lördag 10 juli 2021

Läs om maktkampen i Strömfors (tredje delen)

  


Strömfors är ett litet mellansvenskt brukssamhälle. Under snart ett år har kommunalpolitiken i Strömfors skakats av en kris. Det har varit en maktkamp mellan Arbetarpartiet och Framstegspartiet, Bondepartiet, de Konservativa och det högerextrema Fosterlandspartiet. De borgerliga har allierat sig med den nya kommunchefen Nora Aalberg Rönnlund.

Nu finns boken om maktkampen i Strömfors. Den publiceras här på bloggen som följetong. Här kommer nu det tredje avsnittet. Det är här som krisen tar sin början. Ett dokument med oklar status presenteras för kommunstyrelsen med beskyllningar mot kommunalrådet för en rad övertramp och felsteg. Bland annat ska hon att ha begått ett ekonomiskt brott mot kommunen. Nästa del kommer att publiceras fredagen den 9 augusti. Där undersöks hur anklagelsedokumentet kom till. För att gratis ladda ned hela boken, klicka här.

Trevlig läsning!

 

Kapitel 3  Kommunalrådet misstänks för ekonomisk brottslighet

Många hade sett de lovande tecknen i skyn, medan andra hade börjat undra om allt var som det skulle i kommunhuset. Men för båda kom två år efter valet och efter den nya kommunchefens bejublade ankomst exploderande som en blixt från klar himmel ett komprometterande dokument. I ett dokument från kommunrevisionen hade, meddelade lokaltidningarna, kommunalrådet Rosén anklagats för ekonomisk brottslighet. Hon skulle ha missbrukat sin förtroendeställning på ett sätt som orsakat allvarlig ekonomisk skada för kommunen. Hon misstänktes i dokumentet för brottet trolöshet mot huvudman. Till detta fogades ett antal andra påståenden om hur Rosén på olika sätt ingripit i processer i den kommunala förvaltningen. Genom att hon på så sätt överskridit sina befogenheter (och dessutom brutit mot ett antal andra lagar) hade hon ställt till oreda i förvaltningen. Tjänstemän hade fått orimligt ökad arbetsbörda och dåligt mående spred sig i förvaltningen.

Dokumentet som kom att bli känt som ”förstudien” presenterades för kommunstyrelsen av kommunrevisionens framstegspartistiske ordförande Joakim Lydqvist. Sex olika påstådda missförhållanden behandlades i dokumentet:

  1. Trolöshet mot huvudman: Kommunalrådet hade upprättat projektansökan till Länsstyrelsen och själv ensam undertecknat den. Kommunchefen visste inget. Kommunen har bidragit med 50 procent av kostnaden.
  2. Psykosocial arbetsmiljö #1 Feriearbete: Personalchefen hade beslutat om färre feriearbeten än förra året. Kommunalrådet ifrågasatte beslutet. Medförde merarbete för personalchefen.
  3. Psykosocial arbetsmiljö #2 Myndighetsbeslut: Kommunalrådet ifrågasatte ett beslut om assistansersättning. Kommunalrådet ansåg att Försäkringskassan ska betala. Kommunchefen måste öppna ärendet varvid det visade sig att beslutet är riktigt. Personalen vid individ- och familjeomsorgen, kommunkansliet och kommunchefen belastades.
  4. Eftersökning av arbetssökandes värderingar i pågående rekrytering: Kommunalrådet kontaktade en av de sökandes arbetsgivare i rekrytering av en sektorchef för att inhämta referenser. Kommunalrådet uppgav sedan till personalchefen och kommunchefen att en av de sökande har fel värderingar och inte bör komma ifråga. Detta skadar hela rekryteringsprocessen, kommunens rykte och individen. Det är risk för brott mot offentlighetsprincipen, GDPR, RF, yttrandefrihetsgrundlagen, religionsfrihetslagen och diskrimineringslagen (Här tar dokumentets författare riktigt i för att visa på hur förkastligt kommunalrådets agerande var).
  5. Avbrytande av verkställighet: Kommunstyrelsen hade beslutat att omfördela investeringsanslag om 1,1 mkr för köp av modulenhet till installation av solceller. Fullmäktige beslöt om omfördelningen i sitt budgetbeslut 2019. Efter styrelsens beslut kontaktade kommunalrådet utan att kommunchefen visste om det sektorcheferna för teknik och utbildning om att kommunstyrelsens beslut inte ska verkställas.
  6. Ingen beslutanderätt: Kommunalrådet hade ett möte med ordföranden för tekniska utskottet, sektorchefen för teknik samt räddningschefen om bygge av ny brandstation. Kommunchefen är inte med. Kommunalrådet beslöt vid mötet om att det skulle göras en risk- och sårbarhetsanalys för 100 tkr. Ärendet har belastat kommunstyrelsen, tekniska utskottet, ledningsutskottet och kommunchefen. Kommunalrådet har gått förbi kommunchefen och tagit direktkontakt med sektorchefer och meddelat dem sitt beslut om ny utredning som inte fanns med i budgeten.

Rundningsnarrativet

I beskrivningen av de sex händelserna har jag markerat med fetstil de negativa följderna för kommunchefen.

1 Kommunchefen visste inget om projektansökan till länsstyrelsen.

3 Ingripandet i myndighetsärendet kom att belasta kommunchefen.

5 Ingripandet mot omfördelning av pengar till solceller visste kommunchefen inget om.

6 Kommunchefen fick inte vara med på mötet med brandchefen. Ärendet har belastat kommunchefen. Kommunalrådet har gått förbi kommunchefen och tagit direktkontakt med tjänstemän på lägre nivå.

Det är tydligt att det som upplevts som särskilt problematiskt är hur kommunalrådet sägs ha agerat utan att kommunchefen vetat något, och att kommunalrådet gått direkt till lägre nivåer i förvaltningen och delat ut order och direktiv.

En sak som gjorde mig fundersam när jag fick höra den här beskrivningen var att jag tyckte mig ha hört historien förut. I sin allmänna form ser berättelsen ut ungefär så här: En politiker rundar högste chefen och kontaktar underställda för att på olika sätt påverka dem. De tjänstemän som blivit kontaktade på det här sättet får mycket merarbete. Dessutom bryter det ut osäkerhet om vems direktiv man ska följa: chefens eller politikerns? I denna pressade situation börjar tjänstemännen må dåligt. Ett arbetsmiljöproblem har uppstått på grund av politikerns ”rundning”.

För något halvår sen blev jag kontaktad av barn- och utbildningsnämndens f d ordförande i en helt annan kommun. Hon hade blivit utsatt för ett angrepp från kommunens ledande tjänstemän. Detta ledde fram till att hon tvingades avgå: Som nyvald ordförande med stora ambitioner att förbättra skolan tog hon kontakt med avdelningschefer, rektorer och lärare för att få information. Hon gjorde också skolbesök. Sektorchefen för skolan menade att ordförandens agerande blir ett arbetsmiljöproblem. Sektorchefen lyckas också sprida denna uppfattning till övriga delar av förvaltningen och får både kommunchefen och kommunalrådet som tillhörde samma parti som nämndordföranden på sin sida. Krisen eskalerar och till sist tvingas nämndordföranden att avgå.

När jag förberedde analysen av de här händelserna hittade jag flera exempel från olika delar av landet. Kommunalrådet i en annan kommun hade 2019 tvingats avgå. Hon fick genom beslut av kommunstyrelsen ett slags besöksförbud. Hon tvingades arbeta hemifrån och om hon ville träffa tjänstemän i förvaltningen måste hon ha en ”överrock” med sig. Den påstådda orsaken var att tjänstemän i förvaltningen börjat ”må dåligt”.

Exemplen kan mångfaldigas. Att över huvud taget i en organisation runda något led i befälshierarkin utlöser nästan omedelbart sura reaktioner från den som blivit överhoppad. Eftersom det är mer passande att detta är ett problem för de underordnade än för en själv, är det naturligt att hävda att rundandet innebär ett arbetsmiljöproblem. Dåligt mående och dålig stämning sprider sig i organisationen. ”Rundaren” måste tillrättavisas eller helst bort.

Jag kallar den här berättelsen för ”rundningsnarrativet”. Det är en färdig berättelse, där man så att säga bara behöver fylla i ett antal lokala händelser. Jag menar att det som författaren till anklagelsedokumentet gör sig till tolk för är kommunchefen Nora Aalberg Rönnlunds version av rundningsnarrativet. Det som gör exemplet från Strömfors annorlunda är att det inte i så stor utsträckning hävdas att det är tjänstemännen på lägre nivå som har drabbats och börjat må dåligt. I stället är det den rundade chefen själv som börjar uppleva kommunalrådet som ett arbetsmiljöproblem. Påståendena om ekonomisk brottslighet och den saltade listan över lagbrott i Strömfors, får också den här varianten att sticka ut. Jag får känslan av att författaren har tyckt att det är bäst att ta i ordentligt. Orsaken kan kanske vara att det här är en ganska riskabel strategi. Till skillnad från det exempel från en annan kommun som jag har återgett brukar det vanliga slutet vara, inte att politikern ryker, utan att det är den anklagande rundade chefen som får städa skrivbordet.

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar