras med en kort kommentar från kommunalrådet Jonny Emtin (SD): ”Det är naturligtvis inte bra.”

Den 8 december rapporterar media att en förundersökning har inletts. ”Vi ser givetvis allvarligt på om det skett olovlig alkoholförsäljning vid aktuell adress”, skriver Therese Isberg Törnros som är kommunpolis i Skinnskatteberg i en kommentar till SVT. Polisens nästa steg är att samla in uppgifter och hålla eventuella förhör-

Den 12 december framkommer att Ewa Olsson Bergstedt mailat Magazin 24. Mailets innehåll är inte känt. En privatperson har begärt ut mailet och tidningens svar som allmänna handlingar från kommunen, som dock vägrat lämna ut dokumenten. Enligt uppgifter som läckt ut har hon hotat med myndighetsåtgärder efter att tidningen publicerat uppgifter från SVT:s reportage.

Den 15 december skriver Tommy Olsson (maken) i en kommentar på FB-gruppen ”Skinnskattebergs kommun – tvärpolitiskt samtal om framtiden”: ”Ewa har skickat ett mejl […] till tidningen och påpekat att deras reportage innehåller än mer felaktigheter än vad som kommer från SVTs så kallade granskning. […] Bara enkla frågor om källhänvisning.” Om uppgifterna om hot om myndighetsåtgärder stämmer handlar det om ett oblygt försök att få tidningen att avslöja sina källor. Källskyddet, journalisters skyldighet att skydda sina källor, är skyddat av grundlagen (Tryckfrihetsförordningen). Om den som försöker få media att avslöja sina källor är en offentlig myndighet är det ett brott belagt med straff. Det kan vara så, att Olsson Bergstedt velat ge sken av att hon representerar myndigheten (Skinnskattebergs kommun) där hon är ledamot av fullmäktige och kommunstyrelsen samt SD:s gruppledare. Detta gör förstås inte saken bättre.

Till allt detta kan fogas att Ewa Ohlsson Bergstedt under läng tid varit ledamot av kommunstyrelsen, och under en tid dess ordförande. Kommunstyrelsen var fram till årsskiftet 2022/2023 ansvarig nämnd för alkoholtillsynen. Under denna tid pågick den påstådda lönnkrogsverksamheten utan att hon tog några initiativ till en legalisering.

Det är inte klarlagt om Ewa Ohlsson Bergstedt har utsatts för hot, som nu förmår henne att lämna sina uppdrag. Det är heller inte klart om det var ett eget beslut eller om hennes parti nu börjat se henne som en belastning. Men under alla omständigheter tycks det nu sättas punkt för en kommunalpolitisk karriär, under vilken precis ingenting har åstadkommits.

Sic transit gloria mundi.

Invandringsstopp kris för välfärden

Varje sysselsatt person i åldrarna 20 – 64 år i Skinnskatteberg ska försörja 1,29 barn, unga och äldre. Måttet kallas ”sysselsatt försörjningskvot” och är för hela Sverige 95. Hundra sysselsatta ska alltså försörja 95 barn, unga och äldre. Dessa siffror har just publicerats av Ekonomifakta och rapporteras av Fagersta Nyheter den 5 december.

Av kommunerna i Västmanlands län har bara Västerås en försörjningskvot under 100 (94,5). Svårast är situationen i Skinnskatteberg med försörjningskvoten 129,2. Kerstin Lahed, ansvarig för Svenskt näringslivs verksamhet i Västmanland, säger i Fagersta Nyheter:

Västmanland står inför en försörjningskris när en minoritet av befolkningen ska betala för samhällsfunktionerna. Det kommer på sikt att skapa utmaningar för kommunernas ekonomiska situation.

Att den mest utsatta kommunen styrs av ett parti som vill ha noll invandring och som vill stimulera invandrare att lämna både kommunen och landet framstår då som absurt. Skinnskattebergs kommun med en krympande befolkning och ett galopperande budgetunderskott behöver väl strängt taget inte fler ”utmaningar”.

Också på andra sätt hotas välfärden av den ”strama invandringspolitiken”. Det blir helt enkelt svårt att rekrytera personal till välfärden. Inte minst är sjukvården beroende av invandrarnas insatser. Enligt en ny rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är 53 procent av alla vårdbiträden födda utanför Sverige. För undersköterskor är det 37 procent, tandläkare 46 procent och läkare med specialistkompetens 37 procent.

Bodil Umegård, chef för SKR:s data och analyssektion säger till tidningen Dagens Samhälle: ”Det kommer betydligt färre till Sverige framöver, vilket gör att det också kan bli svårare att rekrytera medarbetare till välfärden.”

Alltså: Ingen invandring, allt färre arbetande måste försörja barn, unga och äldre. Ingen invandring svårt eller nästintill omöjligt att rekrytera personal till välfärden.

Utredningförslag: Upp till sex års fängelse för missbruk av offentlig ställning

I nuvarande lagstiftning handlar brottet tjänstefel bara om fel vid myndighetsutövning. Med myndighetsutövning menas när det fattas beslut som rör enskilda. Det kan handla om förmåner, rättigheter eller bestraffningar. 

En utredning (SOU 2025:87) föreslår nu att ett nytt brott ska införas i brottsbalken: ”Missbruk av offentlig ställning.” Det nya brottet handlar om andra beslut än myndighetsutövning, t ex att strunta i lagar för att gynna sig själva eller gynna eller missgynna andra eller vänskapskorruption. Det kan också handla om domstolstrots, d v s när kommunala beslut verkställs trots att förvaltningsdomstolar har upphävt beslutet. Både tjänstemän och politiker ska kunna straffas.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, har i tidningen Dagens Samhälle kommenterat det nuvarande systemet: När tjänstemannaansvaret togs bort öppnades ett jättestort osanktionerat område. Alla tokigheter som inte är kopplade till myndighetsutövning är straffria. Man kan t ex ge bort en simhall till sin svåger utan att det händer något. Både politiker och tjänstemän borde kunna straffas även för sånt som inte är myndighetsutövning, t ex fel vid upphandlingar.

Så här ser utredningens förslag till ny straffbestämmelse ut:

Den som, i annat fall än som avses i 20 kap 1 § brottsbalken [tjänstefel], vid utövande av offentlig tjänst eller offentligt uppdrag vidtar eller underlåter att vidta en åtgärd i strid med lag eller annan författning, för att uppnå en otillbörlig förmån för sig själv eller för annan, döms för missbruk av offentlig ställning till böter eller fängelse i högst tre år. Detsamma gäller om åtgärden vidtas eller underlåts för att otillbörligt för att missgynna annan. Om brott[et …] är grovt, döms för grovt missbruk av offentlig ställning till fängelse i lägst två år och högst sex år

Mer om lönnkrogen vid Lerkulan

Polisen och kommunen ansvarar för tillsyn enligt alkohollagen. Efter SVT:s avslöjande om lönnkrogen vid Lerkulan i Skinnskatteberg där man kunnat köpa öl och vin utan att det funnits något utskänkningstillstånd har polisen nu inlett en brottsutredning.

Men många har undrat varför kommunen inte tidigare reagerat. Verksamheten har enligt uppgift pågått i 20 år och varit väl känd. Enligt uppgift ska också både kommunförvaltningen och ”Liberalerna” varit där och festat.

I kommunen är det sedan 1 januari 2023 socialnämnden som har ansvaret för tillsynen. Dessförinnan låg ansvaret på kommunstyrelsen. Man tycker att någon ledamot i kommunstyrelsen borde ha reagerat och sett till att kolla lönnkrogens verksamhet.

Nära till hands ligger då Sverigedemokraternas Ewa Olsson Bergstedt. Hon är nämligen gift med innehavaren av den enskilda firma inom vilken lönnkrogsverksamheten har varit en del. Hon har också samma adress som innehavaren av firman.

Ewa på lönnkrogen
Bild: Liw Elgenklöw, SVT

Ewa Olsson Bergstedt valdes till kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd i december 2022. Dom uppdragen hade hon kvar till i maj 2024 när fullmäktige avsatte henne för hur kommunens ekonomi tillåtits förfalla. Men hon finns fortfarande kvar som ledamot i kommunstyrelsen.

Hon var heller inte nykomling när hon valdes till kommunalråd 2022. Hon var tidigare folkpartist åtminstone sedan 2014. Hon räknades till Folkpartiets ledande företrädare i kommunen. 2017 hoppade hon av från alla sina kommunala uppdrag och lämnade ”Liberalerna” för att i stället gå med i SD. Redan i valet 2018 valdes hon i fullmäktige och kommunstyrelsen som sverigedemokrat.

Så hon har haft gott om tid att se till att alkoholförsäljningen på hennes hemadress skulle ske i lagliga former. Men något sådant har inte hänt.

Nu är det inte klart att Tommy Olsson lagförs och döms för olovlig alkoholförsäljning (grovt brott kan straffas med upp till sex år i kurran). Men skulle det bli så, kan man som lekman ändå förundras. Har inte Ewa Olsson Bergstedt med politiska uppdrag vari ingår ansvar för kommunens alkoholtillsyn då gjort sig skyldig till skyddande av brottsling?

Hör Fredrik Skog (V) om Vänsterns initiativ "Rädda Skinnskattebergs kommun"

I går var det välbesökt upptaktsmöte för Vänsterpartiets initiativ för att rädda Skinnskattebergs kommun. Initiativet pekar ut tre problemområden: kommunens dåliga ekonomi, korruptionen och den dåliga insynen. Vänstern öppnar dessutom sin valsedel även för dom som inte är medlemmar i partiet och som vill vara med och jobba för dom här viktiga frågorna. Dom som delar partiets grundläggande värderingar kommer att ges möjlighet att kandidera till kommunfullmäktige. Läs om initiativet här.

I P4 Västmanland berättar Vänsterns gruppledare om initiativet och om det inledande mötet. Lyssna här. Intervjun med Fredrik Skog börjar vid 2:47 in i programmet.

 

 Se också SVT:s inslag från mötet och intervjun med Fredrik Skog.

Ny ledning i S i Skinnskatteberg och kritiska kandidater petade

Socialdemokraterna i Skinnskatteberg har presenterat sina kandidater. Det är en rejäl ommöblering som görs i förhållande till den kandidatlista dom hade i valet 2022. Av dom tio första namnen (S fick nio platser i valet 2022) är det bara tre som finns med på 2026 års valsedel. Ledningen med förra kommunalrådet Lena Lovén Rolén är utbytt. Åtminstone tre av 2022 års kandidater som varit kritiska mot SD-styret saknas på bland 2026 års kandidater.

Dom två toppnamnen Lena Lovén Rolén och Helena Öling är borta. Dom ersätts av nykomlingarna Fredrik Wigerskog och Kristiina Pousar, båda helt utan erfarenhet av arbete i kommunfullmäktige. Dom båda skrev i oktober en insändare i Fagersta-Posten där dom bl a skyllde dom många avhoppen från kommunalpolitiken på den ”dåliga samtalstonen”. ”Dålig samtalston” har blivit kodord för kritik av SD-styret. Följaktligen förvånar det inte att dom väl pålästa, kritiska och välformulerade kandidaterna saknas på 2026 års socialdemokratiska valsedel.

Sålunda finns inte Arne Hjorth (5:e plats 2022) med uppdrag i kommunstyrelsen, ledningsutskottet och tekniska utskottet över huvud taget med på listan. Inte heller Pentti Lahtinen (8:e plats 2022) med uppdrag i kommunstyrelsen och tekniska utskottet. Anders Jakobsson (10:a 2022), som också flera gånger varit kritisk till S-partiets linje, avgick redan i våras från sina uppdrag i fullmäktige och kommunstyrelsen. Anmärkningsvärt är att Mazhar Aslan, som var på 7:e plats 2022, men som var en personkryssraket, avgick från sina uppdrag redan våren 2024.

Längre ned på 2022 års lista, på platserna 11-30 faller kandidaterna som käglor. Av dom 20 kandidaterna från 2022 är 12 nu borta. Skälen till denna utrensning är inte kända för mig, men det är väl troligt att många av dom är trotjänare som tyckt att en roll som röstboskap inte längre lockar. Av dom 12 är fem över 70 år. Några är mantalsskrivna i annan kommun och därmed inte valbara. Någon har hoppat av från sitt fullmäktigeuppdrag och en är avliden.

Flera av dom på lägre platser på listan har heller inte ersatts på 2026 års lista, som bara upptar 24 namn, att jämföra med 30 på listan för fyra år sen.

Jag tror inte att Socialdemokraterna har stärkt sin ställning inför valet den 13 september med denna kandidatlista med en ny, helt oerfaren ledning, petning av kritiska röster och svårigheter att rekrytera lika många kandidater som för fyra år sen.

 

279 dagar kvar

 

Alkohollagen (2010:1622)

 

9 kap 2 § Kommunen och Polismyndigheten har tillsyn över efterlevnaden av de bestämmelser som gäller för servering av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat.

11 kap 3 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. säljer sprit, alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat utan tillstånd eller annars i strid med denna lag […]

Döms för olovlig försäljning av alkohol till böter eller fängelse i högst två år.

11 kap 4 § Om brott som anges i 1 eller 3 § begåtts uppsåtligen och är grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har utgjort led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning, eller varit inriktad mot ungdomar.

12 kap 1 § Sprit, alkoholdrycker och alkoholhaltiga preparat som varit föremål för brott enligt denna lag eller deras värde samt vinster från sådant brott ska förverkas.

 

Kalakukko

Lyssna gärna på YouTube när Lena Nyman besjunger kalakukko i filmen Picassos äventyr.

SD:arens olagliga svartpub

Se SVT Nyheter Västmanlands granskning av svartpuben hemma hos Skinnskattebergs SD-topp. Här säljs alkohol utan tillstånd till vem som helst. Alkoholinspektören säger att det kan bli fängelse.

Svagt resultat för Skinnskatteberg i hemtjänstindex, men utförandet får godkänt

Pensionärsorganisationen SPF Seniorerna har publicerat 2025 års hemtjänstindex där alla Sveriges 290 kommuner rangordnas. Indexet är en sammanvägning av data från olika källor. 74 olika indikatorer som grupperas i fyra olika delindex poängsätts och vägs samman.

Här är resultaten från Västmanlands läns tio kommuner. Talen i figuren är kommunens rang i hela landet, där ett är ”bäst” och 290 ”sämst”

Det är en tydlig tudelning av länets kommuner, där fem (Fagersta, Surahammar, Sala, Västerås och Arboga) kommuner får platser ovanför medianen. Fagersta har en ointaglig plats som fjärde bästa hemtjänsten i landet. Dom övriga fyra är ganska lika med placeringarna 90 – 104.

I bottengruppen, långt under medianen, befinner sig dom resterande fem kommunerna (Köping, Hallstahammar, Skinnskatteberg, Kungsör och Norberg) på placeringarna 231 – 289.

När man ser till dom fyra delindexen blir Skinnskattebergs placering lite varierande:

Delindex	Placering hela landet (1-290)	Placering U-län (1-10)
Utförande	144	4
Information	211	9
Stöd och utveckling	249	7
Biståndshandläggning	277	9

Det blir dåliga placeringar för Skinnskatteberg på tre av dom fyra delindexen (211 – 277), men ett glädjande betyg när det gäller själva utförandet. Här placerar sig kommunens hemtjänst strax över medianen i hela landet och på fjärde plats i länet. Och det är ju faktiskt utförandet som kommer pensionärerna till del direkt.

 

Förslag i Skinnskatteberg: Tysta oppositionen med olagliga bestämmelser

God ton har blivit ett mantra för en del kommunalpolitiker i Skinnskattebergs kommun. Det är uppenbart att kravet i första hand riktar sig mot några oppositionspolitiker, vars kritik man vill stoppa. Det har påståtts att bristen på god ton har flera skadeverkningar. Det sägs att det blir svårare att rekrytera nya politiker, att många blir skrämda och hoppar av från sina uppdrag, att särskilt kvinnor drar sig från att ta och behålla uppdrag på grund av den dåliga samtalstonen. Om allt detta vet man egentligen ingenting, det är bara gissningar.

Men nu finns det ett förslag till ”Policy för förtroendevalda” som tas upp av kommunstyrelsens ledningsutskott i morgon. Syftet är att ge åthutningen om ”god ton” lite högre status, så att den som inte beter sig ska kunna hutas åt. Det blir så att säga som att bryta mot lagen.

I förslaget finns flera tvivelaktiga bestämmelser. T ex föreslås hur den valda ska tolka sitt uppdrag: ”Du representerar kommunen både i ord och handling”. En sådan regel är förstås nonsens. Den man representerar är väljarna, ibland vissa grupper bland väljarna (t ex arbetare, låginkomsttagare, företagare, kvinnor, invandrare eller renrasiga svenskar) eller vissa intressen eller idéer, t ex miljöintresset, klimathotet, kristendomen, renrasigheten o s v.

Man ska ”leva upp till kommunens värdeord”. Vad fan är det? Och man ska ”agera med sunt förnuft och etiskt förhållningssätt”. Man ska ”aldrig i ord eller handling visa bristande respekt”. Och man ska kunna ”skilja på person och sak.” Vem som avgör om ett yttrande är oförnuftigt eller oetiskt, är respektlöst eller inte skiljer på person och sak framgå inter. Inte heller vilket straff som ska drabba den som inte lever upp till värdeorden, inte visar sunt förnuft, inte är etisk, är respektlös eller inte skiljer på person och sak.

Eftersom det inte på något sätt är tydligt vad som menas med respektlöshet, värdeord, oförnuftigt, oetiskt o s v blir förstås bedömningen dessutom helt godtycklig. Jag är t ex inte säker på att jag själv och trion Emtin, Öberg och Åberg tycker att samma saker är oförnuftiga. Jag tycker t ex att det är oförnuftigt att i ett ekonomiskt krisläge montera en hockeyrink för 300 000 kronor och låta pengarna gå rätt in i egna firman, eller att uppmuntra invandrare att lämna kommunen och Sverige. Jag skulle tro att JE, BÖ och EÅ tycker att det är förnuftiga åtgärder.

Vad värre är, en sådan här ”policy” är förmodligen inte heller laglig. När det gäller vad man får säga i fullmäktige finns i rättspraxis bara en regel. Man får inte avlägsna sig från ämnet. Då kan ordföranden ta ordet från talaren. Annars får ingen avbryta en talare i fullmäktige. Påstådda personangrepp, fula ord (som Stasi-rum) eller lite argsint röst duger inte. Det har Regeringsrätten slagit fast i en dom 1982. Det skulle strida mot den grundlagsskyddade yttrandefriheten (RF 2 kap 20 §).

Håbo kommun hade 2024 spikat en sån här policy eller uppförandekod. Den överklagades till Förvaltningsrätten i Uppsala som upphävde beslutet med samma motivering som Regeringsrätten hade haft 42 år tidigare. Kommunen överklagade, men Kammarrätten avvisade överklagandet. Saken är biff. Ett sånt beslut som Skinnskattebergs kommun nu föreslås ta är helt enkelt olagligt.

Fast egentligen kan det kanske vara skit det samma. På kommunens hemsida räknas det upp sisådär 150 olika styrdokument. En uppförandekod för förtroendevalda kunde kanske sättas in i en dammsamlande pärm med dom andra 150 styrdokumenten varav många är totalt okända.

Men enklare är förstås att direkt slänga förslaget i papperskorgen. Och dessutom slipper vi ju då också att mötas i rätten.

Spricker SD-styret i Skinnskatteberg?

Kan han sitta kvar?

I topp i november var frågan om SD-styret i Skinnskattebergs kommun håller på att spricka. Jatack till inbjudan om att medverka i den etniska rensningen (”frivillig återvandring”) fick bara stöd av SD, M och C. Dessutom förlorade kommunalrådet Jonny Emtin (SD) en omröstning i kommunstyrelsen. Han fick bara stöd av Moderaterna och en liberalpartist. Både L och det egna SD sprack. Frågan om ”frivillig återvandring” har varit fortsatt aktuell. Kommunchefen hade ju på eget bevåg (eller var det på order av SD?) tackat ja till att medverka i regeringens etniska rensning. Det blev omfattande protester och kort därefter sa kommunchefen upp sig. När det gäller snabb omsättning av kommunchefer närmar sig Skinnskatteberg därigenom topplatsen i landet.

Antal sidvisningar var i november 7 681 (8 111 i oktober). Många besökare kom från Sverige, USA, Singapore, Hongkong, Mexiko, Brasilien, Vietnam, Tyskland och Storbritannien. Ströbesökarna var bl a från Argentina, Frankrike, Indien, Irland, Israel, Kanada, Nederländerna, Norge, Ryssland och Spanien.

Dom tio mest visade inläggen i november: 

1	Kan Emtin (SD) sitta kvar när både L och dom egna sviktar? (ny)
2	Skinnskattebergs kommunchef: Vi medverkar gärna till etnisk rensning (1:a)
3	Lindberg lämnar skeppet efter ja till etnisk rensning (”återvandring”) (ny)
4	SD kastas ut ur styret i Arboga. Bara Skinnskatteberg kvar med SD-styre (ny)
5	Elitserien i kommundirektörsbowling (ny)
6	Ledande C-politiker i kommunerna mot samarbete med SD (ny)
7	Moderaterna vill ha färre folkvalda i Skinnskatteberg (ny)
8	Jonny Emtin (SD) körde för fort (ny)
9	Gärdsgårdsserien i småföretagarindex (ny)
10	Vad är det för skillnad mellan län och landskap? (8:a)

 

Statens stöd till Skinnskattebergs självständighet minskar med nära 2 mkr

Det är ett nytt utjämningsystem mellan kommunerna på gång. Genom utjämningsystemet får kommuner med besvärliga strukturella förhållanden, som kommunen inte själv kan påverka, ekonomiskt stöd. Men regeringen anser inte att litenhet är opåverkbart. Om man slår samman små kommuner, blir resultatet ju större kommuner. Till tidningen ”Dagens Samhälle” (11/11) säger civilministern Erik Slottner (KD) att regeringens förslag kan kopplas till hans önskemål om färre kommuner.

Däremot är det mycket svårare för glesbefolkade kommuner att öka befolkningen genom sammanslagning. Gles befolkning är svårare för kommunen att påverka än litenhet. Regeringen vill därför prioritera gleshet före litenhet i utjämningssystemet. ”Nu har vi möjlighet att göra en åtgärd för att skapa ökade incitament för att gå samman” säger ministern till tidningen.

Organisationen Sveriges Kommuner och Regioner har beräknat hur omprioriteringen skulle slå för alla landets kommuner. Framförallt är det ju småkommunerna som berörs. Staplarna i diagrammet visar hur effekten av uppgraderingen av gleshetsfaktorn blir för kommunerna med under 5 000 invånare.

Upptill i figuren finns dom som tjänar på omfördelningen. Dom sju kommunerna längst upp får 7 – 15 miljoner mer per år. Dom sju längst ned får upp till 3 miljoner mer. Två kommuner är till och med förlorare och får sänkta bidrag. Bland dom som får minst – och som alltså får ett litet ekonomiskt stöd för att bevara sin självständighet finns Skinnskatteberg med en bidragsökning med bara 2,44 miljoner kronor eller 551 kronor per invånare.

Självständighetsbidraget minskar

Siffrorna som jag använt här kommer från den beräkning som Sveriges Kommuner och Regioners ekonomer gjort av konsekvenserna av omprioriteringen av litenhet och gleshet. Dessa publicerades i tidningen Dagens Samhälle den 22/10.

Ett annat sätt att se på samma sak är att man betraktar litenhetsbidraget som en kompensation för att små kommuner tvingas ha en oproportionerligt stor administration. Minskar man eller tar man bort detta "administrationsbidrag" rycker man undan mattan under fötterna på små kommuner. Dom som är glest befolkade får en kompensation genom "gleshetsfaktorn".

Minskningen av administrations- eller självständighetsbidraget redovisas för samtliga kommuner i en promemoria från finansdepartementen (Regeringens promemoria 02025/02010). Skinnskattebergs kommun förlorar enligt denna 1 760 000 kronor. Om kommunen ska överleva måste man alltså utöver allt annat elände spara in ytterligare inemot 2 miljoner på t ex minskade kostnader för administrationen och på besparingar genom samarbete med andra kommuner. Annars är det kört.

I alla fall pekar neddragningen på att åtminstone regeringen anser att Skinnskattebergs fortlevnad som egen kommun inte är värd särskilt mycket.

Rädda Skinnskattebergs kommun: Vänsterpartiet öppnar sin valsedel

Skinnskattebergs kommun är i kris. Ekonomin är i fritt fall. Politiken präglas av olika slags korrupt beteende. Dom styrande försöker lägga locket på för att information inte ska komma ut. I den situationen vill Vänsterpartiet gräva ned stridsyxan. Alla goda krafter måste samlas för att kommunen ska överleva.

Partiet öppnar för samarbete med alla partier och politiker, utom förstås Sverigedemokraterna och dom som samarbetat med SD i att köra kommunen i botten.

Partiet erbjuder plats på valsedeln inför valet 2026 även för dom som inte är medlemmar av partiet, men som vill vara med och jobba för att få rätsida på ekonomin, korruptionen och försöken till mörkläggning. Den fullmäktigegrupp av vänsterpartister och andra som kan bildas efter valet diskuterar självständigt sina ståndpunkter i olika frågor.

Det medborgerliga engagemang som kommer till uttryck i olika nätverk och på sociala medier ska stärkas. Ett första offentligt möte ordnas den 9 december.

Läs hela Vänsterns inbjudan här.

Snart val:

                        290 dagar kvar

Moderaterna vill ha färre folkvalda i Skinnskatteberg

Moderaterna kräver färre folkvalda i Skinnskatteberg. Bo Öberg (M) har lämnat ett initiativ till kommunstyrelsen i Skinnskatteberg att fullmäktige borde minskas från 25 till 21 ledamöter. Frågan har varit på tapeten tidigare. Det föreslogs redan 2022 av Sverigedemokraterna. Dom fick inte sin vilja igenom. Det blev en kompromiss där antalet valda minskades från 31 till 25. SD hade mot allt förnuft fått för sig att fler partier skulle kunna bli representerade om det var färre som skulle väljas. Jag skrev då ett inlägg här där jag visade att det var tvärtom. Ju färre valda, desto färre partier. Det förstod vi ju alla ändå, att om man så att säga höjer spärren, så spärras flera ut.

Dom som skulle ha blivit invalda på dom sista mandaten är också dom som står längre ned på partiernas valsedlar. Det finns en risk, att dom som placeras långt ned på valsedeln också tillhör grupper som redan tidigare är underrepresenterade. Jag visade i samma blogginlägg att en minskning av antal valda gick ut över representationen för invandrare, och i viss mån också kvinnorepresentationen. Generellt innebär alltså en minskning av antalet valda sämre representation för olika åsikter och redan tidigare underrepresenterade grupper.

Till detta kan man lägga, att det blir fler väljare per vald. Sannolikheten att man ska ha en fullmäktigeledamot i sin närhet eller bekantskapskrets minskar och därmed ökar avståndet mellan väljare och valda. Hade vi hållit fast vid 31 valda, hade det gått 116 väljare per vald. När det nu blev 25 valda ökade antalet väljare per vald till 144. Med M-förslaget om ytterligare minskning går det 174 väljare per vald fullmäktigeledamot; en ökning med nästan 50 procent sedan 2022.

Hur skulle Öbergs minskning av antal valda slå på valresultatet från september 2022? Jo, Socialdemokraterna skulle förlora två mandat (Pentti Lahtinen och Per-Olof Östlund), Liberalerna skulle tappa ett mandat (Lennart Lydqvist; inget fel i det) och Sverigedemokraterna också en plats (Stefan Pistol). Centern, som bara har en plats i fullmäktige är också i riskzonen. Om C skulle tappa ungefär 25 röster skulle dom åka ur fullmäktige.

Som vanligt när det gäller Öbergs förslag finns det praktiskt taget inga argument eller motiveringar. Han skriver bara att ”kostymen är för stor”, och antyder att det blir en besparing med minskningen av fullmäktige. Man kan beräkna att besparingen handlar om sisådär 15 – 20 tusen kronor per år i minskade sammanträdesarvoden. Om man dessutom tillämpar dagens regler om kommunalt partistöd blir det en ytterligare minskning av kostnaderna med 16 000 kronor. Det handlar med andra ord om en sammanlagd besparing på omkring 30 000 kronor per år. I jämförelse med kommunens mångmiljonunderskott är det som en piss i Atlanten.

En pikant detalj i sammanhanget är att Öbergs partikompisar i Norberg, som ställs inför ett liknande förslag, den här gången från fullmäktiges socialdemokratiska ordförande, tycker alldeles tvärtom. Så här skriver Moderaterna i Norberg i en insändare i Fagersta-Posten:

Vi ser ett stort värde i ett kommunfullmäktige, där flera förtroendevalda tillsammans kan läsa in sig på handlingar, byta argument och vara lyhörda för kommuninvånarnas synpunkter […] Att minska fullmäktige med en tredjedel innebär färre öron mot marken, mindre representation och ett sämre underlag för demokratiska beslut. Det är inget framsteg det är ett demokratiskt avbräck.

Tänk så olika det kan vara med inställningen till demokratin när man sitter vid makten eller om man befinner sig i opposition!