I denna sista del av
succéserien om delade städer och byar har vi slutligen kommit fram till de
minst typiska delade orterna. Här är 80-90 procent av orten belägen i en
kommun, medan den mindre delen, 10-20 procent finns på andra sidan gränsen. Vi
började en gång serien med de mer uppdelade samhällena där endast omkring
hälften av invånarna fanns i den kommun där den största delen av kommunen
fanns.
Saxtorpsskogen
Saxtorpsskogen i Skåne ligger huvudsakligen i Landskrona
kommun (83 procent av de knappt 1 200 invånarna), men en mindre del (18
procent) är skrivna i den angränsande Kävlinge kommun. Samhället ligger vid
E6/E20 strax öster om Öresund.
I ”Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige”
(1882-1883) lär vi oss att tobak odlades över hela Saxtorps socken. Om byn
Saxtorp får vi veta att den låg vid kustlandsvägen (den tidens E6/E20) och hade
gästgivaregård varifrån det ”skjutsas till Landskrona 1 mil, Tågarp 1, Keflinge
1,1, Löddeköpinge 1 och Åkarp 1,5”.
Under 1600-talet fungerade Saxtorp som tingsställe för
Harjagers härad. På 1700-talet flyttades tinget istället till Kävlinge.
På 1930-talet kördes Saxtorps Grand Prix. Det var en
halvannan mil lång bana på landsvägarna söder om Saxtorp. Det var en TT-tävling
för motorcyklar. Sista tävlingen kördes i augusti 1939, när kriget satte stopp
för det internationella deltagandet.
Saxtorp Grand Prix |
Emsfors
Nu till Emsfors i Småland. Av de drygt 300 invånarna i
Emsfors bor 85 procent i Oskarshamn och 15 procent i Mönsterås kommun.
Samhällets historia är nära förbunden med pappersbruket – Emsfors bruk – på
Krokön i Emån. Brukets anor går tillbaka till Skrufshults handpappersbruk
startat 1731. 1814 grundades Emsfors bruk som på 1800-talet köpte upp
Skrufshult.
Bruket drevs från 1915 av Oskar Örn, som intressant nog hade
en bakgrund i Bergslagen. Han var av bruksägarfamilj född i Lindesbergs
landsförsamling 1863. 1881-1882 var han anställd vid Skinnskattebergs bruk och
1885-1887 vid Karmansbo bruk. Örn ägde också ett tag ett bruk i Norge och blev
då svensk konsul i Trondheim – ett uppdrag som han hade 1906-1912. Han
titulerades därefter ”konsul”. Örn gjorde sig känd för att köpa upp
konkursfärdiga bruk och rusta upp dem för att sen sälja. Han var med andra ord
vad som idag skulle kallas en riskkapitalist.
Pappersbruket var verksamt till 1989. Som saken uttrycks i
en artikel i Wikipedia: ”det gamla bruket förfaller som ett gammalt minnesmärke
över industrihistorien. Efter bruket finns också ton med pappersmassa i skogen
samt en förorenad fjärd, Nötöfjärden, där kemikalierna och massan dumpades.”
Emsfors bruk |
Kapitalisten Örn |
Stora Rör
Slutpunkten i serien får bli Stora Rör på Öland. 95 procent
av de drygt 200 byborna bor i Borgholms kommun och resten i Mörbylånga kommun.
Vid Stora Rör är avståndet mellan Öland och fastlandet som
kortast. Därför fanns här före Ölandsbrons tillkomst färjeförbindelse till
Revsudden på det småländska fastlandet. Så värst mycket mer tycks inte finnas
att berätta om Stora Rör. Vi slutar med denna trevliga bild av färjeläget.
Stora Rör |
Tidigare inlägg i serien ”De delade städerna och byarna”
Praeterea censeo
Fascistkramare
borde skämmas. Och avgå.
Hej! Vad trevligt att du belyser Emsfors bruks historia! Men det var inget vidare epitet du gav min farfars far under bilden av honom. "Riskkapitalist" kan jag förstå att du vill kalla honom, men "Kapitalisten Örn" låter snarast nedvärderande, måhända byggt på en personlig värdering, och som knappast hör hemma i en faktapresentation likt denna. Hans namn var för övrigt Gustaf Oskar Örn. Mig veterligen har han själv aldrig använt sig av enbart "Oskar Örn". Mvh Thomas Örn
SvaraRadera