Spretiga resultat i EU-valet

Prognoserna för EU-valet har varit dystra. Det har sett ut att bli stora framgångar för högerextrema partier. Preliminära resultat tyder på framgångar för dom båda högerextrema partigrupperna i EU-parlamentet, men det går ännu inte att avgöra hur stora dessa blir eftersom flera partier på yttersta högerkanten inte ingår i någon partigrupp, och det finns också nyvalda partier som ännu inte anslutit sig till någon grupp. Dom flesta bedömare anser dock att extremhögerns framgångar varit begränsade.

Men bilden är inte allt igenom mörkbrun. Särskilt i dom nordiska länderna har vänsterpartier gjort stora framgångar. Det svenska Vänsterpartiet har fått 11 procent av rösterna. Det är en framgång med 4,2 procentenheter. Vänsterförbundet i Finland får 17,3 procent och danska Socialistisk Folkeparti tycks bli största parti i Danmark med 17,4 procent av rösterna. Till skillnad från dom svenska och finska partierna ingår danska SF inte i parlamentets vänstergrupp utan i den gröna gruppen bland annat med svenska Miljöpartiet som hade stora framgångar och blir tredje största parti i Sverige.

Vänstergruppen GUE/NGL i parlamentet minskar något, även om förlusterna inte blir så stora som prognoserna antytt. Det finns också vänsterpartier på kontinenten som ökar sin representation. Det belgiska arbetarpartiet tar ett nytt mandat, det franska La France Insoumise (Det okuvliga Frankrike) får 9,9 procent och fyra nya mandat och grekiska Syriza får med 14,4 procent två nya mandat.

Så här röstade Västmanland

I Västmanlands län får Vänsterpartiet 9,5 procent av rösterna. Det är en ökning med 3,8 procentenheter sedan valet 2019. Variationerna mellan kommunerna är ganska stora. Så här blev Vänsterns resultat i dom västmanländska kommunerna.

Kommun	V-röster 2024	Ökning från 2019
Fagersta	12,9	+6,7
Skinnskatteberg	12,5	+6,1
Norberg	14,8	+5,0
Köping	9,9	+4,3
Västerås	9,4	+3,9
Surahammar	11,1	+3,8
Sala	8,1	+3,6
Hallstahammar	10,1	+3,3
Arboga	8,3	+3,2
Kungsör	8,3	+2,7

 Valresultatet för Skinnskatteberg visar en kraftig ökning för Vänsterpartiet (+6,1 procent till 12,5). Även Socialdemokraterna (35,6), Miljöpartiet (7,0) och Moderaterna (9,9) ökar sina röstandelar sedan förra EU-valet. Här är ökningarna dock betydligt beskedligare (1,7 respektive 0,8 och 0,3 procentenheter). Största minskning får Centern (4,6) vidkännas (-4,9 procent). Kristdemokraterna (4,0) minskar med 2,4 och ”Liberalerna” (3,3 procent; en minskning med 0,1). Särskilt glädjande är att Sverigedemokraternas röstandel (20,4) har minskat med hela 1,7 procentenheter. 

Det går inte att direkt jämföra dom här resultaten med hur det gick i kommunvalet 2022, men det är känt att olika val ”färgar av sig” på varandra. Statsvetare talar ibland om second order elections (andra ordningens val). Sådana val som väljarna mer eller mindre med rätta betraktar som viktigare smittar av sig på sådana val som ses som ”mindre viktiga”. Rangordningen blir då riksdagsval – kommunalval – EU-val. Det blir i det perspektivet inte helt irrelevant att se Vänsterpartiets framgångar som en fingervisning om den respekt och dom sympatier som partiet fått lokalt under den senaste turbulenta perioden i kommunpolitiken.