Skinnskattebergs kommun: Ineffektivitet och höga kostnader

Svenskt Näringsliv har publicerat en rapport om kommunernas effektivitet. Fyra verksamhetsområden har undersökts: grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och bibliotek. Effektiviteten redovisas för var och en av dom fyra verksamheterna och summerat som procent av den effektivaste kommunens.

Skinnskattebergs kommuns samlade effektivitet är 68 procent och besparingspotentialen är 56 miljoner kronor. Kommunen hamnar på 203:e plats av 290 kommuner. Av dom fyra verksamheterna utmärker sig grundskolan med en besparingspotential på 26 miljoner och en 61-procentig effektivitet.

Ett annat sätt att se på saken är att jämföra dom faktiska kostnaderna med dom kostnader som det ”borde” vara enligt det statliga utjämningssystemet. Det har jag tidigare skrivit om här. Där visade det sig att verksamheten i Skinnskatteberg var åtta procent högre än nettostandardkostnaden, vilket motsvarar ungefär 25 miljoner kronor. Kostnaderna för grundskolan var för åren 2019 – 2023 i storleksordningen 10 – 14 miljoner för mycket per år.

Dom båda mätningarna är olika. Svenskt näringslivs mätning försöker t ex ta hänsyn till verksamhetens resultat och använder metoder som är öppna för diskussion på flera punkter. Nettokostnadsavvikelsen lämnar öppet för varför en verksamhet kostar ”för mycket”. Det kan bero på slösaktighet, men det kan också bero på att man har högre ambitioner.

Men resultatet av dom båda mätningarna blir ändå ganska lika. När man tittar på Västmanlands läns tio kommuner är sambandet rätt så starkt. Om vi delar dom tio kommunerna i fem med lägst effektivitet/högst kostnader respektive högst effektivitet/lägst kostnader blir det bara två kommuner som klassificeras olika av dom båda mätningarna. Sambandsmåttet r_xy blir 0,56.

Till gruppen av kommuner med låg effektivitet och stor nettokostnadsavvikelse hör Köping, Skinnskatteberg, Sala och Norberg. Den svaga effektiviteten i grundskolan var något jag la märke till redan 2010 när jag valdes in i kommunrevisionen. Jag vet inte vad det beror på, men jag tycker att det i tider av ekonomisk kris vore värt att analysera detta mer.