Krisens Skinnskatteberg: Kommunen utan politisk ledning på obestämd tid

Fullmäktige i Skinnskatteberg beslöt den 6 maj att avsätta kommunalrådet (SD) och socialnämndens ordförande (L). Orsaken var att dom inte hade fått ansvarsfrihet. Orsaken till att dom inte fick ansvarsfrihet var att dom passivt hade sett på hur skattepengar för tiotals miljoner kronor bara runnit iväg i överskridanden av budgeten.

Då måste fullmäktige förstås genomföra nya val av kommunalråd och socialnämndsordförande. Det står i kommunallagen sjätte kapitlet 20:e paragrafen. På måndag är det fullmäktige igen. Alla har förstås väntat sig att nyvalen skulle stå på dagordningen då. Men icke. Fullmäktiges ständigt politiserande ordförande har bestämt att det inte ska bli några nyval.

Orsaken är okänd. Ordföranden Lennart Lydqvist (L) tiger som muren. Både dom valda och deras väljare ska hållas oinformerade. Men det har läckt ut att skälen skulle vara två: För det första att avsättningsbesluten är överklagade, och för det andra att frågan inte är beredd.

Något krav på formell beredning av val som fullmäktige ska göra finns inte. Tvärtom står det i kommunallagens femte kapitel 29:e paragrafen att man får förrätta val utan beredning. Icke desto mindre håller sig fullmäktige med en valberedning. Ordförande där är Vanja Leneklint (L). Ett rykte säger att hon beslöt att ställa in ett möte med valberedningen, så att man inte kunde förbereda fyllnadsvalen. Man undrar om hon hittat på det själv eller om någon tipsat henne?

När det sen gäller överklagandena så finns det två. Lydkvist själv har överklagat avsättningen av socialnämndsordföranden och tre SD:are har överklagat avsättningen av kommunalrådet. Förvaltningsrätten har i båda fallen beslutat att det inte finns något hinder att verkställa besluten trots att man ännu inte har fattat beslut om överklagandena. Ett sådant beslut om att avslå yrkande om verkställighetsförbud ska enligt praxis domstolen ta om det är sannolikt att överklagandena inte kommer att gå igenom.

Så, något hinder att genomföra nyval finns det inte. Kommunen står för närvarande utan kommunalråd och ordförande i socialnämnden. Och det kan ta lång tid innan överklagandena är färdigbehandlade. Domstolsverket ger följande ungefärliga handläggningstider: Det tar 1 – 3 månader innan förvaltningsrätten tar beslut. Det beslutet kan sen i sin tur överklagas till kammarrätten, som sen tar en månad på sig att besluta om dom ska ta upp ärendet (prövningstillstånd). Om kammarrätten tar upp frågan kan det ta cirka nio månader till dess att slutlig dom kommer.

Summa summarum kan med argumentet att det är överklagat ta upp till cirka 14 månader. Så någon gång nästa sommar skulle det kunna genomföras val av kommunalråd och ordförande i socialnämnden. Eftersom man hamnar mitt i sommaren, och det inte brukar vara något fullmäktige förrän i oktober, så skulle man kunna välja nytt kommunalråd och socialnämndsordförande någon gång tidigast i oktober 2025.

Så här kan vi ju inte ha det. Även om dom båda avsatta inte gjort någon större nytta så innebär Lydkvists pajaskonster att kommunen får stå helt utan politisk ledning i halvtannat år. Man häpnar.

 

Spretiga resultat i EU-valet

Prognoserna för EU-valet har varit dystra. Det har sett ut att bli stora framgångar för högerextrema partier. Preliminära resultat tyder på framgångar för dom båda högerextrema partigrupperna i EU-parlamentet, men det går ännu inte att avgöra hur stora dessa blir eftersom flera partier på yttersta högerkanten inte ingår i någon partigrupp, och det finns också nyvalda partier som ännu inte anslutit sig till någon grupp. Dom flesta bedömare anser dock att extremhögerns framgångar varit begränsade.

Men bilden är inte allt igenom mörkbrun. Särskilt i dom nordiska länderna har vänsterpartier gjort stora framgångar. Det svenska Vänsterpartiet har fått 11 procent av rösterna. Det är en framgång med 4,2 procentenheter. Vänsterförbundet i Finland får 17,3 procent och danska Socialistisk Folkeparti tycks bli största parti i Danmark med 17,4 procent av rösterna. Till skillnad från dom svenska och finska partierna ingår danska SF inte i parlamentets vänstergrupp utan i den gröna gruppen bland annat med svenska Miljöpartiet som hade stora framgångar och blir tredje största parti i Sverige.

Vänstergruppen GUE/NGL i parlamentet minskar något, även om förlusterna inte blir så stora som prognoserna antytt. Det finns också vänsterpartier på kontinenten som ökar sin representation. Det belgiska arbetarpartiet tar ett nytt mandat, det franska La France Insoumise (Det okuvliga Frankrike) får 9,9 procent och fyra nya mandat och grekiska Syriza får med 14,4 procent två nya mandat.

Så här röstade Västmanland

I Västmanlands län får Vänsterpartiet 9,5 procent av rösterna. Det är en ökning med 3,8 procentenheter sedan valet 2019. Variationerna mellan kommunerna är ganska stora. Så här blev Vänsterns resultat i dom västmanländska kommunerna.

Kommun	V-röster 2024	Ökning från 2019
Fagersta	12,9	+6,7
Skinnskatteberg	12,5	+6,1
Norberg	14,8	+5,0
Köping	9,9	+4,3
Västerås	9,4	+3,9
Surahammar	11,1	+3,8
Sala	8,1	+3,6
Hallstahammar	10,1	+3,3
Arboga	8,3	+3,2
Kungsör	8,3	+2,7

 Valresultatet för Skinnskatteberg visar en kraftig ökning för Vänsterpartiet (+6,1 procent till 12,5). Även Socialdemokraterna (35,6), Miljöpartiet (7,0) och Moderaterna (9,9) ökar sina röstandelar sedan förra EU-valet. Här är ökningarna dock betydligt beskedligare (1,7 respektive 0,8 och 0,3 procentenheter). Största minskning får Centern (4,6) vidkännas (-4,9 procent). Kristdemokraterna (4,0) minskar med 2,4 och ”Liberalerna” (3,3 procent; en minskning med 0,1). Särskilt glädjande är att Sverigedemokraternas röstandel (20,4) har minskat med hela 1,7 procentenheter. 

Det går inte att direkt jämföra dom här resultaten med hur det gick i kommunvalet 2022, men det är känt att olika val ”färgar av sig” på varandra. Statsvetare talar ibland om second order elections (andra ordningens val). Sådana val som väljarna mer eller mindre med rätta betraktar som viktigare smittar av sig på sådana val som ses som ”mindre viktiga”. Rangordningen blir då riksdagsval – kommunalval – EU-val. Det blir i det perspektivet inte helt irrelevant att se Vänsterpartiets framgångar som en fingervisning om den respekt och dom sympatier som partiet fått lokalt under den senaste turbulenta perioden i kommunpolitiken.

Fartfylld Snövit på Culturen i Västerås

Igår var det en uppoppad och fartfylld version av Snövit. Uppsättningen av Entréskolans elever Snövit och de sju polarna förhöll sig ganska fritt till bröderna Grimm. I rollen som Glader såg vi Linnea.

Heja Danmark! Grundlagen fyller to hundrede og femoghalvfjerds år

Danmark fick sin första grundlag 1849, för 275 år sen. Därför är det idag Danmarks nationaldag. En av dom svårigheter (det finns flera) svenskar har med att förstå det danska språket är räkneorden. Vid vårt besök i Kristianstad (förresten förmodligen en av ett fåtal städer som är uppkallad efter ett grannlands döda kung och har ett stadsvapen med dennes monogram) härförleden lyssnade vi till en nyutnämnd hälsoprofessor som menade att ett osvikligt sätt att bekämpa insomningssvårigheter är att räkna baklänges från hundra på danska, istället för den mer traditionella fårräkningen.

Jag tillåter mig att tvivla. Om man inte har en färdig rutin i huvudet för danska räkneord, men känner till systemet så kräver det en nästan omänsklig koncentration för att klara uppgiften. Om man inte rutinmässigt räknar på danska och inte känner till systemet är det omöjligt. Själv skulle jag nog ha svårt för det. Det kräver helt enkelt för mycket tankemässig koncentration för att man ska kunna somna in.

Den som vill se komplexiteten i det danska systemet kan med fördel läsa vad Skolverket skriver.

I klippet från SVT finns ett förslag till förenkling. Kanske skulle det underlätta insomningen om det infördes.

Suget från högern – socialdemokratins akilleshäl

Att hålla ihop partiet är en viktig uppgift för ledningen av ett parti. Utan sammanhållning blir det svårt att få till trovärdiga uppgörelser med andra partier. Och om dom inre motsättningarna blir så allvarliga att partiet spricker förlorar man en del av den viktiga resurs för förtroendeuppdrag, nätverk bland medborgarna och valarbetare som medlemmarna utgör. Samtidigt som partiledningen försöker manövrera så att partiet kan bli en attraktiv samarbetspartner, och så att man vinner så många röster som möjligt, måste medlemmarna hållas på gott humör.

Det socialdemokratiska partiet har genom sin historia sökt samarbeten med borgerliga partier. Det var genom koalitioner med Bondeförbundet/Centerpartiet som välfärdsstaten byggdes upp. Under kriget samarbetade man i regeringen med samtliga borgerliga partier. Viktiga uppgörelser har gjorts med högerpartier, t ex 90-talets pensions- och skattereformer. Det finns hela tiden ett parlamentariskt sug högerut.

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet har främlingsfientliga grupper vunnit mark i väljarkåren. Det var först Ny Demokrati och därefter det av nynazister grundade Sverigedemokraterna. Med Tidöavtalet har den mer demokratiskt sinnade högern legitimerat högerpopulismen. Genom ett enklare narrativ och med hjälp av stora ekonomiska resurser har denna nyfascistiska rörelse utövat en lockelse på stora grupper av tidigare S-röstande. Socialismens narrativ är mer komplext, och pekar ut mäktiga aktörer i samhället som roten till det onda. Det är lättare att med högerns hjälp sälja in budskapet att det är fattiga invandrare allt ont beror på.

Socialdemokratins ledning har för att vinna tillbaka dessa väljare orienterat sig högerut, ibland med en förfärande hastighet: Från ”Mitt Europa bygger inga murar”(Stefan Löfven, 2015) till ”Vi socialdemokrater kommer stå upp för en stram migrationspolitik, det kan svenska folket känna sig trygga med” (Magdalena Andersson, 2023). Så förenas suget från höger för att bli attraktiv på den parlamentariska arenan med suget från höger för att bli attraktiv på väljararenan.

Men, det är inte alltid medlemmarna hänger med i svängarna. Genom historien finns flera exempel på hur partiets högerdrift har lett till motsättningar och ibland till direkta utbrytningar ur partiet. Det praktfullaste exemplet är förstås partisprängningen våren 1917. Krigsmotståndet ledde överallt i Europa till slitningar i dom socialdemokratiska partierna. Skulle man ställa upp för den egna nationen och i krigförande länder stödja en politik som innebar att män ur arbetarklassen kommenderades ut för att ta död på sina klassbröder från andra länder? Eller var det den marxistiska tanken om att proletariatet inte hade något fosterland som skulle gälla. I Sverige samlades krigsmotståndarna i det socialdemokratiska ungdomsförbundet som bröt sig ut och bildade Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti – samma parti som idag kallar sig Vänsterpartiet.

På lokal nivå finns många exempel på hur motsättningar i olika frågor, där partiets ledning dragit åt höger, lett till avhopp och partisprängningar. Ett närliggande exempel här i Västmanland är vad som hände i Surahammars kommun efter valet 2022. Efter segslitna förhandlingar enades Socialdemokraterna, Centern och Kristdemokraterna om att bilda styre i kommunen under ledning av Moderaterna. Dom två toppkandidaterna på den socialdemokratiska valsedeln motarbetade denna resa högerut, varefter dom uteslöts ur partiet.

SAFE – ett svar på en borgerlig energipolitik

Ett tidigt exempel på en utbrytning, framförallt kopplad till miljö- och energipolitiken kommer från Nässjö kommun i Småland. Redan på 1970-talet var en grupp inom SSU engagerad i lokala protester. Av dessa bildades den ”Socialdemokratiska Arbetsgruppen för en Alternativ Energipolitik” för att samla kärnkraftkritiska socialdemokrater. Efter att SSU:s kandidat petats från valbar plats 1979 bildades den ”Socialdemokratiska Alternativlistan” som hade stor framgång i valet.

I valet 1995 vann en socialdemokratisk miljölista åtta mandat i fullmäktige. Miljölistans kandidater riktade skarp kritik mot Socialdemokraternas högerpolitik och krävde att partikongressen skulle välja en ny partiledare.

1990 hotade den lokala partiledningen med uteslutning. Aktivisterna valde då att lämna partiet och bildade ett nytt parti ”Solidaritet – Arbete – Fred – Ekologi.” (SAFE). Det nya partiet hade stora framgångar i 1991 års val och vann nio av fullmäktiges 57 mandat. Socialdemokraterna tappade samtidigt från 27 till 18 platser i fullmäktige. SAFE nådde sin höjdpunkt i valet 2006 med nästan 20 procent av rösterna. Under mandatperioden 2006 – 2010 bildade SAFE en styrande koalition tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. I valen 2010 – 2022 fick partiet 5 – 6 procent av rösterna.

I tabellen lite längre ner finns genomsnittliga kommunalvalsresultat för tre perioder:

• 1973 – 1979 Socialdemokratin i Nässjö utmanades ännu inte av dom som så småningom skulle bilda SAFE. Partiet fick då nästan exakt samma andel av rösterna som vad som gällde för hela landet.
• 1982 – 1988 Under den här perioden uppträdde dom oppositionella inom socialdemokratin med så kallade spränglistor, alltså valsedlar med samma partibeteckning, men andra kandidater. När man räknar bort dom valda på spränglistorna från dom socialdemokratiska valresultaten är resultatet för Nässjös socialdemokrater hela åtta procentenheter lägre än i riket som helhet. Uppgifterna för valresultaten i Nässjö bygger här på procentandelar av fullmäktigemandaten.
• 1991 – 2022 Under den här perioden uppträder SAFE med egen partibeteckning i valen. I genomsnitt får Socialdemokraterna 31 procent av rösterna, vilket är tre procentenheter lägre än i hela Sverige.

Val	S i Nässjö	S hela landet	SAFE och föregångare	S Nässjö – S riket
1973 - 1979	43,2	43,1		0,2
1982 - 1988	35,1	43,2	12,3	-8,1
1991 - 2022	31,1	34,2	11,5	-3,1

 

Min bedömning från dom här resultaten är att Socialdemokraterna i Nässjö i dom tolv valen 1982 – 2022 förlorat i genomsnitt 4 procentenheter av sitt röststöd på grund av splittringen i och av partiet.

Många exempel på hur S-ledningens politik stöter bort medlemmar

Men det finns flera fall. I Nordmalings kommun i Ångermanland bröt sig ett femtiotal medlemmar ur det socialdemokratiska partiet efter 2014 års val och bildade ”Fria Demokraterna” som definierade sig som ett parti ”någonstans mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet”. Fria Demokraterna fick 7,3 procent av rösterna i 2018 års kommunalval. Socialdemokraterna förlorade lika mycket. I valet 2022 ställde FD dock inte upp och ledande personer i partiet gick över till Vänsterpartiet.

Vi ska inte heller glömma Skinnskattebergsdemokraterna som 2006 genom att ta 13,7 procent av rösterna i kommunalvalet gav Socialdemokraterna en tjottablängare som dom därefter aldrig har hämtat sig ifrån. Detta till trots att utbrytarpartiet i nästa val bara fick 1,6 procent av rösterna och åkte ur fullmäktige för att aldrig mer visa sig.

Exemplen på splittring och utbrytningar ur socialdemokratin på det kommunala planet är många. Alla har inte den här politiska bakgrunden. Några exempel kan vara partiet ”Framtid S” i Övertorneå och Pajala och ”Nätverk Timrå”. I flera fall tycks det vara motsättningar mellan kommundelar, personkonflikter eller missnöje med toppstyrning och pampfasoner som ligger bakom splittringen. I norrbottniska Övertorneå ser det särskilt rörigt ut sedan några valda för Framtid S lämnat sitt nya parti för att sitta kvar i fullmäktige som vildar och sedan en medlem ställt upp på ”Folklistan” i EU-valet.

Sviktande partiidentitet

I boken The American Voter (1960) av en grupp forskare vid Michigan-universitetet fick begreppet “partiidentifikation” ett genombrott I den statsvetenskapliga valforskningen. Vi har olika identifikationer, som bestämmer för oss själva vem vi är t ex skulle jag kunna beskriva mig själv som man, pensionär, statsvetare, Skinnskattebergsbo, make, morfar. På samma sätt har många en identifikation med ett politiskt parti. Jag beskriver mig själv som vänsterpartist, andra som socialdemokrat, liberal, borgerlig o s v. Den här känslan blir en del av jaget, och har betydelse för mer precisa attityder och beteenden, t ex hur man röstar.

Partiidentifikationen är stabil. Det tar emot att byta identitet, t ex från socialdemokrat till vänsterpartist. Partiidentifikationen blir därmed en broms mot snabba förändringar. Man byter inte så lätt till ett annat parti. Men det är inte alltid säkert att partiidentifikationen har ett bestämt politiskt innehåll. Många har beskrivit den som politiskt tom. Det är därför som en brittisk Labourväljare tillskrivits: ”Jag röstar på Labour även om dom ställer upp en häst”, och det var nog därför som Åsa Linderborgs farmor blev bekymrad för Tage Erlander när Gustav VI Adolf dog. ”För kungen var väl socialdemokrat.”

I svenska undersökningar brukar man fråga dom intervjuade om dom är ”starkt övertygade anhängare” av något politiskt parti, och det kan ses som ett mått på partiidentifikationen. En av dom viktigaste trenderna i svensk politik är hur partiidentifikationen under efterkrigstiden har eroderat.

Den här figuren har jag lånat från Valforskningsprogrammet vid Göteborgs Universitet:

Höjdpunkten av ”starkt övertygad anhängare” inträffade 1960. Mer än hälften (53 procent) av svenskarna uppgav sig då vara starkt övertygade. Sen har andelen sjunkit närapå monoton från år till år. 2014 som är det sista året i den här figuren var det bara 16 procent som var ”starkt övertygade partianhängare”. Den psykologiska bromsen mot att byta parti har med andra ord praktiskt taget släppt sitt grepp.

Vad kan socialdemokratin lära?

För att bli mer förhandlingsfähiga tenderar socialdemokratiska ledningar – både centralt nationellt och lokalt i kommunerna – att vrida sin politiska linje åt höger. Förhoppningen är också att man därmed ska vinna tillbaka röster man förlorat till borgerliga partier, men kanske framförallt till högerpopulistiska SD.

Men många partimedlemmar vägrar följa med högerut. Deras opposition kan ibland gå så långt att dom frivilligt lämnar partiet, eller blir uteslutna. Partiorganisationen krymper och riskerar konkurrens av mer renläriga nya partibildningar. Den historiska utvecklingen visar att denna utveckling går ut över väljarstödet och när partiet krymper på väljararenan krymper det också på den parlamentariska arenan.

Det krympta socialdemokratiska partiet blir då allt ointressantare som samarbetspartner för högern. Så leder en linje som syftar till att stärka partiets maktposition till det omvända. Varje företeelse bär inom sig fröet till sin motsats.

Tidningar för nästan en hunka stulna ur brevlåda

Dagens Nyheter kostar 49 kronor styck. Alldenstund tidningarna för såväl söndag som måndag saknades i vår brevlåda idag har alltså en tidningstjuv gjort en förtjänst på nästan en hundring. Man får bara gratulera och önska trevlig läsning på vår bekostnad. Av dom dagar som hittills gått av året 2024 har tidningen legat i brevlådan på utgivningsdagen 32,3 procent av dagarna (träffprocenten).

Utdelningsstatistik för DN år 2024 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	5	3,2
- ej postutdelning, tidningen kom nästa dag	88	56,8
- ej postutdelning, tidningen kom aldrig	5	3,2
- vardagar med utdelning men utebliven tidning	7	4,5
Dagar med tidning på rätt dag	50	32,3

 

 

Sparkat SD-kommunalråd mest läst i maj

Det syns på tio-i-topp-listan att det går allt snabbare i lokalpolitiken i Skinnskatteberg. Nio av inläggen på listan är nya och handlar om just den accelererande politiska och ekonomiska krisen. Enda överlevande sen tidigare är trotjänaren om skillnaden mellan län och landskap där många läsare fortfarande känner behov av klarhet. För att återvända till kommunalpolitiken: Förrförra kommunalrådet (S) kan dra en lättnadens suck när uppståndelsen kring hennes fallskärm lagt sig något. Nu handlar det snarare om ytterligare ett ex-kommunalråd. Fullmäktige beslöt den 6 maj att avsätta både kommunalrådet (SD) och ordföranden (L) i socialnämnden. Orsaken var att dom passivt från åskådarläktaren åsett hur budgetunderskotten rusade. Bakom avsättningen låg en majoritet bestående av S, V och M. Inläggen 1, 2, 4 och 10 är direkt kopplade till denna nya utveckling.

Antal sidvisningar var i maj 11 004 (16 356 i april). Flest besökare kom från Sverige, USA, Israel, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Finland, Spanien och Nederländerna. Ströbesökarna var från Cypern, Danmark, Irland, Kanada, Kroatien, Malaysia, Norge, Seychellerna och Sydkorea.

Dom tio mest visade inläggen i april: 

1	Fel om avsättningen av Skinnskattebergs kommunalråd (ny)
2	Krisens Skinnskatteberg: Kommunalrådet (SD) och ledande L-politiker avsattes (ny)
3	Socialdemokratisk röstmagnet lämnar Skinnskattebergs fullmäktige (ny)
4	Nu är förväntningarna stora på S+V+M i Skinnskatteberg (ny)
5	Fullmäktige i morgon om Skinnskattebergs politiska och ekonomiska kris (ny)
6	Vad är det för skillnad mellan län och landskap? (9:a)
7	Den politiska krisen i Skinnskatteberg: Så går det till när kommunen gör affärer (ny)
8	Den politiska krisen i Skinnskatteberg: Samarbete med andra ger stora besparingar och längre till köttgrytorna (ny)
9	Mer makt åt SD: Då går det utför med företagandet (ny)
10	Att avgå eller inte avgå? Det är frågan (ny)