Glöm aldrig Arboga-gate

Hade åsikter
om Arboga

Idag väljer Centerpartiet ny partiledare. Om allt går som planerat blir det riksdagsmannen Muharrem Demirok, tidigare kommunalråd i Linköping. För drygt tio år sen utlöste samme Muharrem Demirok en konflikt mellan Linköping och Arboga, som fick namnet Arboga-gate.

På sociala medier skrev Muharrem (numera mer känd som ”Murre”): "Ett av Centerpartiets tydligaste vallöften i Linköping var att få mer tänk av Barcelona och mindre av Arboga. Tycker vi lyckats bra."

Murre menade att han flera gånger passerat Arboga, men aldrig stannat i staden. Vittne uppger emellertid att Murre en gång käkat en pizza i Arboga.

Tillfrågad av tidningen Östgöta-Correspondenten gick Arbogas dåvarande socialdemokratiska kommunalråd Olle Ytterberg bananas:

Det var det dummaste jag hört. Vi är 13 400 stolta Arbogabor och en framgångsrik kommun. Han ska vara jävligt försiktig med vad han säger. Han använder Arboga som ett kränkande, som någonting man inte vill vara.

Ja, om man ringer till mig och framför den här typen av nyheter när jag är på dåligt humör, trött och hungrig då kan man få så här spännande media.

För att understryka allvaret lär Ytterberg till och med ha svurit.

I den efterföljande debatten anfördes till Arbogas fördel att ”Jag har blivit rånad i Barcelona, men aldrig i Arboga.” Och så har ju Arboga ölet förstås. Det som kommer efter.

Ingen är så blank att hen inte mår bra av att förgyllas lite

På TV uppträdde en för mig obekant professor i statsvetenskap med i och för sig vettiga kommentarer. "Känner du hen?" frågade min fru, som anser att det är ett kriterium för att få vara med på TV. "Aldrig hört namnet (publiceras inte av barmhärtighetsskäl)" svarade jag. Vederbörande presenterades som "professor vid Linköpings Universitet, statsvetenskapliga institutionen."

Ett besök på LiU:s hemsida bjöd på en första motgång. Någon statsvetenskaplig institution finns inte vid universitetet. Hoppsan! Undervisning i statsvetenskap erbjuds vid "Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling." En av institutionens 23 avdelningar är avdelningen för statsvetenskap. I den publicerade personalförteckningen återfanns inte den aktuella personen.

Hen visade sig dock vara knuten till ett forskningsinstitut vid en annan av universitetets institutioner (Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier) som biträdande professor. Det är en tjänst någonstans emellan lektor och professor, som avskaffats vid alla andra lärosäten (utom LiU och CTH).

Där ser man vad lite förgyllning kan göra.

Gubbiga bussar i Linköping

Buss på! Tjejer!

Vid vår påskresa till Skåne blev vi mellan två tåg sittande en timme i järnvägsparken i Linköping. Vi hade då god tid att studera de stadsbussar som i strid ström for mot centralstationen. Det visade sig att Linköpings bussar, liksom kollektivtrafikfordon på många håll, har namn. Se, där passerade nu framför våra ögon Bernhard, Einar, Hugo, Johnny, Martin, Otto, Ture och allt vad de hette. Men faktiskt inte en enda kvinna. Vi blev lite upprörda å Linköpings kvinnors vägnar. Var det bara Bernhard, Otto och Ture som hade haft betydelse i staden och inte en kvinna. Och vad hade Linköpings feminister för sig? Eller har de försökt men tvingats ge upp inför den kompakta gubbmuren?

Strax innan vi skulle stiga på tåget söderut förbättrades emellertid kvinnorepresentationen något. Se där kom sångerskan Louise von Hoffsten, skådespelerskan Marie Göranzon, den medeltida drottning Ulfhild, som var gift med inte mindre än tre kungar (efter varandra) och några tjejer till. Men inte kunde de mäta sig med den väldiga gubbdominansen med sådana storheter som repslagaren Adolf Fredrik Wahlbeck, Josef Jonsson som uppfann en kapsyl, kungafotografen Einar Jagerwall och Hans Meijer som är mest känd för att ha godkänt min trebetygsuppsats.

Väl hemkommen har jag nu kollat upp saken: Det ska finnas 65 namngivna stadsbussar i Linköping. Av dessa har 10 kvinnonamn. Det motsvarar ungefär 15 procent. Av befolkningen i Linköping är förstås sisådär hälften kvinnor, men inte så bemärkta att de får namnge bussar. Man kan jämföra med t ex Göteborgs spårvagnar. Enligt spårvägens egna publicerade uppgifter har 40 spårvagnar kvinnonamn medan 104 har mansnamn. Till detta kommer sju vagnar med grupper som namn, t ex ”Göteborgskoloristerna”, ”After shave” och ”Göteborgssymfonikerna”. De 40 kvinnovagnarna utgör drygt 26 procent av alla. Betydligt bättre än Linköping alltså.

Vi kan också jämföra med Stockholms tunnelbanevagnar: 128 vagnar av 270 har kvinnonamn. Det blir ungefär 47 procent, så där är det närapå jämställt.

Men Linköping får verkligen ställa sig i skamvrån som den verkliga gubbstaden.

Skäms Linköping!

Arboga eller Barcelona?

Medelhavet?

Det har brutit ut fullt krig mellan Arbogas socialdemokratiska kommunalråd Olle Ytterberg och det centerpartistiska kommunalrådet Muharrem Demirok i Linköping. ”Han ska vara jävligt försiktig med vad han säger” säger Ytterberg i en intervju med Östgöta-Correspondenten. Bakgrunden är att Demirok en längre tid har mobbat Arboga.  På Twitter skriver Demirok "Ett av Centerpartiets tydligaste vallöften i Linköping var att få mer tänk av Barcelona och mindre av Arboga. Tycker vi lyckats bra."

Demirok menar att han många gånger passerat förbi Arboga utan att stanna i staden. Ytterberg känner sig kränkt å Arbogabornas vägnar:

-          Det var det dummaste jag hört. Vi är 13 400 stolta Arbogabor och en framgångsrik kommun. Han ska vara jävligt försiktig med vad han säger. Han använder Arboga som ett kränkande, som någonting man inte vill vara.

-           

Det är förstås inte lätt att veta vad Demirok tänker på när han jämför Linköping med Barcelona (och för den delen med Arboga). Barcelona ligger vid Medelhavet och Linköping och Arboga vid mellansvenska lite bruna och trögflytande åar. Kanske ska man tänka mer Medelhavet när man ser Stångån. Och inte Arbogaån. Enligt turiststatistiken är de viktigaste besöksmålen i Linköping Gamla Linköping, Linköpings Domkyrka, Östergötlands Museum, Flygvapenmuseet och Slotts- och domkyrkomuseet. Enligt City Guide Arboga bör man se Kung Sigges sten från ungefär år 1000, fornborgen Halvardsborg, Santa Karins Örtagård, Arboga museum och Bryggeri- och industrimuseet. Frågan är om Linköpings attraktioner är mer lika Ramblas de Barcelona, Sagrada Familia och Parc Güell än de liknar attraktionerna i Arboga?

Ramblas?

Eller är det storstadskaraktären? Linköping har drygt tio gånger så många invånare än Arboga medan Barcelona är mer än tio gånger så stort som Linköping. Om man ser på folktätheten är Linköping ungefär lika lantligt som Arboga. I Linköping bor det 95 invånare per kvadratkilometer att jämföra med Arbogas 41. I Barcelona finns det ungefär 16.000 invånare per kvadratkilometer.

Eller är det kanske den sociala situationen? Den öppna arbetslösheten i Arboga och Linköping är ungefär 4 – 5 procent, vilket man kan jämföra med Barcelonas minst 25 procent. Och som någon skrev i en kommentar till ÖC:s artikel ” Jag har blivit rånad i Barcelona, men aldrig i Arboga!”.

Heja Demirok: Tänkt Medelhavet istället för Stångån. Tänk Sagrada Familia istället för Linköpings domkyrkomuseum. Tänk 1,5 miljon istället för 135.000. Tänk 25 procent arbetslösa. Tänk personrån! Heja, heja!

Men Arboga har ju alltid Arboga öl (det som kommer efter) och Olle Ytterberg:

”Är det nån som bråkar med Arboga får han med mig att göra.”