”Sverige behöver en ny folkrörelse. En rörelse mot fiffel, båg och korruption”

Beteenden som kan betraktas som korrupta har på senare tid fått uppmärksamhet i Skinnskattebergs kommun. Det kan handla om politiker som har haft möjlighet att sko sig på att ta på sig uppdrag att utföra arbeten åt kommunen. Det kan handla om släktingar och andra närstående som fått välbetalda jobb i den kommunala förvaltningen. Det kan handla om chefer som fått jobb på partipolitiska meriter. Det mesta har i möjligaste mån skett i det fördolda och avslöjanden har kommit fram i massmedia och sociala media. Eftersom det normalt inte handlar om olagligheter har det inte alltid gått att bekräfta att det rör sig om korruption.

Någon har i ett kommentarsfält tyckt att Skinnskattebergs kommun är den mest korrupta kommunen i landet. Visserligen har misstankarna varit många, men jag tror inte att det är alldeles ovanligt med sådana här företeelser vare sig i stat eller kommun i värt vackra land.

Journalisten Per Sicking skriver i Flamman (12/7 2018):

Sverige skulle behöva en folkrörelse mot politisk korruption. En medborgerlig vakthund som kartlägger politiker som sitter på dubbla stolar, skapar opinion för sundare regler och sätter press på både medier och partier att ta frågan på allvar.

I Aftonbladet skriver Lena Mellin (8/3 2011):

Det behövs en ny folkrörelse. En rörelse mot fiffel, båg och korruption. En folkrörelse som hyllar att man arbetar och gör rätt för sig.

Folket måste få veta vad som händer i det kommunala

Det ligger i sakens natur att kommunen inte kan driva en ny folkrörelse. Det handlar ju om åtgärder som kommunen inte äger, men framförallt är centrala beslutsfattare i kommunen dom som själva har ett ansvar för oegentligheterna. I en folkrörelse är det folket som får ta saken i egna händer. Men det finns beslut som kommunen kan tvingas fatta, som kan underlätta för en sådan folkrörelse. Så här skriver statsvetaren Ulrika Berg i en rapport från QOG-institutet (Quality of Government) vid Göteborgs Universitet:

Transparens har visat sig vara mycket viktigt för korruptionsbekämpning eftersom medborgarna i ett land med hög grad av insyn i den politiska processen i sig är goda redskap mot korruption. Folket kan följa politiska beslut och processer och är då medvetna om hur tjänstemän och politiker agerar och har därmed en betydligt större möjlighet att godkänna eller protestera mot det som sker … Medborgarna blir en aktiv påtryckningsgrupp som ledningen inte kan ignorera och de styrande får därigenom en ökad ansvarsskyldighet gentemot folket.

Transparens, genomskinlighet och öppenhet betonas här som den kanske viktigaste faktorn i korruptionsbekämpningen. Det är inte en slump att den internationella organisationen mot korruption kallar sig Transparency International. Jag har flera gånger här skrivit om bristerna i öppenhet i Skinnskattebergs kommun.  

• Man har aktivt hindrat den förtroendevalda revisionen att kommunicera med invånarna via kommunens helsida. Det nuvarande kommunalrådet Ewa Olsson Bergstedt (SD) spelade en viktig roll i sammanhanget.
• Man har avvisat förslag, bland annat i en motion i fullmäktige, om att publicera de beslutsunderlag som krävs för att göra beslutsprotokollen begripliga. Kommunen blir därigenom allt ensammare om att lägga locket på för vad beslut innebär och vad de grundas på.
• Man har krävt personer som begärt ut offentliga handlingar orimliga avgifter. Det finns exempel på tvivelaktig hemligstämpling av allmänna handlingar.
• Sverigedemokraterna driver på för att lägga ned kommunens informationstidning 0222:an, som distribueras till alla boende i kommunen.

Det här sådant som kommunen faktiskt råder över, och kan ta beslut som ökar genomskinligheten. Att envist fortsätta tystnadslinjen är i sig förtroendeskadligt. Vad är det dom döljer?

Chefsjobb till släktingar och dom som har partibok

Nepotism (man får jobb om man är släkt eller närstående med beslutsfattare) och partipolitiska tillsättningar (man får jobb genom sina partipolitiska meriter) är två av de vanligaste formerna av korrupt beteende som misstänks. Det är inte orimligt att kommunen inventerar och öppet redovisar chefernas partipolitiska bakgrund och deras släktskapsförhållanden med aktiva politiker eller andra beslutsfattare i kommunen. Enligt Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) hade kommunen 2022 25 anställda i ledningsarbete, d v s chefer.

Det är en genomförbar åtgärd att man kartlägger dessa två dussin personer med avseende på släktskap och partipolitik. Närståendeförhållanden skulle kunna avgränsas till makar och rakt upp- och nedstigande led (barn och föräldrar). Är en chef gift eller sammanboende med någon ledande politiker eller överordnad chef? Har en chef själv i närtid varit (nuvarande eller föregående valperiod) förtroendevald på ett partipolitiskt mandat?

Det är förstås viktigt att understryka att sådana här släkt- eller partirelationer varken är olagliga eller nödvändigtvis korrupta. Att förbjuda medlemmar i politiska partier att få jobb i kommunen skulle vara ett direkt brott mot den grundlagsskyddade föreningsfriheten. Men samtidigt som inte alla som skulle fastna i ett sådant här nät är korrupta, så finns de korrupta bland dom som fångats in.

En sådan här kartläggning beskriver nuläget, men det är ju en rörlig materia. Chefer slutar (ibland i en förfärande hög takt) och nya börjar. Det borde därför finnas en rutin för att pröva om det finns några sådana här integritetsproblem i samband med nyrekryteringar och befordringar. Förslagsvis kan en parlamentarisk grupp med juridiskt stöd pröva de sökande till lediga chefsbefattningar.

Mycket av kommunens verksamhet sköts genom att privata företag upphandlas. Det gäller särskilt inom den tekniska sektorn. Där har nyss avslöjats av SVT Nyheter att tre ledamöter av det tekniska utskottet själva har kopplingar till företag som har avtal med kommunen om arbeten inom den tekniska sektorn. På samma sätt som när det gäller chefer borde dessa förhållanden kartläggas och övervakas.

Korruption är mer än mutor

Kommunen har fastställt en policy mot mutor, jäv och bisysslor. Det är förstås bra att det finns en sådan policy om den också efterlevs och inte bara samlar damm. Men det avgörande problemet med policyn är att den utgår från ett snävt korruptionsbegrepp. De företeelser som behandlas ligger så att säga nära ytan, och är redan på olika sätt reglerade av lagen. Givande och tagande av muta är brott enligt Brottsbalken. Jäv regleras av Kommunallagen och Förvaltningslagen. Bestämmelser om bisyssla finns i Lagen om offentlig anställning och i huvudavtalet.

Men som många påpekat är det som är lagreglerat, kanske framförallt mutbrott, relativt sällsynt. Det krävs ett bredare korruptionsbegrepp, som också fångar in sådant som inte är olagligt men olämpligt som nepotism, partipolitiska utnämningar och andra intressekonflikter.

Regeringen skriver till riksdagen (skr 2012/13:167):

Det är enligt regeringens mening viktigt att arbetet mot korruption i offentlig förvaltning utgår från en bred definition av vad som är korrupt beteende. Vissa handlingar kan vara straffbara t ex som givande eller tagande av muta, men även beteenden som omfattas av andra straffbestämmelser eller som inte är straffbara kan uppfattas som korrupta.

Statskontoret förespråkar en sådan bred definition: ”att utnyttja en offentlig ställning för att uppnå otillbörlig vinning för sig själv eller andra.” Det är också en definition som nära anknyter till Transparency Internationals definition av korruption. Kommunen måste bredda sin definition och också i anti-korruptionspolicyn ta upp åtgärder som inte är lagreglerade.

Avgå Ewa, Elisabeth och Jonny!

Rena händer. Alltid och för all framtid!

I det akuta läget borde dom politiker som är direkt ansvariga för den situation vi befinner oss avgå. Det handlar förstås om kommunalrådet Ewa Olsson Bergstedt (SD), ordföranden i socialnämnden mm mm Elisabeth Åberg (L) och ordföranden i tekniska utskottet Jonny Emtin (SD). I första hand är det en fråga för dessa personer själva och deras partier. Det enda som går att åstadkomma inom det kommunala regelverket är processen för ansvarsutkrävande där kommunrevisionen har en central position. Det formella ansvarsutkrävandet kännetecknas dessvärre av tandlöshet. Så där är nog inte mycket att sätta hoppet till. Om man ska tvinga bort de ansvariga för dom aktuella missförhållandena faller ansvaret på oss alla – på den rörelse bland folket som har efterlysts.

Det finns beslut som kommunen kan fatta, som skulle underlätta för en sådana folkrörelse, och därmed rädda tilltron till det lokala demokratiska systemet. Nu väntar vi bara på att något eller några partier eller enskilda valda till fullmäktige och kommunstyrelse tar initiativ till sådana beslut.

• En ny anti-korruptionspolicy som utgår från det breda korruptionsbegreppet!
• Öka transparensen om kommunala beslut och beslutsprocesser!
• Kartlägg och övervaka nepotism och partipolitisering vid upphandling och anställning av chefer!

Det ska vi fira! Del 3

 

Med gratulanter på Kajplats 9 i Västerås

Budgetbalans, invånarantal, kompetent myndighetsutövning: "Skinnskatteberg är torsk i alla tre"

Läs gärna Jan Kallbergs krönika i Magazin24 idag.

Misstänkt korruption i Skinnskattebergs kommun toppade februari

Misstänkt korrupt beteende i Skinnskattebergs kommun fångade läsekretsens intresse i februari. Det har handlat om nepotism, anställning med partibok som merit och förtroendevalda som erbjuder sina tjänster och får välbetalda kontrakt med kommunen. Direkt diskuteras dom här frågorna i inläggen 1, 3, 4 och 5. Också inläggen 2 och 8 som i första hand handlar om samarbete med andra kommuner och hotet om nedläggning av kommunen kommer in på korruptionsdiskussionen. Det gäller inte minst i dom många kommentarerna till inläggen.

Antal sidvisningar var i februari 7 872 (8 712 i januari). Flest besökare kom från Sverige, USA, Storbritannien, Frankrike, Israel, Spanien, Tyskland och Bangladesh. Ströbesökarna var från Finland, Hongkong, Indien, Irland, Litauen, Kanada, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz och Thailand.

 Dom tio mest visade inläggen i februari: 

1	Vilken kompetens behövs i kommunens verksamhet? (ny)
2	Skinnskattebergs kommun värjer sig med näbbar och klor mot samarbeten (ny)
3	Stora brister i VA-verksamheten i Skinnskatteberg (ny)
4	Korruption i Tekniska utskottet i Skinnskattebergs kommun? (ny)
5	Bekämpa korruptionen! Mani Pulite i Skinnskatteberg! (ny)
6	Vad är det för skillnad mellan län och landskap? (1:a)
7	Inte en enda elbil i Skinnskattebergs kommun (ny)
8	Krympande småkommuner som inte samarbetar lever farligt (ny)
9	Nu tog frågan om Skinnskattebergs budget en helt ny vändning (5:a)
10	Cykelparken? (ny)

 

 

Bekämpa korruptionen! Mani Pulite i Skinnskatteberg!

Tvivelaktigheter i Skinnskattebergs kommun duggar tätt nu. Även om det inte är korruption i lagens mening, är mycket exempel på korrupt beteende. Det kan handla om nepotism, d v s att släktingar får jobb utan avseende på deras meriter. Det kan handla om politiskt patronage, d v s att jobb fördelas efter innehav av partibok i för tillfället lämpligt parti. Och det kan handla om att lukrativa kontrakt tilldelas släkt, vänner eller partianhängare. Det låter ju inte trevligt och någon som kommenterade ett inlägg tyckte att ”Skinnskatteberg är Sveriges mest korrumperade kommun.” Om det är sant ska jag låta vara osagt. Det är nämligen så, att det är omvittnat att dom här formerna av korrupt beteende tycks vara ganska vanliga i svenska kommuner.

Korruption i form av rena mutor är ovanligt i svenska kommuner. Däremot finns tydliga tecken på att vänskapskorruption och intressekonflikter blivit vanligare. Upphandlingar inom plan- och byggärenden är också ett område där korrupt beteende förekommer. Teknisk förvaltning, turism och byggsektorn är särskilt riskutsatta. Detta är några av dom viktigaste slutsatserna i Statskontorets granskning av korruption i kommunerna (2023).

Nepotism och politisering

Även om Sverige vanligen får en bra placering i olika rankningar av frihet från korruption, är det en spridd uppfattning att kommunerna inte kommer så väl ut. Det handlar om att politiker utnyttjar sin position för att skaffa sig själva, närstående eller partivänner jobb eller lönsamma uppdrag. Man försöker på olika sätt runda att jobb och uppdrag går till dom mest meriterade personerna.

Tillitsbarometern som är en återkommande befolkningsundersökning som genomförs av Ersta Sköndal Bräcke högskola har 2017 och 2020 ställt en fråga om nepotism d v s att släktingar och vänner gynnas ekonomiskt. Av dom svarande är det dubbelt så många som anser att nepotism är vanligt i kommunerna, än som anser att mutor är vanligen förekommande. Enligt Brottsförebyggande rådets undersökning ”Politikernas trygghetsundersökning” var den vanligaste formen av korruption det som kallades ”vänskapskorruption.” Statsvetaren Gissur Ó Erlingsson som studerat korruptionen i kommunerna redovisar bl a i en artikel i Ekonomisk Debatt (2011) olika undersökningar som pekar i samma riktning.

Det är mycket vanligt i lokala diskussioner att den politiska ledningen i respektive kommun beskylls för att tillsätta chefstjänster på olika nivåer med sina egna partimedlemmar. Någon riktigt systematisk kunskap om hur vanligt det är finns det dock inte. Journalisten Anders Isaksson beskriver i boken Den politiska adeln (2006) hur det finns släktklaner som ser till att medlemmarna får jobb i staten, i partiet, i organisationer närstående partiet och inte minst i kommunerna. Förvaltningsforskaren Anders Ivarsson Westerberg och historikern Torbjörn Nilsson diskuterar i artikeln De dolda makthavarna (2009) politiseringen av förvaltningen. I boken Demokratins väktare (1998) menar statsvetaren Lennart Lundquist att utnämningen av ”politruker” i förvaltningen är ett demokratiskt problem. Linköpingsforskaren Emanuel Wittberg konstaterar i sin avhandling Corruption risks in a mature democracy (2023) att partimedlemmar har större chans att få jobb i en kommun än icke partimedlemmar. Partipolitisering av kommundirektörsposter har också diskuterats och Expertgruppen för studier i i offentlig ekonomi har finansierat ett projekt om politiseringen av kommundirektörer. Projektet ska genomföras av Gissur Erlingsson och hans kolleger, men ska tyvärr inte redovisas förrän nästa år.

De olika fenomenen är relaterade till varandra. Historikern Fabian Persson citerar i en artikel i tidskriften Scandia (1993) den nederländske historieprofessorn Wim Blockmans (1988): ”i praktiken visar det sig hur nära sammanlänkade dom begreppsligt olika fenomenen korruption, mutbarhet, lobbyism och patronage är, och hur mycket dom stör dom formella statsinstitutionernas sätt att fungera [min översättning].”

När det gäller dom lokala förhållandena i Skinnskatteberg värjer sig den SD-ledda majoriteten för beskyllningarna om korruption. I det avslöjande som SVT Nyheter Västmanland häromdagen gjorde om hur politiker i det tekniska utskottet, däribland ordföranden, skodde sig på feta kontrakt sa kommunalrådet Ewa Olsson Bergstedt (SD): ”Nej jag ser inte alls den risken. Folk är vuxna människor och dom jobbar för kommunens bästa”. Att pengarna ändå spelar en viss roll medger dock utskottets ordförande Jonny Emtin (SD): ”Jag lever på det här, att gräva hål. Jag kan inte leva på politiken.” Kanske, med tanke på det livsfarliga hål som tekniska kontoret lät gräva i centralorten i höstas, ett kanske lite olyckligt uttalande.

Det behövs en antikorruptionskampanj

Även om Skinnskatteberg inte är landets mest korrupta kommun, är det uppenbart att det förekommer korrupt beteende, och att många kommuninvånare har tröttnat på att bo i en kommun som ständigt utpekas som ett kommunaldemokratiskt rövhål. Det finns aktörer som oförtröttligt bekämpat dom här avarterna. Dom skriver insändare och inlägg i sociala medier. Dom talar i kommunfullmäktige. Dom överklagar tvivelaktiga beslut. Men nu är det dags att mobilisera allmänheten.

I Italien genomfördes på 90-talet kampanjen ”Mani Pulite” (rena händer) för att bekämpa korruptionen och maffiaväldet. Politiker, statstjänstemän och företagsledare arresterades och dömdes. En konsekvens av Mani Pulite var att hela partiväsendet kollapsade, och ur askan växte så småningom fram nya partier. En del var rena, men andra var fulare. Så kan det gå.

Det är dags för en Mani Pulite i Skinnskattebergs kommun. Om kommunen nu inte kan bevisas vara mest korrupt i Sverige, tänk om den kunde bli den renaste. Det handlar inte bara om att sätta dit dom korrumperade. Den utbredda korruptionen riskerar att spä på det omtalade politikerförakt som i längden utgör ett hot mot hela demokratin.

Vad ska man då göra? Ja, jag säger som ärkebiskopen sa, när han tillfrågades om hur jungfrufödseln hade gått till: ”Hur ska jag veta det?”. Jag tror att dom krafter som är måna om den lokala demokratin måste samlas. Det kan handla om oppositionspartierna Vänstern och Moderaterna, men också stora delar av socialdemokratin, och kanske demokratiskt sinnade liberaler. Ja, och så Centern också. Men det finns fler utanför partierna – i fackföreningarna, i andra folkrörelser och vanliga medborgare. Dom måste sätta sig ned och utforma en strategi och taktik för att stjälpa SD-styret över ända. Det kan behövas mer inlägg i sociala medier, insändare, överklaganden. Kanske också namninsamlingar och direkta aktioner. Ett första krav är att sådana politiker som Ewa Olsson Bergstedt (SD), Jonny Emtin (SD) och Elisabet Åberg (L) måste avgå. Dom är direkt ansvariga för urspårningen.

Referenser

Blockmans Willem Pieter (1988) “Patronage, brokerage and corruption as symptoms of incipient state formation in the Burgundian – Habsburg Netherlands” i Klientelsysteme im Europa in der frühen Neuzeit (Oldenbourg Wissenschaftsverlag)

Erlingsson Gissur Ó & Jonas Linde (2011) Ekonomisk debatt 39:8

Isaksson Anders (2006) Den politiska adeln Stockholm: Bonnier fakta

Ivarsson Westerberg Anders & Torbjörn Nilsson (2009) ”De dolda makthavarna” Statsvetenskaplig tidskrift 111:4

Lundquist Lennart (1998) Demokratins väktare: ämbetsmännen och vårt offentliga etos Lund: Studentlitteratur

Persson Fabian (1993) ”En hjälpande hand. Principiella aspekter på patronage i förhållande till nepotism och meritokrati under stormaktstiden” Scandia 59:1

Statskontorets (2023) Nya utmaningar och gamla problem – om korruption i kommuner och regioner Stockholm: Statskontoret

Wittberg Emanuel (2023) Corruption risks in a mature democracy: mechanisms of social advantage and danger zones for corruption Linköping: Linköpings universitet

Tidningstjuven drog hem en femtilapp igen

Tidningstjuven sopade hem en femtilapp igen genom att stjäla både söndagens och måndagens DN. Av dom hittills förflutna dagarna under det här nya året har tidningen legat i brevlådan på utgivningsdagen 18 dagar. Det är 31,6 procent av alla dagar (träffprocenten). Det går med andra ord utför. Men vi önskar tjuven trevlig läsning!

Utdelningsstatistik för DN år 2024 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	1	1,8
- ej postutdelning, tidningen kom nästa dag	31	54,4
- ej postutdelning, tidningen kom aldrig	3	5,3
- vardagar med utdelning men utebliven tidning	4	7,0
Dagar med tidning på rätt dag	18	31,6

   

Det ska vi fira! Del 2