Hoppsan! Tidning försvunnen igen.

Också idag var Dagen Nyheter försvunnen ur brevlådan. Träffprocenten, d v s procent av alla årets dagar hittills som tidningen legat i lådan, är därmed 30,6 procent. Sen sist har faktiskt några tidningar kommit i rätt tid. Så 30,6 är inte något nytt bottenrekord, utan faktiskt en uppgång från 30,5 med en hel tiondels procent. Kör på så, så går det att komma upp till rekordnivån 33 procent till nyårsafton!

Jubiléer firade i huvudstaden

Vi har varit tillsammans med Linnea i Stockholm ett par dar för att fira Doris 9-årsdag (och även hennes mammas födelsedag). Grattis båda två!

Varför havererade dialogmötet om vindkraft?

På Skinnskattebergs kommuns havererade medborgardialog om vindkraftutbyggnaden var en fråga som bidrog till haveriet att många av de närvarande inte bodde i kommunen. De hade kommit mobiliserade via sociala medier för vindkraftmotståndare för att komma och ”säga ifrån”.

Det här har att göra med det oklara medborgarbegreppet i termen ”medborgardialog”. För det första kan man konstatera att det inte kan vara ett juridiskt medborgarskap (alltså bara svenska medborgare) som avses. Det finns faktiskt inget kommunalt medborgarskap i den meningen. Man är medborgare i en stat. I kommuner finns istället ett medlemsbegrepp. Medlem i kommunen är den som bor i kommunen, äger fastighet i kommunen eller ska betala kommunalskatt i kommunen. Fastighetsägare kan vara personer som bor i andra kommuner eller till och med juridiska personer som företag. Jag tror inte att Skinnskattebergs kommun vill räkna företag på orten eller någon annanstans men fastighetsägare i kommunen till de ”medborgare” som man vill ha dialog med.

I samhällsvetenskapliga sammanhang används ”medborgare” ofta i en bredare betydelse. Det betyder då alla som bor inom ett politiskt systems gränser. Medborgare i Sverige är de som bor i Sverige. Medborgare i Skinnskatteberg är de som bor i Skinnskatteberg. I den policy för medborgardialog som kommunen har fastställt skriver man ” Medborgardialog omfattar alla som bor, lever och verkar i Skinnskattebergs kommun. I vissa frågor gäller det specifika grupper i vår kommun, i andra frågor bjuder vi in alla och i vissa fall behöver vi kombinera flera olika målgrupper.” För mig låter det närmast som det bredare medborgarbegreppet.

En annan fråga är om det också omfattar personer som bor utanför kommunen. Många är ju på olika sätt berörda av kommunens beslut och åtgärder utan att bo i kommunen. Sommarstugeägare kan vara en sådan kategori. Inpendlande arbetskraft är en annan. Personer bosatta någon annanstans som använder service i kommunen. Det förefaller som om sommarstugeägare bosatta utanför kommunen innefattas i Skinnskattebergs medborgarbegrepp. De ”lever” åtminstone ibland i kommunen. Och de är ju faktiskt medlemmar. Hur det är med de båda andra föreslagna kategorierna ska jag låta vara osagt. Jag tror inte att de faller in i kommunens medborgabegrepp. Men jag vet inte.

Riktigt spännande blir det när vi talar om boende i andra kringliggande kommuner, som utan att korsa gränsen blir berörda. Om det nu är några lokala konsekvenser av vindkraften hör de förstås till de berörda. Men man skulle ju faktiskt kunna argumentera för att hela Sveriges befolkning blir berörda. Om Skinnskattebergs kommun säger absolut nej till utbyggnad av vindkraften, så blir det ju de andra som får ta på sig den uppgiften, och de eventuella olägenheter som följer därmed. Hela den svenska befolkningen är då ett folk – ett demos – på en högre nivå, som borde utöva det demokratiska inflytandet istället för de boende i kommunen. Att hävda att även andra än de som bor i kommunen berörs är i själva verket ett argument för att avskaffa det kommunala vetot.

Och utbyggnad av vindkraft är ju inget självändamål. Den syftar till att underlätta den elektrifiering som ska bidra till att hejda den globala uppvärmningen. Det, och här svindlar tanken, hela världens befolkning till ett demos på en ännu högre nivå.

Nu tror jag egentligen inte att det var närvaron av några utsocknes som var problemet som fick dialogmötet att krascha. Det var snarast så, att mötet kapades av en grupp med speciella intressen och syften. Möteslokalen var rigga med en anskrämlig modell av ett rödblinkande kärnkraftverk och ur högtalarna strömmade ett brus som omöjliggjorde samtal. Detta var förstås avsett att påverka någon: eventuella förespråkare för vindkraftutbyggnad, de närvarande representanterna för partierna, kommunen. Vad vet jag? Mötets inramning var därigenom inte opartisk.

För den här scenografin svor sig närvarande företrädare för kommunen fria. Istället pekade de på en av deltagarna Björn Lagerman från Lindesberg. Han grep också snabbt ordet och ställde sig vid podiet vänd mot åhörarna och började med vad som uppfattades som en föreläsning. Det var då som sinnet rann på Fredrik Skog (V). Hans reaktion utlöste sedan moderatledaren Bo Öbergs gutturala rop ”Håll käften jävla idiot” varpå han av någon okänd anledning lämnade lokalen. Haveriet var ett faktum.

Om Lagerman kan nämnas att han är mycket aktiv i vindkraftmotståndsrörelsen. Han är ordförande i föreningen ”Motvind Norrmogen” som såvitt jag kan förstå på något sätt är kopplat till föreningen ”Motvind Sverige”. Denna drivs av en kvinna bosatt i Istanbul och som på sina sociala medier ofta delar och gillar inlägg av SD-politiker. Föreningen tycks också vara närstående till Föreningen Svenskt Landskapsskydd (FSL). Flera personer med koppling till FSL har länge varit aktiva i motståndet mot vindkraft, ja till och med aktiva klimatförnekare. Dit hör en pensionerad militär från Skövde, en f d bankdirektör och en skånsk greve. Flera kopplingar finns mellan detta nätverk och Sverigedemokraterna.

Det var i detta getingbo som Skinnskattebergs kommun ville genomföra en medborgardialog. Av flathet accepterade man att dialogmötet kapades av en ledande person ur detta nätverk. 

Midsummer in Dalecarlia

 

Midsommarafton. På den övre bilden smörjer Linnea och Ingrid kråset på Tolvsbo Värdshus i Söderbärke (i Dalarna som sig bör på midsommar). Undre bilden är emellertid från Västanhed.

Rubriken har jag hämtat från den klassiska View-Masterskivan "Midsummer in Dalecarlia" som jag kommer ihåg från 1955. View-Master var, kan man säga en analog version av VR-glasögon för stillbilder, men dock tredimensionella.

Här satsas det på chefer, handläggare och administratörer

”Vård, skola och omsorg” är ett mantra som politiker från alla möjliga partier brukar upprepa titt som tätt. Det är det som det är viktigast att satsa på. Skinnskattebergs kommun är inget undantag. Men när man tittar på vilka summor som satsas i budgeten framträder en annorlunda bild. Under åren 2019 – 2022 har de pengar som tilldelats vård- och omsorgssektorn minskat med mångmiljonbelopp varje år. Ännu mer märkligt är att sektorn varje år har överskridit sin budget och gjort av med mer pengar än de fått sig tilldelade i budgeten. Förra året uppgick underskottet till rekordbeloppet nästan 15 miljoner kronor. Det verkar som om de politiker som har makten inte riktigt vill ta till sig att ”Vård, skola, omsorg” är dyrbart, och att de trots budgetunderskotten tilldelar verksamheten allt mindre med pengar.

Hur man tänker framstår som obegripligt. Kommunalrådet Lena Lovén Rolén (S) gjorde ett försök när kommunfullmäktige behandlade bokslutet för 2021. Hon påstod där att rekordunderskottet berodde på pandemin. Kommunrevisionen har låtit göra en granskning av den ekonomiska styrningen av vård och omsorg. På ett par punkter uppger intervjupersoner som fått försöka förklara underskotten att pandemin var orsaken. Det krävdes mer personal i äldreomsorgen för vaccineringsverksamheten och det blev också extrakostnader för skyddsutrustning. Men de allra flesta av de verksamheter som räknas till vård och omsorg har inte nämnt något om pandemikostnader.

När budgeten för 2021 skulle antas menade SD-führern Ewa Olsson Bergstedt att det fanns överkapacitet i äldreomsorgen. Pengar var inte allt. Man kunde arbeta effektivare. Springa fortare kan man förmoda. Grattis alla som jobbar i äldreomsorgen.

Alltså beror budgetöverskridandet 2021 enligt kommunalrådet på pandemin. Vad budgetöverskridandena tidigare år kan bero på finns ingen förklaring till. Kommunrevisionens granskning visar åtminstone att vård- och omsorgssektorn i Skinnskatteberg inte är dyrare än i andra jämförbara kommuner. Den enda förklaring som getts är Ewa Olsson Bergstedts: De anställda är ineffektiva.

Det är uppenbart att kommunen år efter år har anslagit på tok för lite pengar till vård och omsorg (trots parollen om att det är detta som det ska satsas på). I budgeten skapas på det sättet ett utrymme för annat. När sen vård och omsorg av omständigheterna tvingas göra av med mer pengar skapas ett underskott som jagar på chefer och personal att göra besparingar och nedskärningar, eller som SD skulle ha sagt, att springa fortare.

Vart tar då pengarna vägen? Om man tittar på kommunens olika verksamheter över tid, är det uppenbart att det finns en sak som ständigt växer. Det är byråkratin. Nya chefstjänster inrättas, gamla utvidgas. Nu senast rekryterat man, utan politiska beslut, en kanslichef, som enligt jobbannonsen tycks ha samma uppgifter som de två kommunsekreterare man redan har.

Figuren kommer från kommundatabasen Kolada och visar antal månadsavlönade i administrativt arbete under åren 2008 – 2021 för Skinnskattebergs kommun och för alla småkommuner (färre än 5 000 invånare). 

Den blå kurvan som visar utvecklingen i Skinnskatteberg lutar stadigt uppåt. Under de 14 åren ökar antalet administrativ personal med inte mindre än 94 procent, d v s antalet nästan fördubblas. I jämförelsegruppen av småkommuner är ökningen mer måttliga 14 procent. Från 2014, d v s det år då de borgerliga tillsammans med Sverigedemokraterna tog över styret i kommunen går Skinnskatteberg om jämförelsekommunerna. Sen har det fortsatt av bara farten.

Om man går in undergrupper under ”administrativt arbete” finns det ännu häftigare siffror. Antalet handläggare har t ex under de här åren ökat med 300 procent. Ledningsarbete, d v s chefer, har ökat med 69 %.

Om man har lust kan man jämföra med utvecklingen i några yrken inom de ”prioriterade” verksamheterna vård, skola och omsorg. Så har antalet sjuksköterskor minskat med 8 procent, antal grundskollärare minskar med 18 procent och antal förskollärare med inte mindre än 41 procent.

Så går det till: Genom minskade anslag och sparbeting till vård, skola och omsorg blir det utrymme för fler administratörer, handläggare och chefer. Allt ackompanjerat av det bedövande stridsropet ”Vård, skola, omsorg!”

 

Om solidaritet och vindkraft, logik och etik

Många har undrat över begreppet ”solidaritet” som jag har använt i den upphetsade diskussionen om vindkraft. Det är framförallt vindkraftmotståndarna som inte förstår sig på vad jag menar med solidaritet.

Här ett typiskt citat från de många kommentarer jag har fått:

”Du och din stålskogsindoktrinerade klan av anhängare förstår uppenbarligen inte vidden av om vi på andra sidan badplatsen i Västanhed skulle få den vackra och tysta utsikten helt förstörd och utbytt av 25 st Eiffeltornshöga stålmonster som blinkar och bullrar dygnet runt … Du pratar om solidaritet. Ok. Så fint. Om du nu menar allvar med det så borde du förstå att påtvingad stålskog på landsbygden mot lokalbefolkningens vilja är raka motsatsen mot solidaritet. Men det är klart, det här med logiskt tänkande har aldrig varit Vänsterpartiets paradgren direkt.”

Så här är mitt resonemang:

1. Det råder en global klimatkris. Om detta råder en i det närmaste total enighet i forskningen, men även i politiken. Den politiska enigheten är till och med global. Det finns förvisso de som förnekar den globala uppvärmningen, framförallt i högerradikala grupper. Bland vindkraftmotståndare är det vanligare med sådan förnekelse, även om det inte kom fram sådana åsikter på det skandalösa vindkraftmötet som Skinnskattebergs kommun ordnade härom veckan.
2. Den globala uppvärmningen leder (redan idag) till att extrema väderhändelser blir vanligare. Det handlar om värmeböljor och störtregn. Detta har redan idag allvarliga konsekvenser som omfattande skogsbränder, torkkatastrofer, överdödlighet bland äldre, översvämningar. På sikt räknar man med att höjda havsnivåer blir ett än större problem. Hela önationer hotas av att helt enkelt försvinna.
3. Uppvärmningen beror på olika växthusgaser i atmosfären. Fokus har varit på koldioxid orsakade av förbränning av fossila bränslen. För att hejda ökningen av koldioxid i atmosfären måste vi minska förbränningen av fossila bränslen som kol, olja, bensin och naturgas.
4. Betydelsefulla källor till utsläpp av koldioxid är transporter och viss industri. Dessa måste övergå till andra energikällor än förbränning av fossila bränslen. För närvarande är elektrifiering med elektricitet producerad utan förbränning av fossila bränslen den lösning som finns tillgänglig och som utvecklas.
5. Alternativa sätt att producera elektricitet är t ex sol-, vind- och vattenkraft, men även kärnkraft. Kärnkraften har emellertid andra omfattande nackdelar. Även om det är sällan kärnkraftsolyckor inträffar (jfr Tage Danielsson: ”Om sannolikhet”) så är skadeverkningarna desto större. Tänk på Three Mile Island, Tjernobyl och Fukushima. Dessutom är det ett problem med avfall som är giftigt i osannolika 100 000 år.
6. Vindkraft svarar idag för omkring 20 procent av Sveriges elbehov, och är den enda energikälla som snabbt kan byggas ut och ge ett stort bidrag till elbalansen. Det finns förvisso nackdelar i detta avseende. Det handlar om svårplanerbarheten på grund av väderförhållanden, men metoder att lagra el utvecklas, och framförallt från industrin framhålls att vindkraft är den enda lösning som finns tillgänglig.
7. Vindkraftmotståndarna framhåller lokala konsekvenser av utbyggnaden. Det kan handla om vad som upplevs som förfulning. Det pekas också på buller och ljusstörningar. Detta menar man påverkar människors hälsa och ekonomi (minskande fastighetsvärden). Det finns också en påverkan på naturen. Insekter, fåglar och fladdermöss hotas. Särskilt i den lokala diskussionen har det framhållits att slitage av vingarna sprider skadliga mikroplaster, även om uppskattningarna av hur mycket detta handlar om varierar speciellt mycket.

Man kan ha vilken åsikt som helst om de olika lokala skadeverkningarnas omfattning och farlighet. Men både förespråkare och motståndare kan enas om att det finns sådana lokala ”kostnader” kopplade till utbyggnad av storskalig vindkraft. Problemet är att om bekämpandet av den globala uppvärmningen kräver en utbyggnad av vindkraften, så innebär ett lokalt generellt nej att problemet och uppoffringarna överlåts åt alla andra kommuner och orter. Det är med andra ord ett klassiskt fall av social fälla. Den som inte medverkar blir en fripassagerare.

I den argumentation som bedrivs nationellt mot vindkraft (t ex av Föreningen Svenskt landskapsskydd, Föreningen Motvind, Klimatrealisterna m fl) förekommer att man vänder sig mot de första tre punkterna i min sammanställning, d v s man förnekar klimatkrisen, dess orsaker och konsekvenser. I den lokala debatten har sådana argument varit sällsynta. I stället har fokus lagts på framförallt den sjunde punkten, d v s de lokala negativa konsekvenserna av utbyggnaden.

Det finns med andra ord olika grupper här vars intressen delvis står i motsättning till varandra:

1. Hela världens befolkning, av vilka stora grupper utsätts för ett rent existentiellt hot av klimatkrisen.
2. Befolkningen i andra svenska kommuner än nejsägarkommunen, som får ta på sig alla uppoffringar och lokala negativa konsekvenser av utbyggnaden av vindkraften.
3. Lokal befolkning i Skinnskattebergs kommun, som vill slippa de lokala konsekvenserna som förfulning, minskade fastighetsvärden och oro för hälsoeffekter.

När man låter handlandet vägledas av solidaritet kan det med andra ord vara en fråga om att välja. Rimliga kriterier för valet tycker jag är dels hur många som påverkas och allvarligheten i skadorna som de riskerar att utsättas för. Detta är inte, som kommentatorn tycks tro en fråga om logik. Det är en fråga om etik och moral. Jag gör bedömningen att fler påverkas på ett allvarligare sätt av klimatkrisen, och av att tvingas bära de lokala uppoffringarna än lokalbefolkning som förfasar sig över förfulning, sänkta fastighetsvärden och hälsoeffekter som det saknas entydig evidens för.

När jag talar om solidaritet i det här sammanhanget är det alltså en internationell och nationell solidaritet som går utöver upplevd förfulning och sänkta fastighetsvärden för lokala grupper.

 

Nytt rekord för tidningstjuven 30,5 procent

Tre tidningar (lördag, söndag, måndag) stulna idag. Därmed friseras det tidigare bottenrekordet något. Av årets hittills 164 dagar har DN legat i lådan 50 dagar. Det motsvarar 30,5 procent. Det tidigare rekordet var 30,8.

Utdelningsstatistik för DN år 2022 hittills:

	Antal dagar	Procent
- tidningsfria dagar	6	3,7
- ej postutdelning, tidningen kom nästa dag	89	54,3
- ej postutdelning, tidningen kom aldrig	10	6,1
- vardagar med utdelning men utebliven tidning	9	5,5
Dagar med tidning på rätt dag	50	30,5