Skinnskattebergs fullmäktige tappar markkontakten

Tystnad råder

Fullmäktiges ordförande Lennart Lydqvist (L) tycker tillsammans med sina bisittare Elisabeth Åberg (L) och Ann-Christin Andersson (S) att det pratas för mycket och för länge i fullmäktige. Dom vill införa regler om hur många gånger och hur länge man ska få tala i fullmäktiges arbetsordning. Idén kommer från ett medborgarförslag från en Tom Andersson. Den som är folkbokförd i kommunen har rätt att lämna ett medborgarförslag. Om Tom Andersson är folkbokförd i kommunen vet jag inte. Han har i vart fall inte gett någon uppgift om sin adress (vilket man enligt reglerna ska göra). Men man får förmoda att den nitiske Lydqvist har kollat saken?

Däremot är Anderssons källa tydlig. Han hänvisar till en SD-motion i riksdagen som föreslår att sådana regler förs in i kommunallagen. Det bör påpekas att riksdagen avslog SD-motionen. En sådan regel skulle strida mot regeringsformen. I utskottets utlåtande över motionen går man igenom när ordföranden får avbryta och ta ordet av en talare. Det har accepterats att man får avbryta en talare som avviker från ämnet, och alltså börjar prata om något alldeles annat. Däremot får man inte avbryta någon på grund av innehållet i vad hen säger. Det kan gälla det som kallats ”personangrepp” eller till och med ord som inte ordföranden gillar. Detta har Regeringsrätten slagit fast i en dom redan 1981. Det skulle strida mot den grundlagsskyddade yttrandefriheten.

Det där har aldrig Lydqvist (L) fattat. Om det beror på partipolitisk slughet eller någon kognitiv brist ska jag låta vara osagt. Jag erinrar mig hur han försökt stoppa Fredrik Skog från att säga Stasirum om det avlyssningssäkra förhörsrum som kommunens säkerhetschef inrättat i en källare. Det fick man enligt Lydqvist inte säga.

Inte heller får man avbryta en talare för att hen pratar för länge. Men det är vad den liberale Lydqvist  och hans högerextrema SD-kompisar nu vill införa. Men även om man beslutar om sådana regler, så är dom bara rekommendationer. Organisationen Sveriges Kommuner och Landsting skriver i en kommentar till sitt underlag för arbetsordningar: ”En sådan tidsbegränsning innebär inte att talaren kan fråntas ordet enbart av den anledningen att tiden överskridits.”

En annan fråga är om medborgaren (?) Andersson någonsin har följt ett fullmäktigemöte eller om inspirationen till hans förslag bara är SD:s auktoritära ryggmärgsreflexer. Lydqvist borde veta bättre. I Skinnskattebergs fullmäktige är det inte pratsamheten som är ett problem, utan snarare den öronbedövande tystnaden. Det senaste budgetförslaget föredrogs av kommunalrådet Jonny Emtin (SD) på 60 sekunder blankt. Moderatledaren Bo Öberg, som ofta yttrar sig brukar begränsa sig till ett myndigt: ”Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag”. Det tar inte många sekunder att säga. Några skäl till det egna förslaget ges sällan och frågor från ledamöter möts med tystnad.

När jag gick igenom vem som yttrar sig mest i fullmäktige framgick att flitigaste talare var Fredrik Skog (V) och Arne Hjorth (S) följda av den sällan långrandige Bo Öberg (M). Tretton av 25 ledamöter sa aldrig ett pillekvitt. Det är nog så att det troliga är att dom som ska tystas med nya regler är oppositionens representanter. Demokratiskt?

Hur gick det då? Jo, till slut ingrep till allas häpnad kommunalrådet Emtin (SD) och föreslog att ärendet skulle skickas till kommunstyrelsen. Det hade fullmäktige i och för sig beslutat redan den 16 december i fjol. Men sen började det klia i fingrarna på Lydqvist (L) och på eget initiativ tog han tag i ärendet. Fullmäktige beslöt förstås enligt Emtins förslag. Emtin räddade därmed Lydqvist genom att skjuta på beslutet. Men en liten knäpp på näsan var det ju förstås också.

Fullmäktige flyttar från göravärlden till pratvärlden

I övrigt fattade fullmäktige bara ett enda beslut med någon substans. Man bestämde att sälja den fastighet som inrymmer bland annat bowlinghallen. Fastigheten har tidigare värderats till 2 miljoner. Mammas gosse, den tillförordnade fastighetschefen Christopher Åberg, hade tidigare försökt sälja huset till en biodlare i Gisslarbo för 250 000 kronor, för att sen hyra tillbaka delar av huset för 600 000 kronor. Det blev det guskelov stopp för. Nu bestämde man sig för att sälja till samma biodlare för en miljon, alltså halva marknadspriset. Biodlaren har en firma med det imponerande namnet Professional Sales Group Sweden (PSG). Läs mer om PSG i tidigare inlägg.

Vänsterns Fredrik Skog försökte få svar på ett antal frågor. Vad fanns att tjäna för kommunen på affären? Hur skulle det gå med bowlinghallen? Hur blir det med kommunens förråd som skulle hyras för 600 000? Inget svar förstås. Tystnaden var total.

Mot svindlande höjder

Därefter lämnade fullmäktige markplanet för att istället svinga sig upp i de tunna luftlager där orden svävar fritt. Först ut var preliminära budgetramar. Nu skulle vi få veta hur det katastrofala underskottet skulle fixas. Den SD-ledda majoriteten hade lagt fram ett förslag. Enda sättet att fylla ut underskott är förstås att minska kostnaderna och/eller öka intäkterna. Detta skulle åstadkommas genom besparingar på netto cirka 9 miljoner. Ökade resurser tilldelades framförallt kommunledningen, brandkåren, skolan och överförmyndarnämnden (Grattis Elisabeth Åberg!). Tillsammans nästan 10 miljoner. Däremot ska det göras besparingar på cirka 19 miljoner, mest på socialnämnden som åläggs att spara 13 miljoner. Ingen vet hur det ska vara möjligt när nämnden under varje år sedan åtminstone 2021 har gjort av med mer pengar än vad som budgeterats: Sammanlagt under de fyra åren 50 miljoner kronor. Invändningar från Fredrik Skog (V) bemöttes som vanligt med tystnad.

Riktigt fluffigt blev det sen när ett antal policydokument skulle antas. En näringslivsstrategi som enbart innehöll snömos antogs. Samma kritik från Skog (V), samma bemötande som tidigare. Det hela började påminna starkt om den kamp Cervantes riddare av den sorgliga skepnaden förde mot väderkvarnarna.

Emtin (SD) och Öberg (M) rycker upp sig

Kommunens båda starka män hade något förbättrat sin verbala förmåga. Kommunalrådet Emtin som i den förra budgetdebatten klarade av sin föredragning på 60 sekunder klarade nu av att i tre hela minuter genom högläsning presentera majoritetens budgetförslag.

Öberg som gjort sig känd för att ständigt grötmyndigt bara säga ”Jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag” (vilket egentligen betyder ”Tjafsa ni såssar och kommunister. Vi kör i alla fall med hjälp av våra mähän till röstboskap över er”) hade utvecklat sin repertoar med flera ord. Ett typiskt Öberg-inlägg var: ”Nu får du väl för fan skärpa sig Fredrik [Skog (V)]. Du visar bara din totala inkompetens.” Sen tyst en stund, som för att vänta på applåderna och låta budskapet sjunka in. Lite skelögt stirrande. Sen kom han på fortsättningen ”jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.” God samtalston brukar det kallas.

Hur var det med SD:s affischnamn Oscar Sjöstedt då?

Riksdagsmannen Oscar Sjöstedt (SD) aka ”Rasse-Oscar” var inte närvarande. Under den innevarande valperioden har han skolkat från elva av tjugo möten i Skinnskattebergs fullmäktige.

Själv höll jag på att bli sjuk

Kommunalpolitik har varit en stor del av mitt liv. Jag har forskat om kommunal demokrati, politik, organisation och självstyrelse. Jag hade under 25 år kommunala förtroendeuppdrag i min förra kommun. Jag var under åtta år ledamot av revisionen i Skinnskatteberg, varav dom fyra sista som ordförande. Jag är en kanske udda person som gillar kommunalpolitik.

Men fullmäktige i måndags fick mig att må illa. Något så jävligt och dysfunktionellt har jag aldrig sett eller ens hört talas om. Det började svindla, jag drabbades av illamående och akuta spykänslor. Ett tag trodde jag att jag skulle dö. Jag vet inte vad man ska göra. Enda lösningen är nog ”ut med packet!”