Mer styrning av kommunerna förslag av utredare

Stefan Carlsson, landshövding i Kalmar

Första gången jag träffade Stefan Carlsson var han ung och ivrig utredare i Upplands Väsby kommun. En kunglig kommitté hade i slutet av 70-talet föreslagit att kommunerna skulle få inrätta det som senare kom att kallas kommundelsnämnder. Expert i kommittén hade varit statsvetaren Bengt Owe Birgersson som också var ordförande i den socialdemokratiska arbetarkommunen i Upplands Väsby. Det skulle väl vara skamligt om kommundelsnämndernas fader inte hade lyckats driva igenom sådana i sin hemkommun. Därför fanns under några år på 80-talet inte mindre än fem kommundelsnämnder. Det var Stefan Carlsson som fick uppdraget att skriva beslutsunderlaget. Jag minns att jag imponerades av Stefans förmåga att prestera argument. Det var ingen hejd på hur bra det skulle bli med kommundelsnämnder. Jag fick intrycket att Stefan var ett slags argumentmaskin. Om man tryckte på knappen skulle han omedelbart börja spotta ur sig argument för det man hade beställt.

Lustigt nog var det Bengt Owes förtjänst att jag ännu en gång på 80-talet kom att stöta på Stefan. Bengt Owe avancerade och blev statssekreterare på bostadsdepartementet. Också nu kom han med lysande idéer som skulle omsättas i hemkommunen. Nu skulle det bli en stor bostadsmässa – Bo85. Inför mässan kontaktades jag av arrangörerna som ville att jag skulle skriva en skrift om boendeinflytande i Upplands Väsby. Eftersom jag kom ihåg att ett av de många Carlssonska argumenten för kommundelsnämnder var att det skulle medföra ökat boendeinflytande sökte jag upp honom för en intervju.

Också Stefan hade nu avancerat. Nu huserade han i en enmodulare på Kommunförbundet. ”Hej, Stefan!” sa jag. ”Vad har du för dig nuförtiden?”. ”Jo, nu är jag i demokratiköret förstår du. Det är jävligt stressigt.” Jag förstod det. Under vårt samtal ringde telefonerna oavbrutet. Det var än den ena och än den andra kommunen som ringde och ville ha hela organisationen omgjord. Demokrati kunde också betyda nästan vad som helst, så jag förstår att det var körigt. Jag minns att jag hann fråga Stefan vad som skulle komma nu. Kommundelsnämnder var ju ute. ”Det blir köp-och-sälj” sa han bestämt. ”Det är det som kommer.” ”Jamen sen då?” envisades jag. ”Det måste ju bli något efter köp-och sälj”. ”Ja då blir det centralplanering” sa Stefan lika bestämt. Jag invände att det väl inte hade blivit helt lyckat med centralplaneringen i Sovjeunionen. ”Gosplan” sa Stefan, ”Gosplan – ett jättestort hus mitt i Moskva fullt med byråkrater. Och vet du vad de hade för hjälpmedel? Kulramar!” Klart att det inte kunde bli bra. Men med modern teknik!

Kommundelsnämnder, köp-och-sälj och centralplanering; allt var bra för karriären. Stefan blev VD i Sensia Konsulter AB, ett konsultbolag som samägdes av Kommun- och Landstingsförbunden. Nu försvann Stefan Carlsson bortom min horisont. Jag hörde att han innan bolaget avvecklades hann uppfinna beställar-utförarmodellen. Enligt legenden satt han och en annan konsult en tidig morgon i kafévagnen på tåget till Linköping. Medan tåget rusade fram över den dimmiga östgötaslätten fick Stefan en snilleblixt och ritade upp den nya organisationsmodellen med boxar och pilar på servetten. En ny organisationsmodell var född!

Det finns andra berättelser om beställar-utförarmodellen. En berättelse säger att det var Margret Thatchers verk. Som dotter till en specerihandlare var hon särskilt imponerad av butikskedjan Sainsbury’s som hade introducerat en beställar-utförarmodell. En tredje berättelse säger att modellen uppfanns inom sjukvården i Leningrad och togs till Sverige av en delegation från Stockholms läns landsting som varit på studieresa.

Det må vara hur det vill. Beställar-utförar-modellen satte riktig sprätt på Stefan Carlssons karriär. Högsta direktör för Jämtland. Högsta direktör för Skåne. Högsta direktör för Apoteket. Nu har han landat som landshövding i Kalmar, som efterträdare till Sven Lindgren. Sven är en annan av mina favoriter. Men det är en annan historia, som jag ska berätta någon annan gång.

Vadan denna betraktelse över Stefan Carlssons karriär? Jo, han har just avlevererat ett utredningsbetänkande om hur den statliga byråkratin inom välfärdssektorn ska organiseras. Förslaget är att Socialstyrelsen och ett gäng mindre myndigheter ska läggas ned. Sedan man skakat om hatten ska det komma fram fyra nya myndigheter. Ett uttalat syfte är att det ska bli lättare för staten att styra kommuner och landsting, som ju är de som står för själva produktionen av välfärdstjänster i Sverige. Inte minst ska det bli en ny myndighet som ska specialiseras på inspektion och kontroll. På det sättet ligger förslaget – som allt annat Stefan Carlsson har gjort – väl i tiden. Det ska kontrolleras, inspekteras och styras allt mer. Och kommunerna är med sin lokala självstyrelse inte riktigt pålitliga. Ondska och tafflighet leder till olikheter och höga kostnader. Detta har varit statens politik gentemot kommunerna under senaste halvtannat decennium.