De delade byarna och städerna 4: Billdal, Vallentuna, Frillesås

Billdal

Billdal ligger på gränsen mellan Göteborgs och Kungsbacka kommuner och därmed också på länsgränsen mellan Västra Götalands och Hallands län. I succéserien om de delade städerna och byarna börjar vi nu komma över på de orter som är mindre jämnt fördelade. I Billdals tätort bor 70 procent av de nästan 15 000 invånarna i Kungsbacka kommun, medan 30 procent är göteborgare.

Det är göteborgsdelen som egentligen heter Billdal medan hallandsdelen heter Kullavik. Det är återigen statistiska centralbyrån som med sin tätortsindelning spelar oss ett spratt, eftersom de flesta invånarna i den sammanvuxna tätorten bor i en del som har ett annat namn.

Kullavik hette till 1911 Kullen men döptes då om på grund av risken för förväxlingar med Kullen i Skåne. Det sägs att den som föreslog namnet ”Kullavik” var växeltelefonisten Olga Hagkvist som bodde invid järnvägsstationen och hade telefonstationen inrymd i sin bostad.

Olga Hagkvist med familj

1904 kom järnvägen till Kullavik (och Billdal). Det var Säröbanan som gick från en station vid Karlsroplatsen i Göteborg strax nedanför Annedalskyrkan. På 1960-talet flyttades stationen till Linnéplatsen. I andra änden fanns Särö i Halland, och som sagt efter vägen stationer i bland annat både Billdal och Kullavik.

Banan trafikerades från 1954 till nedläggningen 1965 med rälsbussar. Lite speciellt var att banan helt saknade anknytning till järnvägsnätet i övrigt. Däremot kopplades den faktiskt till spårvägsnätet alldenstund det gick både rälsbussar och spårvagnar på spåren åren 1962 – 1965.

Före rälsbussarnas tid behövde förstaklasspassagerarna med årskort i vagnar med gyllenlädertapeter och stearinljus i fasettslipade lyktor inte visa biljett. Konduktörerna var ansvariga att lära sig namnlistan över årskortsresenärerna utantill.

Billdals station

Säröbanans station vid Linnéplatsen. Foto Anders Rehnström

När Säröbanan lades ned såldes rälsbussarna till gruvföretaget Lamco i Liberia. För att komma till hamnen för vidare transport till Afrika utnyttjades spårvägsspåren genom staden. När tjänstgöringen i Liberia var över i början av 1970-talet byggdes några av rälsbussarna om till serveringar. Se det var en resa det!

Vallentuna

Huvuddelen av Vallentuna tätort ligger i Vallentuna kommun. Där finns 74 procent av tätortens nästan 32 000 invånare. Resten återfinns i Täby kommun i den med Vallentuna tätort sammanvuxna Täby kyrkby.

Genom samhället går Roslagsbanan, invigd 1885. Det finns en station i Vallentuna och en i Täby kyrkby. I de båda kommunerna finns det sedan flera stationer och hållplatser.

Roslagståget vid Stockholm Ö. Foto Yngve Sjögren

En märkvärdighet med Roslagsbanan är att den tenderar att dyka upp som tåget i lådan i alla möjliga filmer. Ofta får den gestalta tåg och stationer som i respektive film ligger på helt andra ställen i Sverige. Lite märkligt med tanke på att Roslagsbanan med sina karaktäristiska motorvagnar och smala spårvidd gör att den inte så lätt förväxlas med andra banor.

Ett exempel som jag lyckats fånga är i Lars Molins ”Tre kärlekar”. Här är en scen från första säsongen, avsnitt fyra. Scenen är inspelad på Lindholmens station i Vallentuna, men föreställer någonstans i Norrland.

Lindholmens station ur "Tre kärlekar"

I den prisbelönta kortfilmen ”Artisten”, producerad av Dramatiska Institutet 1987 spelades tågscenerna in vid Faringe station, visserligen inte i Vallentuna kommun utan i Uppsala kommun, men väl vid Roslagsbanan. Faringe station figurerar också i 2011 års julkalender ”Tjuvarnas jul”. I långfilmen ”Tänk om jag gifter mig med prästen” 1941 med Viveca Lindfors och Georg Rydeberg finns scener inspelade på Ekskogens station i Vallentuna kommun men en bit norr om tätorten. Det här är bara några exempel på Roslagsbanans betydelse i svensk filmhistoria. Flera finns.

Det är inte gott att veta varför det blivit så. En förklaring kan vara att flera filmbolag haft studios i kommunerna kring Roslagsbanan. I Skarpäng i Täby fanns Svensk Talfilm, mest känt för filmerna om Åsa-Nisse. I Långängen i Stocksund fanns 1919 – 1936 Svensk Filmindustri SF. I Djursholmsbanans gamla elverk fanns Film AB Imago bland annat med filmerna om 91:an Karlsson. Jag är beredd att sätta en hacka på att om det finns några tåg med i Åsa-Nisse och 91:an Karlsson, så är det också Roslagsbanans tåg.

En kanske mer seriös koppling till svensk filmhistorien dock utan tåg, finns i Täby kyrka i kyrkbyn, där Albertus Pictor har avbildat ”Döden spelar schack med människan” (Jämför Ingmar Bergmans ”Sjunde inseglet”).

Döden spelar schack i Täby kyrka

En morgon i maj 2006 var Ingrid på väg från Upplands Väsby till Vallentuna med SL:s buss 524. Någonstans vid Granakurvan fick hon syn på fyra elefanter som gick och betade på ett gärde. Då måste man ruska om sig lite och undra vad var det man egentligen såg. Men det var faktiskt sant. En cirkus hade varit på väg från sin föreställning i Vallentuna för att slå upp sina tält i Ekerö när elefanttransporten välte. En av elefanterna gjorde sig lite illa, men det var inget farligt. Det gick inte att snabbt få fram ett nytt transportfordon. Elefanterna inkvarterades därför på en närbelägen bondgård och släpptes på morgonen ut för att beta. Där ser man.

Elefanterna i Vallentuna

Inte långt från ängen där elefanterna betade har Vallentuna Aviatörförening sitt flygfält. Där huserar bl a en av Sveriges få flygdugliga DC3:or – Congo Queen. Ägaren till planet Åke Jansson fick 1976 i uppdrag att av sin arbetsgivare att köpa ett flygplan. Han köpte det i USA och flög planet från St Louis via Vallentuna till Libreville i Gabon. Firman konkade efter ett par år och Åke Jansson fick planet som ersättning för obetald lön. Han grundade flygbolaget Transport Aérienn Zaïrois. När det utbröt oroligheter i landet 1991 tog han sitt plan och flög hem det till Vallentuna, där det ännu finns.

Congo Queen

Frillesås

Kungsbacka kommun i Halland tycks ha alldeles särskilt feldragna gränser. Vi har redan visat på två tätorter som bara delvis ligger i Kungsbacka kommun: Gundal och Högås på gränsen mellan Kungsbacka, Mölndal och Göteborg och Billdal på gränsen mellan Kungsbacka och Göteborg. Här kommer nu en tredje: Frillesås på gränsen mellan Kungsbacka och Varberg. Av de inemot 3 000 Frillesåsborna finns 79 procent i Kungsbacka och 21 procent i Varberg,

27 kommuner delar på de 14 gränsöverskridande tätorterna i denhär serien. Av dessa 27 kommuner har bara två del i mer än en sådan tätort – Göteborg och Kungsbacka.

Frillesås främsta bidrag till det övriga Sverige får väl sägas vara den förträfflige Johan Albert Sandklef, bl a intendent på Varbergs museum, men framförallt författare till brännvinskryddarens bibel 30 sorter kryddat brännvin.  Boken skrevs redan 1947 och kom ut i inte mindre än 12 upplagor fram till 1998. 

30 sorter kryddat brännvin

Tidigare inlägg i serien ”De delade städerna och byarna”

De delade städerna och byarna 

Sollentuna och Upplands Väsby, Kvicksund, Gundal och Högås 

Pukavik och Vintrosa 

Tumba, Skoby, Aröd och Timmervik 

Praeterea censeo

Det finns politiker och partier som samarbetar med Sverigedemokraterna. De har köpt SD:s röster för att få egna maktpositioner. I utbyte har SD fått positioner som de annars inte skulle ha fått. Sådana politiker och partier (fascistkramare) bidrar till att få rasisterna att se ut som vore de rumsrena. Fascistkramarna borde skämmas. Och avgå.