Skinnskattebergs brandkår: Ett spel med höga insatser

Skinnskattebergs brandstation från 50-talet har brister. Det gäller hanteringen av kontaminerade arbetskläder, särskilda omklädningsrum för kvinnlig personal, var utrustning förvaras och trånga portar för fordonen. Sedan mer 14 år har frågan om en om- eller nybyggnad kommit och gått på den kommunala dagordningen. På ett tidigt skede fördes det fram förslag om nybyggnation av en 1 700 kvadratmeter stor brandstation till en kostnad på 50 – 60 miljoner. Den stora kostnaden ledde till reaktioner bl a ett folkinitiativ om en folkomröstning 2022. Initiativet avsåg en folkomröstning där olika alternativ skulle utredas. Däribland om- och tillbyggnad av den befintliga brandstationen och en mindre nybyggnation.

När fullmäktige skulle behandla frågan om en folkomröstning anslöt sig samtliga partier till folkinitiativets krav. Därigenom var det inte aktuellt med någon folkomröstning. Däremot verkställdes aldrig beslutet om utredning av alternativen. Den tjänsteman som ansåg sig ha uppdraget av kommunchefen och som genomförde en preliminär utredning fick sparken. Samtidigt fortsatte kommunens administrativa och politiska ledning att driva på för maximalalternativet. Mångmiljonbelopp plöjdes ned i utredningar som avsåg att förbereda projektet.

I slutet av våren 2026 meddelades att nästan samtliga deltidsbrandmän sagt upp sig på grund av att arbetsmiljöproblemen inte blivit lösta på 14 år. Deras sista arbetsdag skulle bli den sista november. Uppsägningen var uppenbart en samordnad aktion med syfte att påverka det politiska beslutsfattandet. Aktionen ackompanjerades på sociala medier av skräckvisioner av bränder som inte skulle bekämpas och människor som inte skulle få någon undsättning och dö. En stor oro spreds i samhället.

Det som utspelade sig var med andra ord en samordnad politisk aktion. Vem eller vilka som orkestrerat denna är inte känt, men bland dom som framträdde offentligt fanns politiker på högerkanten, brandchefen och högljudda och inte alltid helt sansade skribenter på sociala medier.

Det har nu fattats beslut om den stora investeringen i 1 700-kvadratsstationen. Därmed har opinionen lagt sig. Högerpolitikerna slår sig för bröstet, brandchefen drar en lättnadens suck och dom tappra socialmediamatadorerna har hittat på något annat att förfasa sig över. Lugnet kan dock vara bedrägligt. Det är på inget sätt säkert att frågan har fått en lösning – att en ny stor brandstation står där 2028.

Fullmäktigebeslutet är överklagat på den grunden att inget belopp har anvisats för projektet. Förr eller senare måste ett sådant beslut dock tas, vare sig överklagandet bifalls eller ej. Det kan då visa sig att den totala kostnaden för projektet kan slinka iväg mot 100 miljoner kronor, vilket är ungefär en tredjedel av kommunens omsättning. Första fullmäktigemöte är i oktober, efter valet. Det är ovisst hur det nyvalda fullmäktige kommer att ställa sig, och likaså dom skattebetalare som för fyra år sen skrev under folkinitiativet.

Det finns alternativ. Dom som förespråkat ett mindre nybyggnadsprojekt har pekat på samarbete med andra kommuner i form av kommunalförbund eller gemensam nämnd. Detta skulle med all sannolikhet innebära lägre årliga kostnader och samtidigt ett behov av ett mindre nybygge.

Det är med andra ord osannolikt att den 1 700 kvm stora brandstationen kommer att stå färdig om två år. När detta uppenbaras är frågan vad dom brandmän som förletts att såga upp sig gör då? Låt oss leka med tanken att dom istadigt håller fast vid sitt hot. Kommunen kommer då i praktiken att sakna räddningstjänst den 1 december i år. Skräckvisionerna från vårens och sommarens politiserade kampanj blir då verklighet. Hus brinner ned till grunden och folk dör. Kan man ha det så?

Nej, det kan man ju inte. Räddningstjänsten är liksom t ex grundskolan och socialtjänsten en obligatorisk uppgift för kommunen. Det är en skyldighet för kommunen som regleras i Lagen om skydd mot olyckor (LSO):

3:7 §   En kommun skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen

Ansvaret för att se till att kommunerna följer lagen har Myndigheten för civilt försvar:

5:1 a §   Myndigheten för civilt försvar ska ha tillsyn över att kommunerna följer denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Om myndigheten kommer fram till att kommunen inte följer lagen (och det vore konstigt om dom säger att en kommun som saknar räddningstjänst följer lagen) kan myndigheten utfärda ett föreläggande som kommunen är skyldig att följa:

5:2 a §  2:a stycket Om en kommun inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, får Myndigheten för civilt försvar förelägga kommunen att åtgärda bristerna. 

Lagstiftaren har förutsatt att kommunen följer dom förelägganden som kommer från myndigheten, så något särskilt straff finns inte. Men det finns faktiskt en möjlighet som lagen erbjuder för staten att ta över ansvaret från kommunen:

4:10 §   Regeringen får föreskriva eller i särskilda fall besluta att en läns-styrelse eller en annan statlig myndighet får ta över ansvaret för räddningstjänsten i en eller flera kommuner som berörs av en räddningsinsats, om insatsen är särskilt omfattande eller det finns andra synnerliga skäl. Om en myndighet har tagit över ansvaret utses räddningsledaren av myndigheten.

Den här bestämmelsen handlar i första hand vid en särskild händelse, som av olika skäl inte kan hanteras av kommunens räddningstjänst. Det inträffade som den minnesgoda kommer ihåg så småningom vid den stora skogsbranden i länet 2014. Men, som jag har markerat kan det finnas andra ”synnerliga skäl” för ett statligt övertagande. Ingen vet om det förhållandet att kommunen uppenbart inte klarar av det obligatoriska uppdraget skulle kunna vara ett sådant ”synnerligt skäl.” Det har nog aldrig prövats i praktiken.

Rent teoretiskt skulle det kunna gå ännu längre än så. Regeringen skulle kunna kunna utfärda en dödsdom för hela kommunen, inte bara brandkåren alltså. I en av dom första paragraferna i indelningslagen står det:

1:1 §   Regeringen får besluta om ändring i rikets indelning i kommuner, om ändringen kan antas medföra bestående fördel för en kommun eller en del av en kommun eller andra fördelar från allmän synpunkt.

Och lite längre fram i samma lag, framgår det att regeringen alldeles på egen hand kan ta initiativ till en sådan ändring:

1:20 §   En fråga om ändring i den kommunala indelningen kan väckas av en kommun eller medlem av en kommun, som skulle beröras av ändringen.
Ansökningen om en sådan ändring skall inges till kammarkollegiet.

Regeringen, kammarkollegiet och länsstyrelsen kan ta upp en fråga om indelningsändring på eget initiativ

Spel med höga insatser

Är massuppsägningen en olaglig stridsåtgärd?

Brandmännens kollektiva uppsägning har till syfte att påverka politiska beslut i kommunen. Frågan är om man får göra så. Massuppsägningar brukar betraktas som en stridsåtgärd på arbetsmarknaden. Och stridsåtgärder får man inte ta till om det finns ett fällande kollektivavtal. Annars är det en ”vild” åtgärd, och dom som deltar kan bli tvungna att betala skadestånd. Facket är enligt Kollektivavtalslagen skyldigt att försöka hindra stridsåtgärden.

Arbetsrättsexperten Tommy Iseskog säger i tidningen Dagens Samhälle (15/11 2021): ”I en dom från 2018 har Arbetsdomstolen slagit fast att det är en stridsåtgärd ’om en grupp arbetstagare efter tyst eller uttrycklig överenskommelse säger upp sig i syfte att framtvinga högre lön.’”

I lagen om offentlig anställning finns ett uttryckligt förbud mot politiska stridsåtgärder: ”Även i andra arbeten än som avses i första stycket [myndighetsutövning] i syfte att påverka inhemska politiska förhållanden otillåtna inom lagens tillämpningsområde” (LOA § 23 tredje stycket).

Man kan tycka olika om huruvida anställda borde ha en rätt att påverka politiska beslut genom stridsåtgärder, som t ex massuppsägning. Men faktum är att enligt nuvarande lagstiftning är det inte tillåtet, och både deltagarna i aktionen och deras fackliga organisation bryter mot lagen.

Svaret på frågan om man får göra så här är nog tydligt: Nej, det får man inte.

För att sammanfatta:

• Det kommer under hösten att bli uppenbart att projektet att bygga en ny 1 700 kvm stor brandstation som ska stå klar 2028 inte kan genomföras.
• Om brandmännen står fast vid sitt hot att sluta den sista november kommer kommunen i praktiken att sakna räddningstjänst från den 1 december.
• Civilförsvarsmyndigheten kan då med ett juridiskt bindande föreläggande beordra kommunen att se till att det finns räddningstjänst.
• Om kommunen inte på ett godtagbart sätt löser den uppgiften uppstår frågan om det är ett sådant ”synnerligt” skäl för att staten skulle kunna överta ansvaret.
• Det är också möjligt att regeringen tar initiativ enligt indelningslagen och lägger ned kommunen och slår ihop den med någon annan kommun.
• Massuppsägningen med politiskt syfte är olaglig och både deltagarna och facket kan enligt gällande lag ställas till svars.